Samverkan kring hållbar stads- utveckling inom Mistra Urban Futures

(1)

Samverkan kring

hållbar

stads-utveckling inom

Mistra Urban Futures

Göteborgsregionens kommunalförbund – sept 2011

Dialogmöten

(2)

2

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Box 5073

402 22 Göteborg Telefon 031 – 335 50 00

(3)

D

enna rapport syftar till att ge en överblick av medlemskommu-nerna i Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) förutsätt-ningar och utmaförutsätt-ningar inom området hållbar stadsutveckling samt syn på delaktighet i Mistra Urban Futures, ett globalt centrum för hållbar stadsutveckling som etableras under 2010-2011 för att vara i full gång 2012.

Rapporten kommer att utgöra underlag för GR:s fortsatta medver-kan i Mistra Urban Futures under kommande verksamhetsperiod 2012-2015. Den är även ett kunskapsunderlag för alla parter som är involverade i centret.

Rapporten bygger på dialogmöten med 3-5 tjänstemän i respek-tive medlemskommun under maj- augusti månad 2011. Texten är således en tolkning av vad som framkommit under dessa 13 möten i den dialog som har förts mellan de tjänstemän som har medver-kat. Materialet ger ingen heltäckande bild men har möjlighet att visa på några av de utmaningar och det kunskapsbehov som fi nns inom området hållbar stadsutveckling. Förhoppningen är också att kunna spegla hur medlemskommunerna kan bidra till den gemen-samma kunskapsuppbyggnaden samt den nytta och behållning som en delaktighet av Göteborgsregionens medlemskommuner kan erhålla av Mistra urban Futures i framtiden.

Ett stort tack till alla som har medverkat!

Samordnare: Lisa Ström, GR

Seniorrådgivare: Anders Hansson, GR

(4)

4

Innehållsförteckning

Inledning

5

Mistra Urban Futures 5 Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) medverkan 6 Syfte och upplägg av dialogmötena 6

Slutsatser

7

Utmaningar och kunskapsbehov 7 Nytta och behållning av Mistra Urban Futures 9 Arbetssätt och former för samverkan 9 Kommunalförbundets roll 10 Projektidéer 11

Sammanställning av dialogmöten

13 Ale 12 Alingsås 15 Göteborgs Stad 18 Härryda 21 Kungsbacka 23 Kungälv 25 Lerum 28 Lilla Edet 32 Mölndal 35 Partille 38 Stenungsund 41 Tjörn 43 Öckerö 45

Medverkan

47

(5)

Mistra Urban Futures

Inledning

M

istra Urban Futures är ett globalt centrum för hållbar stadsutveck-ling som ska ta fram verkningsfull och relevant kunskap.

I det arbetet fi nns fem plattformar; Göteborg, Manchester (Storbritan-nien), Kisumu (Kenya), Shanghai (Kina) och Kapstaden (Sydafrika). Göteborgsplattformen för Mistra Urban Futures bygger på partnerskap och samverkan mellan 7 konsortieparter: GR (Göteborgsregionens kommunalförbund), VGR (Västra Götalandsregionen), Göteborgs stad, Länsstyrelsen, IVL (svenska miljöinstitutet) och Göteborgs universitet och Chalmers.

Centrumet ska bygga på samverkan mellan näringsliv, intresseorganisa-tioner, allmänhet och myndigheter och förverkligas genom 7 konsortie-parterna och MISTRA och SIDAS beslut om stöd. MISTRA - stiftelsen för miljöstrategisk forskning står för ungefär hälften av fi nansieringen och tillsammans går alla parterna in med medfi nansiering av centret. Dessutom stöttar SIDA den internationella samverkan med fi nansiella medel.

I dagsläget närmar sig slutet av en uppbyggnadsfas som pågått 2010-2011 för att centret ska kunna vara i full gång 2012. De kommande åren består av två verksamhetsperioder 2012-2015 och 2015-2019. Under 2020-2021 sker en utfasning av Mistras stöd och därefter bör centret kunna vara självgående, världsledande och göra verklig skillnad för miljön och människors liv i städer.

Centrets organisation och verksamhet har byggts upp och den inter-nationella verksamheten och samarbetet med de fyra interinter-nationella plattformarna har utvecklats. Metoder har testats i fem pilotprojekt vars resultat redovisas under hösten 2011.

Dessutom planeras och utvecklas kommande verksamhetsperiod och en strategisk plan som förutom institutionella frågor innehåller ett forsk-ningsprogram.

Parallellt pågår en process med att utveckla nya projekt som startar 2012.

(6)

6

F

ör Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, innebär medverkan i konsortiet dels att GR medverkar kring att stärka bilden av Göte-borgsregionen internationellt men också att i de processer som utgör en del i GR:s medfi nansiering kunna utnyttja centrets resurser och få mervärden genom forskarstöd och samtidigt bidra till en kunskapsut-veckling som kan få global nytta.

Genom att bli bättre på att samverka kan ny kunskap tas fram som leder till kloka beslut som kan forma stadsutvecklingen i en mer hållbar riktning och göra skillnad för miljö och människors liv i städer världen över.

Ett GR-nätverk är uppstartat med kontaktpersoner från de 13 medlems-kommunerna.

Nätverket har bland annat syftet att bevaka nyttan av GR:s engagemang genom att medverka i framtida inriktningsarbete, sprida inbjudningar och övrigt material till berörda personer i medlemskommunerna och att uppmärksamma intressanta referensprojekt, verksamheter och projek-tidéer i medlemskommunerna.

Under våren så tog GR:s samordnare och seniorrådgivare i Mistra Urban Futures initiativ till att komma ut och besöka de 13 medlems-kommunerna i GR. En förfrågan ställdes till kontaktpersonerna i GR:s Mistra Urban Futures nätverk varav de sammankallade 3-4 tjänstemän i sin kommun med koppling till området hållbar stadsutveckling. Kompe-tensen bland tjänstemännen har varierat mellan samhällsbyggnad, mark- och exploatering, kollektivtrafi k, folkhälsa, näringsliv, miljö, sociala och kultur och fritid.

Syftet med dialogmötena har varit att öka kunskapen om medlemskom-munernas förutsättningar och utmaningar inom området hållbar stads-utveckling. Dessutom så har tanken varit att påbörja en dialog om hur respektive kommun kan bidra med kunskapsutveckling och förändring som kan leda till en mer hållbar stadsutveckling och vad kommunen kan ha för nytta av centret för att kunna åstadkomma detta.

Upplägget har varit att kort presentera vad som är på gång inom Mistra Urban Futures samt i den egna kommunen och att därefter diskutera ett antal frågeställningar nämligen:

• Vilka är era största utmaningar och fokusfrågor? • Vad kan vi åstadkomma tillsammans?

• Vad vill ni få ut av samarbetet inom Mistra Urban Futures och vad tror ni att behållningen blir?

• Hur kan vi arbeta tillsammans framöver?

Göteborgsregionens kommunalförbunds

(GR) medverkan

(7)

Slutsatser

N

edan följer några slutsatser av det som framkommit under dialog-mötena angående utmaningar, kunskapsbehov, nytta och behåll-ning av Mistra Urban Futures samt arbetssätt och former för fortsatt samverkan inom centret. Dessutom återges en del synpunkter och tankar på kommunalförbundets roll inom Mistra Urban Futures och ett antal uppslag till projektidéer.

Utmaningar och kunskapsbehov

Växtvärk Göteborgsregionen har växt kraftigt de senaste åren och i stort sett alla kommunerna har uttalade kvalitativa tillväxtmål för kommande år. Den ökade infl yttningen av invånare ställer dock krav på infrastruktur och kommunal service (skola, vård och omsorg). Vad får tillväxten för kon-sekvenser på stadsutveckling och hållbarhet och hur påverkas de redan befi ntliga kommuninvånarna i staden?

Brist på uppföljning och ut-värdering

En god stadsutveckling kräver både långsiktighet och eftertanke men även snabba beslut i vardagen. Utmaningen i kommunerna är att tiden inte räcker till för att följa upp och utvärdera det arbete som genomförts. Även förarbetet kan bli lidande, kort sagt det saknas A och Ö. Kunskap krävs för att på ett metodiskt sätt genomföra uppföljning av målbilder och visioner. Detta gäller framförallt kommuner som har höga tillväxt-mål och stort tryck att producera nya planer.

Identitetsbyggande Alla 13 medlemskommuner är en del i en större tillväxtregion och fl era går från att vara småstad till att bli större städer. Hur påverkas stadens identitet av att gå från småstad till större stad? Hur bevaras historiska värden i nybyggnads- och förnyelseområden?

Svårighet att samverka I stadsutveckling är fl era aktörer inblandade både kommunala, statliga och privata. För att åstadkomma en hållbar stadsutveckling krävs en ny form av helhetssyn.

