På Linnéskolans hemsida presenteras skolan som en skola där man arbetar i arbetslag och har ett bra arbetsklimat och där eleverna trivs. Värdegrundsarbetet betonas med följande
text: ”Vi sätter elevernas värdegrund och förhållningssätt mot varandra och vuxna, som en av de viktigaste delarna i skolgången” (Linnéskolans hemsida, 2008a). På hemsidan betonas även föräldrasamverkan.
När sedan rektorn har ordet, på hemsidan, är det emellertid delvis andra saker som står i fokus. Samarbetet med föräldrar betonas fortfarande men här blir det tydligt att samarbetet med föräldrar har till syfte att eleverna klarar målen och betyg står i fokus. Det finns även en länk till Skolverket där kursplaner och betygskriterier finns
(Linnéskolans hemsida, 2008b). En annan del av hemsidan tar upp skolans ordningsregler (Linnéskolans hemsida, 2008c).
Informationen på Linnéskolans hemsida kan betraktas som en mer officiell beskrivning av skolan. Vilken beskrivning av skolan gör då de som arbetar på den? Intervjuerna med personalen på de olika skolorna inleddes med att de fick beskriva sin skola. På Linnéskolan inleds beskrivningen med att Linnéskolan är en gammal skola som firat sitt 100 års jubileum. De förändringar som skett är att man gått från att vara en 7-9 skola till att vara en 6-9 skola, men den riktigt stora förändringen är naturligtvis flytten av eleverna från Kroksbäck. Det är tydligt att detta är en händelse som berör skolan på många sätt. ”Det har varit väldigt mycket villabarn från Limhamn här, men nu har det utökats med Kroksbäcksbarn och då har vi fått många med utländsk bakgrund. Så det är det som är det nya”, säger en i personalen. Man beskriver det som en skola som har varit stabil, men nu är det mera i gungning och man har ännu inte hittat de nya vägarna. Den person som framför detta får mothugg av andra som menar att det är inte bara denna förändring som lett till att skolan är mer i gungning. Det har även skett förändringar i lärarkåren och många lärare som jobbat länge har slutat och det kommer nya lärare som är unga och ersätts av vikarier etcetera. Man pratar om generationsskifte och att de nya lärarna inte stannar lika länge som man tidigare gjorde.
Även rektorn lyfter vid intervjun fram att skolan är speciell på det sättet att man fram tills för några år sedan haft väldigt liten omsättning av personal och att de som arbetat på skolan gjort det under många år. På skolan finns personal som jobbat där i mer än 30 år och under sin tid som rektor har han varit med om att avtacka en lärare som varit verksam vid Linnéskolan i 43 år. Detta förhållande menar rektorn har inneburit att det inte förrän under senare tid varit nödvändigt att i någon större utsträckning diskutera vilka regler
eller vilken värdegrund som ska gälla på skolan. ”Man har haft ungefär en gemensam värdegrund från början. Alltså den har funnits där och folk som kommit in i det här har ganska så snabbt acklimatiserat sig till den rådande skolkulturen om man nu får uttrycka det i sådana termer. Aldrig tidigare, aldrig någonsin har man behövt ha gemensamma regler…”, säger rektor. Den kontinuerliga lärarkåren har garanterat att de nya lärarna socialiserats till de regler som alltid gällt på skolan. Nu är det delvis annorlunda och för två sedan hade man ett tvådagarsinternat där man formulerade gemensamma regler. I Linnéskolans kvalitetsredovisning (Malmö stad, 2006/2007a) från förra läsåret framgår det att skolan varit framgångsrik. Redan den inledande sammanfattningen visar på detta: ”Linnéskolan har under året nått de resultat vi eftersträvade, då vi tidigt
annonserat efter ökade resurser för måluppfyllelse. Vi nådde 94%” (Malmö stad
2006/2007a). I den beskrivning som ges av verksamhetens förutsättningar konstateras att stadsdelen Limhamn-Bunkeflo är ”en stadsdel med många studiemotiverade elever som kommer från hem där föräldrarna ger sina barn det stöd och den uppmuntran som behövs för en bra skolgång” (a.a., s. 2).
Om man ser på kvalitetsredovisningen i relation till de av Malmö stad prioriterade områdena framkommer en något förvirrande bild. Inom området språkutveckling (se bilaga 5) svarar man ja på alla frågor om man uppnått effektmålen. Samtidigt verkar det finnas begreppsförvirring. I effektmålen talas om att eleverna ska erbjudas
modersmålsundervisning och studiehandledning på sitt modersmål, men i beskrivningen i kvalitetetsredovisningen talas det om modersmålsträning (vilket avser förskolan) samt studiestöd som är något annat än studiehandledning. Det är ingen som får det sistnämnda, men det framgår inte om det beror på att de inte behöver det eller inte. Man skriver att elever uppmuntras att få hjälp med sitt modersmål, men vad betyder det?
Avseende det prioriterade området ”Interkulturellt arbete” svarar man också ja på alla frågor om effektmålen uppnåtts, men samtidigt framkommer att det mesta utbytet med andra skolor har skett på skolledarnivå samt på elevnivå i form av en fotbollsmatch. I redovisningen svarar man också ja på frågan: ”Upplever fler elever/barn, oavsett bakgrund, att de har samma möjlighet i förskolan/skolan/fritidshemmet” och lägger till följande kommentar: ”Alla barn, oavsett bakgrund, har samma möjligheter i skolan. Det
har inte med bakgrund att göra hur man lyckas på Linnéskolan” (Malmö stad, 2006/2007a, s. 15). Hur man mätt detta framgår inte.
Sist i kvalitetsredovisningen redovisas de lokalt prioriterade målen och här lyfter man fram att värdegrundsarbete är ett prioriterat område för skolan. Man vill stärka
värdegrunden och det gör man genom kill- och tjejgrupper i vilka man arbetar med värderingsövningar. Ett annat inslag är lägerskola tillsammans med Svenska kyrkan samt att man arbetar för att få till stånd en gemensam syn på värdegrunden hos all personal. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Linnéskolan är en anrik skola i förändring och att den största förändringen är det förändrade upptagningsområdet.