Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poängStudie- och yrkesvägledning vid den
grundläggande vuxenutbildningen
Guidance counselling at the fundamental adult
education
Lena Eriksson
Irving Osbjer
Malmö högskola Examensarbete
Studie- och yrkesvägledarprogrammet 120 poäng Vt 2006
Examinator: Nils Anderson Handledare: Niklas Gustafson
ABSTRACT
Under vår utbildning till studie- och yrkesvägledare har vi kommit i kontakt med de studie- och yrkesvägledare som jobbar vid den grundläggande vuxenutbildningen. Vi såg att arbetsuppgifter såg lite annorlunda ut mellan olika skolor och därför väcktes intresset att se hur deras vardag ser ut. Syftet med detta arbete är således att ta reda på vilket uppdrag de olika studie- och yrkesvägledarna har vid den grundläggande vuxenutbildningen. Vi har också haft för avsikt att ta reda på hur arbetssättet samt arbetssituationen ser ut för studie- och yrkesvägledaren på tre orter inom den kommunala grundläggande vuxenutbildningen. Vi har genomfört tre intervjuer med studie- och yrkesvägledare på respektive ort samt använt oss av tidigare forskning vad gäller styrdokument gällande kommunernas skolverksamhet, och studie- och yrkesvägledarens arbetsmetoder. Resultatet visar bl.a. att det läggs stor vikt vid individuell anpassad studiegång, samt att flexibilitet anses som något viktigt bland studie- och yrkesvägledarna
SÖKORD
Arbetssituation, arbetssätt, arbetsuppgift, studie- och yrkesvägledare, vuxenutbildning, vägledning.
FÖRKORTNINGAR
Syv (Studie- och yrkesvägledare)
Gruv (Grundläggande vuxenutbildningen) Komvux (Kommunala vuxenutbildning)
ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)1 Csn (Centrala studiestöds nämnden )
1 Ursprungligen amerikansk benämning på en utvecklingsavvikelse med debut i barndomen och med
dominerande symtom i form av bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, överaktivitet och impulskontrollbrist.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 8
1.1 Syfte och problemformulering ... 9
2. BAKGRUND ... 9
2.1 Uppdrag och arbetssituation ... 10
2.1.1 Vad är Grundläggande vuxenutbildning? ... 10
2.1.2 Hur skolverksamheten är uppbyggd ... 11
2.1.3 Myndigheten för skolutveckling ... 12
2.1.4 Statligt stöd för utbildning av vuxna ... 13
2.1.5 Infrastruktur för vuxnas lärande ... 13
2.1.6 Ekonomisk hjälp från CSN ... 15
2.2 Arbetssätt och modeller ... 16
2.2.1 Teorier ... 16
2.2.2 En problemlösningsteori ... 16
2.2.3 En vägledningsmodell ... 18
2.2.4 Problemlösning som problem ... 20
2.2.5 The Skilled Helper ... 22
2.2.6 En lösningsfokuserad teori ... 22
2.2.7 Nycklar till kunskap ... 24
3. METOD ... 26
3.1. Urvalsprocessen och undersökningsort ... 26
3.2. Intervjuguide ... 27
3.3 Genomförande ... 27
4. RESULTAT ... 28
4.1 En liten sydsvensk stad nr.1 ... 28
4.1.1 Organisation ... 29
4.1.2 Inskrivning/kartläggning ... 29
4.1.3 Skillnader mot andra grundläggande vuxenutbildningar ... 30
4.1.4 Stöd och uppföljning för de studerande ... 31
4.1.6 Styrkor/svagheter med studie- och yrkesvägledarens arbetssituation ... 32
4.2 Liten sydsvensk stad nr.2 ... 32
4.2.1 Organisation ... 33
4.2.2 Inskrivning/Kartläggning ... 34
4.2.3 Skillnader mot andra grundläggande vuxenutbildningar ... 35
4.2.4 Stöd för de studerande och uppföljning ... 35
4.2.5 Syv:s arbetsuppgifter/arbetsmetod och samarbete mot lärare/skolledning ... 36
4.2.6 Styrkor/svagheter med studie- och yrkesvägledarens arbetssituation. ... 37
4.3 Större sydsvensk stad ... 37
4.3.1 Organisation ... 37
4.3.2 Inskrivning/kartläggning ... 39
4.3.4 Skillnader mot andra grundläggande vuxenutbildningar ... 39
4.3.5 Stöd och uppföljning för de studerande ... 40
4.3.6 Syv arbetsuppgifter/arbetsmetod och samarbete mellan lärare/skolledning . 40 4.3.7 Styrkor/svagheter med studie- och yrkesvägledarens arbetssituation ... 42
5 ANALYS OCH DISKUSSION ... 42
5.1 Analys ... 42
5.2 Diskussion ... 46
6 REFERENSER ... 48
1. INLEDNING
I en tidigare undersökning2 av Norberg och Win, kan vi bland annat läsa om kommunernas insatser då det handlar om vuxnas lärande. Det framgår att förarbetet inför de vuxnas studier varierar ganska mycket från kommun till kommun. Ca 25 % av de undersökta kommunerna ger studie- och yrkesvägledning samt psykologhjälp. En pedagogisk utredning görs av några fler, och bara ett fåtal använder sig av någon form av ekonomisk analys, kartlägger eventuella hjälpmedelsbehov eller erbjuder stöd av kurator. I Norberg & Wins undersökning framkom det också att mindre kommuner ofta var smidigare i sitt sätt att hantera samarbete med andra instanser som t.ex. socialtjänsten och försäkringskassa.
Vilket tillvägagångssätt finns då för de olika kommunala vuxenutbildningarna för att ta emot de som vill studera vid den grundläggande utbildningen? Hur ser det första mötet ut mellan skola och elev, och hur går de vidare? Vilka arbetsuppgifter har studie- och yrkesvägledarens ute på dessa skolor? Utifrån dessa frågor har tanken väckts tillika intresset hur vägledarens vardag och rutiner ser ut vid den kommunala grundläggande vuxenutbildningen. I denna uppsats kommer således fokus att ligga på vilka uppgifter studie- och yrkesvägledare har inom den grundläggande vuxenutbildningen, samt hur organisationen runt studie- och yrkesvägledaren är uppbyggd. Vi avser också att få en inblick i hur studie- och yrkesvägledarens arbetssituation ser ut, d.v.s. vilka arbetsuppgifter är de som dominerar och hur fungerar kommunikationen mellan eleven vid den grundläggande vuxenutbildningen och studie- och yrkesvägledaren.
Fokus kommer inte att ligga på hur studie- och yrkesvägledningen har förändrats genom åren, utan vi vill titta närmare på studie- och yrkesvägledarens arbetssätt vid den kommunala grundläggande vuxenutbildningen, och om det finns några markanta skillnader inom den grundläggande vuxenutbildningen sedan den startade.
2 Norberg & Win, 2004. Vuxnas lärande, specialpedagogiska institutet
1.1 Syfte och problemformulering
Syftet med detta arbete är att ta reda på vilken syn studie- och yrkesvägledarna, vid grundläggande vuxenutbildning, har på sitt arbete vid de olika skolorna och hur deras arbete liknar eller skiljer sig åt. Undersökningen har gjorts vid två mindre orter och en större stad i Sydsverige som bedriver grundläggande vuxenutbildning.
Vår avsikt är inte att ta reda på vad som är rätt eller fel på respektive ort, utan vi har enbart studerat arbetssätt och arbetssituationen hos de olika studie- och yrkesvägledarna.
Syftet preciseras i följande problemformulering:
1. Vilket arbetssätt har studie- och yrkesvägledarna vid den grundläggande vuxenutbildningen vid dessa orter?
2. Hur ser arbetssituationen ut för studie- och yrkesvägledarna vid den grundläggande vuxenutbildningen vid dessa orter?
3. Hur ser studie- och yrkesvägledarna på sitt arbete med studerande vid den grundläggande vuxenutbildningen vid dessa orter?
2. BAKGRUND
Vi kommer här att beskriva vad den grundläggande vuxenutbildningen innebär samt vilka styrdokumet som ligger till grund för denna verksamhet. Här kommer vi också att ta upp de ekonomiska förutsättningar, statligt stöd och hur infrastrukturen kan se ut vid vuxenutbildningen. Detta gör vi för att ge läsaren en så bred bild som möjligt vad gäller den grundläggande vuxenutbildningen som studie- och yrkesvägledaren verkar i.