Lagar och regler står ibland i kontrast till värderingar om vilken typ av stad vi vill bo i. Ska vi bygga det samhälle vi vill bygga eller det som vi får bygga? Hur kan stat och kommun samverka för att skapa en helhets-syn i utmaningar som buller, trafi k och parkeringsbehov?

Stadspolitik handlar om att samla hårda och mjuka frågor i en samlad strategi. Det skulle behövas mer helhetssyn och tvärsektoriellt arbete.

Visionsarbete, styrning och processer

För att åstadkomma en hållbar stad kan tydliga visioner spela en viktig roll. Många kommuner saknar en övergripande vision för stadsutveck-lingen.

Hur blir visioner verklighet? Vilka är nyckelfaktorer i styrning mot en hållbar stadsutveckling? Blir det bättre om vi inte styr? Hur samlas gammal och ny kunskap i en strategi som leder till optimalt resultat?

(8)

8

Social hållbarhet Inom kommunerna fi nns god kunskap och kompetens kring social hållbarhet men det är svårt att integrera sociala perspektiv och aspekter i planeringen och samhällsbyggandet

Hur byggs en blandad stad och incitament för varierade upplåteslefor-mer?

Det fi nns ett kunskapsbehov kring metoder och kriterier som underlättar arbetet som krävs för att skapa ett socialt hållbart samhälle.

Medborgardialog och delak-tighet

Hur kan medborgare delta för att skapa en stad som de vill leva, bo och verka i?

Det fi nns fl era goda exempel på kommuner som arbetat med med-borgardialog och delaktighet på olika sätt. Både lyckade och mindre lyckade metoder skulle behöva belysas för att förfi na arbetssätt och utbyta erfarenheter inom området.

Trafi kbarriärer Större trafi kleder så som motorväg, järnväg och vattendrag möjliggör kommunikation och tillgänglighet till och från staden men skapar också barriärer mellan olika områden. Trafi ken tar mycket plats och orsakar buller i vissa centrala områden som lämpar sig för exploatering av bo-städer. Det är även en utmaning att skapa trygga gångtunnlar och platser kring motorvägen. Hur kan man överbrygga dessa barriärer och skapa goda livsmiljöer?

Ras, skred och översväm-ningar intill vattendrag

En utmaning är utveckling av bebyggelse intill åar och älvar med de risker som fi nns gällande geoteknik och översvämningar.

Energieffektivitet Kommunen har möjlighet att driva fram utvecklingen på olika sätt genom avtalsskrivningar vid markförsäljning. Exempelvis kan kraven gälla miljöanpassat och energieffektivt byggande, tillgänglighet el-ler styrning mot varierade upplåtelseformer. Detta förutsätter dock att kommunen har en markrådighet. Till vilken grad ska det offentliga vara med i utvecklingen genom exempelvis markrådighet och i vilken mån ska marknaden få styra? Går det att stötta mindre företag på ett bättre sätt för att öka deras möjlighet att satsa på energieffektivt och hållbart byggande?

(9)

Nytta och behållning av Mistra Urban Futures

Flera belyser Mistra Urban Futures möjlighet att utvidga kommunernas nätverk och att förstärka samverkan mellan olika aktörer, både offent-liga och privata.

En delaktighet kan skapa kompetensutveckling och omvärldsbevakning både hos tjänstemän och hos politiker.

De förväntade nyttorna är bland annat ökad kvalité i beslut och genom-förande.

Det fi nns en hög förväntan på kunskapshuben som utvecklas inom cen-tret och en önskan om den tar fysisk form. Det fi nns ett behov av att ta del av fl er goda exempel i Sverige och utanför landets gränser.

Flera ser möjligheten att tillgå en neutral arena där kompetenser både inom såväl mjuka som hårda frågor kan bidra till en helhetssyn på stadsutvecklingen.

Arbetssätt och former för samverkan

Något som fl era kommuner har gett uttryck för är att det måste vara möjligt att lämna projektförslag och idéer på praktikers villkor, alltså en projektskapande process som ger utrymme för förankring i politiskt styrda organisationer.

Under dialogmötena har olika metoder och arbetssätt för en gemen-sam kunskapsuppbyggnad mellan forskare och praktiker diskuterats. Begreppet praktiknära forskning har föreslagits en omformulering till forskningsnära praktik. Detta skulle innebära en så kallad aktions-forskning, som ett komplement till följeaktions-forskning, med mer fokus på genomförandet och att forskarna är delaktiga i det dagliga arbetet i en större utsträckning.

Det fi nns en rädsla bland politiker och ledning att tappa takten om personer försvinner in och slukas av projekt. Det är svårt att fi nna tid till erfarenhetsutbyte och samverkan på grund av svårighet att frigöra personalresurser. För att få till stånd en samverkan inom ramen för Mistra Urban Futures så är det därför viktigt med fi nansiering av den tid som kommunens tjänstemän lägger ned. Dessa resurser kan därefter omfl yttas till att stärka det ordinarie arbetet (användas till projektan-ställning eller konsult) medan den ordinarie personalen får en kompe-tensutveckling.

Det behövs modiga politiker och djärva beslut för att åstadkomma ett förändringsarbete. Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, är ett bra forum för dialog och samsyn men det är inte alltid som arbetet som bedrivs inom GR gör avtryck på hemmaplan i den egna kommunen. Det fi nns ett behov av att hitta former för delaktighet av medlemskom-munernas folkvalda politiker i Mistra Urban Futures för att uppnå en kompetensutveckling.

(10)

10

Kommunalförbundets roll

Samordning Flera kommuner har betonat vikten av GR:s (Göteborgsregionens kom-munalförbund) samordningsroll i Mistra Urban Futures.

Tjänstemän och politiker får ett ständigt fl öde av information och som en av konsortieparterna har GR en viktig roll i att översätta informa-tion och kunskap och knyta kontakter mellan kommuner med liknande erfarenheter, behov eller utmaningar.

GR kan också medverka till att metoder som utvecklas inom centret är anpassade till politiska organisationer med längre kedjor i beslutspro-cesser och behov av demokratisk förankring.

Helhetssyn Stadsutveckling involverar en mängd olika aktörer och för att integrera hållbarhet i stadsutvecklingen krävs en ny form av helhetssyn. GR:s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé och erfarenhetsutbyte. Flera har betonat vikten av GR:s Mistra Urban Futures nätverk och de kommuner som varit deltagit i delade dialogmöten med fl er kommuner har upplevt erfarenhetsutbytet som väldigt positivt.

Kompetensutveckling För att åstadkomma en förändring till en mer hållbar stadsutveckling krävs kompetensutveckling både bland tjänstemän och politiker och för-mågan att fatta genomtänkta, långsiktiga och modiga beslut. Dessutom krävs ett gott ledarskap och styrning. GR har god erfarenhet av dialog mellan politiker i frågor som spänner över kommungränser och det är viktigt att fortsätta arbetet även i frågor som gäller hållbar stadsutveck-ling.

En synpunkt som framkom under dialogmötena är att GR tillsammans med Mistra Urban Futures kan fylla liknande funktioner som ett region-planeorgan. Flera betonar vikten och betydelsen av GR:s strukturbild i den kommunala planeringen, framförallt översiktsplanering.

Metoder för att nå målen för uthållig tillväxt

Genom olika konkreta projekt som medlemskommunerna involveras i inom Mistra Urban Futures så kan metoder utvecklas för att medlems-kommunerna ska nå en uthållig tillväxt och den gemensamt framtagna strukturbilden. GR har en viktig roll i att stötta det arbetet.

Nätverk GR har ett övergripande uppdrag att stärka regionen nationellt och inter-nationellt och kan genom Mistra Urban Futures utveckla nationella och internationella kontakter som kan förmedlas till medlemskommunerna.

(11)

Projektidéer

Medbrogardialog som verk-tyg för hållbar utveckling

Lerums kommun har ett projektförslag tillsammans med Chalmers om att utveckla medborgardialog som verktyg för att skapa miljövänliga livsstilar i Gråbo med hjälp av forskare som följer upp arbetet med intervjuer, deltagarmöten och genom analys bidrar till att förstärka processen.

Cultural planning Kulturen spelar en viktig roll i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Både Tjörn och Ale har arbetat med metoden kallad Cultural Planning för att inkludera kulturella aspekter i planeringen. Vad har det gett för resultat och hur kan dessa metoder utvecklas?

Arena för hållbar stadsut-veckling

Alingsås har tagit fram ett projektförslag vars övergripande mål är att skapa utrymme för en inkluderande gemensam kunskapsproduktion med syfte att forma lokala strategier och verktyg baserade på erfaren-heter från forskningens framkant genom att skapa en lokalt förankrad forskningsplattform för hållbar stadsbyggnad.

Hur kan samspelet ske mellan småstäder i regionen och den större stadskärnan i Göteborg? Är det möjligt att skapa en mellanarena som är enklare för mindre kommuner att nå?

