Likheter och skillnader

Vi ville i vår undersökning studera både elevers och lärares förväntningar på vägledarens

yrkesroll. Detta för att, i så stor omfattning som möjligt få en helhets bild av hur skolans personal tänker kring studie- och yrkesvägledning. Undersökningen skulle även studera vilka skillnader och likheter som fanns mellan urvalsgrupperna, samt om dessa skillnader och likheter existerade. Undersökningen visade att likheterna dominerade över skillnaderna på förväntningarna och att likheterna allt mer var tydliga att se. Skillnaderna fanns enbart i en liten skala och inte alls i lika stor omfattning som likheterna. Under studiens tidiga början, trädde som ovan nämnt främst likheterna dess emellan fram och detta på ett enkelt sätt som under löpande gång blev allt mer tydliga. De allra största likheterna och skillnaderna kommer att presenteras löpande i följande text.

Den första likheten som framkom var punkten kring hur viktigt man faktiskt ansåg att det var att ha vägledare på skolor och hur skolan annars hade fungerat utan verksamheten. Dessa yttranden var näst intill identiska mellan parterna (elev och lärare). Båda parter påpekade att elever behöver ha någon med kunskaper inom vägledning att vända sig till vid behov samt att

33

lärarna inte har det kunskapsområde som behövs för vägledning av eleverna. Av den

anledningen ansågs vägledaren som ytterst viktig för elever som står inför diverse valsituationer. Man såg även vägledaren som en viktig informationskälla. Gällande förväntningarna man hade på studie- och yrkesvägledarens yrkesroll visade studien omfattande krav på kunskapsområden kring jobb och utbildning från båda parterna. Både elever och lärare påpekade vikten av att vägledaren skulle kunna mycket om ovan nämnda områden då dessa satt ihop med kunskapen. Förväntningen var alltså att en vägledare skulle ha ett stort kunskapsområde kring alla typer av arbete och tänkbara utbildningar. Båda parter nämnde att de ansåg att vägledare skulle ha svar på frågor som dök upp. Likheter fanns även på betoningen kring hur en vägledare skulle vara. Både elever och lärare menade på att det var ytterst viktigt för en vägledare att kunna förmedla en trygg och bekväm miljö för eleverna. Elever skulle känna sig välkomna i den miljö vägledare befann sig i, och detta genom att visa empati samt förståelse för den situation eleven i fråga befann sig i. De skulle även kunna motivera eleverna och finnas som stöd oavsett vilka drömmar och mål eleverna hade.

Gällande skillnaderna på förväntningarna mellan parterna var de som nämnt förvånansvärt små. Den största skillnaden på elevernas och lärarnas uttalanden var sättet de uttryckte sig kring vägledaren. Eleverna var öppna och inte lika försiktiga med hur de tyckte och tänkte medan lärarna verkade hålla sig på avstånd. Detta kring saker som de ansåg borde förbättras eller annan kritik gällande verksamheten.

6.9. Sammanfattning

Resultatet av intervjuerna som genomfördes visade att förväntningarna på studie- och yrkesvägledarens yrkesroll som både elever och lärare var rätt lika. De viktigaste punkterna studien visade var främst att synen på vägledare från både lärare och elever var positiva och uppskattande. Förväntningarna på vägledaren har i största del varit att denne skulle finnas för stöd och hjälp i alla tänkbara frågor och situationer för eleverna och dessutom att ha ett brett kunskapsområde inom jobb och utbildning och allt vad det innebar. Elevernas förväntningar var att vägledaren skulle finnas på plats och vara kontaktbar, vilket inte alltid var fallet. Denna punkt var dessutom den största kritik de hade på vägledaren. Att vägledaren skulle vara någon som visar medkänsla och förståelse var de egenskaper eleverna ansåg att denne bör ha för att eleverna skulle känna sig trygga och bekväma. Elevernas generella förväntningar var även att vägledaren

34

var en person som skulle sitta med alla svar och förmedla ut dessa till eleverna, utan att de själva i större grad skulle komma på lösningarna. De flesta av elevrespondenterna hade oftast varit nöjda med de samtal dem haft med vägledaren.