2.1 Uppdrag och arbetssituation
2.1.1 Vad är Grundläggande vuxenutbildning?
Grundläggande vuxenutbildning3 är en studieform för vuxna, vilket gäller från den 1 juli det år man fyller 20 år. Utbildningen vänder sig till de vuxna som saknar kunskaper motsvarande grundskolenivå. Grundläggande vuxenutbildning skall ge vuxna ”sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv. Den skall också syfta till att möjliggöra för fortsatta studier” 4. Kommunerna är skyldiga att erbjuda alla vuxna som saknar dessa kunskaper en plats på grundläggande vuxenutbildning. I sin planering för utbildningen skall studie- och yrkesvägledaren ta hänsyn till elevernas tidigare utbildning och erfarenheter av olika slag, för att på bästa sätt fördjupa och utveckla elevernas kunskaper för eventuella fortsatta studier, och för att de på bästa sätt skall kunna deltaga i samhällslivet. Med detta som utgångspunkt börjar den studerande på den nivå som är lämpligast för honom/henne, och när de individuella utbildningsmålen är uppfyllda avslutas studierna. Det skall finnas olika stöd för lärandet så som undervisning, handledning och vägledning. Bedömning av måluppfyllelse och kunskaper är också ett viktigt stöd av lärandet. Alla som studerar i grundläggande vuxenutbildning skall ha rätt att påverka hur deras utbildning planeras. Den studerande bestämmer själv i vilken takt hon vill studera, vilket gör att utbildningen blir flexibel och att eleven kan kombinera studierna med t.ex. andra studier eller arbete. Det ställs stora krav på utbildningsanordnaren vad gäller flexibilitet och anpassning då olika grupper och individer har speciella behov. Ett hjälpmedel som studie- och yrkesvägledaren kan använda sig av när han/hon studieplanerar är en individuell studieplan. Det är rektorns skyldighet att se till att individuella studieplaner upprättas och i denna skall den studerandes utbildningsmål och verksamhetspoäng framgå. Studie- och yrkesvägledaren utarbetar tillsammans med den studerande den individuella studieplanen, vilket bör göras så tidigt som möjligt vid skolstarten. Planen skall ha kontinuerlig uppföljning samt vid behov revideras, och det skall det tydligt framgå vilka målen är för de individuella kurserna. Vi kan i skollagen läsa om den grundläggande vuxenutbildningen som både hänvisar till utbildningen för barn och
3 www.skolverket.se 4 Skollagen, 11 kap 2 §
ungdomar, då det är deras mål man försöker att uppnå, men man använder sig av begreppet kärnämne som ligger på gymnasienivå. Vi läser också om kunskaper och färdigheter som eleverna bör ha för att på ett adekvat sätt kunna fungera i samhällslivet5, samt de vuxnas behov av kunskaper och färdigheter för att kunna delta i samhälls- och arbetsliv6. Man kan i skollagen se att det inte finns några direkta kopplingar till arbetslivet, men man kan också skönja att man försöker att lyfta fram samhälls- och arbetslivsperspektivet de senaste åren, vilket i sin tur ställer höga krav på att man gör en studie- och arbetsplanering som lyfter fram dessa aspekter. Både kursplan och läroplan skall grunda sig i planeringen av undervisningen.
”Läroplanerna (såväl Lpf 94 som Lpo 94) tar upp och behandlar grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet, saklighet och allsidighet, en likvärdig utbildning, rättigheter och skyldigheter, skolans uppdrag, god miljö för utveckling och lärande, normer och värden, ansvar och inflytande, samt anger mål och riktlinjer för skolans verksamhet.
När det gäller vuxenutbildningen skall den med de studerandes tidigare utbildning och livserfarenheter som utgångspunkt, bl.a. fördjupa och utveckla de studerandes kunskaper (jfr ovan). Utbildningen skall överbrygga klyftor i samhället, utbilda för varierande arbetsuppgifter, medverka till arbetslivets förändring och bidra till full sysselsättning och på så sätt främja utveckling och framsteg i samhället. Den studerande skall ta personligt ansvar för sina studier och aktivt utöva inflytande över sin utbildning”.
(Skolverket, 2004. Grundläggande vuxenutbildning, Mehrens Suzanne och Sydhoff Jan. Sid.10)
2.1.2 Hur skolverksamheten är uppbyggd
Skolverksamheten inom skolan styrs genom styrdokument7 vilka utarbetas på olika institutioner. Det styrdokument som ligger högst upp och som lägger grunden för det andra arbetet är skollagen8, vilken utarbetas av riksdagen. I skollagen kan man läsa om skolans grundläggande uppdrag, och där står också vilka de övergripande målen är för
5 Skollagen 4 kap 1§ 6 Skollagen 11 kap, 2§ 7 www.skolverket.se 8 Skollagen (1985:1100)
skolverksamheten. Regeringen i sin tur ansvarar för förordningar, där står att läsa om bl.a. läroplaner, programmål och kursplaner för grundskolan. Skolans värdegrund och vilka som är skolans grundläggande riktlinjer och mål står att läsa om i läroplanen. De styrdokument som tillkännager kraven i utbildningen är programmål, kursplaner och betygskriterier. Skolverket i sin tur ansvarar för föreskrifter när det gäller bl.a. kursplaner för gymnasieskolan och betygskriterier för samtliga skolformer och även för allmänna råd. Kommuner och andra huvudmän fördelar resurser och organiserar sina verksamheter utifrån sina egna förutsättningar så att de nationella målen och kraven uppfylls, inom de ramar som styrdokumenten anger. Verksamheterna väljer själv vilket arbetssätt som passar bäst för dem utifrån de regler som gäller.
2.1.3 Myndigheten för skolutveckling
När det gäller vuxenutbildningen har Myndigheten för skolutveckling utöver de generella utvecklingsuppdragen också några särskilda uppdrag9 vilka är att se till att kommunerna får stöd i deras arbete då det gäller alla vuxnas lärande och att kommunerna kan arbeta på ett adekvat sätt då de handlar om rekrytering och utbildning av individer med kort eller bristfällig utbildning. Myndigheten för skolutveckling skall även hjälpa till att skapa ett systematiskt kvalitetsarbete i kommunerna samt att de skall medverka till en ökad jämställdhet i vuxenutbildningen.
När det handlar om arbetet med vuxenutbildningen utgår Myndigheten för skolutvecklingen från de mål och den strategi för utveckling av vuxenutbildning som riksdagen beslutat om.
2.1.4 Statligt stöd för utbildning av vuxna
Kommunerna får statligt stöd10 för utbildning av vuxna på både grundläggande, gymnasial, påbyggnadsutbildningar och på vuxenutbildning för funktionshindrade, vilken regleras av förordningen om statligt stöd för utbildning av vuxna. Bidraget från staten är avsett att stödja den fortsatta utvecklingen av vuxenutbildningarna i kommunerna utifrån riksdagsbeslutet om vuxnas lärande samt att öka tillgången till formell utbildning för vuxna.
2.1.5 Infrastruktur för vuxnas lärande
När det handlar om infrastrukturen för vuxnas lärande11, så kan man säga att det handlar om att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande, både i arbetet men även under förändringssituationer och även på fritiden. Detta gäller för alla vuxna både om man är företagare, arbetstagare, konsumenter, föräldrar mm. En infrastruktur bör innehålla de myndigheter, institutioner, företag, funktioner och nätverk vilka kan göra det livslånga lärandet möjligt.
Infrastrukturen är under uppbyggnad och syftet med den är att underlätta för den enskilde individen att få en så klar och tydlig bild över vilka alternativ och möjligheter som finns till lärande. Man ska även kunna erbjuda förutsättningar för det lärande som passar den enskilda individen utifrån hans/hennes egen livssituation, det kan t.ex. handla om vilken lärstil som passar individen bäst. Man ska även kunna hitta möjligheter som underlättar övergångar och kombinationer mellan utbildningar och nivåer men även mellan arbete och lärande och mellan studier och andra aktiviteter.
Alla individer ska kunna få professionellt stöd då det handlar om att strukturera upp möjliga vägar att gå för att formulera och nå sina mål. I infrastrukturen bör det ingå både information, uppsökande verksamhet, professionell och objektiv vägledning, validering, orientering och individuell studieplanering. Vägledningen ska vara både objektiv och fristående.
10 SFS 2002:398 (senast ändrad 2005 :715) 11 www.skolutveckling.se
För att en infrastruktur skall fungera väl bör utbildare och utbildningsvägar samarbeta, vilket underlättar för eleven att studera på olika nivåer och hos flera utbildare. Övergångar mellan olika aktörer skulle också kunna bli smidigare.
När infrastrukturen formas skall individernas behov, önskemål och förutsättningar stå i centrum, inte institutionens organisation, behov eller traditioner. Nyckelorden för infrastruktur och för vuxenutbildning i stort är mångfald, flexibilitet, tillgänglighet, individanpassning och efterfrågestyrning. Om detta fungerar, menar de i diskussionsunderlaget, ger det också ökade förutsättningar för utveckling och tillväxt på samhällsnivå, både lokalt och regionalt. Genom samverkan mellan kommun och olika utförare öppnas nya möjligheter för gemensamma initiativ och lösningar när det gäller näringslivs- och tillväxtfrågor.