Planering och utveckling med fokus på barn och unga

Kungälv, HDK (Högskolan för Design och Konsthantverk), Göteborgs stad och Ung Energi inom Västra Götalandsregionen har tillsammans en projektidé som syftar till att testa metoder för hur ungas delaktighet och barnperspektiv tas i beaktning i planeringen. Detta ska göras med utgångspunkt i tidigare arbete i Kungälv med ungas delaktighet samt Göteborg Stads arbete med BKA (barnkonsekvensanalys). Syftet är att utveckla en metodhandbok.

Affärsdriven hållbar stadsut-veckling

Ett område som fl era kommuner tycker är intressant är affärsdriven hållbar stadsutveckling. Hur ska till exempel handeln och besöksnäring lokaliseras för att uppnå detta och hur kan samverkan mellan privata och offentliga aktörer utvecklas? Kan externhandel etableras utan att riskera utarmning av stadskärnan?

Hur kan nya samverkansformer skapas mellan offentligt och privat för att skapa en mer hållbar stad? Hur kan verksamheter och boende fung-era tillsammans i en blandstad?

(12)

12

Det goda stationssamhället Hur kan en blandad stad med attraktiva boendemiljöer och olika upplå-telseformer skapas i kollektivtrafi knära lägen? Hur kan stat och kom-mun samverka för att hitta lösningar på exempelvis bullerproblematik? Kommuner som besitter specifi k kunskap inom området och/eller har intresse av att medverka är Alingsås (centralorten), Lilla Edet (Lödöse), Lerum och Stenungsund.

Samspel mellan stad och omland

Hur ser landsbygdens relation till staden ut? Hur påverkar kultur och förtätning i städer rörelsemönstret mellan stad och landsbygdssamhäl-len? Hur bibehålls levande samhällen med god service på glesbygden där befolkningen är relativt liten? Hur kan ett klimatsmart beteende skapas både i staden och landsbygden?

Vilken betydelse har närodling i framtiden och hur fi nner man balans mellan att exploatera eller bevara mark som lämpar sig väl för odling? Frågorna har väckts i Lilla Edet, Tjörn och Kungälv.

En utmaning i Lerum, likväl som i övriga delar av Göteborgsregionen är att ta tillvara på de gröna stråken och närheten till hav och sjöar. Hur kan det blågröna samhället och närheten till rekreation? Vad har närhe-ten till grönområden och höga naturvärden för betydelse för folkhälsa och välmående?

Hur kan hållbara lösningar skapas för turism, transporter, avfall i ö-sam-hällen så som Tjörn, Öckerö och Kungälvs kommun?

Visioner och styrning _{För att åstadkomma förändring krävs att visionsprojekt i tidigt skede}

in-tegreras i beslutsprocesser. Hur arbetar olika kommuner med målbilder och uppföljning av dessa i genomförda projekt?

Det skulle vara intressant att analysera Lerums vision om att bli le-dande miljökommun 2025 och hur det påverkat deras arbetsprocesser och jämföra med samhällen som har utvecklats utan en tydlig målbild, exempelvis Stenungsund.

Metoder och verktyg för att integrera social hållbarhet i planeringen

Hur bygger vi en hållbar stad?

I Partille fi nns erfarenhet av socialkonsekvensbeskrivningar och Göte-borg Stad har inom S2020 utvecklat en egen socialkonsekvensanalys. I Kungälv satsar kommunen på jämställdhetsintegrering i samhälls-byggnadssektorn och att planera platser i det offentliga rummet som in-bjuder till lek och rörelse för en ökad folkhälsa och i Alingsås används ljussättning som metod för att skapa trygga och jämställda utemiljöer.

(13)

Sammanställning av

dialogmöten

Centralort: Älvängen och Nödinge är kommunens två huvudorter.

Övriga tätorter: Nol, Bohus, Surte, Alvhem, Skepplanda och Alafors.

Landareal: 318 kvkm

Invånare per kvkm: 86

Folkmängd: 27 442 invånare (31 december 2010)

Kommunanställda: 1900

Kort om Ale Ale gränsar till Lerum, Alingsås, Trollhättan och Kungälvs kommun.

Kommunens tätorter har växt fram längs med Göta Älv, E45 och Bohusbanan och i kom-munen fi nns många vackra natur- och rekreationsområden. Vintertid är Alebacken ett välbesökt utfl yktsmål för skidåkare och föreningslivet är starkt och brett.

Ale kommun är i en expansiv fas och infl yttningen väntas öka i och med att det tidsmäs-siga avståndet till övriga regionen minskar när motorväg och järnväg byggs ut (läs mer under fokusfrågor). I dagsläget har trafi komläggningen i samband med utbyggnaden på-verkat infl yttningstakten negativt men när infrastrukturen väl är på plats räknar kommunen med en tillväxttakt på ca 1,5-2 % per år och planeringsberedskapen i snitt ca 295 bostäder per år.

Kommunen marknadsförs som en stark del av Göteborg. De politiska visionerna är bland annat inriktade på att förbättra skola, företagsklimat, ha en god miljöpolitik och att öka dialogen med medborgarna. I och med utbyggnaden av järnvägen är arbete med att sti-mulera användandet av kollektivtrafi ken i fokus.Ungefär 9000 pendlar i dagsläget ut från kommunen och 2500 in till kommunen.

Inom näringslivet fi nns ca 1400 aktiva företag främst inom tillverknings-, handels- och tjänstesektorn. Största arbetsgivaren är Ale kommun.

Kommunen har alliansstyre och kommunalråden heter Mikael Berglund (m) och opposi-tionsrådet heter Paula Örn (s).

Fokusfrågor Kommunen präglas i dagsläget av infrastrukturprojektet Bana Väg i Väst som innebär utbyggnad av E 45, som byggs ut till fyrfältsväg samt parallell utbyggnad av Bohusba-nan till dubbelspårig järnväg. Arbetet ger Ale fem nya pendeltågstationer i Surte, Bohus, Nödinge, Nol och Älvängen och därmed en helt ny tillgänglighet under år 2012. Parallellt sker även utbyggnad av pendelparkeringar och matarlinjer till och från stationerna. Ett arbete påbörjas under hösten med en ny översiktsplan. Det är fl era bostadsprojekt på gång, bland annat i Surte där 120 bostäder ska byggas med infl ytt 2013. Projektet är ett privat initiativ som drivs av ett nybildat bolag och har en stark miljöprofi l som en så kallad Green Village. Bolaget samarbetar med Volvo och förhoppningen är att varje lägenhet ska ha tillgång till elbil och att det inom området ska produceras egen förnybar el.

I Nödinge pågår planering för totalt 700 bostäder i Ale Höjd respektive Södra Backa samtidigt som en strukturstudie har gjorts för att utveckla centrum med hög tillgänglig-get och attraktiv närmiljö. Även i centrala Älvängen fi nns planer för att utveckla tortillgänglig-get, centrumhandeln och kulturen som mötesplats. Där planeras även nya bostäder likväl som tätorterna Alafors och Nol.

Faktaruta

(14)

14

Befolkningen i Ale är yngre än riksgenomsnittet och har även en lägre utbildningsnivå. I de öppna jämförelser på folkhälsoområdet mellan landets kommuner som sammanställdes 2009 visade det sig att invå-narna i Ale har ett relativt högt självskatta allmänt hälsotillstånd trots att andelen personer med fetma, hjärtinfarkt och rökvanor låg något högre än riksgenomsnittet. Undersökningen visar en negativ utveckling vad gäller behörighet till gymnasieskolan och utmaningar inom folkhälso-området är även att andelen tonårsaborter, rökande blivande mammor och andel kvinnor med nedsatt psykiskt välbefi nnande är oroväckande högt. I den första nationella kartläggningen av ungdomars psykiska hälsa visar klasser i åk 9 på stor andel elever med problemtyngd vad gäller koncentrationssvårigheter, psykosomatiska besvär m.m.

Utmaningar inom området stadsutveckling

Utbyggnaden av infrastrukturen och tillförseln av tågstationer är positiv för de fl esta som bor i Ale kommun, dock inte för alla. Det är en stor ut-maning för kommunen att kommunicera kollektivtrafi kens förbättringar och att få fl er att använda kollektivtrafi ken. För att konkurrera med bilen behöver hållplatser ligga nära bostadsområden men med dagens bussar innebär det en bullerproblematik som påtalats av både boende och länsstyrelsen.

Det fi nns olika politiska viljor kring att bygga på glesbygden eller längs med de stråk som utpekats i Götebrogsregionens gemensamt framtagna strukturbild. Det är därför en utmaning att aktualisera den nya över-siktsplanen med inriktning på hållbar samhällsutveckling.

När det gäller sociala frågor är det en utmaning att vända skolresulta-ten och skapa ett attraktivt gymnasium. Det krävs även insatser för att förbättra de utpekade utmaningarna för folkhälsan i kommunen.

