Likheter och skillnader

I ett flertal texter går det att se ett samband gällande vart den kortaste respektive längsta meningen finns i texten. Angående placeringarna på den kortaste respektive längsta meningen i texten finns det två varianter som förekommer ofta. En variant är att i mitten av texten kommer en lång mening som förklarar ett argument. Direkt efter den längsta meningen kommer en sammanfattning av den

meningen som är textens kortaste mening. En annan variant är att den kortaste meningen är den allra sista meningen i texten. Precis som i den tidigare nämnda varianten blir det som en

sammanfattning av textens tes.

Palmer och Östlund-Stjärnegårdh (2015) menar att om något i en text ska betonas är det

eftersträvansvärt att skriva korta meningar. Vidare underlättar det för läsaren att urskilja det viktiga i texten eftersom det är sammanfattat i en kort mening (Palmer & Östlund-Stjärnegårdh 2015:29). De korta meningarna i elevtexterna från både Indien och Sverige följde ett mönster genom att i huvudsak placeras antingen i början eller slutet av ett stycke. På så vis bidrog den korta meningen till antingen en introduktion till vad stycket handlar om eller en sammanfattning av vad stycket innehöll. När den korta meningen placerades i slutet av meningen var det ofta för att betona en slutsats i texten.

Det framkom även att en elevtext från Sverige och ett fåtal elevtexter från Indien endast består av tre långa meningar. Vid min verksamhetsförlagda utbildning i den svenska skolan har jag fått ta del av den svenska elevens skrivprocess. Med den erfarenheten anar jag att eleverna kan ha fastnat vid antalet tre och tänkt att tre meningar kan vara detsamma som tre argument.

6.2 Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord

Den här språkliga faktorn fokuserar kring vilka sambandsord som används för att bygga upp texten. Vidare är även placeringen av sambandsorden av intresse.

6.2.1 Indiska elevtexter

Elevtextexempel markeras fortsättningsvis med kursiv stil. De indiska elevtexterna använder sambandsorden and samt but huvudsakligen. I ett fåtal elevtexter förekom andra ord som

exempelvis because. Vidare placerades sambandsorden främst på två olika vis. Antingen användes de i de längre meningar och då var användningen av and mest frekvent medan but början på meningar förekom i högre utsträckning.

6.2.2 Svenska elevtexter

Sambandsorden som förekom oftast i de svenska elevtexterna var och samt men. Andra

sambandsord som förekom men inte alls i lika hög utsträckning var eller. Angående placeringen av sambandsorden så följde det i huvudsak två mönster. Antingen förekom ordet, minst en gång, i de

längre meningarna eller så var ordet först i en mening. Det var vanligast att och förekom i de långa meningarna och att meningar inleddes med men.

6.2.3 Likheter och skillnader

Ett samband mellan såväl indiska som svenska elevtexter är att sambandsorden and / och samt but /

men används mest frekvent. Gemensamt för elevtexterna från respektive land är även att det finns

två huvudsakliga användningsområden för sambandsorden. Det ena är att meningarna binds samman av ordet and /och samt but / men. Det andra är att placeringen av sambandsord först i en mening förekommer i elevtexter från respektive land.

Palmér och Östlund-Stjärnegårdh (2015) menar att sambandsordet men antyder till motsättningar i en argumenterande text (Palmér & Östlund-Stjärnegårdh 2015:15). Trots att eleverna från varken Indien eller Sverige har skrivit argumenterande texter nyligen innehåller elevtexterna från

respektive länder en betydelsefull faktor i argumenterande texter.

6.3 Ordval och textinnehåll

Härnedan presenteras resultatet angående ordval vars definition har konkretiserats i efterhand genom att det som tas upp här inte passar in på några av de övriga faktorerna men ändå är av intresse. Här riktas fokus på det första respektive sista som (inte) står i elevtexterna, det vill säga rubrik och avslutning. Vidare finns det även delar i elevtexterna som är intressanta men som beskrivs med mer än ett ord, till exempel argument. De delar benämns som textinnehåll. 6.3.1 Indiska elevtexter