Vad som bör ingå i infrastrukturen och hur den skall utformas bör varje kommun själva styra över, lösningarna kan vara olika men med individen i centrum. Förslag på olika samverkansgrupper inom kommunen kan t.ex. vara verksamheter som arbetar med personer, och som kan vara en målgrupp för vuxenutbildning, som t.ex. arbetsmarknadsenhet, socialförvaltning och integrationsverksamhet. Det kan också vara bibliotek med flexibilitet och tillgänglighet vid samläsning med ungdomsskolan. Näringslivsfrågor bör beaktas och eventuella behov av kompetensutveckling och kompetensförsörjning kan vara viktiga att arbeta med, för att bl.a. tillväxtmålen skall nås. Mellan kommuner är det också bra om en samverkan finns för att kunna vara smidig och så generös som möjligt när det gäller utbyten av elever.
När det handlar om ett samarbete med arbetsförmedlingen kan det handla om både rekrytering, vägledning, underlag för arbetsmarknadens utveckling och kompetensbehov och även planering av utbildning. Ett fördjupat samarbete mellan kommunens vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning är också en viktig del av infrastrukturen. Det ger den enskilde en bättre möjlighet att kombinera utbildningar av olika slag. Näringsliv och offentliga arbetsgivare, är viktiga samverkanspartners när det
handlar om att kartlägga kompetensbehov. Kan också innebära att kommunens vuxenutbildning tar på sig uppdragsutbildning åt olika företag eller förvaltningar.
2.1.6 Ekonomisk hjälp från CSN
När man studerar på grundläggande vuxenutbildning kan man få studiestöd12 från CSN. Det finn två olika former av studiestöd att få då det handlar om att läsa på denna nivå, nämligen studiemedel och rekryteringsbidrag.
Det finns både en nedre och en övre åldersgräns för studiemedel, den nedre gränsen går vid det andra kalenderhalvåret då den studerande fyller 20 år. Är den studerande yngre än 20 år finns det studiehjälp att få. Den övre gränsen för att få studiemedel är t.o.m. det år den studerande fyller 50 år (kommer från och med den 1 juli 2006 att höjas till 54 år). När det gäller lånedelen i studiemedlet begränsas den successivt fr.o.m. det år den studerande fyller 41 (kommer att höjas fr.o.m. 1 juli 2006 till 45 år). Den längsta tiden för studiemedel på grundskolenivå är för den som redan har grundskoleutbildning eller motsvarande 40 veckor. För den som saknar grundskoleutbildning eller motsvarande har rätt till 80 veckors studiemedel. Om man saknar grundskoleutbildning eller motsvarande och som dessutom behöver färdighetsträning i att läsa, skriva och räkna har man rätt till 100 veckor studiemedel. Med färdighetsträning avses studier som motsvarar grundskolans årskurs 1-6. Studiemedlet är indelat i en bidragsdel och en lånedel, totalbeloppet av bidrag och lån är lika för alla studerande och är för tillfället 1 742 kr/vecka vid heltidsstudier. Studiemedlet består av ett skattefritt studiebidrag och ett studielån som skall betalas tillbaka med ränta. Studiemedlet består av två olika bidragsnivåer, en generell nivå som är på 599 kr/veckan vid heltidsstudier, en högre nivå som är på 1 429 kr/veckan vid heltidsstudier. Det högre bidraget kan man få fr.o.m. det år den studerande fyller 25 år. Den studerande kan få det högre bidraget för grundskoleutbildning om han/hon saknar slutbetyg från grundskola eller motsvarande utbildning. Om den studerande vill så kan han/hon komplettera studiebidraget med studielån, vilket man själv kan styra beloppet på men som mest upp till totalbeloppet.
Det finns även tilläggslån och merkostnadslån att ansöka om. Det finns även andra bidrag att få om man t.ex. har barn eller om man är inneboende under studietiden på annan ort.
Ett annat sätt att finansiera sina studier på grundskolenivå är rekryteringsbidrag. Detta bidrag kan den studerande få om han/hon är mellan 25 och 50 år. Rekryteringsbidrag kan man få i högst 50 veckor, detta oavsett om den studerande läser på heltid eller deltid. Om den studerande har läst med något annat studiemedel i sammanlagt 4 veckor under de senaste 5 åren kan han/hon inte få rekryteringsbidrag. De studiestöd som stoppar rekryteringsbidrag är studiemedel, särskilt utbildningsbidrag, särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Rekryteringsbidraget består av antingen ett generellt bidragsbelopp eller ett högre bidragsbelopp. Det högre bidraget kan den studerande få om han/hon har haft en inkomst på minst 164 755 kr de senaste tolv månaderna. Vid heltidsstudier är det generella bidraget 1 742 kr/vecka, det högre bidraget är 2 135 kr/vecka.
2.2 Arbetssätt och modeller
Vi kommer här att presentera teorier som är relevanta till vårt arbete vad gäller studie- och yrkesvägledarens arbetssätt, vägledningsmodeller och arbetssituation.
2.2.1 Teorier
2.2.2 En problemlösningsteori
I boken Om konsten att samtala13 tar Engqvist upp en problemlösningsteori av
Watzlawicks. Watzlawick menar (genom Engqvist) att det finns två typer av förändringar, där den ena handlar om när man gör förändringar inom det system man befinner sig i, och det andra handlar om att man förändrar själva systemet. Om man tänker sig in i den sökandes situation som kommer till studie- och yrkesvägledaren för
att diskutera framtiden, och att denne skulle kunna tänka sig att försöka göra små förändringar inom det området denne befinner sig. T.ex. om det är en kvinnlig sökande och hon i dagsläget arbetar som undersköterska, då skulle kanske vägledaren påverka den sökande att läsa till sjuksköterska, därför att det skulle kännas som ett naturligt alternativ. En sådan här förändring skulle enligt Watzlawick kallas för förändring av
första ordningen. Ibland löser man problemet här, den sökande blir nöjd och har hittat
rätt. Om det däremot visar sig att den sökande inte trivs med vare sig detta eller andra arbetsuppgifter inom samma område, då menar Watzlawick att man har fastnat i en
problemlösning av första ordningen. Det handlar i det här fallet om att man försöker
lösa ett problem på fel nivå. För att hitta lösningen på problemet blir man kanske tvungen att hitta lösningen på en högre abstraktionsnivå. Längst ner i abstraktionsnivån hittar man den mest konkreta nivån, elementnivå, där hittar man faktakunskaper, samtalsämnen som handlar om konkreta saker mm. Nästa nivå kallas för metanivå, då har man förflyttat sig mer åt det abstrakta tänkandet t.ex. olika kategorier, regler och olika sätt att se på saker mm. Hit räknas också hur man uppför sig på ”rätt” sätt i olika situationer. Ännu en nivå kallas för meta-metanivå. På denna nivå befinner sig forskning av olika slag som reglerar och påverkar de undre nivåerna. För att kunna hjälpa de sökande räcker det enligt författaren att man behärskar de två första nivåerna,
element- och metanivå. Det som är viktigt i samtalet är att man tillsammans med den
sökande kan se mönster av alla detaljer för att föra upp konkreta enskildheter till metanivå. Man lyfter upp problemen på en högre nivå för att på så sätt lättare kunna se helheten i det man vill. Som vägledare är det av vikt att hjälpa de som söker en att få dem att se saker som de inte har sett tidigare för att på så sätt öka deras möjligheter att se vad som är meningen med deras liv.
Om man går utanför det område man befinner sig i och tänker steget längre, kanske det visar sig att det inte alls är inom vården den sökande ska arbeta. Som vägledare lyfter man upp alla detaljer för att kunna hitta en helhet. Man har då gjort en förändring av
andra ordningen. Skulle man då genom att lyfta upp problemet till en högre
Som samtalsledare har man då gått från att ge information och försöka övertala den sökande till något som inte är till dennes bästa, till att gå till mer existentiellt betonade frågor, t.ex. vad som är viktigt och meningsfullt i den sökandes liv.
En annan viktig del som Watzlawick tar upp är skillnaden mellan svårigheter och problem. Han menar att svårigheter kan man leva med utan att det påverkar ens liv på ett negativt vis. Antingen lär man sig att hantera det eller ser man till att lösa det. Om man däremot inte löser sina svårigheter kan de bli till problem och då har individen verkligen fått problem, för problem påverkar ens liv negativt. Enligt Watzlawick finns det tre olika sätt att göra svårigheter till problem:
• Förnekelse av svårigheterna. Om man inte trivs på sitt arbete men förnekar det, kommer vantrivseln att göra att man mår psykiskt dåligt. För att kunna göra något åt detta måste man se svårigheten.