Nytta och behållning av Mistra Urban Futures

Ale har samarbeten med forskning inom både folkhälsoområdet och elfordon och mötesdeltagarna ser en stor nytta med forskning som har nära koppling till den verklighet som de verkar i. De ser dock en risk med att ett alltför akademiskt språk och fackliga begrepp på engelska kan bli en barriär för samverkan mellan forskare och praktiker.

Arbetssätt och former för samverkan

Det pågår fl era initiativ kopplat till elfordon i kommunen. Dels matar-trafi k i tätorterna till pendelstationerna i form av mindre eldrivna bussar, men även att kunna erbjuda skydd och laddning för mindre elfordon. En projektidé är att utforma en strategi för hur man kan öka acceptansen för en ny typ av infrastruktur och fordon.

En annan projektidé handlar om att etablera parker och grönytor som ett verktyg för att främja både dialog nya möten. I kontakt med medbor-gare har att tydligt behov av mötesplatser lyfts fram där även nyanlända kan delta för att lättare lära mer om det svenska samhället och där olika generationer kan komma tillsammans. Centralt i Nödinge fi nns fria ytor för att bygga en park för alla åldrar och kulturer. Hur kan man skapa integration i centrum med utevistelse? Hur kan en park främja delaktig-het och dialog mellan kommun och medborgare?

(15)

Centralort: Alingsås.

Övriga tätorter: Gräfsnäs, Hemsjö, Hjälmared, Ingared, Långared, Magra,

Sollebrunn, Stora Mellby, Västra Bodarna och Ödenäs.

Kommunanställda: ca 3000

Faktaruta

Kort om Alingsås

Kommunen har idag ca 38 000 invånare varav 26 000 är bosatta i Alingsås stad.

Kommunens geografi ska form påminner om ett Sverige i miniatyr och kommunen gränsar till Ale, Lerum, Bollebygd, Vårgårda, Essunga och Trollhättan.

Utanför centralorten präglas landskapet av skogar och sjöar, varav de största är Mjörn och Anten, men nordost om orten Alingsås fi nns en del jordbrukslandskap upp mot Varaslät-ten.

Genom kommunen rinner Säveån och Gerdska ström (Lillån) och Alingsås genomkorsas av E20, väg 180 och Västra stambanan.

Det är ca 6500 som pendlar ut från kommunen och 3500 som pendlar in. Pendlingen sker till största del till Göteborg och Vårgårda.

Ambitioner fi nns att öka självförsörjningsgraden genom att stärka arbetsmarknaden i kom-munen.

Kommunen arbetar aktivt med att utveckla cykelnätet i centralorten Alingsås för att skapa en sammanhängande cykelstad.

De största näringsgrenarna fi nns inom servicesektorn, verkstadssektorn och handelssek-torn.

Alingsås har en gemensam vision för årtalet 2019 då det är 400 år sedan staden bildades. Visionen innebär att Alingsås 2019 är den moderna mötesplatsen med småstadens förde-lar och storstadens möjligheter. Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Siktet är inställt på 42 000 invånare. Det innebär att ca 150 bostäder per år behöver byggas. Nyckeltal har tagits fram för vilket omsorgsbehov av unga och gamla som krävs för att nå visionen. Dessutom behövs nya arbetstillfällen och visionsprojekt.

Syftet med visionen är att skapa en långsiktig politisk enighet över partigränser och man-datperioder.

(16)

16

Kommunen har satsat mycket på energieffektivt byggande genom bland annat uppbyggnad av kompetenscentrumet Passivhuscentrum och ombyggnationen av Brogården där 300 hyreslägenheter från miljonpro-gramsepoken byggts om i passivhusteknik. Det kommunala bostadsbo-laget Alingsåshem har varit drivande i energieffektivt byggande liksom Fabs AB som äger, hyr och förvaltar lokaler. De senare har byggt två förskolor, en i Stadsskogen och en i Ingared. Kommunen deltar även i fl era EU- och forskningsrelaterade projekt kopplat till energieffektivt byggande. Ett nära samarbete sker med Alingsås Energi som bland an-nat ansvarar för fjärrvärmeförsörjningen i kommunen.

Kommunen har nyligen antagna riktlinjer för miljöanpassat byggande.’ Exempel på pågående och kommande projekt är en ny översiktsplan. Det pågår även förtätning i stadskärnan.

Den nya stadsdelen Stadsskogen, två kilometer från Alingsås stadskär-na, är under utbyggnad. I området som kommer att innehålla både höga, låga hus, bostadsrätter, villor, radhus och hyresrätter har skogen och de vackra naturmiljöerna haft en överordnad roll.

De första 220 bostäderna är redan byggda och just nu pågår etapp två med ca 250 lägenheter. Kommunen har haft ett nära samarbete med tio stycken aktörer, både små och stora företag, enligt en partnerskapsmo-dell.

I Stadsskogen planeras Träffpunkten, en plats som ska uppmuntra till rörelse och innehålla både torg, skolverksamhet, föreningslokaler och idrottshall. Byggnaderna har högt ställda nollenergimål som ska uppnås i en kombination av energieffektivt byggande, brukarfokus, dagsljuspla-nering och produktion av förnybar elproduktion från en solcellsanlägg-ning samt viss tillförsel av fjärrvärme.

Vid Poppelgatan i Västra Sörhaga planeras en modern trädgårdsstad med nollenergi-ambitioner. Området ligger nära Mjörnstranden och järnvägen och den tänkta målgruppen är framförallt barnfamiljer. I stadsdelen Noltorp planerar kommunen att utföra stadsförnyelse. En ny större evenemangshall med kultur och idrottsaktiviteter planeras dessutom ca 100 meter från Alingsås station med privat initiativ och fi nansiering.

Kommunen arbetar även med ljussättning som en metod för att skapa trygga och jämställda utemiljöer, bland annat i kvarteret citronen. Det tvärsektoriella arbetet kommer att utvecklas i ett projekt kallat Arena för hållbar stadsutveckling. Nära samarbete sker mellan kommu-nens förvaltningar och bolag samt med hjälp av forskningsaktörer för att utveckla byggnadens samspel med stadens tekniska system.

(17)

En av Alingsås utmaningar är att bibehålla levande samhällen med god service på glesbygden där befolkningen är relativt liten.

Visionen 2019 är viktig för att skapa identitet och långsiktighet, men det är en utmaning att hålla visionen levande. Det krävs nya konkreta visionsprojekt eftersom de är enkla att kommunicera.

För att kunna fortsätta ligga på spjutspetsnivån inom energieffektivt byggande krävs rejäla kliv framåt. Alingsås vill gärna växla upp arbetet genom att gå från att fokusera på byggnaden till att utvidga perspektivet till energieffektivt stadsbyggande.

I Alingsås handelsstrategi är ambitionen att service ska fi nnas inom 1 km avstånd. De senaste åren har dock visat på ett minskat handelsindex på grund av sjunkande dagligvaruhandel. En utmaning är att förstärka arenor för handel av skrymmande varor i trafi koptimerade lägen med risken att utarma stadskärnan.

Det fi nns ett stort behov av en neutral arena för stadsutvecklingsfrågor där Mistra Urban Futures kan vara till god nytta. Hur kan samspelet ske mellan småstäder i regionen och den större stadskärnan i Göteborg? Är det möjligt att skapa en mellanarena som är enklare för mindre kommu-ner att nå?

Det fi nns fl era olika områden där det fi nns ett behov av kunskap och som kan utgöra idéer till projekt där forskare och praktiker kan sam-verka inom Mistra Urban Futures.

En av dessa handlar om hur nedgångna industriområden kan utvecklas i spårnära områden till goda stationssamhällen med utrymme för arbets-platser och bostäder.

Ett annat intressant område är affärsdriven hållbar stadsutveckling. Hur ska handeln och besöksnäring lokaliseras för att uppnå detta och hur kan samverkan mellan privata och offentliga aktörer utvecklas? Kan kommunen utnyttja markrådighet och avtalsskrivningar på ett mer of-fensivt sätt? Går det att stötta mindre företag på ett bättre sätt för att öka deras möjlighet att satsa på energieffektivt och hållbart byggande? Processkartläggning och analyser av beslutsprocesser är viktigt för att kunna genomdriva visionsprojekt. Hur kan innovativa idéer förankras i långa och komplexa beslutsprocesser för att åstadkomma förändring? I projekten Brogården och Noltorp pågår stadsförnyelse med stort fokus på energieffektivitet. Hur kan de sociala konsekvenserna studeras när-mare? Kan en fysisk förändring bli startskottet till en social förändring? I utveckling av offentliga miljöer skulle det vara intressant att testa och studera olika metoder för att skapa trygga platser som människor vill röra sig i, bland annat ljussättning.

(18)

18

Centralort: Göteborg består av 10 stadsdelsnämnder;

Angered, Askim-Frölunda-Högsbo, Centrum, Lundby, Majorna-Linné, Norra Hisingen, Västra Göteborg, Västra Hisingen, Örgryte-Härlanda, Östra Göteborg.

