Liten sydsvensk stad nr.2

I denna mindre ort i Sydsverige intervjuade vi två studie- och yrkesvägledare som båda arbetar med grundläggande vuxenutbildning. Den ena har arbetat som syv på vuxenutbildningen i denna kommun sedan 1990, den andra sedan år 2000. På denna skola är det ca 20 stycken som läser vid den grundläggande vuxenutbildningen. Vi har

valt att inte ge någon av dessa studie- och yrkesvägledare ett fiktivt namn eftersom de svarat tillsammans på våra frågor.

4.2.1 Organisation

För att underlätta för de olika verksamheterna finns olika nämnder, och i denna kommun befinner sig vuxenutbildningen i utvecklings- och näringslivsnämnden. På utvecklings- och näringslivskontoret finns vuxenutbildning och yrkeshögskola, vilka i sin tur innehåller studie- och yrkesvägledning för vuxna, upphandlad utbildning så som grundläggande vuxenutbildning och gymnasienivå, SFI och särvux. På detta kontor finns också arbetsmarknadsenheten som innehåller integrationsenhet, arbetsenheter, utredargrupp och försörjningsstödsenhet. Näringslivsenhet och turistorganisation har också sitt säte på detta kontor. Som det ser ut nu, är det bara de som läser på gymnasienivå och på särvux som inte befinner sig under detta tak.

I denna kommun befinner sig syv på ett vägledningscentrum. Vägledningscentrum är en av Lärcentrums verksamheter, dit kan alla vuxna kommuninvånare komma. På vägledningscentrum kan man diskutera yrkes- och studieval, planera för studier inom någon utbildningsform i kommunen. Man kan även diskutera framtidsfrågor med studie- och yrkesvägledarna. Denna verksamhet riktar sig både till privatpersoner som till företagare.

Studie- och yrkesvägledarna kan erbjuda enskild vägledning, vägledningsmetodiken ”Vägvisaren” både enskilt och i mindre grupp, karriärprofiler, datorbaserat intressetest, kunskapstest via datorn inför gymnasiekurser i svenska, engelska och matematik. Här erbjuds också tillgång till datorer för individen själv ska kunna söka information. På vägledningscentrum kan man också hitta information om utbildningar både i Sverige men även vad som gäller i andra länder. Behörighetsregler till olika utbildningar kan du hitta information om här, likasom hjälp att hitta rätt i studiefinansieringsdjungeln. Vägledningscentrum är en öppen verksamhet vilket innebär att man inte behöver beställa tid för information och/eller studie- och yrkesvägledning.

På denna skola vill man att de som studerar på grundläggande vuxenutbildning ska få kunskaper som utgör en grund för samhällslivet, yrkeslivet och fortsatta studier. Beroende av vilka förkunskaper deltagaren har bestämmer vilken nivå studierna ska börja på. Studierna avslutas när de individuella utbildningsmålen har uppnåtts. Den studerande väljer själv takten på studierna och sätter tillsammans med syv ihop en individuell studieplan. Man kan som studerande kombinera studier på olika nivåer och/eller med arbete/praktik. Utbildningen startar vid tre olika tillfällen under året. Önskar man att på egen hand läsa in grundläggande vuxenutbildning kan man med hjälp av datorn läsa dessa kurser genom nationellt centrum för flexibelt lärande.

De kurserna som den grundläggande vuxenutbildning har i denna kommun är engelska, matematik, samhällskunskap, svenska, svenska som andra språk och datorkunskap.

4.2.2 Inskrivning/Kartläggning

För det mesta söker den blivande eleven upp syv i lärcentrat, antingen genom att ringa och boka tid eller att den sökande kommer in. I de flesta fallen bokar de en tid för att tillsammans med den sökande göra upp en studieplan, men ibland händer det att den sökande har tryckt ut en ansökan på nätet och själv fyllt i och skickat in och då utgår de ifrån det man kan läsa sig till. Om de anser att det finns några oklarheter tar de kontakt med den sökande och bokar en tid för samtal. När den sökande då kommit till studie- och yrkesvägledaren går de tillsammans igenom vad han/hon har med sig sedan tidigare, dvs. vilken skolbakgrund, tidigare yrke, problem osv. När man har kartlagt hur situationen ser ut, försöker man att reda ut vad den sökande vill få ut av sina studier, och lägger sedan upp korta och eventuellt långsiktiga mål. När detta är gjort försöker de att visa olika tänkbara vägar att gå för att eleven ska nå sina mål. Beroende av vilken sökande de har väljer man modell för sin kartläggning. Lindhs fyrstegsmodell22 är den som de har som grund i sitt tänkande, men sen försöker de att vara så kreativa och flexibla som möjligt i deras sätt att arbeta. När vi ställde frågan om de använde sig av

problemlösning eller lösningsfokuserat arbetssätt, svarade de direkt ”Vi använder oss helt klart bara av lösningsfokuserat, det finns inte någon anledning att gräva i problemen.”