• Ouppnåeliga mål, d.v.s. om den sökande har som mål att bli psykolog, men har inte betyg som räcker till, då måste man som vägledare diskutera realismen i målen. • Fel abstraktionsnivå, har man en sökande som behöver lite mer datakunskap för
att klara av sitt arbete på bästa sätt är det fel att börja prata om visioner, och tvärtom om en sökande är i behov av att lyfta upp sina problem till en högre abstraktionsnivå hjälper det inte att se kortsiktigt. Lösningen ligger här i att man diskuterar rätt saker.
I Watzlawicks teori handlar det om att svårigheter och problem skall lösas på den nivå där de hör hemma.
2.2.3 En vägledningsmodell
I Vägledningsboken14 kan man läsa om en eklektisk vägledningsmodell, vilken grundar
sig på bl.a. Gerard Egan och Vance Peavy. Det som är gemensamt för dessa teorier är att de är problemhanterande. Lindh har gjort en egen modell utifrån bl.a. dessa båda herrars teorier, Lindhs modell består av fem steg och är systematisk och kumulativ, dvs.
de följer och bygger på varandra. Man bör alltså alltid börja med steg ett för att sedan kunna gå vidare på steg två, de första stegen bygger sen vidare på att man kan ta sig an steg tre o.s.v. Det är däremot inte självklart att man blir helt färdig i de olika stegen, utan man får kanske gå tillbaka till ett tidigare steg om det dyker upp något under samtalets gång som skulle ha bearbetats tidigare. Man kan inte hoppa över något steg, däremot kan man avsluta efter första eller andra steget. Varje steg är också knutet till speciella kunskaper, attityder och färdigheter. Dessa kunskaper, attityder och färdigheter kan man sedan använda vid olika tidpunkter i samtalet men syftet med att de är kopplade till de olika stegen är att ett visst syfte skall uppnås i det aktuella steget.
Syftet i de olika stegen är följande:
• Steg 1 Att utreda och klargöra problemsituationen, innebär att den sökande tillsammans med vägledaren gör en tydlig utredning av den sökandes situation. Om inte beskrivningen av problemet blir tydligt försvårar det fortsatt bearbetning av problemet. Problemet måste vara tydligt och klart för att de skall kunna hitta en så bra lösning som möjligt.
• Steg 2 Att vidga perspektiv, innebär att när man har fått en tydlig och klar bild av problemet måste man öppna upp och se nya möjligheter. Den sökande måste få hjälp att hitta nya tankemönster. I detta steg är det viktigt att den sökande får hjälp att se sig själv och sina möjligheter på ett annat sätt än de gamla synsätten. Ny kunskap, tillägg till det som den sökande redan visste, kanske korrigering av tidigare kunskap är ett måste för den sökande för att kunna göra ett aktivt val. Att vidga perspektiv är något som är återkommande igenom hela vägledningsprocessen.
• Steg 3 Att formulera mål och delmål är när man har kommit så här långt i vägledningssamtalet mycket lättare, det börjar nu bli klart vad som behöver göras. Det som skall göras i detta steg är att man ska hitta lösningsalternativ, diskutera innebörden av dessa för att därefter rangordna de som känns relevanta att gå vidare med. Tillsammans formulerar de den sökandes mål och delmål vilket skall bidra till att lösa eventuella problem eller i alla fall få den sökande att bättre kunna handskas med sin situation. Efter detta steg har den sökande en tydlig bild av vad hon vill göra, men
kanske inte hur hon skall komma dit.
• Steg 4 Att upprätta handlingsplan och genomföra den, innebär att man visar den sökande de olika tänkbara vägar hon kan gå för att nå sitt mål. Därefter måste de göra en handlingsplan med mål och delmål och hur denne skall nå dem.
• Steg 5 Att utvärdera och följa upp är egentligen något som skall göras under hela vägledningssamtalet, men som avslutning går man tillsammans igenom och granskar vad som har hänt under vägledningen. Har man nått det som var syftet från början, har den sökande fått tillräcklig hjälp så att han/hon lättare kan möta en liknande situation en annan gång.
2.2.4 Problemlösning som problem
I boken ”Att bygga lösningar”15 läser vi att i det professionella arbetet inom rådgivning, psykoterapi och socialt arbete är synen på hjälp ofta uppbyggd utifrån problemlösningsfaserna. Författarna menar att genom att fokusera på problemen i den sökandes situation hämmar det individen att se en lösning. Författarna beskriver hur McMahons problemlösningsteori ser ut. McMahonsbygger sin teori på följande faser: 1. Faktainsamling för kartläggning av problemet. Klienten får beskriva sina problem
så detaljerat som möjligt så att behandlaren kan göra en professionell bedömning. 2. När behandlaren har fått en tydlig beskrivning av problemet fastställs klientens
problem, hur allvarliga de är o.s.v. För att kunna göra detta använde sig behandlaren av sin kunskapsbas vad gäller teorier, tidigare forskning och sin egen erfarenhet. 3. I nästa fas gör behandlaren tillsammans med klienten en behandlingsplan, vilken
består av mål och förslag på lösningar som ska förminska problemen.
4. I den sista fasen genomförs behandlingen. Under problemlösningsarbetet följer klienten och behandlaren upp resultatet. Justeringar kan förekomma under behandlingen för att bästa resultat skall uppnås. När problemet är löst avslutas behandlingen.
Uppföljning brukar man ha för att garantera att problemet inte återkommer.
Det är väldigt viktigt inom alla hjälpyrken att skapa förtroende, utan tillit kommer klienten troligtvis inte att gå med på behandlingen. Därför lägger man till två faser, en som kallas relationsbyggande eller motivationsskapande och en sista fas som kallas
avslutningsfas. Under båda dessa faser ligger fokus på känslor, värme och empati, där
målet är att skapa och hålla kvar en förtroendefull kontakt med klienten.
Grunden till att man idag använder sig mycket av problemlösning ligger i att man har forskat en hel del under det senaste århundradet om problemets art och ursprung, i tron att om vi förstår orsakerna till problemet, så kan vi på ett bättre sätt hitta lösningar.
I den allmänna problemslösningsmodellen avsätts mycket tid för att klienten ska få beskriva sina problem. Man använder sig av frågor som Var? Vem? Vad? När? Varför? Vanligt är också att klienten i processen får fylla i formulär om sig själv, sin familj, sitt yrkesliv och andra livs aspekter. Klienten kan få göra en lista över sina problem vilket ofta kompletteras med olika personlighetstest.
Man kan tycka att det är hårfint mellan de olika problemlösningsmodellerna och lösningsfokuserat arbetssätt. Den största skillnaden är att man använder sig av varför-frågan i problemlösningsmodellerna, mycket tid läggs på just denna fas, att få svar på frågan varför, man använder sig av frågor som ska ge svar på just denna fråga. När man arbetar lösningsfokuserat ställer man aldrig frågan varför, utan man går genast vidare till att få den sökande att se hur det skulle se ut om allt hade varit bra, man använder sig av mirakelfrågor istället. En beskrivning av lösningsfokuserad samtalsmodell går att läsa i kapitel 2.2.6.
2.2.5 The Skilled Helper
Egan16 har framställt en modell som syftar till att kartlägga klientens problem för att på så sätt få individen att se lösningar och möjligheter att hitta mål. Egan har delat in sin modell i tre steg, det första steget handlar om hur situationen ser ut för individen, och för att kunna fastslå det måste vägledaren ta reda på varför det ser ut som det gör. Klienten får själv berätta sin historia om hur han/hon upplever sin situation och det som är viktigt här är att vägledaren aktivt lyssnar till vad den sökande säger för att kunna hitta eventuella problem och/eller hinder som kan begränsa den sökandes möjligheter till att göra medvetna val. I steg två går man igenom vilka valmöjligheter som känns rätt för individen. Man försöker att öppna upp för olika möjligheter och lösningar.I det sista steget försöker man tillsammans med den sökande att komma fram till hur individen ska kunna nå sitt/sina mål. Man upprättar en handlingsplan som den sökande ska arbeta efter, men som kan revideras under resans gång.