Kommunanställda: 48 000

Faktaruta

GÖTEBORGS STAD

Kort om Göte-borg stad

Göteborg är Sveriges näst största tätort efter Stockholm och följt av Malmö. Staden är placerad vid Sveriges västra kust intill mynningen av Göta Älv.

Göteborgs hamn är Nordens största och här sker en stor del svensk import och export. Flera industrikoncerner och teknikföretag har sitt säte i Göteborg så som Volvo, SKF, ESAB och Hasselblad AB.

Göteborg har fyra broar bland annat Göta Älvbron och Älvsborgsbron och fl era tunnlar, bland annat Tingstadstunneln, Götatunneln. Det fi nns två fl ygplatser, Landvetter och City Airport.

Göteborg har ett kuperat landskap med bland annat två centralt belägna berg- Skansberget och Ramberget samt fl era dalgångar runt storstadsområdet. Närheten till vatten präglar staden genom bland annat havet, Göta älv, Mölndals- och Säveån samt fl ertalet sjöar bland annat Stora och Lilla Delsjön.

Tidigare hade Göteborgs stad 21 stadsdelsnämnder De 10 nya stadsdelsnämnderna har en mindre spridning i invånarantal, Lundby är till en början den minsta stadsdelen med drygt 38 000 invånare. , men enligt befolkningsprognoserna förväntas stadsdelen växa kraftigt framöver. Stadsdelen Linnéstaden-Majorna är den största med 61 000 invånare.

I tätorten Göteborg ingår även centralorterna i Mölndal och Partille.

Fokusfrågor Det största och mest aktuella stadsbyggnadsprojektet som pågår i Göteborg är Centrala Älvstaden där det planeras 15 000 nya bostäder och 40 000 nya arbetsplatser inne i cen-trum genom utökning av Gullbergsvass, Södra Älvstranden, Frihamnen, Ringön, Östra Kvillebäcken och Backaplan.

I dagsläget är processen i ett tidigt skede och ett aktivt arbete pågår med att hitta de rätta frågeställningarna om hur centrala Göteborg ska utformas. Metoder som används är bland annat medborgardialog, workshops, fysiska möten och utställningar i det så kallade Älv-rummet som är tillfälligt uppbyggt intill Operahuset i Göteborg.

En förutsättning för en ökad tillväxt i Göteborg och dess storstadsregion är en utveckling av trafi kförbindelser med fokus på kollektivtrafi ken. För att nå målet om en fördubblad kollektivtrafi kandel till 2025 så har beslut tagits om ett Västsvenskt infrastrukturpaket. Det innebär ett förverkligande av satsningar som Västlänken, Marieholmstunneln och utveckling av kollektivtrafi ken inom ramarna för K2020. Satsningen omfattar 34 miljarder kronor och sak delvis fi nansieras genom trängselskatter.

Andra områden som ska renoveras och exploateras utanför city är Kvillebäcken, Gam-lestaden och Kviberg.

(19)

I Kvillebäcken växer ska en ny stadsdel växa fram med 1600 lägenhe-ter, handel och verksamheter. Det är sju byggherrar som tillsammans utvecklar Kvillebäcken och målet är att skapa en trivsam och levande stadsdel med fokus på miljö och hållbarhet. Inom projektet Kvillebäck-en har hållbarhetsprogram utvecklat och projektet har beviljats medel från regeringens Delegation för hållbara städer för att utveckla olika innovativa miljötekniklösningar.

I Gamlestaden planeras nya bostäder, handel, kultur och fritid för att göra den nordöstra delen av staden till en attraktiv och naturlig del av centrala Göteborg. Området präglas av gamla industrimiljöer och det blir en utmaning att skapa en balans mellan dessa och nya modernas inslag i bebyggelsen samt förbättra kollektivtrafi kknutpunkten som idag upplevs som otrygg.

Öster om Bellevue planeras 1000 nya bostäder i den så kallade Kvi-bergsstaden. I området blir det en blandning mellan låg och hög bebyg-gelse med stor närhet till grönområden.

I Göteborgs stad genomfördes dialogmöten med fackförvaltningarna, de kommunala bolagen och de tio stadsdelsnämnderna under hösten 2010. Resultatet sammanställdes under våren 2011 och har blivit ett inspel från Göteborg Stad som en av konsortieparterna i Mistra Urban Futures till centret och den arbetsgrupp som utvecklar det strategiska planen för kommande verksamhetsperioden 2012-2015 med tillhörande forsk-ningsprogram och profi lområden.

Det som lyftes fram i den interna processen inom staden var att det fi nns ett kunskapsbehov inom följande ämnesområden;

• avsiktlig påverkan genom formella styrformer och stadsplanering

• dialog

• den ojämlika staden

• mångfald och livskvalité i den byggda miljön • resursknapphet och klimatförändringar

Utmaningar och frågeställningar inom ämnet formella styrformer och stadsplanering handlar bland annat om att hitta former och verktyg för att nå den blandning av människor som eftersträvas i nya områden. Hur kan man uppnå transparens i den planerade stadsutvecklingen. Stadsom-vandling sker inte bara genom planerade processer utan även spontant. Hur kan dessa olika former av stadsomvandling stärka varandra? Inom området dialog är en av utmaningarna att möta spontana och krea-tiva initiativ. Vem/vad bestämmer om vem och vad som får ”vara med” i olika led? Det behövs kunskap kring användning av sociala mediers roll i delaktighet och påverkan och hur trovärdighet skapas i medbor-gardialogen. Hur kan trygga beslut fattas?

(20)

20

I dialogen kring barriärer berördes fysiska såväl som sociala och mentala barriärer och utmaningen i att bryta dessa. Är blandstad som strategi effektivt för att motverka segregation? Det behövs nya kunska-per, förhållningssätt och processer för att nå samsyn rörande strategier för stadens utveckling.

När det gäller mångfald och livskvalité i den byggda miljön hamnade förtätning i fokus. Vad innebär förtätning och vilka effekter får vi av förtätning? Hur kan de olika hållbarhetsaspekterna beaktas/hanteras när vi diskuterar förtätning?

Betydelsen av historiskt sammanhang och kulturmiljö för individens och stadens identitet lyftes fram och utmaningen att skapa en modern stad som samtidigt behåller sina rötter.

Inom området resursknapphet och klimatförändringar framstod ut-maningen i att skapa förutsättningar för en miljövänlig livsstil och att utveckla en hållbar infrastruktur.

Vilka möjligheter fi nns att medvetandegöra konsumtionsfrågor? Hur hanteras klimatförändringens effekter både ur ett fysiskt och socialt perspektiv?

Det behövs även kunskap kring närodlingens betydelse i framtiden och landsbygdens roll i relation till staden.

Man har från både stadsdelarna, fackförvaltningar och bolag tryckt mycket på den sociala dimensionen. Människan ska vara i fokus i stads-utvecklingen. Stadsutveckling för vem och på vems villkor?

Det fi nns en stor förväntan inom staden om att Mistra Urban Futures kan göra nytta i den fortsatta utvecklingen at staden.

Det är en utmanande och spännande resa att göra att samverka mellan forskare och praktiker. Inom en stor politisk organisation som Göte-borgs stad är det viktigt att det fi nns tid till förankring.

(21)

Faktaruta Centralort: Mölnlycke.

Övriga tätorter: Landvetter, Hindås, Rävlanda, Härryda, Tahult, Björröd,

Benarbey, Nya Långenäs, Eskilsby-Snugga, Rya, Hällingsjö och Stora Bugärde.

Kommunanställda: 2600 tillsvidareanställda

Kort om Härryda

Härryda ligger mellan Göteborg och Borås i Göteborgsregionen och gränsar till Mölndal, Göteborg, Partille, Lerum, Bollebygd och Mark.

Kommunen har haft en stadig tillväxttakt de senaste åren med infl yttning främst till Möln-lycke och Landvetter medan de östra kommundelarna har mer glesbygdskaraktär. Målet är en tillväxttakt på ca 1,5 % per år vilket innebär ca 180 lägenheter.

Övervägande delen av den geografi ska ytan består av skogsmark, men även jordbruks-mark, främst i Storåns dalgång. Mölndalsån rinner genom kommunen och det fi nns många sjöar, bland annat Västra nedsjön, Landvettersjön och Rådasjön.

Det fi nns ca 3100 företag i Härryda kommun. De fl esta arbetstillfällena är inom handel och kommunikation. Största arbetsgivare är Härryda kommun och därefter Landvetter fl ygplats. Ungefär 11 000 pendlar ut och 8000 pendlar in till Härryda för att arbeta. 74 % av byggnationen består av småhus. Antalet färdigställda bostäder per år är ca 100 lägenheter (inklusive småhus). Kommunen arbetar aktivt med konst och avsätter sedan en tioårsperiod tillbaka alltid 1 % av budgeten i alla nya projekt, exempelvis vägbyggen, bostäder, parker och skolor, till konst och utsmyckningar i den offentliga miljön.