Lärarna var glada över att det fanns någon som hanterade dessa frågor och områden så länge de inte hamnade på lärarnas ansvar. Något av det viktigaste som framkom från lärarnas håll, var främst synen på samarbete. De ansåg att detta inte fanns i någon större utsträckning men att de hade önskat det motsatta. Deras förväntningar var även att vägledaren skulle utföra sin yrkesroll på ett professionellt sätt men samtidigt på en nivå eleverna förstod sig på och kunde hjälpa eleverna så gott de gick med de kunskaper vägledaren hade som verktyg i sitt arbete.

35

7. Analys

De mest relevanta begreppen inom rollteorin som vi ska använda oss av är de formella, de informella, de strukturella, de systemiska rollerna samt djuproller (Svedberg 2012).

7.1. Formella rollerna

De formella rollerna kan delas in i olika positioner, allt från chef, sekreterare, ordförande etc. Dessa är uppgiftsorienterande, vilket betyder att alla individer har sina respektive uppgifter, och det är de uppgifterna som man ska fokusera på (Svedberg 2012). Studien handlar om vilken yrkesroll vägledaren på en gymnasieskola har och vilka förväntningar elever och lärare har på vägledaren. Även elever och lärare har olika roller på skolan, och som redan sagt är de formella rollerna uppgiftsorienterande. Det innebär att elever går i skolan för att lära sig något, lärare finns till för att undervisa och vägledarens uppgift är att hjälpa alla elever att komma fram till vad de vill göra och uppnå i livet. Studiens resultat kommer fram till att elever förväntar sig att vägledaren alltid ska kunna besvara alla frågor om utbildningar, olika yrken som finns samt stötta dem och deras drömmar. Även samtliga lärarrespondenter förväntar sig att vägledaren ska ha kunskap inom de olika områden som berör utbildningar och yrken samt ha en medkänsla för elever. Det som studien kommer fram till är att vägledarens yrkesroll är av väldigt stor betydelse, för både elever och lärare. Både elever och lärare påpekar att vägledaren ska ha kunskap, men också vara förstående gentemot eleverna, och stötta deras val och drömmar. De flesta eleverna var överens om att de förväntningar de har på vägledaren uppfylldes för det mesta, men dock är det inte alltid så, och några elevrespondenter visade missnöje över sina möten med vägledaren. Något annat som studien kommer fram till är att alla lärare som intervjuades var överens om att de inte hade kunnat agera vägledare åt eleverna och erbjuda den hjälpen eleverna förväntar sig att få, så som en vägledare kan göra. Några elevrespondenter ansåg att ett bättre samarbete mellan lärare och vägledaren spelar stor roll och att det hade hjälpt dem otroligt mycket om detta hade fungerat på ett bättre sätt.

36

7.2. Strukturella rollerna

Svedberg (2012) skriver att de strukturella rollerna innebär bl.a. skyldigheter och rättigheter i arbetet. Studien kommer fram till att vägledare nästan har en skyldighet att ha all kunskap som rör de olika utbildningar, vilka skolor som finns samt vilka yrken man kan arbeta och utbilda sig inom. Den här värderingen hade både elever, men även lärare som intervjuades. Vägledaren kan en hel del om de olika utbildningar, skolor och yrken, var många av elevrespondenterna överens om. Eleverna som intervjuades påpekade även att en förväntning de har på vägledaren är att hjälpa eleverna att hitta sina drömmar, stötta dem i de valen de befinner sig inför, och att ha svar på alla frågor. Det är vägledarens skyldighet, ansåg dessa elever. Även lärarna ansåg att

vägledare ska ha all kunskap och därför inte ville blanda sig själva i. Det som framkom i resultatet är också att lärarna inte helt var insatta i vad det är egentligen en vägledare gör. Med detta menas att lärarna endast koncentrerade sig på sina arbetsuppgifter och de ämnen som de håller i.