Vid en sammanfattning av texterna med fokus på ordval framkommer ett mönster av att de indiska eleverna huvudsakligen har textat rubriken större. Vidare är rubriken i de allra flesta fall skriven med en annan färg än resten av texten. I vissa fall är bokstäverna ifyllda vilket gör att rubriken blir extra framträdande. Dessutom framkom förändringar i rubriken genom att den formulerats till en fråga istället. Den angivna rubriken var Why we should obey our parents and teachers. Eleverna som har skrivit rubriken på ett annat sätt har exempelvis bytt plats på ordföljden av we should samt lagt till ett frågetecken (Se bilaga 3). Ytterligare ett avvikande från mönstret var att ett fåtal indiska elevtexter inte hade någon rubrik alls. I de allra flesta fall avslutas elevtexterna med någon form av avtackning och Thank you är den fras som förekommer oftast (Se bilaga 4). Avslutningsfrasen skriven i samma färg som rubriken och skiljer sig därmed från resten av texten.

Angående elevernas textinnehåll förekom huvudsakligen argument kring att föräldrar och lärare ska lydas för att de har livserfarenhet som barn kan ha nytta av i framtiden (Se bilaga 3).

6.3.2 Svenska elevtexter

Rubriken som de svenska eleverna skrev innehöll förändringar gentemot den som skrivits på tavlan som löd Ska vi lyda våra vårdnadshavare och lärare?. En elevtext innehöll en punkt i slutet av rubriken medan en annan elevtext inte hade något skiljetecken alls (Se bilaga 4). Två elever har inte skrivit någon rubrik överhuvudtaget. Övriga elever skrev rubriken på samma vis som den skrivits på tavlan i klassrummet.

Mönstret för de svenska elevtexterna angående textinnehåll var argument kring att barn ska lyssna på sina föräldrar och lärare för det mesta men att det är lärorikt att de får ta egna beslut ibland (Se bilaga 4 och 5).

6.3.3 Likheter och skillnader

Vid undersökningstillfället i såväl Indien som Sverige skrevs rubriken för den argumenterande texten på tavlan. Trots det har både indiska och svenska elever skrivit andra varianter på rubriken. Den indiska rubriken var inte formulerad som ett faktum utan snarare en fråga om föräldrar och lärare ska lydas (Se bilaga 1). Trots det har en hel del indiska elever formulerat den likt den svenska rubriken som istället är en fråga om varför vi bör lyda föräldrar och lärare. Förändringen i rubriken som en svensk elevtext innehåller är att frågetecknet inte står med (Se bilaga 4). Trots det är ordföljden ändå formulerad som en fråga vilket ändå antyder till samma innebörd av rubriken som den som angivits på tavlan.

Enligt den indiska och svenska läroplanen är det eftersträvansvärt att eleverna får uttrycka sina egna åsikter (CISCE 2016, Skolverket 2017). Å ena sidan formulerade den indiska läraren rubriken så tesen var att föräldrar och lärare ska lydas. På det viset är elevernas åsikt redan påverkad av rubriken. Å andra sidan hade de svenska eleverna en rubrik som inte var vinklad åt något håll men ändå valde samtliga att argumentera för att lyda föräldrar och lärare. Vidare bör argumenterande texter innehålla någon form av motargument (Palmér & Östlund-Stjärnegårdh 2015:64).

I både de indiska (Se bilaga 1) och svenska elevtexterna förekommer det rubriker där ord har bytt plats. Skillnaden är dock att platsbytet av orden i den indiska texten resulterade till att rubriken formulerades till en fråga istället medan rubriken i den svenska elevtexten fortfarande hade samma betydelse.

En skillnad som framträder är att de indiska elevtexterna i huvudsak avslutar med att tacka läsaren. Angående de svenska elevtexterna förkommer det inte i någon av dem. Bryman (1997) menar att inom kontextualism är beteendemönster samt underliggande strukturer eftersträvansvärt att notera för att kunna förstå händelser i undersökningen (Bryman 1997:80f). Under min

verksamhetsförlagda utbildning på den indiska skolan var det en rutin som var betydelsefull i undervisningsmiljön. Varje gång en lärare gick in i ett klassrum reste sig samtliga elever upp samtidigt och hälsade läraren välkommen. När läraren lämnade klassrummet reste sig alla elever igen och tackade i kör för lärarens vistelse. Med tanke på att det var en vanligt förekommande rutin i den indiska skolkontexten kan det vara en anledning till att de indiska elevtexterna huvudsakligen avslutas med att tacka (Se bilaga 2).

