Lilla Edet är en växande glesbygdskommun i regionens norra delar som gränsar Trollhät-tan, Ale, Kungälv, Stenungsund, Vänerborg och Uddevalla. Kommunen delas av Göta Älv med centralorten Lilla Edet på östsidan och Ström på västra sidan om älven. Lilla Edet ligger längs E45 och Bergslagsbanan skär genom den östra delen av kommunen.
Det bedrivs ett nära samarbete med grannkommunerna Stenungsund, Orust, Tjörn, Ale och Kungälv, i det så kallade SOLTAK-samarbetet där kommunerna samverkar kring bland annat utbildnings- och inköpsfrågor.
Lilla Edets kommun styrs av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Folkpartiet Liberalerna och den politiska organisationen fi nns 8 nämnder under kommunfullmäktige samt kom-munstyrelsen.
Kommunen präglas av en stark landsbygdsidentitet, hög föreningsverksamhet och ett stort kulturarv. Kommunen och företag i kommunen bedriver via Företagscentrum ett nära samarbete kring näringslivsfrågor. Företagscentrum är en ekonomisk förening med lokala företag och kommunen som medlemmar. Lilla Edet har en lång tradition inom pappers-industrin och de största företagen är SCA Hygiene Products AB Edet Bruk och Knauf Danogips GmbH Inlands Kartongfabrik. Det fi nns ca 1000 stycken småföretag.
Visionen för Lilla Edet: är stolthet, identitet, välbefi nnande och växtkraft. För att närma sig visionen har fullmäktige identifi erat sex strategiska områden som ska fungera som en hävstång. Dessa områden är; medborgarkraft, samarbete över gränserna, attraktiv livsmiljö – goda boenden, goda kommunikationer, rätt kommunal service och högre utbildnings-nivå.
Kommunen befi nner sig i en expansiv fas med ett tillväxtmål på 1 % per år och siktet i den nya översiktsplanen som är under framtagning är ett öka folkmängden till 16 000 invånare år 2030.
Utpendlingen överstiger inpendlingen och många arbetar i närliggande kommuner, fram-förallt Göteborg, Uddevalla eller Vänersborg.
Fokusfrågor Fokus i den övergripande planeringen handlar just nu framförallt om att ta fram en ny översiktsplan. Den nya översiktsplanen förväntas vara på utställning under sommaren och antas till hösten.
En vindbruksplan har antagits och ska arbetas in i översiktsplanen. Vindbruksplanen där 13 områden för vindbruk är framtagna togs fram i exceptionell process ur den aspekten att den engagerade en stor andel av befolkningen.
I och med den nya tågsträckningen mellan Trollhättan och Göteborg planeras en ny tågstation som förväntas förkorta restiden till hälften för de som pendlar söderut mot Göteborg.
Intill stationsläget Lödöse Södra pågår ett planeringsarbete av samhället för att möjliggöra nya 6-7000 bostäder. Det fi nns en strategi framtagen för nya Lödöse och det pågår ett arbete med en fördjupad översiktsplan för området.
I planprocessen har kommunen sedan tidigt skede arbetat med mark-nadsföring och en kommunikationsplan för Lödöse. Det sker regel-bundet avstämningar med en dialoggrupp sammansatt av politiker, företagare, föreningar som samlas och ger synpunkter på hur arbetet fortskrider.
Vattenfrågan har stort fokus i Lilla Edet och det pågår fl era EU-projekt med koppling till utmaningarna inom vattenförsörjningen (läs mer un-der rubriken utmaningar).
Lilla Edet arbetar aktivt med klimatfrågan och har bland annat beviljats medel för fyra KLIMP-projekt. Arbetet har gett gott resultat bland annat genom ett väl utvecklat cykelvägnät och investeringar i solenergi.
Utmaningar inom området stadsutveckling
En stor utmaning för Lilla Edet är att en hög tillväxttakt ska hanteras på kort tid under rådande omständigheter som exempelvis bristande markrådighet och detaljplanläggning samt bemanning inom samhälls-byggnadsförvaltningen.