Egan trycker på vikten av att bearbeta steg ett ordentligt, han menar att det är i detta steg alla problem och hinder måste lyftas fram och bearbetas. Det är i steg ett man lägger mest kraft för han menar att om man inte reder ut vad gäller problem och hinder redan tidigt kan man omöjligt komma fram till en bra lösning. Däremot är det ganska vanligt i samtalet, menar Egan, att man får gå tillbaka till steg ett då det dyker upp ny information från den sökande som måste lösas innan man kan gå vidare. Det är viktigt i denna metod att lyfta fram problemen och göra dem hanterbara, antingen genom att göra sig av med dem eller genom att hitta ett sätt som gör att klienten kan leva med dem utan att se det som problem. Man måste också försöka få klienten att själv kunna hantera och hjälpa sig själv med sina problem i hans/hennes vardag.
2.2.6 En lösningsfokuserad teori
När det handlar om lösningsfokuserad vägledning17 använder man sig till stor del av två aktiviteter nämligen målformulering inom den sökandes referensramar och att utveckla lösningar som bygger på undantag. Med undantag menar författarna, Kim Berg och De
16 The Skilled Helper, Egan
Jong, att det är de tillfällen i den sökandes liv som deras problem kunde ha gjort sig till känna men som antingen inte har gjort det eller i alla fall inte varit så allvarliga. Den sökande får själv definiera vilka förändringar hon skulle önska sig av att samtala med studie- och yrkesvägledaren. Genom att då använda sig av de två tidigare nämnda aktiviteterna kan man hitta olika lösningar för att nå dit hän. Det som kännetecknar lösningsfokuserad vägledning är att man använder sig av mirakelfrågor, där den sökande får berätta om hur hennes liv skulle se ut om hon fick önska. Utefter det jobbar man vidare och frågar efter tillfällen som har varit så nära hennes ideal liv som möjligt, frågor som man använder sig av i lösningsfokuserat samtal är Vem? Vad? När? Var? Däremot använder man sig aldrig av frågan Varför? När det handlar om att hitta vägar att gå för att lösa problemet är det viktigt att man försöker hitta undantagen. Den lösningsfokuserade modellen handlar om att få den sökande själv att se och förstå vad som behövs göras för att inte problemen ska dominera. Det bästa är om den sökandes undantag kan kopplas till målen.
Lösningsbyggandet består av olika faser, den första fasen består av att den sökande får beskriva sitt/sina problem, vägledaren frågar inte vidare om detaljer vad gäller problemet utan man lyssnar och försöker hitta ett bra sätt att leda samtalet in i den andra fasen, då man börjar prata lösningar. I denna fas får den sökande beskriva vad som kommer att vara annorlunda i hennes liv när problemet är löst. Man försöker därefter att be den sökande att berätta om tillfällen i hennes liv då problemen inte uppkommer eller är så allvarliga. Den sökande får tänka efter om det var någon speciell som gjorde något för att undantagen skulle uppkomma. Man avslutar alltid samtalet med en sammanfattning som ska innehålla positiv feedback på det som den sökande redan har presterat. Feedbacken bygger alltid på den information man har fått i samtalet genom mål och undantag. Man lyfter även fram förslag som kan underlätta den sökande att nå sina mål. Under samtalsprocessen görs hela tiden utvärderingar av den sökandes framsteg, hon får uppskatta framstegen på en skala t.ex. från 0 till 10, utifrån det kan man tillsammans gå igenom vad som behövs göras för att den sökande skall nå sitt mål. Två faser som man inte får glömma i den lösningsfokuserade modellen är den första relationsbyggande fasen och den sista avslutningsfasen.
2.2.7 Nycklar till kunskap
”God undervisning”18, vad är det? Enligt författarna, Anna Hedin & Lennart Svensson, är god undervisning en undervisning som leder till förändringar i den studerandes sätt att tänka, förstå och handla. För att nå dit kan man använda sig av speciella undervisningsmetoder, en viktig del i undervisningen är hur läraren planerar undervisningssituationen med hänsyn till vilka som studerar, ämne och utbildningssammanhang.
För att kunna hjälpa den studerande på bästa sätt bör man tänka på vad som påverkar den lärandes lärande. Enligt författarna påverkas den studerande av tidigare erfarenheter och kunskaper, men även av den inlärningsmiljö han/hon möter, hur uppläggningen av undervisning och examination ser ut, vilket helt och hållet beror på vilken syn läraren har på lärandet.
För eleven är undervisningsprocessen en längre process än enbart den huvudsakliga undervisningstiden. Redan innan utbildningen börjar har eleverna en mental föreställning om hur allting fungerar och i vilken situation eleven kommer att befinna sig i. Denna inställning grundar sig bl.a. på tidigare erfarenheter av liknande situationer men även av information som de får ifrån vänner, grannar och media mm. Informationen från utbildningsinstitutionen blir då en viktig del i deras kunskapssökande, då de försöker att tolka sina tidigare erfarenheter med den nya kunskapen de får.
Då varje student kommer till utbildningssamordnaren med sin egen syn på vilken utbildning hon tror sig vilja gå, sina förväntningar och sitt syfte med att gå på den aktuella kursen tillsammans med sin egen kompetens, ställs höga krav på det första bemötandet hos utbildningsanordnaren. Eftersom den första hon möter i sin planering av sina studier är studie- och yrkesvägledaren läggs ett stort ansvar på denne, för att på bästa sätt kunna hjälpa den sökande i sina studieplaner.
För att kunna möta dessa elever måste vi som syv veta vad det är som är viktigt i deras inlärning. Författarna menar att motivation är en viktig ingrediens i vuxnas lärande. De menar att det finns både en yttre och en inre motivation. Den yttre handlar om sin motivation till att t.ex. klara tentor och bra betyg, och den inre handlar om lusten till att lära, antingen för att man anser att kunskapen är viktig för en själv eller för att man vill utvecklas för skoj skull. Man vet inte varför motivation gynnar inlärningen men man tror att det genererar psykisk aktivitet och att man då studerar på ett gynnsamt sätt.
För att främja den inre motivationen är det viktigt att klargöra vilka attityder och behov den studerande har i relation till studierna. Eleven måste också förstå vilken nytta han/hon har av kunskaperna och kunna se relevansen av dem. Motivationen påverkas också av hur stimulerad eleven blir av undervisningen. Författarna menar att för att vi ska vara uppmärksamma krävs stimulans, och är man inte uppmärksam blir det svårt att ta till sig kunskap. För att skapa stimulans krävs variation i undervisningen, och som lärare måste man väcka intresse genom sina arbetsuppgifter, samt att det måste ligga en viss grad av utmaning. En annan viktig motivationsfaktor är känsla, dvs. vilka känslor har den studerande har inför sina studier, sina kurskamrater, sina lärare, samt hur den studerandes livssituation ser ut. Allt detta är av vikt att ta hänsyn till. För att den studerande ska uppleva sina studier som bra är det viktigt att denne känner sig viktig, blir stärkt i sin självkänsla, får bättre självtillit samt har känslan av att vara delaktig, dvs. att själv kunna ha möjlighet att påverka sin studie situation. Positiva känslor ökar intresse och engagemang i lärandet. Det är viktigt att man som pedagog skapar ett tryggt inlärningsklimat och vänder svårigheter och misstag till vägar att utvecklas istället för att se det som ett misslyckande.
I denna bok tar Hedin & Svensson också upp vikten av utveckling inom vuxenutbildningen. Framförallt betonas vikten av de studerandes inflytande och att de mer självständigt kan studera. Problemorienterad inlärning med projektbaserade studier är det som efterfrågas. Från tidigare forskning framgår det hur ett framgångsrikt utvecklingsarbete kan bedrivas. Det som framkom där var de berördas engagemang, motivation, inflytande samt ansvar för de förändringarna som genomförs. En viktig faktor är också att det finns ledare som är drivande när det gäller utvecklingen. Att det
finns ett bra stöd ifrån ledningen är en förutsättning för ett framgångsrikt utvecklingsarbete.
3. METOD
Vi har genomfört djupintervjuer med totalt fyra stycken studie- och yrkesvägledare, och har begränsat oss till att jobba mot 3 stycken skolor som bedriver kommunal vuxenutbildning. Dessa skolor finns i södra Sverige, en är lite större och två är lite mindre. Alla namn som förekommer i den empiriska undersökningen är fingerade pga. sekretess. Vår avsikt är att hålla våra respondenter anonyma även om de inte begärt detta, men det kan eventuellt beröra en tredje part.
3.1. Urvalsprocessen och undersökningsort
Vi har enbart djupintervjuat studie- och yrkesvägledare inom kommunala vuxenutbildningen eftersom avsikten med vårt arbete är att se vilken syn studie- och yrkesvägledarna har på sitt arbete vid de olika skolorna, och hur deras arbete liknar eller skiljer sig åt. Skolledning och lärare har vi valt att inte intervjua eftersom det inte är deras åsikter vi är ute efter, utan det är endast studie- och yrkesvägledarens tankar och ståndpunkter som är relevant till detta arbete.
