Literacy i kärngruppen - “Ja, vi läser en bok!” En kvalitativ studie om förskolebarns uttryck a

6. Diskussion

6.2 Literacy i kärngruppen

I vårt resultat framkom det att populärkultur och innehållet från bilderböcker inspirerar barn i lek och skapande. Simonsson (2004, s, 202) uppmärksammar i sin studie att bilderboken är något som barn kan skapa gemenskap kring. Även Young Lee (2016, s. 526) belyser att gemensam läsning leder till meningsskapande aktiviteter. I likhet med Simonsson och Young Lee har vi också lagt märke till att sagor är något som utgör ett gemensamt intresse och värde för barnen på våra förskolor. Sagorna har vid flera tillfällen blivit en byggsten i barnens lek. I vår analys har vi lyft fram innehållet från böckerna om Hans och Greta samt Pelle Svanslös som bidragande faktor till en samhörighet för barnen att bygga lekar runt. Vi har även sett exempel på att sagorna utgör ett gemensamt värde. Detta värde fungerar som en bro mellan olika kärngrupper, som när Klara (6 år) och Alexander (4 år) bakar en silltårta tillsammans.

Det är dock inte enbart i barnens fria lek som literacy förefaller få betydelse som gemensam utgångspunkt. I de spontana literacyproduktionerna och i den lärarstyrda Ghostbusters- aktiviteten framkommer det att literacy är något som barnen återskapar. Corsaros och Nelsons (2003, s. 222) studie visar att barnen ritar bilder som är meningsfulla för dem, så

som artefakter (alltså bilder som representerade något från literacy) och karaktärer från media. I Ghostbusters-aktiviteten skapar barnen egna artefakter utifrån ett gemensamt intresse. När barnen ritar vattenmeloner och en papegoja, får vi också intrycket av att det är tidigare literacyhändelser som hade inspirerat dem. Vi hade dock förväntat oss att se betydligt fler fall av spontan literacyproduktion än vad vi kom att göra. Corsaro och Nelson (ibid., 222) observerar i sin studie stora mängder av spontan literacyproduktion, men å andra sidan samlade de in material under trettio år. Vår empiri sträcker sig över knappt trettio dagar.

En annan aspekt visar att literacy kan vara en gemenskap inom och mellan barns kärngrupper. Yoon (2014, s. 115) uppmärksammar i sina observationer exempel på hur gemensamma intressen kan vara just en del av barns vänskap. I den förskoleklass som hon observerar har en grupp av barn bland annat superhjältar som en gemenskap inom sin gruppering. I vår studie är det Ghostbusters som har en central roll i en kärngrupp. Ghostbusters är något som barnen ofta baserar sina lekar på och något som förekommer i många av deras samtal. I likhet med Yoon lyfter Fast (2007, s. 99) i sin studie att populärkultur bidrar till barnens gemenskap, då barnen återskapar teman från populärkultur i sina lekar och samtal. Populärkultur är något som blir ett gemensamt värde i mötet med andra barn (ibid., s. 124). Fasts (ibid., s. 105) studie riktar även fokus på literacy som identifiering av logotyper, vilket i fallet Ghostbusters blir en tydlig inspirationskälla för barnens skapande i vår studie.

6.3 Metoddiskussion

Då det är barnens perspektiv, tankar och upplevelser som vi har önskat bekanta oss närmare med i denna studie, har vi svårt att se att någon annan metod än etnografi skulle vara givande. Däremot begränsade tiden oss till att endast kunna genomföra en intervju, på en av förskolorna. Hade tiden funnits för ytterligare en intervju med andra barn är det mycket möjligt att andra infallsvinklar hade uppmärksammats. Det var intervjun som verkligen öppnade upp dörrar och fick oss att se mönster som vi tidigare inte ägnade uppmärksamhet. Med det sagt går det även att diskutera intervjuns upplägg. I en gruppintervju kan deltagarna komma att påverka varandras svar, och det är svårt att följa upp allas svar (Johansson, 2013, s. 62). Vi noterade inte att barnen tycktes påverka varandras svar, men att inte hinna följa upp allas svar är något som vi kände av. Exempelvis var Annas (6 år) bruk av olika dialekter ett spår som förvisso följdes upp lite grann under intervjuns gång, men som vi i efterhand insåg

att vi gärna hade velat gå in djupare på. Dessutom noterade vi att barnen, framåt slutet av intervjun, inte var fullt lika fokuserade som i början av intervjun. Om vi hade haft mer tid så skulle det ha varit intressant att göra en uppföljande intervju för att spinna vidare på de spår som vi uppmärksammade. De frågor vi ställde under intervjun var till viss del baserade på de observationer vi hade gjort. Om intervjun istället hade gjorts innan eller under samma period som observationerna är det möjligt att frågorna skulle ha sett annorlunda ut, eller att vi hade tolkat resultatet på ett annat vis. Likaså skulle vi kanske ha noterat andra fenomen under observationens gång om vi hade gjort intervjun först.

En annan aspekt att hålla i åtanke är att vi känner barnen på båda förskolorna sedan innan, vilket kan ha påverkat dels barnen själva, och dels hur vi kom att tolka vårt material. Vi ser huvudsakligen en fördel med att vi känner barnen sedan tidigare, då det blev mindre forcerat när vi skulle vara en del av deras vardagliga liv på förskolan. Å andra sidan ser vi även en nackdel med detta då barnen redan sedan tidigare uppfattade oss som ”fröknar”. Detta påverkade våra observationer på så vis att barnen ibland kunde be oss att vara delaktiga i aktiviteter, vilket vi dock inte uppfattade som problematiskt, utan snarare som en möjlighet till ett djupare inifrånperspektiv. Det enda problemet var egentligen att vi emellanåt kunde bli avbrutna i våra anteckningar av barn som exempelvis ville ha hjälp med något som var orelaterat till det som vi observerade. Däremot menar vi att det kan ha varit en fördel att barnen såg oss som fröknar, eftersom de till stor del tycks vara vana vid att den ordinarie förskolepersonalen också observerar vad de gör och för anteckningar över detta. På så vis är barnen alltså redan vana vid att bli observerade. Våra observationer blev således ingenting som avvek från det normala.

