3 Linjenätet
3.1 Linjenätets strukturella uppbyggnad
SL-trafiken är uppbyggd utifrån ett stomnät som kompletteras med lokala linjer och snabba direktförbindelser. Därutöver tillkommer de speciella
förutsättningar som gäller för Färdtjänsten och WÅAB. Följande trafikkoncept tillämpas för den allmänna kollektivtrafiken1 i Stockholms län.
Stomtrafik
Direkttrafik
Kommuntrafik
Landsbygdstrafik
Nattrafik
Närtrafik
Ersättningstrafik
Det är viktigt att nå rätt resenärskategori varför information och
marknadsföring bör vara anpassad till denna trafikstruktur. Som exempel på viktiga resenärgrupper vänder sig stomtrafiken till såväl vaneresenärer som sällanresenärer, direktlinjer till vardagspendlare, nattrafiken till arbetspendlare och nöjesresenärer och Närtrafiken till äldre personer.
1 Den allmänna kollektivtrafiken är upplåten för allmänheten att resa med.
För att underlätta förståelsen för linjenätets uppbyggnad ska samtliga linjer som ingår i SL:s linjenät numreras enligt ett länsövergripande system som utgår från resenärernas behov av enkelhet och tydlighet. De linjenummerserier som ska tillämpas samt principerna för linjenumrering framgår i avsnitt 5.6.3.
3.1.1 Stomtrafik
Stomtrafiken utgör basen i SL:s linjenät. Stomtrafiken är ett länstäckande, grovmaskigt och stabilt linjenät, där linjeförändringar endast får ske när det föreligger synnerliga skäl för det. Stomtrafiken ska vara extra tydlig jämfört med övrig trafik, och upplevas som pålitlig och oföränderlig. Det gör att den är strukturerande för bebyggelseplaneringen. Stomtrafiken utgörs av följande trafikslag:
Spårtrafik: Tunnelbana, pendeltåg, lokalbanor och spårväg
Stombusslinjer (med särskild design).
Stomtrafiken möter resbehovet för såväl vaneresenären som sällanresenären och ska uppfylla följande kriterier.
- Stomtrafikens linjesträckning ska endast förändras när det finns synnerliga skäl.
- Stomtrafiken ska tydliggöras/framhävas i all SL-information.
- Stomtrafiken ska trafikeras under hela trafiktiden (utom natt).
- Stomtrafiken ska trafikeras med hög turtäthet (se avsnitt 5.1.1).
- Stomtrafiken ska upplevas som snabb att resa med.
Stomtrafiken och består av såväl radiella som tvärgående linjer. Den radiella stomtrafiken förbinder varje kommuncentrum med Stockholms stad utan byten.
Den tvärgående stomtrafiken binder samman de radiella stomlinjerna och knyter dessutom samman de regionala stadskärnorna. För att uppnå kravet på kort restid har stombusslinjerna längre hållplatsavstånd än den lokala
kommuntrafiken motsvarande ca 800 m – 1 km. I Stockholms innerstad rekommenderas ett avstånd på minst 500 meter.
En variant av stomtrafik är BRT som står för Bus Rapid Transit. Det är en högkvalitativ stombusstrafik som förutom att den uppfyller ovan angivna kriterier utmärks av hög reshastighet i nivå med spårvägstrafik, gatorna som trafikeras är anpassade för att undvika besvärande kurvor och ojämnheter i beläggningen, specialdesignade fordon som är lätta att urskilja från övriga bussar samt tydliga och funktionella hållplatser.
3.1.2 Direkttrafik
Direktlinjerna syftar till att korta restiderna och utmärks av att de hoppar över vissa mellanliggande stationer eller hållplatser.
Direkttrafik som förstärker kapaciteten i stomtrafiken möter i första hand resbehovet för arbetspendlare.
- Inrättande av en direktlinje ska aldrig konkurrera med en stomlinje så att förutsättningarna för stomlinjen inte längre uppfylls.
De kapacitetsförstärkande busslinjerna är strategiska då de utgör en kapacitetsreserv för i första hand spårtrafiken. Därutöver förekommer direktlinjer som trafikerar längre sträckor inom länet med få stopp och som erbjuder snabbare resor än grundutbudet i SL-trafiken. Exempel finns även på direktlinjer som körs i ”motrusningsriktning” med avsikten att korta restider.
3.1.3 Kommuntrafik
Merparten av SL:s linjer utgörs av busslinjer som trafikeras lokalt inom en eller högst två kommuner. Mer sällan går de in genom fler kommuner. Dessa linjer utformas för alla slags resor, såväl arbets- och skolresor som inköps-, besöks- och nöjesresor.
- Vid linjeplanering ska inriktningen vara att äldre och personer med funktionsnedsättning väljer att använda denna trafik i stället för att resa med den särskilda kollektivtrafiken2.
Kommuntrafiken erbjuder korta gångavstånd till/från bostäder och arbetsplatser då de trafikerar det lokala gatunätet och har relativt korta hållplatsavstånd, ca 300 – 500 m. Kommuntrafiken upprätthåller även de lokala förbindelserna till kommuncentrum, skolor, idrottsanläggningar etc.