Härryda är en Fairtrade City.

Kommunen har alliansstyre och kommunalråd är Anette Eiserman Wikström (m) som är ordföranden o kommunstyrelsen och Ing-Marie Samuelsson (s) som är vice ordföranden i kommunstyrelsen

Fokusfrågor En strategisk fråga som är aktuella i kommunen är att utveckla befi ntliga tätorter med centrumfunktioner och goda livsmiljöer. Nyetableringar görs i kollektivtrafi knära lägen i enlighet med GR:s strukturbild. Förtätningsprojekt pågår i de fl esta tätorter.

Landvetter Södra är utpekat som ett långsiktigt utvecklingsområde. En förutsättning för områdets utveckling är en etablering av ett stationsläge.

Kommunen har ett markpolitiskt program för att kunna vara en del i att styra utvecklingen när mark överlåts till olika privata aktörer. I tidigt skede tas frågor om energi, miljö och tillgänglighet upp med intressenter när ett nytt område ska planeras och utvecklas. Under hösten ska den nya översiktsplanen ställas ut. I den ingår även vindbruksplan, vat-tenförsörjningsplan, naturvårdsplan, grönplan, kulturmiljöplan och avloppsförsörjnings-plan.

Ett arbete är uppstartat för att ta fram en ny energiplan.

(22)

22

I framtagandet av den nya energiplanen så fi nns en rad utmaningar kopp-lade till stadsutveckling. En av dessa är vilka krav kommunen kan ställa på privata aktörer på att ansluta till fjärrvärme och energieffektivitet i nya områden?

Härryda planerar långsiktigt och har hållbar utveckling som ledord i deras nya översiktsplan. Hur kan en översiktsplan följas upp för att se om kom-munen lever upp till sina visioner?

Det fi nns erfarenhet av medborgardialog bland annat i tidiga skeden av översiktsplanen samt med medborgare i Landvetter. Hur kan resultaten från dessa möten med medborgarna tas tillvara på bästa sätt?

I Härryda är många människor engagerade i utvecklingen av samhället. Det är dock ofta ett fåtal personer med starka röster som hörs mest och får mest infl ytande. Hur kan kommunen främja att makten att påverka och delta fördelas på ett rättvist sätt mellan samhällets medborgare?

När orterna ska förtätas så fi nns en risk att grönområden exploateras. Vad har grönområden för betydelse för folkhälsa, rekreation och lek i städer? Hur kan extern handel och handel i stadskärnan utvecklas i en balans för en mer hållbar stadsutveckling?

Mistra Urban Futures har möjlighet att erbjuda en neutral arena för dialog. Mötesdeltagarna har mycket goda erfarenheter av delaktighet i pilotprojek-tet Affärsdriven hållbar utveckling för att nämna ett exempel och där det uppstod intressanta diskussioner mellan kommun, näringsliv och intresse-organisationer.

Härryda skulle även kunna tänka sig att öppna upp sina processer och dela med sig av sin kunskap för forskare som i sin tur kan bidra med uppfölj-ning och analys av kommunens arbete och processer.

Tidsbristen gör det vårt att hinna med att lämna projektförslag, men det fi nns fl era möjligheter till att kunna delta i Mistra Urban Futures på olika sätt. Ett är genom att delta i seminarium, så som kommunen gjort tidigare i pilotprojektet Affärsdriven hållbar utveckling.

Kommunen arbetar just nu intensivt med ett projekt som går under namnet Landvetter Airport City. Området ligger kring riksväg 40 vid fl ygplats-motet och söderut mot fl ygplatsområdet och sak innehålla resecentrum, kontor, handel, hotell samt platser för upplevelser och utställningar. I pro-jektet arbetar kommunen tillsammans med näringsliv och för att utveckla området med fokus på hållbarhet ur fl era olika aspekter, bland annat logis-tiklösningar och miljöteknik. Samarbetspartners är bl.a. Business region Göteborg, BRG, trafi kverket och Swedavia. Ett planprogram har tagits fram och varit på samråd. Byggandet sker i olika etapper med första delmål 2015. Prognosen är att det mesta blir klart runt 2020 men inte fullständigt färdigt förrän 2030.

En projektansökan togs fram till utlysningen av Uthållig kommun etapp 3 i våras som dessvärre blev avslagen av Energimyndigheten.

Andra områden där Härryda skulle tycka att det vore intressant att medver-ka kring är medborgardialog och beslutsprocesser samt hur man medver-kan främja omställning till mer hållbara livsmönster bland kommuninvånarna.

(23)

Faktaruta Centralort: Kungsbacka stad

Övriga tätorter: Kullavik, Särö, Vallda, Onsala, Fjärås, Åsa och Frillesås

Kommunanställda: 5830

Kort om Kungsbacka

Kungsbacka stad är liten (ca 20 000 invånare) i förhållande till övriga kommunen som är stor till ytan. De fl esta bor i den västra delen nära den attraktiva kustlinjen medan östra delen till större delen präglas av jordbrukslandskap.

Kungsbacka har vuxit fram där Kungsbackaån fl yter ut i Kungsbackfjorden och Onsala-halvön börjar. Kommunen har haft en stadig befolkningsökning de senaste åren, även un-der lågkonjunkturen. Många vill fl ytta till Kungsbacka och målsättningen är en byggnation på 500 bostäder per år och ambitionen är att styra ca 300 av dessa till Kungsbacka stad. Kommunen ligger strax söder om Göteborg och är placerad nordligast i Hallands län. Kommunen gränsar även till Mölndals kommun, i öster och söder till Marks kommun och Varbergs kommun. Europaväg 6/20, liksom järnvägen mellan Göteborg och Malmö, går rakt genom kommunen från norr till söder.

Det fi nns ca 7611 aktiva företag i Kungsbacka. Kommunen äger Eksta Bostads AB och Fastighets AB Sankta Gertrud.

Kungsbacka har borgerligt styre och tre kommunalråd; Ulrika Landergren (fp), Per Ödman (m) och Eva Borg (s).

Fokusfrågor Kungsbacka tillhör en av de mest expansiva kommunerna i landet. År 2005 formulerade kommunfullmäktige en vision som ligger till grund för samhällsplaneringen. Visionen handlar om hur kommunen ska möta medborgarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, företagsetableringar och utveckling av Kungsbacka stad. Byggnationen är fokuserad i centrumområden och tätorter, en mindre del planeras vid kustlinjen.

Kungsbacka har en översiktsplan från 2006 som är på gång att uppdateras. En fördjupad översiktsplan har gjorts för Tjolöholm 2008 och Kungsbacka stad 2009 och ett arbete har påbörjats med en fördjupad översiktsplan för Åsa. Det planeras en tågstation i Åsa och målet är att den står klar 2013.

I centrala Kungsbacka pågår ett stort stadsomvandlingsprojekt ”Väster om ån” där en helt ny stadsdel med 500 bostäder handel och kontor ska komplettera centrum.

Ett annat större exploateringsprojekt är ”Kolla Parkstad” med byggstart 2012. Totalt sett planeras 1100 nya bostäder när området är fullt utbyggt. Samverkan har skett med fyra exploatörer som ska uppföra en blandad bebyggelse med fl erbostadshus upp till 7 våning-ar och radhus med olika upplåtelseformer.

Kungsbacka har 35 externa och 32 interna miljömål. Dessa är indelade i fem fokusområ-den där man har valt att lägga krutet; tillgänglighet, energi, livsmedel, vatten och

(24)

24

nyttjande. Miljömålen följs upp genom en miljömålsrapport och Kungs-backa rapporterar som medlem i nätverket Sveriges Ekokommuner årligen in gröna nyckeltal som möjliggör kommunikation av miljöläget samt jämförelser och bench-marking med andra kommuner.

Fyra begrepp i omvärlden anses vara särskilt väsentliga att bevaka, nämligen; resiliens, tillväxtkritik, smarta nät och peak oil.

En stor utmaning för Kungsbacka är att tillgodose den växande befolk-ningens behov i form av service, skola och kommunikationer. I Onsala är det för tillfället byggstopp på grund av att trycket är för stort på Onsalavägen.

En annan utmaning är utveckling av bebyggelse intill Kungsbackaån med de risker som fi nns gällande geoteknik och översvämningar. Kungsbacka består till stor del av jordbruksmark. Hur ska jordbruks-marken förvaltas i framtiden och hur ska kopplingen mellan stad och landsbygd utvecklas?

Det fi nns många intressenter som vill bygga i Kungsbacka. Hur kan kommunen arbeta strategiskt med ökad markrådighet för att ha infl y-tande på samhällsutvecklingen och går det att för att kunna påverka att stadsutvecklingen och bebyggelsen får en hållbar inriktning?