I dagsläget minskar invånarantalet vilket försvårar utbyggnad av kol-lektivtrafi k, vatten och avlopp samt fjärrvärme.
Fler tvärgående kommunikationer till närliggande grannkommuner behövs som komplement till kommunikationer i nordsydlig riktning för att minska bilberoende.
Flera tätorter ligger längs med Göta Älv där översvämningsrisk och skredrisken är hög.
I kommunen fi nns ca 2000 enskilda avlopp varav en stor del är under-måliga. Dricksvattenförsörjningen behöver utvecklas likväl som den ekologiska statusen och fi skevården i vattendrag.
Kring utvecklingen av Lödöse fi nns fl era problemställningar.
Hur kan det goda stationssamhället skapas, det vill säga ett framtida stationssamhälle i historisk miljö?
Hur kan orten etablera en livskraftig service utan att dränera centralor-ten Lilla Edet?
I vilka lägen ska handel och verksamheter utvecklas för att ligga i linje med GR:s gemensamma strukturbild?
34
Nytta och behållning av Mistra Urban Futures
I Lilla Edet fi nns god kunskap av att driva projekt och det fi nns tidigare erfarenhet av forskningssamverkan genom olika EU-projekt. I framtag-ning av vindbruksplanen och utveckling av Lödöse har nya samrådsme-toder prövats som fallit mycket väl ut.
Det fi nns ett behov av kunskapsutbyte och en vilja att utveckla en mer fördjupad kunskap kring vad som krävs för att nå en hållbar stadsut-veckling i regionen.
Arbetssätt och former för samverkan
Det är svårt att fi nna tid till erfarenhetsutbyte och samverkan på grund av svårighet att frigöra personalresurser.
För att få till stånd en samverkan inom ramen för Mistra Urban Futures så krävs fi nansiering av personaltid som kommunens tjänstemän lägger ned.
Det kommer in fl era projektinbjudningar och erbjudanden till kom-munen och det fi nns inte tid till att springa på alla bollar. Med kort framförhållning är det svårt att frammana de resurser som behövs för projektinlämningar.
Genom att kartlägga hur kommunens projekt ligger i tid och tydlig-göra hur inbjudningar till projekt ser ut inom centret fi nns möjlighet att kunna synkronisera dessa på ett bättre sätt.
Lödöse har potential att bli en intressant fallstudie och på sikt ett de-monstrationsobjekt för utveckling av goda stationssamhällen och om det fi nns möjlighet att hitta bra arbetssätt och former för samverkan så är kommunen positiva till att nyttja de resurser som kommer att fi nnas inom centrumet för att utveckla området.
Faktaruta Centralort: Mölndal.
Övriga tätorter: Kållered och Lindome.
Landareal: 147 kvkm
Invånare per kvkm: 415
Folkmängd: 60 973 invånare (31 december 2011)
Kommunanställda: 4000
Kort om Mölndal Stad
Mölndal ligger strax söder om Göteborg i anslutning till E6, E20/Söderleden samt väst-kustbanan och kust till väst-kustbanan. Mölndal gränsar förutom till Göteborg även till Härry-da, Mark och Kungsbacka kommun.
Mölndal befi nner sig i stark tillväxt sett ur ett stadsbyggnadsperspektiv och infl yttnings-trycket är högt. En viktig förklaring till stadens attraktivitet är dess strategiska läge med närhet till både Göteborgs hamn och Landvetter fl ygplats. Mölndal är en del av Göteborgs stadslandskap men präglas även av närhet till vackra natur-, kultur och landsbygdsmiljöer. Visionen är att Mölndal ska bli en attraktiv, hållbar och framgångsrik stad i regionen där det fi nns goda stads-, arbets- och boendemiljöer för alla.