Kommuntrafiken är flexibel och linjedragningar förändras i takt med att kommunens befolkning och bebyggelse ändras.
Kommuntrafiken har olika funktioner.
Anslutningslinjer. Dessa ansluter till stomlinjerna genom att det ska finnas tidspassning till och från stomlinjerna vid bytespunkten. Vid planeringen av en anslutande kommunlinje är det viktigt att den inte
2 Den särskilda kollektivtrafiken är upplåten endast för färdtjänst- och sjukresor.
tillåts ansluta med tidspassning mer än vid en bytespunkt längs med den anslutande linjen. Risken är annars överhängande att resenärer blir indirekt drabbade av att missa en anslutning vid en annan bytespunkt än där förseningen inträffat.
Kvarterslinjer. Lokala linjer för främst service- inköps- och fritidsresor.
Dessa dras nära serviceinrättningar och handelsområden eller motsvarande och har normalt ingen tidspassning med stomlinjer.
Linjerna trafikeras huvudsakligen under affärernas öppettider. Till skillnad mot Närtrafiken (se nedan) vänder sig kvarterslinjerna i första hand till alla resenärer varför de inte ska anpassas efter Närtrafikens krav på högst 200 meter som längsta gångavstånd.
Övrig kommuntrafik. Har ofta funktionen att förbinda områden med varandra på lite längre avstånd. Linjerna är vanligen inriktade på att nå affärscentrum, lokala arbetsplatsområden, skolor, idrottsanläggningar etc.
Till sjöss ingår pendelbåtstrafiken i kommuntrafiken.
3.1.4 Landsbygdstrafik
Busstrafiken utanför tätorterna utgörs av busslinjer som i regel förbinder landsbygden med kommuncentra. Merparten av resorna utgörs av elevers resor till och från skolan. Skolskjutsansvaret för grundskoleelever är ett kommunalt ansvar, men då behovet av att transportera skolelever till skolan kan samordnas med behov i den allmänna kollektivtrafiken bör dessa funktioner samordnas i syfte att skapa ett tillräckligt resandeunderlag för allmän linjetrafik.
På grund av låg boendetäthet och långa avstånd har landsbygdstrafiken inte samma förutsättningar att alltid komma lika nära bostäderna som i tätorterna. I vissa fall kan landsbygdstrafiken vara anropsstyrd.
När bebyggelsen är gles omfattar den allmänna trafikplikten turer i begränsad omfattning endast där Trafikförvaltningen bedömer att det går att motivera.
- När boendetätheten är mycket låg är det av samhällsekonomiska skäl ofta inte lönsamt med kollektivtrafik. I stället bör det finnas möjlighet att infartsparkera med bil och cykel där det finns ett bra utbud av kollektivtrafik (se avsnitt 4.4.1).
Till sjöss ingår skärgårdstrafiken i landsbygdstrafiken.
3.1.5 Nattrafik
Resandet nattetid är med få undantag mycket lågt. Nattlinjenätet utgör ett utglesat stomlinjenät. I regel bedrivs ingen spårtrafik under nätterna, delvis beroende på att underhållsarbeten behöver utföras då. För definition av nattrafikperioden hänvisas till avsnitt 5.6.2.
- De radiella stomlinjernas sträckor ska normalt trafikeras alla nätter.
Undantag får göras om efterfrågan är så låg att trafik inte kan motiveras av effektivitetsskäl.
- Nattbusslinjer ersätter vanligen spårtrafiken och ska då följa
spårtrafikens sträckor i görligaste mån. Nattbusslinjer får avvika från stombusslinjernas sträckningar av effektivitetsskäl.
- Nattrafiken sammanstrålar i Stockholms city3 där det bör vara möjligt att byta vid resor mellan norra och södra länshalvan.
- Särskild vikt bör läggas vid att resenären uppfattar att övergången mellan dag- och nattrafik fungerar bra.
Den tvärgående stomtrafiken trafikeras inte nätter på grund av låg resefterfrågan.
3.1.6 Närtrafik
Närtrafiken är anpassad för äldre och personer med funktionsnedsättning.
Trafiken bedrivs i ett lugnt tempo med anpassning till målgruppen, exempelvis avseende på- och avstigning. Närtrafiken erbjuder möjligheter att både resa lokalt inom området och resa till den övriga allmänna kollektivtrafiken via en passande bytespunkt för resor utanför det lokala trafikområdet. Trafiken bedrivs med mindre fordon, dels beroende på begränsad efterfrågan men även för att det därmed är enklare att komma närmare entréer och mötespunkter.
Trafiken bedrivs normalt endast vardagar mellan kl. 9 och 15.
Närtrafiken bedrivs genom tre alternativa trafikeringsformer:
Linjelagd trafik med fast linjesträckning och vanliga hållplatser: Utförs med konventionella bussar, oftast något mindre än vanliga linjebussar.
Dessa linjer är öppna för alla SL-resenärer.