En fördjupad analys kring konsekvenserna och hanteringen av en ökade befolkningstillväxt vore värdefullt för kommunen.

Hur påverkas tillgängligheten till olika typer av samhällsservice för befi ntliga invånare när invånarantalet stiger?

Ett tänkbart scenario är att tillgängligheten till exempelvis kollektivtra-fi k och handel ges möjlighet att öka medan det kollektivtra-fi nns en risk att tillgäng-lighet till vård, omsorg och skola minskar om befolkningsökningen sker i en hastig takt.

En fortsatt samverkan och erfarenhetsutbyte med städer både inom regionen och utanför som befi nner sig i liknande situation är viktigt. Ex-empelvis upplevdes erfarenhetsutbytet med Mölndal i det gemensamma dialogmötet som väldigt positivt.

(25)

Faktaruta Centralort: Kungälv.

Övriga tätorter: Kode, Ytterby, Diseröd, Kärna, Kareby, Marstrand och Tjuvkil.

Kommunanställda: ca 3000

Kort om Kungälv

Kungälvs kommun är beläget 2,5 mil norr om Göteborg och gränsar till Lilla Edet, Ste-nungsund, Ale, Göteborg och Öckerö. Närheten till vatten är stor med Göta Älv i öster, Nordre Älv i söder och havet i väster med tillhörande öar, bland annat Koön, Klåverön och Marstrandsön.

Kommunen genomkorsas av E6:an och Bohusbanan med stopp i Kode och Ytterby. Kungälv en växande kommun och målsättningen är att bli 50 000 invånare 2020. Plan-beredskapen är 400 bostäder per år. Utbyggnaden är planerad till kommunens tätorter. Utanför tätorterna har kommunen en tydlig landsbygdsprägel. Det fi nns gott om vackra naturmiljöer, bland annat Svartedalen och Fontinområdet.

Kommunen har en vision om den cyklande glesbygden och satsar 10 miljoner om året på att knyta samman tätorterna med cykelbanor.

Kommunen har hjärtat i historien och blicken mot framtiden. Det historiska arvet består bland annat av Bohus fästning i Kungälv och Carlstens fästning på Marstrandsön. Största arbetsgivare i kommunen är ICA och Göteborgs Kex. Totalt fi nns ca 2300 aktiva företag i kommunen. Det största verksamhetsområdet är Rollsbo med ca 300 företag och direkt anslutning till E6:an.

Kungälv har alliansstyre och kommunalråd är Anders Holmensköld (m) och oppositions-råd Miguel Odhner (s).

Fokusfrågor I Kungälv är arbetet som pågått sedan 2006 med en ny översiktsplan inne i sitt slutskede och översiktsplanen har nyligen varit på utställning.

Under samrådsskedet passade kommunen på att testa en öppen samrådsmetod med spän-nande upplägg. Samrådsmöten förlades lättillgängliga lokaler och vissa av mötena rikta-des särskilt till olika målgrupper, som till exempel ungdomar och företagare. Alla möten inleddes med 10 minuters stå-upp komik anpassat efter orten där mötet hölls. Uppslut-ningen blev så pass stor att extra möten fi ck sättas in.

I centrala Kungälv tar den nya stadsdelen Kongahälla form med 900 nya bostäder, handel och verksamheter. Kommunen har i utvecklingen av detaljplanen haft en mycket nära och givande samarbete med de byggherrar som ska utveckla området. Gestaltningen av både byggnader och offentliga miljöer har varit högt prioriterad för att åstadkomma en del av Kungälv som skapar goda livsmiljöer, mötesplatser och uppmuntrar till lek och rörelse. Miljö och energifrågor har också haft stort fokus och bland annat så har projektet tilldelats 14 miljoner från delegationen för hållbara städer för att skapa en aktiv stadsdel som pro-ducerar mer el än vad den använder. Att göra det lätt att leva hållbart har varit en röd tråd som genomsyrat val av gestaltningslösningar och teknik i området.

(26)

26

Komarken ligger väster om motorvägen och består av ca 6000 boende i blandade upplåtelseformer. Området har historiskt sett haft en del so-ciala problem och nivåer på nyckeltal inom välfärden så som inkomst, sysselsättning och utbildningsnivå är lägre än i övriga Kungälv. Just nu pågår planering av upprustning av utemiljöer och förtätning i området. Till grund ligger bland annat ett arbete utfört av Chalmersstudenter 2008 om hur framtidens Komarken ska se ut.

Ett annat stort projekt som är på gång är det nya resecentrumet som beräknas kunna ha byggstart 2014. Projektet innebär en fl ytt av dagens kollektivtrafi kknutpunkt från busstationen vid nya torget i Kungälv till E6:an för att på ett mer effektivt sätt koppla samman den lokala och re-gionala trafi ken och är en viktig del i K2020:s måluppfyllelse. Förutom att bli en viktig knutpunkt och mötesplats har resecentrumet möjlighet att läka samman staden och brygga över barriären som motorvägen idag utgör mellan Kungälvs centrala delar och Komarken.

En knäckfråga i arbetet med översiktsplanen har varit i vilken ut-sträckning som byggnation ska ske på landet kontra i tätorter. I vilken utsträckning ska jordbruksmark och åkermark bevaras? I Kode och Yt-terby som är knutpunkter längs med Bohusbanan har det varit svårt att bygga ut på grund av trafi kläget.

Historiskt sett har trafi ken fått ta plats i Kungälv och staden upplevs där-för som gles och i saknad av en identitet. Förhoppningen är att utveck-lingen av Kongahälla, likväl som fl ertalet satsningar i centrum ska bidra till att stärka stadskärnan och förstärka Kungälv som varumärke.

E6 är en viktig livsnerv men även en barriär mellan olika kommundelar. Hur kan denna överbryggas?

Bebyggelsen är i stort ganska blandad överlag i kommunens tätorter men dock väldigt gruppvis placerad och det saknas mötesplatser. Hur kan det skapas mer liv mellan husen som ger möjlighet till trivsel och trygghet?

Hur skapas en god stadspolitik för att gå från mål till genomförande? Det krävs modiga politiska beslut för att åstadkomma förändring till en mer hållbar stad.

Mistra Urban Futures har möjlighet att vidga kommunens nätverk och en delaktighet kan skapa kompetensutveckling och omvärldsbevakning både hos tjänstemän och hos politiker.

Det leder i sin tur till en ökad kvalité i beslut och genomförande. Kungälv ser en möjlighet att få stöttning i form av fi nansiella medel för kunskapsutveckling.

Det fi nns ett stort behov av kunskapshuben som utvecklas inom centret och en önskan om den tar fysisk form. Det vore intressant för Kungälv att ta del av fl er goda exempel i Sverige. Hur kommer det sig att exem-pelvis Helsingborg och Malmö har lyckats inom hållbar stadsutveck-ling?

(27)

Mistra Urban Futures har möjlighet att bli en arena och nätverk för att hitta ett helhetsperspektiv och ett större samspel mellan stat och kom-mun och olika aktörer i stadsutvecklingen.

Det kan även bli en arena för att hitta goda exempel i breda projekt med praktiker från olika städer och med olika kompetenser så att man undvi-ker att uppfi nna hjulet på nytt.

Det fi nns en fara i att bli bättre och bättre inom sina egna kunskapsom-råden eftersom helhetsavvägningen blir hotad.

Konkreta projektidéer som kommunen skulle vilja arbeta vidare med är framförallt metoder och analyser av social hållbarhet samt barnperspek-tiv och ungas delaktighet i planeringen.

(28)

28

Faktaruta Centralort: Lerum

Övriga tätorter: Gråbo, Floda, Tollered och Stenkullen

Kommunanställda: ca 2500 personer

Kort om Lerum

Lerums kommun kännetecknas dels av vacker natur med många sjöar, men även ett aktivt kultur- och föreningsliv. I Lerum ligger bland annat sjöarna Mjörn, Sävelången och Aspen och genom kommunen passerar E20 och Västra stambanan mot Alingsås.

Kommunen angränsar till Alingsås, Ale, Härryda och Partille och bestod fram till kom-munsammanslagningen 1969 av landskommunerna Lerum, Skallsjö (i Skallsjö församling ligger bland annat tätorten Floda) och Stora Lundby (inom församlingen ligger Gråbo och Björboholm).

I Lerum fi nns två heltidsarvoderade kommunalråd: Anna-Lena Holberg (M) och opposi-tionsrådet Dennis Jeryd (S). Den politiska organisationen består av kommunfullmäktige med underliggande beredningar, tre myndighetsnämnder samt kommunstyrelsen med underliggande utskott.

Kommunens vision är att bli Sveriges ledande miljökommun 2025. Klimat- och energiar-bete är i fokus. Hela kommunens verksamhet ska miljödiplomeras. Lerums kommun deltar också i Rework the World, en global satsning på klimatmässigt hållbara jobb, framförallt för ungdomar.