Genom kommunen rinner Mölndalsån och andra större vattendrag i kommunen är Sten-sjön och RådaSten-sjön. Mellan dessa sjöar ligger Gunnebo slott och trädgårdar, en 1700-tals-anläggning och i närheten ligger Kvarnbyn, en gammal kulturbygd.
Kommunen har två gymnasieskolor; Krokslättsgymnasiet och Fässbergsgymnasiet samt ett sjukhus.
Mölndal styrs av en borgerlig majoritet. Hans Bergfelt (m) och Patrik Hansson (s) är kom-munalråd. Den politiska organisationen har förutom kommunfullmäktige och kommunsty-relse fem arbetsutskott som bereder ärenden till kommunstykommunsty-relsen samt tio facknämnder som ansvarar för den löpande verksamheten.
Mölndal är säte för fl era forskningsintensiva företag och har mer än 5 500 aktiva företag och organisationer. Dessa har en utpräglad högteknologisk profi l och är bland annat förlag-da i de centrala delarna. Några av de större privata arbetsgivarna (med fl est antal sysselsat-ta) är Astra, SCA Hygiene Products AB och Ericsson. Inom närtid planeras förutsättningar för 10 000 nya arbetsplatser, bland annat pågår exploatering som är avsedd för kunskaps-företag i Jolenområdet. Fässbergsdalen och Högsbo/Sisjön utgör stora verksamhetsområ-den. Det fi nns fl era olika företagsföreningar och även ett affärsnätverk för företagsamma kvinnor
Fokusfrågor Mölndal har en stark tillväxt och därför en hög planeringsberedskap. Kommande fem-årsperiod planeras ca 2500 bostäder bli färdigställda. Den senaste översiktplanen är från 2006.
Fokus i Mölndal ligger framförallt på kompletteringsbebyggelse enligt Göteborgsregio-nens strukturbild samt centrumförnyelse med målet att tillföra nytt stadsliv i de centrala delarna.
I sommar är byggstart för 750 bostäder i Åbyområdet. Stallet i Åby avvecklas och fl yt-tas till Kungsbacka och området utvecklas med ny fotbolls- och simarena samt mäss- och
36
kongresslokaler till en del av ett sammanhängande evenemangsstråk starkt kopplat till centrum, Kvarnbyn och Gunnebo.
En ny stadsdel med 5000 bostäder planeras i Västra Balltorp som ligger vid Söderleden i anslutning till Sisjön.
Ett annat aktuellt projekt är Fässbergsdalen. Där växer bland annat Ek-landa ”trädgårdsstaden” fram.
I Heljered (västra Kållered) har byggnationen av cirka 500 lägenheter påbörjats. Handeln i Kållered ska utökas från dagens 80 000 kvadratme-ter exkvadratme-ternhandel till 160 000 kvadratmekvadratme-ter.
I Lindome pågår byggnationen av första etappen av området Fågelsten (sydvästra Lindome). Målet är på sikt en centrumförnyelse med upp-rustning av stadsmiljön, bostäder och handel.
Området kring pedagogen som tidigare låg i Mölndal men som fl yttat till Göteborg är under omvandling och i det centralt belägna Forsåker-området planeras stadsbebyggelse i den nuvarande industrimiljön. I Krokslätts fabriksområde sker en utveckling från gårdagens fabriker till framtidens hållbara stad med nybyggnad av kontor och bostäder. KB Kreativiteten beviljades 2010 17,6 miljoner för innovativa åtgärder som ska främja hållbar stadsutveckling och en klimatsmart livsstil.
En omfattande förnyelse av Mölndal centrum är planerad. Målet är att åstadkomma ett modernare och mer stadslikt kommuncentrum med förtätning av bostäder och förstärkt handel. Nuvarande gågata ska rustas upp och skisser är framtagna på en ny galleria med koppling till befi nt-liga centrum och knutpunkten Mölndals Bro, där tre miljoner resenärer passerar varje år. I dagsläget letar kommunen efter en handelsintressent att samverka med i utvecklingen av detaljplanen.