Flexlinjer: Anropsstyrd trafik som måste förbeställas per telefon.
Avgångar sker i regel varje hel timme från en startpunkt. Flexlinjerna angör förutbestämda stoppställen i nära anslutning till bostad och
3 Stockholms city motsvarar närmast ”nedre Norrmalm”, dvs området från Centralstationen i väster till Stureplan i öster.
mötesplatser. Vanligen uppgår gångavståndet till 100 – 150 meter.
Flexlinjerna är öppna för alla SL-resenärer.
Portnära flexlinjer: Skiljer sig från andra flexlinjer genom att de är mer lokala och att de enbart trafikerar områden med en hög andel äldre personer (75 år och äldre). Trafiken bedrivs med små minibussar med syfte att angöra direkt intill entrén varför det inte finns några särskilda stoppställen. De portnära flexlinjerna är öppna för alla SL-resenärer men har en inriktning mot resor för äldre och färdtjänstberättigade.
Särskilda villkor gäller för att inrätta en ny portnära flexlinje.
- Det ska finnas ett boendeunderlag inom målgruppen äldre och färdtjänstresenärer som minst uppgår till 1.500 personer inom
upptagningsområdet. Vid beräkning av målgruppens storlek ska hänsyn tas till de som bor inom 200 meter till ordinarie linjetrafik.
- Trafiken bör bedrivas med entimmesintervall vilket ger en tydlig tidtabell för resenären.
All busstrafik bedrivs idag med bussar med lågt insteg. Därför gäller följande inriktning:
- Den linjelagda Närtrafiken ska successivt avvecklas till förmån för den anropsstyrda trafiken.
3.1.7 Ersättningstrafik
Ersättningstrafik delas in i akut och planerad ersättningstrafik.
I samband med akuta händelser i spårtrafiken som förorsakar längre stopp i trafiken ersätts normalt trafiken med busstrafik. Upplägget för
ersättningstrafiken varierar beroende på när på dygnet och var händelsen ägt rum.
- Akut ersättningstrafik ska i möjligaste mån följa samma sträcka som den spårtrafik den ersätter via de hållplatser som är skyltade med ersättningstrafik.
Planerad ersättningstrafik med buss tillämpas i samband med
banavstängningar som föranleder tillfällig avstängning av spårtrafiken.
Utgångspunkten för trafik med ersättningsbussar vid planerade
banavstängningar ska vara att en ersättande huvudlinje trafikerar samtliga stationer eller hållplatser som den ersätter. Huvudlinjen kompletteras vid behov
med direktlinjer som endast trafikerar vissa hållplatser under en begränsad del av trafikdygnet, oftast högtrafik. Vid större avstängningar kan flera direktlinjer behövas.
Ersättningstrafiken trafikerar normalt endast de hållplatser som ligger längs med ersättningslinjen där spårtrafiken har motsvarande stoppställen. Undantag får ske om strategiska hållplatser passeras som gynnar resenärernas möjligheter att byta till andra linjer.
För krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, äldre och barn, samt samråd inför införande, se RiTill kap. 5. Detta gäller all
ersättningstrafik oavsett lösning.
Den lokala kommuntrafiken kan i vissa fall vara ett bra resalternativ och bör om möjligt anpassas vid behov i samband med en banavstängning.
- Linjeupplägget för den planerade ersättningstrafiken ska vara enkel att förstå och därför logisk för resenärerna vilket innebär att den ska efterlikna den spårtrafik den ersätter i möjligaste mån. Ersättande busstrafik ska därför i möjligaste mån följa den sträcka den ersätter.
- Hänsyn ska tas till resenärernas ordinarie resvägar varvid de ska kunna användas i så stor utsträckning som möjligt även under en
banavstängning.
- Ersättande busstrafik ska trafikeras under samma trafikeringstider som den spårtrafik den ersätter.
- Ersättande busstrafik ska trafikeras med minst samma turtäthet som den spårtrafik den ersätter.
- Stående ska undvikas om den planerade ersättningstrafiken trafikerar vägar i hastigheter över 70 km/h.
- Krav på fordon samt drivmedel vid planerad ersättningstrafik ska vara i överensstämmelse med SLL:s övergripande mål samt de krav som ställts på trafikutövaren inom ramen för områdets ordinarie trafikavtal.
Förutsättningar och hantering gällande buller framgår av RiBuller4. Hela resan ska kunna utföras med en kombination mellan ersättningstrafik och ordinarie trafik. Ersättningstrafiken bör ha för resenären logiska byten till ordinarie trafik i båda riktningar.
- Samtrafik mellan trafikslag ska beaktas.
- Passning ska planeras till den bytespunkt där den ordinarie trafiken tar vid och ersättningstrafiken slutar. Detta gäller även omvänd riktning.
4 Riktlinjens fullständiga namn framgår under avsnitt 6.2 i referenslistan.
Det är angeläget att beakta behovet av omstigningstid mellan trafikslagen.
- Samordning med Närtrafiklinjer i det berörda området bör ske.