4.2.3 Skillnader mot andra grundläggande vuxenutbildningar

”Vet inte riktigt hur andra har det”. Men de trodde att det kunde skiljda lite beroende på vilken nämnd syv låg under. De kunde däremot se till sitt eget, de hade en chef som lyssnade på dem och som var väldigt drivande och såg möjligheter istället för hinder i deras sätt att arbeta. De fick mycket stöd i deras arbete och arbetade hela tiden efter att sätta individen i centrum. ”Så långt det är möjligt försöker vi hitta individuella lösningar”. De trodde också att de hade en helt annan möjlighet att ha ett bra fungerande infrastruktur, då de sitter tillsammans med AME och socialkontoret. I samma hus finns också SFI och gruvutbildningen, så de har med andra ord en daglig kontakt med de elever som mest behöver stöd och hjälp, plus att personal från dessa berörda aktörer och finns på plats. De menar att det bl.a. underlättar för dem när de gör den individuella studieplanen att ha dessa aktörer på plats, ifall det är några frågetecken som snabbt behöver redas ut. ”Eftersom det gäller att göra skolgången för de studeranden så lätt som möjligt är det bra att kunna vara lättillgänglig och effektiv”.

4.2.4 Stöd för de studerande och uppföljning

Det tycker att det finns ett bra stöd för de studerande på skolan, bl.a. i form av en specialpedagog på skolan som gör ett läs- och skrivtest på alla blivande gruvelever. Detta görs i början av terminen och sedan anpassas undervisningen efter det. De har även en huvudlärare som också är mentor för dessa elever. Till henne kan de gå och få stöd och hjälp i de mesta som rör studierna. När vi frågar vilken hjälp de kan få som har andra problem, tex. AD/HD, svarade de ”Vi har inte någon direkt hjälp att ge, men vi kan se att det finns ett behov av mer hjälp för en del i denna grupp och vi försöker att hitta lösningar även för de med andra behov och stöd”. Vi har en ständig kontakt med eleverna på gruv för att hela tiden hitta lösningar för att de ska lyckas med sina studier. Ca en gång i månaden kallas dessa elever in för ett uppföljningssamtal och de går

tillsammans igenom hur det går för dem och om något behöver förändras i deras studieplanering. Lika ofta har syv också kontakt med berörda lärare för att veta hur eleverna ligger till innan syv träffar dem. Syv har som mål att någon gång i veckan besöka klassen för att säger hej och öppna upp för eventuella frågor och funderingar. Försöker också uppmuntra dessa elever till att komma ut lite i praktik under sin studietid för att pröva på något yrke som lockar. Detta fungerar mycket bra tack vare att AME sitter på samma plats och snabbt kan hjälpa till att hitta praktikplatser.

4.2.5 Syv:s arbetsuppgifter/arbetsmetod och samarbete mot lärare/skolledning ”Eftersom vi har en assistent som har hand om det mesta administrativa kan vi ägna oss helt och hållet åt att arbeta med vägledning”. I deras uppgifter ingår också att rekrytera nya studerande vilket innebär att de bl.a. åker ut på företag och presenterar sig och verksamheten. Man gör även praktikplatsbesök hos de elever som gör sin utbildning ute i näringslivet. De arbetar aktivt för att söka upp arbetsplaster som kan vara passande för arbetsplats förlagd utbildning. Har kontakt med arbetsförmedling och försäkringskassa för att försöka hitta lösningar för dessa elever som har en eller flera myndigheter inkopplade, vilket ofta berör just dessa elever som studerar på gruv. ”Kommunikationen med andra instanser, som arbetsförmedling, försäkringskassa och socialtjänsten, fungerar bra, men eftersom uppdragen ser olika ut och de ekonomiska förutsättningarna är olika är det inte alltid man kan hitta lösningar som är till individens fördel”. Samarbetet med lärare och skolledning fungerar mycket bra, det krävs en ständig kontakt med varandra för att kunna ha möjligheten att stötta och hjälpa varandra i olika frågor. Var och en tar sedan ansvar för sitt, alla vet vad som förväntas av en, men en ständig kommunikation förs hela tiden för elevens bästa. Vi frågar om de märkt någon skillnad i deras arbetssätt sedan de började vid vuxenutbildningen, då nämner den av vägledarna som jobbat längst att han inte direkt har ändrat sitt arbetssätt men att han märkt en skillnad i de sökanden på de senare åren. ”Det verkar som om kunskapsnivån har blivit sämre hos dem som kommer och läser på den grundläggande vuxenutbildningen”. Det kan också bero på att de ”äldre” som fick möjligheten att läsa vid kunskapslyftet var mer motiverade, och att den gruppen av studeranden inte längre

finns kvar i samma utsträckning. ”Det verkar bli fler och fler yngre som börjar läsa vid den grundläggande vuxenutbildningen, vilket kan tyda på att de inte fått den hjälp de behövt tidigare för att klara av sina studier”.

4.2.6 Styrkor/svagheter med studie- och yrkesvägledarens arbetssituation.

Till skillnad mot vad många andra studie- och yrkesvägledare sagt så kunde inte dessa hitta några direkta svagheter utan bara möjligheter att utvecklas. ”Någon slags tidsbrist finns inte utan det är bara en fråga om bra planering”. De menar att efter deras förutsättningar, så får de också planera in sina arbeten, och den tidsbrist som skulle kunna uppstå uppkommer endast om de gör andra uppgifter som inte tillhör deras normala åtaganden. Detta ser de också som en styrka. Samarbetet mellan de olika instanserna i samma byggnad är också en stark sida som de är stolta över.