Under intervjuerna har vi båda varit närvarande men alternerat med att ställa frågorna. Vi har också spelat in samtalen för att inte missa någon information och för att kunna lägga mer fokus på intervjun för att kunna ställa relevanta följdfrågor samt ta in en del information om samtalet i övrigt som t.ex. kroppsspråk. De frågor19 vi ställt till studie- och yrkesvägledarna har varit samma för alla.
Vi ansåg att vägledarna med sina kunskaper kunde vara intressanta att lyfta fram. På den ena skolan fanns två studie- och yrkesvägledare som arbetade med grundläggande
vuxenutbildning. Vi tyckte att det kunde vara intressant att intervjua båda två, och vi ansåg att om de båda satt med vid intervjun skulle de hjälpa varandra att komma med viktiga saker vad gäller grundläggande vuxenutbildning . Vid de andra två skolorna satt studie- och yrkesvägledarna själva.
3.2. Intervjuguide
Vi har valt våra frågor med underlag av intervjuguiden,20 för att få se hur studie- och yrkesvägledarens arbetssituation ser ut då det gäller att ta emot och vägleda den grundläggande vuxenstuderanden genom sina studier, samt hur arbetet skiljer sig från liknande verksamheter i andra kommuner. Vi har också velat få en inblick hur organisationen är uppbyggd runt studie- och yrkesvägledaren för att se om detta har någon inverkan på dennes arbetssätt. Med vår intervjuguide tillsammans med litteratur täcker vi in hela det spektra som vi är ute efter i vår frågeställning.
3.3 Genomförande
Vi tog först kontakt med studie- och yrkesvägledarna i de olika städerna via telefon, och skickade därefter ett mail som beskrev vårt syfte. Efter detta bokades det in en tid hos studie- och yrkesvägledaren, och tog oss sedan med bil till respektive ort för själva intervjun. Varje intervju varade mellan 45-60 minuter och tog plats vid respektive respondents kontor. Vid själva samtalet satt en av oss och antecknade, samt iakttog och ställde vissa följdfrågor. Vi alternerade mellan varandra och intervju tillfälle, så att vi båda fick möjlighet att intervjua och anteckna. Samtalen spelades också in för att på så sätt vara säker att vi inte missade något som sades under intervjun. Efter det att vi sammanställt våra intervjuer så har vissa följdfrågor upptäckts obesvarade, och detta har vi löst via mail eller per telefon med respektive studie- och yrkesvägledare. Samtliga intervjuer har skett inom en period av två veckor.
4. RESULTAT
Vi kommer här att presentera resultatet av vår empiriska undersökning där vi
intervjuade fyra stycken studie- och yrkesvägledare vid tre orter. Alla namn är påhittade för att hålla respondenterna anonyma.
4.1 En liten sydsvensk stad nr.1
Sonja arbetar som ensam studie- och yrkesvägledare vid den kommunala vuxenutbildningen på en mindre ort i södra Sverige. Hon tog sin syv-examen -98 vid Malmö högskola, och har arbetat på vuxenutbildningen vid denna ort i sju år. På denna skola går det ungefär 400 elever totalt, varav ca 30 stycken går på grundläggande vuxenutbildning. Sonja tyckte att det hade skett en ganska stor förändring i hennes arbetssituation sedan hon började. Under tiden då kunskapslyftet var igång hade de mycket mer pengar att använda sig av. Det fanns större möjlighet vad gällde bidrag för de studerande. Många av dem som läste på grundläggande vuxenutbildning då hade ett tydligare mål och läste ofta vidare på komvux o.s.v. de gjorde även mer långsiktiga målplaneringar. De flesta som läste på grundläggande vuxenutbildning gjorde det för att repetera p.g.a. att det var länge sedan de studerade.
Många av dem som läser på grundläggande vuxenutbildning idag gör det för att de inte har något annat att göra. Sonja kunde också se att det nu är en mycket svagare grupp av elever som läser på denna nivå. ”De har en brokigare bakgrund med avbruten studiegång redan under grundskolan, men också kriminalitet och olika handikapp som t.ex. dyslexi ligger i dessa elevers bakgrund”. Hon upplever det som att dessa elever behöver en helt annan uppbackning, både i sin planering och i genomförandet av sina studier.
4.1.1 Organisation
Komvux tillhör i detta samhälle barn och utbildningsnämnden, och där är det kommunalfullmäktige som anger den politiska avsikten i den kommunala skolplanen. Detta utförs genom att markera de mål som är prioriterade områden i verksamheten. Barn- och utbildningsplanen kan årligen vid behov revideras men är i dagsläget fastställd under perioden 2004-2007. Innhållet i planen omfattas av vilken inriktning som det lokala utvecklingsarbetet och de tilldelade resursernas fokusering bör ha. Det som ska ligga till grund som planeringsunderlag för verksamheten är den lokala barn- och utbildningsplanen tillsammans med de nationella målen. Det mål som finns utsatta för de vuxenstuderandena är att göra deras livslånga lärande möjligt, och detta ska ges genom utbildning av god kvalitet och individuell anpassning. Tanken är att oavsett vilka ämnen som är tänkt att studera ska individen få kunskaper och betyg som är användbara för vidare studier eller på arbetsmarknaden. I denna kommun försöker man genom samarbete mellan vuxenutbildningen och ortens näringsliv att höja kompetensnivån för att på så sätt öka konkurrenskraften på arbetsmarknaden. Det är också arbetsmarknadens behov som till viss del styr gymnasieskolans utbud. De vuxna som har bristande grundutbildning, något slags handikapp som är relevant till tänkta studier eller som är i behov av behörighetskompletteras, dessa ges företräde kommunens vuxenutbildning.
4.1.2 Inskrivning/kartläggning
När det handlar om kartläggningen av den studerande menar Sonja att en del skickar bara in sin ansökan och på så vis kan vi bara planera efter det vi läser i själva ansökan och att titta på betyg. Andra bokar en tid hos Sonja för att diskutera studier och genom det samtalet samt att titta på betygen, kommer de gemensamt fram till vilken nivå eleven ska börja på, d.v.s. om det är gruv, kurser på gymnasiet eller det är något helt annat.
Om det ändå känns tveksamt till vilken nivå eleven ska börja på finns det olika test eleven får göra för att man ska hitta rätt. De kan testas i svenska, engelska och matematik, och det är också Sonja som utför testen. På skolan finns tillgång till en
svensklärare som är väldigt duktig på dyslexi, om det visar sig att eleven har sådana problem finns en väldigt bra hjälp att få.
Hon tillägger sen att de har gjort om lektionstillfällena på grundläggande vuxenutbildning, för att de tycker att de får ”hålla lite mer” i dessa elever. Från att eleverna tidigare bara har haft lektioner på förmiddagarna och självstudier hemma på eftermiddagarna, har de nu lagt in några lektioner på morgonen, sedan har de självstudier några timmar mitt på dagen för att sedan ha lektioner senare på eftermiddagen igen. Detta för att de märkte att eleverna inte gjorde sina läxor hemma på eftermiddagen, vilket kunde bero på att de kanske hämtade barn eller gjorde något helt annat. Nu upplevde de att eleverna stannade kvar på skolan och gjorde sina läxor mitt på dagen. Sen berättade hon också att de ibland tog emot elever som bara var 18 år, trots att gränsen för vuxenstudier ligger på 20 år. ”Jag tycker mig se ett mönster av att eleverna blir yngre och yngre när de söker till framförallt grundläggande vuxenutbildning och i denna kommun gör vi allt för att hjälpa dessa ungdomar att lyckas så fort som möjligt med sina studier”. Hon trodde att detta berodde på att många elever som t.ex. har dyslexi, av någon anledning inte får hjälp när det går på grundskolan, de har sedan svårt att klara av studierna på individuella programmet och kommer senare till grundläggande vuxenutbildning, där Sonja menar att de får så mycket hjälp de bara behöver. ”Men det som ställer till det för dessa elever är att de inte har rätt till något studiebidrag när de är mellan 19 och 25 år, utan hänvisas till studiemedel”. De som däremot är över 25 år och som inte har tagit något studiemedel av något slag de senaste fem åren har däremot rätt att få rekryteringsbidrag, om de även uppfyller vissa andra krav (vilka krav som gäller går att läsa om i kapitel 2.1.7).
4.1.3 Skillnader mot andra grundläggande vuxenutbildningar
När vi frågar om skillnader gentemot verksamheten vid andra grundläggande vuxenutbildningar, svarar hon ”jag har ingen aning om hur det fungerar på andra skolor”. Sonja poängterar dock att på denna skola försöker hon, tillsammans med lärare, i möjligaste mån att tillgodose elevens behov genom att vara så flexibla som
möjligt. Detta förtydligar hon med att säga att de syr ihop en individuell lösning till var och en av eleverna efter bästa förmåga.