Ungdomsarbetslösheten i Lerum är 8 % (2010), vilket är lägst av alla kommuner i Göte-borgsområdet.

Kommunen blev diplomerad Fair Trade City under 2009. I Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet i Sveriges kommuner kom Lerum på 62:a plats av 290 år 2010. I Mil-jöaktuellts årliga rankning hamnade Lerum på 21:a plats.

Kommunen har ett tillväxtmål på 1 % per år vilket kräver en planering av 175-200 nya bostäder per år.

Fokusfrågor Utifrån visionen om att bli ledande miljökommun 2025 som är beslutad i kommunfull-mäktige har Kommunstyrelsen tagit fram fem inriktningar om hur kommunen ska arbeta för att nå målet. Fokus ska bytas inom samhällsbyggandet för att skapa ett mer hållbart samhälle. Energianvändningen ska ändras genom att följa energiplanen. Lerum ska skapa beredskap mot annat klimat, skapa nya hållbara jobb och göra det lätt att leva klimatsmart i Lerum

Förutom att visionen slår fast att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun slår den fast att Lerums kommun ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och infl ytande. Infl y-tande är en del av utvecklingen av visionen. När kommunfullmäktige tog fram visionen involverades 1800 personer i en medborgardialog.

Visionen vänder sig både tjänstemän och politiker även till företag, föreningar och med-borgare.

Utöver de fem strategiska inriktningarna ovan beslöt KS att mobilisera hela förvaltningen genom en miljödiplomeringsprocess, och att ett uppföljningssystem ska tas fram som visar hur kommunen rör sig mot visionens mål. Miljödiplomeringen pågår och ska vara avslutad till årsskiftet. En första uppföljning enligt nytt system sker i höst.

(29)

Gråbo ska vara spjutspetsen i kommunens arbete och det som utvecklas i Gråbo kommer sedan att överföras till resten av kommunen. Gråbo är kommunens tredje största tätort med ca 4000 invånare. I Gråbo driver kommunen fl era utvecklingsprojekt som haft sin rot i en socialt besvär-lig situation i form av missbruk, skadegörelse, våld.

Arbetet i Gråbo började ca 2005, men tog fart och breddades i och med att ortens högstadieskola förstördes 2007 i en anlagd brand. Arbetet innefattar förtätning och försköning av centrum, med ny park, nya bo-städer, ny idrottshall, tre nya skolor. Till den mjuka sidan hör att skolor-nas uppdrag och bemanning formats för att stödja en hållbar utveckling i Gråbo.

Den stora utmaningen med visionen om att bli ledande miljökommun är att engagera hela samhället för att ställa om till en hållbar utveckling. Hur kan politikerna förmå Lerumsborna att lägga om sin livsstil och leva mer klimatsmart? Hur ser det ut i olika samhällen där förutsätt-ningar kring utbildningsnivå och andra socioekonomiska förutsättförutsätt-ningar skiljer sig åt?

En annan utmaning är att utveckla kommunikationer mellan orter och att stärka en identitetsuppbyggnad i mindre lokalsamhällen. Hur kan stationsnära samhällen utvecklas utan risk för utarmning och konkur-rens mellan orter?

En utmaning i Lerum, likväl som i övriga delar av Göteborgsregionen är att ta tillvara på de gröna stråken och närheten till hav och sjöar. Hur kan det blågröna samhället och närheten till rekreation? Vad har närhe-ten till grönområden och höga naturvärden för betydelse för folkhälsa och välmående?

I dagsläget pågår en rad olika projekt i Gråbo. Sammantaget ska dessa tillsammans leda till att Gråbo dels utvecklas till en hållbar tätort, dels blir draglok i kommunens hållbarhetsarbete. Arbetet är långsiktigt och sträcker sig över fl era mandatperioder. Nedan beskrivs några projekt som enbart är starten på arbetet:

- utveckling av dialog med medborgarna (Stiftelsen Tällberg, bered ningar under kommunfullmäktige)

- skolprojekt, där de nya skolorna öppnar hösten 2012, och där skolledning har helt nya uppdrag vars syfte är att bland annat stödja hållbar utveckling i Gråbo (här kommer forskning inom pedagogik bjudas in för att följa arbetet)

- marknadsföring av kommunens vision och hållbarhetsarbetet i Gråbo

- fullföljande av centrumarbetet för att totalt sett utveckla en hållbar tätortsstruktur

- Chalmers tekniska högskola genomför en masterutbildning under hösten 2011, där man kommer att visa hur ett framtida hållbart Gråbo kan se ut. Arbetet överlämnas till fullmäktiges beredningar i januari 2012, då resultaten kommer att aktivt kommuniceras med medborgarna i Gråbo

(30)

30

- framtidens hållbara boende för äldre. Ett projekt som startar under 2011

- var fi nns mötesplatserna i Gråbo. En hållbar utveckling i social mening kräver möten mellan människor av alla åldrar. Hur ser framtidens mötesplatser ut i Gråbo. Arbetet startar under 2011. Här kommer även handikapp och tillgänglighet att ingå

- hur ser ett transportssystem ut som stödjer en hållbar utveckling i Gråbo ut? Arbetet lämnar en första rapport under 2012

- hur ser hållbar energianvändning i Gråbo ut? Underhandsrap port under 2011.

För att nå visionen har politiker tydligt uttalat behovet av externa kraf-ter. Inom fl era av utmaningarna i avsnittet ovan fi nns frågeställningar som kan utvecklas vidare i samverkan mellan forskning och praktik. Exempel på dessa är:

Byt fokus i samhällsbyggandet Samhällsbyggnadsprojekt löper under lång tid, inte sällan mer än 10 år. De projekt vi lever med idag har ofta formats långt tillbaka, och kan därför inte alltid läggas till grund för ett hållbart samhällsbygge, utan att de ändras, eller prioriteras om, mm.

Den 13 oktober beslöt kommunstyrelsen därför att kommunens nuva-rande samhällsbyggande ska belysas utifrån frågeställningen - ”har vi rätt fokus idag? och om inte, hur ska samhällsbyggandet utvecklas eller ändras”. Beslutet uttalar även att en sådan genomlysning ska ske med hjälp av extern hjälp. En hel kommuns samhällsbyggnadsfokus är en komplicerad och laddad fråga, och kan beskrivas på många olika sätt. Möjligtvis kan Mistra Urban Futures vara en bra arena att åtminstone diskutera uppgiften.

Gråbo Uppdraget Pilot Gråbo har en löptid på några mandatperioder. Mål-sättningen är att utveckla en mindre, väl avgränsad tätort till en ort där människor erbjuds möjlighet att göra hållbara val i vardagslivet. Målet är att göra Gråbo till kanske Sveriges första hållbara tätort. Detta kan inte ske utan ett brett samarbete med många.

Företagsdriven miljöutveckling Lerums kommun har mycket låg självförsörjningskvot, antal arbetstill-fällen per invånare. Vi är till följd av detta en kommun med hög andel pendlare.

Om resandet och därav följande klimateffekt ska sänkas, behöver själ-försörjningskvoten höjas. Som ett led i kommunens visionsarbete ska det ske genom fl er hållbara jobb.

Kommunstyrelsen beslöt därför den 13 oktober att undersöka om Lerum kan positionera sig inom s.k. företagsdriven miljöutveckling. Beslutet tar även upp kompetenscentrum för innovationstunga företag. I kom-munstyrelsens beslut påpekas kopplingen till GR:s strategi till uthållig tillväxt. Denna sätter upp som ett mål att 40 000 nya jobb ska skapas i stråken och i regiondelscentra till 2020, räknat från 2007.

(31)

Nu i vår håller en förstudie på att färdigställas, vilken kommer visa om Lerum kan profi lera sig inom området. I höst kommer ytterligare en förstudie genomföras för att undersöka frågan om kompetenscentrum. Mistra Urban Futures har affärsdriven miljöutveckling som ett eget pilotprojekt.

Blå-Grön profi l i byggandet och ”blandstad”

Kommunstyrelsen har beslutat om att bostadsbyggandet ska profi leras så att hållbarhet och miljö ska göras synligt i bebyggelsen. Skälet är att driva på en hållbar utveckling.

Kommunstyrelsen har dessutom beslutat att i bostadsområden i Lerums kommun ska fi nnas arbetsplatser, tillgång till service, kulturutbud, mm. Lerums kommun kommer att genomföra ett arbete som ska visa vad detta betyder i praktiken för en kommun som Lerum, med fl era relativt små tätorter.

I Lerum fi nns ett behov av att möta forskningen i det rullande arbetet (så kallad aktionsforskning?) För att nå målet för visionen är arbetet inte tydligt uppdelat i projekt med en början och ett slut utan snarare en del av ett kontinuerligt arbete med behov av fördjupad kunskap och stöttning av fl er kompetenser inom olika områden