7.3. Informella rollerna

Vidare nämner Svedberg (2012) de informella rollerna. Dessa roller är relationsorienterande och befinner sig mellan det enskilda och det kollektiva, alltså mellan jag och vi. Författaren nämner även att dessa informella roller är nästan ett måste till anpassning till andra personer. Detta kan knytas till frågeställningen när det kommer till hur lärarna ser på studie- och yrkesvägledare och vilka deras förväntningar på denne är. Det som framkom i resultatdelen är att samtliga

lärarrespondenter var eniga om att vägledaren ska ha en bred kunskap om arbetsmarknaden och att det inte finns något större samband emellan dessa två parter, alltså mellan vägledaren och lärare. Lärarna var överens om att både lärare och vägledaren skulle hålla sig till sina områden, och erbjuda eleverna den bästa hjälpen inom deras områden, vilket innebär att lärarna inte ansåg att de har något ansvar inom vägledning. Utifrån den informella rollen betyder det att vägledaren arbetar inom det enskilda, vilket betyder att det är väldigt ensamt och att vägledaren inte har så mycket kontakt med lärare. För lärarna är det tvärtom, vilket innebär att de arbetar kollektivt, alltså väldigt mycket med kontakt lärarna emellan.

Något annat som framkommer i studiens resultat, utom att det inte finns mycket samarbete mellan vägledare och lärare, är att vägledarens roll blir mer och mer uppskattad med tiden.

37

Svedberg (2012) skriver även om hur de informella rollerna tyder på att kompromiss kan vara den enskildes - vägledarens biljett till att komma in i gruppen och samhörigheten som finns där. Det må vara så att vägledaren arbetar mycket enskilt, men det som studien visar är att ett bättre samarbete och kommunikation hade gynnat framförallt eleverna på ett bättre sätt. Båda parter är eniga om det som framkommer i undersökningen.

7.4. Systemiska rollerna

Slutligen, nämner Svedberg (2012) de systemiska rollerna. Även dessa roller, talar om ett samspel mellan alla inblandande. Här ska man inte tänka bara på sig själv, utan kunna komma överens med alla och främst tänka på gemenskapen. Det som framkommer i resultatet och som kan knytas an till denna roll är återigen samarbetet mellan vägledaren och lärare. Lärarna menar att deras förväntningar på denne är att han/hon ska ha kunskap i alla områden som berör

utbildningar, yrken samt krav för att komma in på en skola, vilka betyg man bör ha osv. Det som ingen dock nämner är, vad exakt som ska göras för att kunna uppnå ett bättre samarbete som gynnar alla, men framförallt elever. Däremot kan de systemiska rollerna kopplas till samspelet mellan vägledaren och eleven, och på studiens frågeställning samt resultat, där elevens

förväntningar är att kunna få den hjälp de förväntar sig. Utifrån undersökningen var de flesta eleverna överens om att vägledaren har en stor och betydelsefull roll på en skola. Samtliga respondenter anser att en skola inte hade fungerat utan en sådan på skolan. Studien visar även att de flesta elever går till vägledaren i hopp om att få vägledning och hjälp om olika val de står inför. Respondenterna säger att de litar på vägledaren och att det är en person de vänder sig till när de inte vet vad de ska göra eller hur de ska välja. Utifrån detta, kan man även se att de systemiska rollerna är ett samspel mellan vägledaren och elever, i detta fall.