4.1.4 Stöd och uppföljning för de studerande
När det gäller möjligheten att få stöd för t.ex. de elever med AD/HD, säger Sonja ”de flesta med sådana problem går på särvux”. De slussas så småningom in i en grupp som kallas för gränslandet. Detta s.k. gränsland är till för de elever som befinner sig mittemellan särvux och vanliga gruv. Där går man och läser svenska för en specialpedagog på en nivå som befinner sig på årskurs 4-6. Sonja säger att de som har koncentrationssvårigheter eller är väldigt svaga, får gå i denna grupp som är väldigt liten sett till antalet elever. Det är lärarna som gör bedömningen vilken grupp/nivå eleven ska gå i. Gruv- och särvuxlärarna samarbetar väldigt mycket.
4.1.5 Syv:s arbetsuppgifter/arbetsmetod och samarbete mot lärare/skolledning Vi frågade efter vilket arbetssätt hon använder sig av i samtalet, och i så fall varför hon nyttjar, eller om det är någon speciell vägledningsmodell hon använder sig av. Hon berättade att hon i sitt arbetssätt med eleverna lät dem vara ett tag vid skolstarten, hon menade att de behövde komma igång med sina studier i lugn och ro och få tid att känna sig för i sitt studerande. Efter en dryg månad då de kommit in i sina studier, tar hon kontakt med dem och har enskilda samtal där de tillsammans går igenom hur det fungerar och om det eventuellt behövs göra några förändringar vad gäller studieplanen. Hon försöker hela tiden vara öppen och flexibel i sitt sätt att arbeta, men tilläger att ”Egan21 sitter i ryggraden”. Hon berättar också att hon så ofta hon kan går på någon fortbildning, hon tycker att hon har det väldigt bra då hon själv kan bestämma hur mycket hon vill åka iväg på när det gäller utbildningar. Hon har en chef som ser det som positivt att hon fortbildar sig, och detta poängterar Sonja, dvs. hur väldigt viktigt det är inom detta yrke att vara ”up-date”. ”Får man inget input, har man inget output”.
Hon anser att samarbetet mellan syv, lärare och rektor fungerar mycket bra och hon har en klar målbild av vad de förväntar sig av henne. Alla arbetar mot samma mål och vet vad var och en har för uppgifter för att nå detta. Genom att de ständigt har vardagliga dialoger angående eleverna och dessutom har träffar två gånger per år för att följa upp elevernas studier, tycker hon att lagarbetet fungerar mycket bra mellan skolledning, lärare och syv.
4.1.6 Styrkor/svagheter med studie- och yrkesvägledarens arbetssituation
När vi frågar om det finns något i hennes arbetssätt som hon skulle vilja förändra, svarar hon ”Jag önskar att jag hade mer tid till var och en och att jag kunde ha enskilda samtal med alla elever”. Hon skulle vilja ha samtal med alla innan de börjar studera, men även att hon kunde ha uppföljningssamtal under studietiden med alla vuxenstuderande. Vi frågar om hon kunde se vilka styrkor och svagheter som finns i hennes sätt att arbeta, och får till svar att det hon upplever som positivt är att hon fysiskt befinner sig på skolan, och därigenom oftast är tillgänglig för eleverna. Hon sitter alltid med öppen dörr såvida hon inte är upptagen i samtal. Det hon upplever som negativt är tidsbristen, och hon berättar att hon hade varit på väg att bränna ut sig för några år sedan bland annat p.g.a. detta. Hon tyckte sig ha tagit lärdom av det som inträffat och försöker att inte ta på sig mer än hon klarar av. ”Jag kan dock fortfarande känna av stressen av att inte ha tillräckligt med tid för att hinna med allt det som jag vill göra i mitt arbete”.
4.2 Liten sydsvensk stad nr.2
I denna mindre ort i Sydsverige intervjuade vi två studie- och yrkesvägledare som båda arbetar med grundläggande vuxenutbildning. Den ena har arbetat som syv på vuxenutbildningen i denna kommun sedan 1990, den andra sedan år 2000. På denna skola är det ca 20 stycken som läser vid den grundläggande vuxenutbildningen. Vi har
valt att inte ge någon av dessa studie- och yrkesvägledare ett fiktivt namn eftersom de svarat tillsammans på våra frågor.
4.2.1 Organisation
För att underlätta för de olika verksamheterna finns olika nämnder, och i denna kommun befinner sig vuxenutbildningen i utvecklings- och näringslivsnämnden. På utvecklings- och näringslivskontoret finns vuxenutbildning och yrkeshögskola, vilka i sin tur innehåller studie- och yrkesvägledning för vuxna, upphandlad utbildning så som grundläggande vuxenutbildning och gymnasienivå, SFI och särvux. På detta kontor finns också arbetsmarknadsenheten som innehåller integrationsenhet, arbetsenheter, utredargrupp och försörjningsstödsenhet. Näringslivsenhet och turistorganisation har också sitt säte på detta kontor. Som det ser ut nu, är det bara de som läser på gymnasienivå och på särvux som inte befinner sig under detta tak.
I denna kommun befinner sig syv på ett vägledningscentrum. Vägledningscentrum är en av Lärcentrums verksamheter, dit kan alla vuxna kommuninvånare komma. På vägledningscentrum kan man diskutera yrkes- och studieval, planera för studier inom någon utbildningsform i kommunen. Man kan även diskutera framtidsfrågor med studie- och yrkesvägledarna. Denna verksamhet riktar sig både till privatpersoner som till företagare.
Studie- och yrkesvägledarna kan erbjuda enskild vägledning, vägledningsmetodiken ”Vägvisaren” både enskilt och i mindre grupp, karriärprofiler, datorbaserat intressetest, kunskapstest via datorn inför gymnasiekurser i svenska, engelska och matematik. Här erbjuds också tillgång till datorer för individen själv ska kunna söka information. På vägledningscentrum kan man också hitta information om utbildningar både i Sverige men även vad som gäller i andra länder. Behörighetsregler till olika utbildningar kan du hitta information om här, likasom hjälp att hitta rätt i studiefinansieringsdjungeln. Vägledningscentrum är en öppen verksamhet vilket innebär att man inte behöver beställa tid för information och/eller studie- och yrkesvägledning.
På denna skola vill man att de som studerar på grundläggande vuxenutbildning ska få kunskaper som utgör en grund för samhällslivet, yrkeslivet och fortsatta studier. Beroende av vilka förkunskaper deltagaren har bestämmer vilken nivå studierna ska börja på. Studierna avslutas när de individuella utbildningsmålen har uppnåtts. Den studerande väljer själv takten på studierna och sätter tillsammans med syv ihop en individuell studieplan. Man kan som studerande kombinera studier på olika nivåer och/eller med arbete/praktik. Utbildningen startar vid tre olika tillfällen under året. Önskar man att på egen hand läsa in grundläggande vuxenutbildning kan man med hjälp av datorn läsa dessa kurser genom nationellt centrum för flexibelt lärande.
De kurserna som den grundläggande vuxenutbildning har i denna kommun är engelska, matematik, samhällskunskap, svenska, svenska som andra språk och datorkunskap.
4.2.2 Inskrivning/Kartläggning
För det mesta söker den blivande eleven upp syv i lärcentrat, antingen genom att ringa och boka tid eller att den sökande kommer in. I de flesta fallen bokar de en tid för att tillsammans med den sökande göra upp en studieplan, men ibland händer det att den sökande har tryckt ut en ansökan på nätet och själv fyllt i och skickat in och då utgår de ifrån det man kan läsa sig till. Om de anser att det finns några oklarheter tar de kontakt med den sökande och bokar en tid för samtal. När den sökande då kommit till studie- och yrkesvägledaren går de tillsammans igenom vad han/hon har med sig sedan tidigare, dvs. vilken skolbakgrund, tidigare yrke, problem osv. När man har kartlagt hur situationen ser ut, försöker man att reda ut vad den sökande vill få ut av sina studier, och lägger sedan upp korta och eventuellt långsiktiga mål. När detta är gjort försöker de att visa olika tänkbara vägar att gå för att eleven ska nå sina mål. Beroende av vilken sökande de har väljer man modell för sin kartläggning. Lindhs fyrstegsmodell22 är den som de har som grund i sitt tänkande, men sen försöker de att vara så kreativa och flexibla som möjligt i deras sätt att arbeta. När vi ställde frågan om de använde sig av
problemlösning eller lösningsfokuserat arbetssätt, svarade de direkt ”Vi använder oss helt klart bara av lösningsfokuserat, det finns inte någon anledning att gräva i problemen.”