Utmaningar inom området stadsutveckling
Den största utmaningen för Mölndal är den starka tillväxten. Stads-byggandet består av komplexa processer som kräver eftertanke och långsiktighet men även snabba beslut i vardagen. Hur kan tillväxten bli hållbar? Hur ordnas kommunal service till ett ökat antal invånare? Hur bibehålls en identitet i en växande stad?
En annan utmaning är att bygga bort förortsstämpeln och bli en mer ur-ban stad. Vilken form av stadsliv ska de centrala delarna i Mölndal ha? Inpendlingen till Mölndal är i dagsläget större än utpendlingen. Det fi nns ett starkt behov av infrastruktur som möjliggör en fortsatt tillgäng-lighet och därför förespråkas bland annat ett stopp i Mölndal på den planerade Götalandsbanan mellan Göteborg-Stockholm (via Borås) som beräknas vara färdig tidigast 2025.
Hur kan staden skapa ett gott företagsklimat och mark för nya arbets-platser?
En framgångsfaktor är att hitta nya samarbetsformer mellan stadsbyg-gandets aktörer, det vill säga det offentliga, privata samt brukaren/med-borgaren. Till vilken grad ska det offentliga vara med i utvecklingen genom exempelvis markrådighet och i vilken mån ska marknaden få styra?
Nytta och behållning av Mistra Urban Futures
Mölndal skulle gärna vilja ta del av erfarenheter från städer som ge-nomgått en stark tillväxt. Vad fungerar och vad har gått fel? Hur vägs hållbarhetsperspektivet in i utvecklingen?
Hur kan samverkan med privata aktörer vidareutvecklas för att möj-liggöra en hållbar inriktning oavsett om det är privata eller offentliga aktörer som äger marken?
Arbetssätt och former för samverkan
Under dialogmötet fi ck diskussionen kring arbetssätt och former för samverkan inom Mistra Urban Futures mindre utrymme på grund av tidsbrist, men erfarenhetsutbyte med andra städer belystes och Mölndal kommer även fortsättningsvis att medverka i GR:s Mistra Urban Futu-res nätverk där bland annat fortsatt arbete kommer ske med att ta fram nya projektidéer.
38
Faktaruta Centralort: Partille
Övriga tätorter: Jonsered, Öjersjö, Sävedalen
Landareal: 57 kvkm
Invånare per kvkm: 613
Folkmängd: 35 084 invånare(31 december 2010)
Kommunanställda: x
Kort om Partille
Partille kommun har historiskt sett växt ca 0,3 % per år men gjorde en kraftig ökning till en infl yttning av 2,07 % 2010 och tendensen verkar hålla i sig med en prognos på ca 1 % per år. Horisonten inom översiktsplanen är en målsättning på ca 40 000 invånare 2025. Partille vars västra del ingår i tätorten för Göteborg har devisen Mitt i det goda livet. Partille är en genomfartsbygd och har alltid varit en viktig förbindelselänk mellan kust och inland i Västsverige. Genom Partille gick en av landets viktigaste vägar - vägen mellan västra kilen ut mot havet och inlandet, Östersjön och Mälardalen. Den fi nns i dag kvar under namnet Gamla Kronvägen. Idag passerar en annan viktig väg, E20, genom Partille kommun. Det fi nns en pendeltågstation utmed Västra Stambanan.
Kommunen är rik på kultur- och naturmiljöer. Genom kommunen ringlar Säveån vars om-givande stränder och kulturmark bland annat är Bokedalen, med stor betydelse för frilufts-liv, naturvård och landskapsbild. Kring vattenkraften i Säveån byggdes Jonsereds fabriker upp, som idag är en av Sveriges bäst bevarade tidiga industrimiljöer. Riksantikvarieämbe-tet har utsett Jonsered till kulturmiljö av riksintresse.
Partille kommun styrs idag av en borgerlig samverkan mellan Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet .
Fokusfrågor I Partille ligger ett stort fokus på att utveckla centrum. Det pågår sex detaljplaner i dagslä-get och på sikt kommer befolkningen att tredubblas i Partilles centrala delar.
I den fördjupade översiktsplanen för de centrala Partille anges hållbarhet, identitet och trygghet som inriktningar för utvecklingen. Hållbarhet ska uppnås genom att etablera en stadsstruktur, skapa blandade funktioner och göra investeringar som ger mervärden. Identitet ska skapas genom att bibehålla de naturgivna förutsättningarna och en god arki-tektur. För att åstadkomma trygghet är fysiska åtgärder i de offentliga miljöerna viktiga. Uppförandet av Allum köpcentrum (2006) satte Partille på kartan och blev ett startskott för omvandlingen av centrum. Nu pågår en fortsatt utveckling som ska göra att Partille tar steget från förort till förstad. Kommunen arbetar bland annat med att utveckla Kyrktoget i en mer stadsmässig karaktär.
Kvarteret Kniven i Partille är ett annat centralt område vid Säveån där skissförslag tagits fram på bostäder. Området har god tillgång till kollektivtrafi k.
På gamla Kronvägen planeras bostäder i en mer stadslik miljö med en stadspark som blir tillgänglig för hela centrum och alla generationer.
På en avriven industritomt intill Skulltorpsmotet planeras etableringar för sällanköpshan-del tillsammans med bostäder. Totalt rör det sig om 500 lägenheter och ca 30 000 kvm
handel som ska kombineras med bostäder på övre plan och handel i bot-tenvåningar. Där planeras även en multiarena med 4000 sittplatser. I Sävedalen pågår ett projekt kallat Nya Vallhamra torg som innebär att 60-talscentrumet Vallhamra utvecklas med ca 200 lägenheter och handel.
Utanför centrum är ett antal mindre förtätningsprojekt på gång. I Öjer-sjö planeras fl era hundra lägenheter. Intill Jonsereds fabriker komplet-teras kulturmiljöerna med bostäder i syfte att bygga blandstad med både bostäder, grundskola och verksamheter.
När det gäller trafi k så har tre spår på Västra Stambanan diskuterats. En utbyggnad av Götalandsbanan är positiv för pendling till och från kom-munen.
Det fi nns nya parkeringsriktlinjer och parkeringstal som är anpassade efter kommunens olika delar. Parkeringstalen är regler för hur många parkeringsplatser fastighetsägaren ska ordna vid nybyggnation samt vid större om och tillbyggnader. Dessa är framtagna för bil- och cykelparke-ringar vid bostäder, kontor och industri, handel, skolor, vårdinrättningar samt för hotell och restaurang.
Utmaningar inom området stadsutveckling
Trafi ken tar mycket plats i Partille bland annat E20 orsakar buller i vissa centrala områden som lämpar sig för exploatering av bostäder. Det är även en utmaning att skapa trygga gångtunnlar och platser kring motorvägen. Otryggheten har bland annat fått konsekvenser i form av motioner om överfallskameror samt kan begränsa ungdomar som inte har föräldrar med bil att röra sig i centrum.
Det är en utmaning att utveckla handeln i kommunen och samtidigt skapa trygga och attraktiva offentliga rum med god tillgänglighet för alla. Det fi nns en vilja att utveckla stadskärnan och även att utveckla handelscentrum så som Allum. Avvägningar görs hela tiden mellan olika intressen för att inte enbart bygga köpcentrum utan även ett stads-centrum.
Fler bostäder är en nyckel för stadsutvecklingen och en utmaning är att kommunen inte äger så mycket mark eftersom markrådigheten anses vara viktig del för en hållbar stadsutveckling. Frågan kring samverkans-former med exploatörer är intressant och vilket som ger bäst resultat, när exploatörer involveras tidigt i planprocessen eller när tjänstemännen utvecklar detaljplanen.