7.5. Djuproller

I teoridelen nämns även djuproller Svedberg (2012). Han bygger på Moxnes (2008) och dessa djuproller är, ytroll, djuproll samt samspelsroll. Ytrollen är något alla individer iklär sig på väg till arbetet, skolan etc. Han menar att vissa individer passar väldigt bra i en chefsroll exempelvis, medan andra längtar efter att komma hem för att bli sitt privata jag. Här finns en koppling med

38

studiens resultat som visar att elever har en ytroll som de klär sig i. Många av eleverna vet inte vad de ska göra efter att de har tagit studenten, och därför besöker de vägledaren i hopp om att få hjälp, framkom det i vårt resultat. När de sedan vet vad de ska göra och när deras förväntningar på vägledaren uppfylls, kan de ta av sig den obekväma ytrollen som de bär på. Sedan kommer den personliga djuprollen Moxnes (2008) i Svedberg (2012). Denna roll innebär att man är sig själv under alla tillstånd i livet. Studien kommer fram till att både elever och lärare har en del förhoppningar som de förväntar sig att vägledaren ska prestera. Vissa av de förväntningarna är att både lärare och elever anser att vägledaren i stort sett ska ha all kunskap inom de olika utbildningar och yrken som finns. Slutligen, nämns även samspelsrollen som är ett resultat av samspel med andra. Det framkommer i studiens resultatdel att lärarna står mer nära med eleverna än vad vägledaren gör, därför att vägledaren inte har lika mycket tid för alla elever som lärarna har, som träffar eleverna dagligen. Lärare som intervjuades var överens om att när någon fråga om utbildningar, yrken eller vad som helst som är utanför deras yrkesområde dyker upp, skickar de eleverna direkt till vägledaren.

7.6. Sammanfattning

Studiens resultat kan knytas an med rollteorier på ett sätt som förklarar hur de olika formella, informella, systemiska rollerna samt djuproller har en betydelse i vad elevens samt lärarens förväntningar på vägledaren är. De olika rollerna är väldigt viktiga för vårt resultat för att, med hjälp av dem har vi fått en klarare bild av vad de förväntningar eleverna och lärare har på vägledaren betyder. Med hjälp av exempelvis formella roller som är uppgiftsorienterande är det en självklarhet att eleverna och lärare förväntar sig att vägledaren ska prestera kunskap om arbetsmarknaden. I diskussionen kommer vi att diskutera om det är rimligt att förvänta sig att en vägledare kan svaret på alla frågor. Något som kan diskuteras i diskussionsdelen är vad det är som gör att samarbetet är som det är mellan vägledare och lärare utifrån den systemiska rollen. Andra frågor som kommer att diskuteras är vad det är som gör att vissa elever var nöjda med sina besök hos vägledaren, medan andra inte var det, är det egentligen bara vägledarens uppgift att se till att vägledning fungerar eller är det lärarna som skjuter ifrån sig en sådan viktig

arbetsuppgift, som kanske hade bidragit till elevernas utveckling? Annat som kommer att tas upp i diskussionen är frågor om vems skyldighet är det då att se till att eleverna får en bra tid i

39

fungerar och på så sätt hjälpas åt i elevernas personliga utveckling Skulle lärarna kunna engagera sig mer i vägledarens yrkesroll och lära sig vad den egentligen betyder?

40

8. Diskussion

Syftet med vår uppsats var att studera förväntningarna skolelever och lärare har på studie- och yrkesvägledaren och vilka likheter och skillnader som finns på de beträffande

förväntningarna. Det vi kom fram till med vår undersökning var att det fanns höga

förväntningarna på vägledarens yrkesroll både från elev- och lärares sida. Nedan kommer vi diskutera diskussionskapitlet tematisk med varje del för sig.

8.1. Resultat

Redan innan vi började med vår undersökning hade vi vissa förväntningar på resultatet vi skulle komma till att uppnå. Vissa överstämde medan andra inte. Utifrån resultatet som framkom med vår studie, visades något som vi anser som en förväntning på vägledare som inte överstämde med den bild vi har blivit skolade till. I bakgrundsdelen skriver vi om väldigt tydliga ramar, som Skolverket och Lovén tar upp, för hur vägledare ska vara, vad som