6.4 Skiljetecken

Den här språkliga faktorn centreras kring fyra olika skiljetecken som är punkt, kommatecken, utropstecken och frågetecken. Placeringen av de olika skiljetecknen i texten är också av intresse. 6.4.1 Indiska elevtexter

Huvudsakligen förekommer punkt och kommatecken mest i de indiska elevtexterna. I ett fåtal elevtexter placeras punkten svävande på raden (Se bilaga 3). Frågetecken används antingen i samband med en omskriven version av rubriken (Se bilaga 1) eller som en retorisk fråga i texten. Utropstecken är det skiljetecken som förekommer minst. När det väl används är huvudsakligen i samband med avslutningen i texten (Se bilaga 2).

6.4.2 Svenska elevtexter

De svenska elevtexterna innehåller främst punkt och kommatecken. Frågetecken eller punkt används i rubriken av de som skrivit samma rubrik som angivits i skrivuppgiften (Se bilaga 6 och 7). Utropstecken förekommer endast i en svensk elevtext och då är det som ett svar på rubriken (Se bilaga 7)

6.4.3 Likheter och skillnader

Frågetecken kan användas för att ställa en fråga till såväl läsaren som texten (Palmér & Östlund-Stjärnegårdh 2015:29). Det förekommer bland de indiska och svenska elevtexterna. Likheter mellan både de indiska och de svenska elevtexterna är att skiljetecken i form av punkt i vissa fall lyser med sin frånvaro. En svensk elev har glömt använda punkt på sista meningen i texten medan detsamma förekommer bland indiska elever. I ett fall är det på precis samma ställe, det vill säga sista

meningen i texten, men i vissa fall förekommer det även på sista meningen i ett stycke innan nästa stycke påbörjas.

6.5 Stavningsregler och tecken

Det som fokuseras på kring den här språkliga faktorn är brott mot stavningsregler och tecken. De felstavningar som tas upp är versaler på ord mitt i texten, slumpmässig versal och att stava ordet som det uttalas.

6.5.1 Indiska elevtexter

Ett av de vanligaste felen angående stavningsregler som förekommer i de indiska elevtexterna är versaler på ord mitt i en mening och de orden är Teacher och Parent. Det sker både i rubriken men även sporadiskt i elevtexterna som till exempel That (Se bilaga 3).

6.5.2 Svenska elevtexter

Angående de svenska elevtexterna så är det vanligaste ordet som stavats fel föräldrar. Vokalljud ligger till grund för brottet mot stavningsregeln eftersom den felstavning som förekommer är

föreldrar (Se bilaga 6).

6.5.2 Likheter och skillnader

Det ord som huvudsakligen stavas fel i såväl indiska som svenska elevtexter, även om de skriver på svenska eller engelska, är förälder / parent. Något som skiljer sig åt är dock på vilket sätt

stavningsregler bryts. De indiska eleverna tenderar att använda versal när de skriver parent. Det gör de svenska eleverna också när de skriver förälder även om det inte sker i lika hög utsträckning. Josephson (1990) anser att utbyte av bokstav i ljudenligt tecknat ord är ett vanligt förekommande misstag (Josephson 1990:57). Resultatet i den här undersökningen stämmer delvis överens med Josephsons (1990) forskning. De svenska elevtexterna innehåller brott mot stavningsnormen angående vokalljudet i ordet föräldrar genom att skriva föreldrar istället. Anledningen till att föräldrar skrivs med versal i några fall av respektive lands elevtexter skulle kunna innebära att det

Vidare menar Josephson (1990) att det är vanligt att elever skriver tunga innehållsord med stor bokstav. Om det istället förekommer versaler på ord mitt i texten kan det vara tecken på slarvfel (Josephson m.fl. 1990:58). Jag ansluter mig till ett sådant synsätt eftersom ord som skrevs med versal (Se bilaga 3) mitt i en mening inte sker i hög utsträckning kan det innebära slarvfel. När

parent / föräldrar skrevs med versal kan det ha uppfattats som ett förnamn eller viktigt ord för

innehållet enligt eleverna.