4.2.3 Skillnader mot andra grundläggande vuxenutbildningar
”Vet inte riktigt hur andra har det”. Men de trodde att det kunde skiljda lite beroende på vilken nämnd syv låg under. De kunde däremot se till sitt eget, de hade en chef som lyssnade på dem och som var väldigt drivande och såg möjligheter istället för hinder i deras sätt att arbeta. De fick mycket stöd i deras arbete och arbetade hela tiden efter att sätta individen i centrum. ”Så långt det är möjligt försöker vi hitta individuella lösningar”. De trodde också att de hade en helt annan möjlighet att ha ett bra fungerande infrastruktur, då de sitter tillsammans med AME och socialkontoret. I samma hus finns också SFI och gruvutbildningen, så de har med andra ord en daglig kontakt med de elever som mest behöver stöd och hjälp, plus att personal från dessa berörda aktörer och finns på plats. De menar att det bl.a. underlättar för dem när de gör den individuella studieplanen att ha dessa aktörer på plats, ifall det är några frågetecken som snabbt behöver redas ut. ”Eftersom det gäller att göra skolgången för de studeranden så lätt som möjligt är det bra att kunna vara lättillgänglig och effektiv”.
4.2.4 Stöd för de studerande och uppföljning
Det tycker att det finns ett bra stöd för de studerande på skolan, bl.a. i form av en specialpedagog på skolan som gör ett läs- och skrivtest på alla blivande gruvelever. Detta görs i början av terminen och sedan anpassas undervisningen efter det. De har även en huvudlärare som också är mentor för dessa elever. Till henne kan de gå och få stöd och hjälp i de mesta som rör studierna. När vi frågar vilken hjälp de kan få som har andra problem, tex. AD/HD, svarade de ”Vi har inte någon direkt hjälp att ge, men vi kan se att det finns ett behov av mer hjälp för en del i denna grupp och vi försöker att hitta lösningar även för de med andra behov och stöd”. Vi har en ständig kontakt med eleverna på gruv för att hela tiden hitta lösningar för att de ska lyckas med sina studier. Ca en gång i månaden kallas dessa elever in för ett uppföljningssamtal och de går
tillsammans igenom hur det går för dem och om något behöver förändras i deras studieplanering. Lika ofta har syv också kontakt med berörda lärare för att veta hur eleverna ligger till innan syv träffar dem. Syv har som mål att någon gång i veckan besöka klassen för att säger hej och öppna upp för eventuella frågor och funderingar. Försöker också uppmuntra dessa elever till att komma ut lite i praktik under sin studietid för att pröva på något yrke som lockar. Detta fungerar mycket bra tack vare att AME sitter på samma plats och snabbt kan hjälpa till att hitta praktikplatser.
4.2.5 Syv:s arbetsuppgifter/arbetsmetod och samarbete mot lärare/skolledning ”Eftersom vi har en assistent som har hand om det mesta administrativa kan vi ägna oss helt och hållet åt att arbeta med vägledning”. I deras uppgifter ingår också att rekrytera nya studerande vilket innebär att de bl.a. åker ut på företag och presenterar sig och verksamheten. Man gör även praktikplatsbesök hos de elever som gör sin utbildning ute i näringslivet. De arbetar aktivt för att söka upp arbetsplaster som kan vara passande för arbetsplats förlagd utbildning. Har kontakt med arbetsförmedling och försäkringskassa för att försöka hitta lösningar för dessa elever som har en eller flera myndigheter inkopplade, vilket ofta berör just dessa elever som studerar på gruv. ”Kommunikationen med andra instanser, som arbetsförmedling, försäkringskassa och socialtjänsten, fungerar bra, men eftersom uppdragen ser olika ut och de ekonomiska förutsättningarna är olika är det inte alltid man kan hitta lösningar som är till individens fördel”. Samarbetet med lärare och skolledning fungerar mycket bra, det krävs en ständig kontakt med varandra för att kunna ha möjligheten att stötta och hjälpa varandra i olika frågor. Var och en tar sedan ansvar för sitt, alla vet vad som förväntas av en, men en ständig kommunikation förs hela tiden för elevens bästa. Vi frågar om de märkt någon skillnad i deras arbetssätt sedan de började vid vuxenutbildningen, då nämner den av vägledarna som jobbat längst att han inte direkt har ändrat sitt arbetssätt men att han märkt en skillnad i de sökanden på de senare åren. ”Det verkar som om kunskapsnivån har blivit sämre hos dem som kommer och läser på den grundläggande vuxenutbildningen”. Det kan också bero på att de ”äldre” som fick möjligheten att läsa vid kunskapslyftet var mer motiverade, och att den gruppen av studeranden inte längre
finns kvar i samma utsträckning. ”Det verkar bli fler och fler yngre som börjar läsa vid den grundläggande vuxenutbildningen, vilket kan tyda på att de inte fått den hjälp de behövt tidigare för att klara av sina studier”.
4.2.6 Styrkor/svagheter med studie- och yrkesvägledarens arbetssituation.
Till skillnad mot vad många andra studie- och yrkesvägledare sagt så kunde inte dessa hitta några direkta svagheter utan bara möjligheter att utvecklas. ”Någon slags tidsbrist finns inte utan det är bara en fråga om bra planering”. De menar att efter deras förutsättningar, så får de också planera in sina arbeten, och den tidsbrist som skulle kunna uppstå uppkommer endast om de gör andra uppgifter som inte tillhör deras normala åtaganden. Detta ser de också som en styrka. Samarbetet mellan de olika instanserna i samma byggnad är också en stark sida som de är stolta över.
4.3 Större sydsvensk stad
I denna större stad i Sydsverige har vi intervjuat en studie- och yrkesvägledare (Irene) på Komvux, samt personal vid något som kallas Väglednings- och Kunskapshuset. Irene tog sin studie- och yrkesvägledare examen vid Malmö högskola 1995, och har jobbat som studie- yrkesvägledare vid komvux sedan 2002
4.3.1 Organisation
Den kommunala vuxenutbildningen tillhör i denna stad utvecklingsnämnden som verkar inom fyra områden – vuxenutbildning, arbetsmarknad, försörjning och integration. Samverkan inom dessa områden har som mål att stärka den enskilde individens konkurrenskraft på arbetsmarknaden och på så sätt minska samhällets kostnader. Verksamheten jobbar för att stimulera och understryka individens förmåga att ta ansvar för sin egen utveckling och har som nyckelord flexibilitet och
individualisering. Denna nämnd är ansvarig för all kommunal vuxenutbildning och kvalificerad yrkesutbildning. De har många anordnare för vuxenutbildningen, och detta har gjorts för att ha ett varierat utbud med olika pedagogiska metoder, och för att hitta så hög kvalitet som möjligt. Den kommunala anordnaren av vuxenutbildningen är Komvux Fröet, tillika arbetsplats för Irene. Där hittar du alla skolformer av vuxenutbildningen, och de är också ansvarig för stadens undervisning för de som har läs- och skrivsvårigheter. Komvux Fröet har också ett närstående samarbete med Vägledningsstugan som drivs i samverkan mellan utvecklingsnämnden och arbetsförmedlingen. Vid Vägledningsstugan kan du få information och studie- och yrkesvägledning inför tänkta studier. I samma hus sitter också Kunskapsstugan som erbjuder flexibla studier för vuxna där de studerar i egen takt och efter egna förutsättningar, dock inte den grundläggande utbildningen.
Det finns en särskild enhet, Uvn Näringsliv, som utvecklar matchnings-, rekryterings-, och utbildningsprojekt, och därtill även jobbar för att understödja entreprenörskap och förbättra kompetens. Denna enhet har en nära samverkan framför allt med
vuxenutbildningen och Visionscenter, men även med andra delar av
utvecklingsnämndens förvaltning så som Näringsliv & Marknad.
Försörjningsstödet är indelat i två större enheter, Visionscenter och Möjligheternas hus. Visionscenter i sin tur är indelat i ytterligare tre enheter där den första delen främst jobbar med försörjningsstöd till arbetslösa, där de försöker hitta arbetssätt som koncentrerar sig på lösningar som ska öka tilltron för utbildning och kompetensutveckling. Den andra enheten är flyktingmottagning med inriktning mot arbete och utbildning, och den sista enheten jobbar med budget- och skuldrådgivning.
Den andra större enheten Möjligheternas hus har inriktningen rehabilitering/utredning för de som av någon anledning inte kan ta ett jobb eller sättas i någon annan sysselsättning. Detta ska göras för att bryta ett bidragsberoende och har därför som mål att på sikt hitta en lösning till egen försörjning. Även Möjligheternas hus har en budget- och skuldrådgivning. Kommunen har gjort på detta sätt för att uppnå bästa effektiva hjälp från var och en av dessa större enheter.