förväntas av dem samt deras arbetsuppgifter. Alltså, att vägledare ska ha en god

kommunikation med eleverna, erbjuda den hjälp som gör att eleverna hamnar i den riktning de önskar, och att vägleda i både grupper och enskilt, för att nämna bara några exempel. Vi känner att utifrån det vi har sett, är detta långt ifrån det som sker i praktiken. Vi anser att det finns allt för höga krav på vägledarens yrkesroll och att den verkliga rollen samt

arbetsuppgifterna någonstans på vägen försvunnit. Som i tidigare kapitel har vi, vid ett flertal gånger skrivit att både elever och lärare har en bild av vägledaren som en person som skall sitta med alla svar och lösningar på elevernas frågor och funderingar samt att hela

vägledningsdelen enbart sitter på vägledarens axlar. Det borde ligga som hela skolans ansvar och inte enbart vägledarens. Som vi nämner i bakgrunden skriver Skolverket att alla

tjänstemän, rektorer samt lärare har lika stort ansvar och kan erbjuda vägledning. Om detta hade tillämpats i praktiken hade hela systemet fungerat mycket bättre, enligt oss. Vi har själva tidigare haft en bild om att vägledning till största del ligger hos vägledaren, men att hela skolan har ett ansvar att det på bästa tänkbara sätt fungerar. Att även lärare och möjligtvis annan skolpersonal har ett samarbete som skall gynna skolans elever. Detta visade sig inte

41

stämma. Man får inte glömma att vår undersökning enbart gjordes på en gymnasieskola och att det nödvändigtvis inte behöver gälla andra skolor. Som vi ser det verkade skolan i fråga ha en felaktig bild av vägledaren yrkesroll och vilka faktiska uppgifter vägledaren har. Vilka faktorer som ligger till grund för denna missledande bild kan vara många. Möjligtvis kan det vara så att vägledaren själv inte framför sin yrkesroll och uppgifter på ett tydligt sätt, eller att andra i omgivningen framför detta för eleverna. De personer som är insatta i

vägledarutbildningen och yrkesrollen som helhet vet att deras uppgift är att vägleda eleverna till svar och att få dem att vidga sina perspektiv. Vägledaren ska inte ge svaren utan få eleverna att tänka till själva.

Utifrån tidigare praktikplatser hade vi märkt av en bild av yrkesrollen som vi själva inte hade och undersökningen visade just det. Elever hade som tidigare nämnt, en förväntan på att vägledaren i stort sett enbart är en informationskälla och att själva vägledningsdelen uteblir. Vi anser att det är viktigt att den rätta bilden av yrkesrollen träder fram och att elever behöver rätt information om vad de har att förvänta sig på ett vägledningssamtal och vad det kan bidra med. Det hade gjort att eleverna inte blir besvikna på saker som från början inte står till rätta. Ett antal elever hade påpekat att de önskat mer av vägledarna i klasserna samt vägledning i tidigare stadium. Detta kan man dock diskutera varför de tänker på det viset. Kanske är det så att personerna som uttryck sig på detta sätt önskat att gå ett annat program, läst ett annat språk eller valt fel inriktning. Det verkar tyda på att de velat ha mer information om valen de gjort innan valen gjordes. Vägledning skall finnas på alla skolor i landet, från högstadiet till gymnasieskolan enligt lag, så problemet bör inte enbart ligga på vägledarens axlar utan att eleverna i fråga själva inte tagit initiativ att besöka en vägledare tidigare. Det kan även handla om hur tidigt vägledaren marknadsför sig i skolorna och hur ”synliga” de gör sig, men att dessa två behöver ha samspel. Om vägledaren gjort sin uppgift med att marknadsföra sig och elever ändå inte tar vara på möjligheten att söka hjälp, så är det upp till eleven att avgöra om de vill ta sig tid att boka en tid eller inte. Vi anser att det är viktigt att ha en god kontakt med eleverna och att vägledaren sänder ut positiva vibbar till eleverna ute på raster, lunchen och andra sammanträffanden de har. Detta för att eleverna inte skall glömma att vägledaren finns för hjälp att få men att även att de skall känna sig välkomna och inte obekväma med att