Nytta och behållning av Mistra Urban Futures
Det fi nns ett kunskapsbehov inom fl era områden där en medverkan och kunskapsproduktion i Mistra Urban Futures skulle kunna göra nytta. Ett av dessa är orsaker till omfl yttningar och befolkningsökningar. En utvecklad analys av den statistik som fi nns tillgänglig skulle behövas för att utveckla en bättre beredskap inför framtiden.
Det saknas även verktyg för att utveckla den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling.
40
Det fi nns behov av kunskap i olika resursfrågor som exempelvis grus från bergstäkter.
Arbetssätt och former för samverkan
Partille har deltagit i pilotprojektet Affärsdriven hållbar stadsutveckling och skulle gärna vilja arbeta vidare med frågor kring det allmännas infl ytande kontra handelsexploatörers infl ytande över det offentliga rummet. En jämförelse eller ett erfarenhetsutbyte med Mölndal och Mölnlycke skulle vara intressant.
En socialkonsekvensbeskrivning har tagits fram och detta är något som kommunen skulle vilja arbeta mer med för att utveckla nya arbetssätt och metoder för fortsatt arbete.
Faktaruta Centralort: Stenungsund.
Övriga tätorter: Stora Höga, Jörlanda, Ucklum, Svenshögen, Stenungsön,
Strandnorum samt Starrkärr och Näs
Landareal: 254 kvkm
Invånare per kvkm: 95
Folkmängd: ca 24 000 invånare (31 december 2010)
Kommunanställda: 1868
Kort om Stenungsund
Stenungsund är en kustkommun intill havet med närhet till öarna Orust och Tjörn samt Kungälv och Göteborg söderut. De västra delarna av kommunen består av skärgård medan de östra delarna är rika på skog och sjöar. Det gynnsamma läget vid kusten vilket gynnar turismen.
Kommunen genomkorsas av E6:an och Bohusbanan. På Bohusbanan fi nns tre stationer inom kommunen, nämligen Stora Höga, Stenungsund och Svenshögen. In- och utpend-lingen till kommunen är ungefär lika stora.
Kommunen har ett starkt eget näringsliv. I kommunen är fl era petrokemiska industrier för-lagda (Akzo Nobel, Borealis, AGA Gas AB med fl era). De största arbetsgivarna är Akzo Nobel, Borealis och Hogia AB.
Kulturhuset Fregatten är en mötesplats för kommuninvånarna och ligger intill torget i cen-tralorten Stenungsund. Vid Stenungs torg är även handel och butiksutbud samlat.
Stenungsund har alliansstyre. Kommunalråden heter Kent Sylvan (m).
Fokusfrågor Historiskt består Stenungsunds kommun av samhällen som vuxit fram längs kommunika-tionslederna, det vill säga järnvägen, motorvägen och vattnet. I dagsläget präglas kom-munen av en hög tillväxt vilket ger en god potential till att göra något bra ur ett hållbart stadsutvecklingsperspektiv.
I kommunen fi nns inga tydliga politiska mål och därmed ingen tydlig styrning inom stads-utvecklingen.
Kollektivtrafi ken både till och från Stenungsund samt tätortstrafi ken har ökat kraftigt de senaste åren och ett nytt resecentrum planeras. Parallellt pågår även förtätning av bebyg-gelse i centralorten för att utöka möjligheten att bo i kollektivtrafi knära läge med tillgång till offentlig och kommersiell service. Två nya områden som planeras är den så kallade Solgårdsterassen och Snippen/CW Borgs väg.
I Stenungsund kommer den fortsatta tillväxttakten troligtvis ligga på ca 1 % per år, vilket innebär ca 100-150 färdigställda lägenheter.
42
Utmaningar inom området stadsutveckling
Det fi nns gott om kompetens vad gäller social hållbarhet inom kommu-nen men det är en utmaning att integrera denna i stadsutvecklingen och samhällsbyggandet. Vilka kriterier och metoder krävs? Finns det några