Det faktum att vi känner barnen sedan tidigare skulle också kunna vara en nackdel sett till vår tolkning av materialet, eftersom vi, på grund utav att vi känner barnen, kanske läste in aspekter i empirin som inte finns där. Vi menar dock att vår tidigare kännedom om barnen snarare hade en positiv inverkan på våra tolkningar, då denna kännedom snarare bidrog till en bredare förståelse. Genom att exempelvis veta att vissa specifika barn är läskunniga har vi kunnat analysera empirin utifrån detta.

Av etiska skäl hade vi inte möjlighet till videoinspelning. Om detta hade varit en möjlighet hade vi sannolikt kunnat nå en än mer djupgående analys, eftersom fältanteckningar har stora brister då forskaren inte hinner få ner allting på papper. Dessutom upplevde vi att vi missade

delar av vad som hände när vi skrev, eftersom blicken ständigt gick mellan papper och aktivitet. Vi menar dock att våra anteckningar har utgjort en tillräcklig grund för att understödja de tolkningar som vi har gjort.

6.4 Vidare forskning

Utifrån den tidigare forskning som vi har utgått ifrån har det blivit uppenbart att literacy kan ha positiv inverkan på barns sociala färdigheter (Young Lee, 2016, s. 526). På grund av den i omfattning begränsade empiri ett examensarbete utgör är detta något som vi inte har kunnat urskönja i någon större skala. Det skulle dock vara mycket intressant att gå vidare i ett fördjupat arbete kring just de sociala färdigheter som utvecklas genom literacy. I vår studie utgår vi dessutom enbart från barnen, vilket på sätt och vis har begränsningar. Genom att intervjua förskolepersonal skulle det kanske vara möjligt att nå andra, och/eller mer djupgående insikter. Personalen som träffar barnen dagligen under flera års tid har möjlighet att lägga märke till aspekter av barnens uttryck av literacy i samspel och kamratkulturer som vi själva inte kunde se under denna korta period. Vidare skulle det vara intressant att undersöka mönster i det bokinnehåll som barnen återskapar i sitt skapande och i sina lekar.

6.5 Avslutande ord

Det har i vår studie blivit synligt att literacy är något som kommer till uttryck i samspel och kamratkulturer på många sätt. En slutsats som vi har dragit är att literacy inte enbart behöver vara något positivt, utan kan även utgöra en gemensam angelägenhet i barns kamratkulturer. Det är framförallt den vuxeninitierade högläsningen i större grupper som barnen uttrycker som problematisk. Barnens tankar kring detta är något som hade stor inverkan på oss och det är något som vi kommer att ta med oss i vår framtida yrkesroll. Som verksam inom förskolan finns det en möjlighet att tillsammans med barnen utforma högläsningssituationer där barnen får utrymme att påverka. I dagsläget har vi uppfattat att högläsning ofta används av praktiska skäl, vilket är svårt att undvika, eftersom färre vuxna finns tillgängliga under vissa tider på dagen. Detta är en del av förskolans vardag.

En annan aspekt är att literacy tycks vara något som utgör ett gemensamt värde i barnens kamratkulturer. Detta anser vi är en nyttig kunskap att ha med sig i ryggsäcken som framtida förskollärare. Vi har i vår empiri uppmärksammat att barnen utnyttjar innehåll från literacy i sina lekar. Genom att vara uppmärksam på vilka värden barnen uttrycker i sina lekar och

aktiviteter kan det bli möjligt att fånga upp dessa värden och på så sätt utforma verksamheten utifrån barnens intressen.

Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Axelsson, Monica, Rosander, Carin & Sellgren, Mariana (2005). Stärkta trådar: flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap: utvärdering av Stockholms stads storstadssatsning - målområde språkutveckling och skolresultat. Spånga: Rinkeby språkforskningsinstitut

Barton, David (2007). Literacy: an introduction to the ecology of written language. 2. ed. Malden, MA: Blackwell

Berg, Sara & Frimodig, Karin (2015). Piraterna och regnbågsskatten. 1. uppl. Linköping: Olika

Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2009. Tillgänglig på Internet:

http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf (2018-05-14)

Corsaro, William A. (1979). ‘We’re Friends, Right?’: Children’s Use of Access Rituals in a Nursery School. Language in Society, 8(3), pp. 315-336. Tillgänglig på Internet:

http://www.jstor.org/stable/4167089 (2018-05-14)

Corsaro, William, A. (2000). Early childhood education, children's peer cultures, and the future of childhood. European Early Childhood Education Research Journal, 8(2), pp. 89-102

Corsaro, William A. (2015). The sociology of childhood. Fourth edition. Los Angeles: SAGE Corsaro, William A. & Nelson, Elizabeth (2003). Children's Collective Activities and Peer

Culture in Early Literacy in American and Italian Preschools. Sociology of Education, 76(3), pp. 209-227

Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2007

Frozen (2013) [film]. Regissör: Buck, Chris & Lee, Jennifer. USA: Walt Disney Animation Studios & Walt Disney Pictures

Ghostbusters (2016) [film]. Regissör: Feig, Paul. USA: Columbia Pictures

Grimm, Jacob & Grimm, Wilhelm (2012). Hans och Greta. Stockholm: Lind & Co

Halldén, Gunilla (red.) Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson

Halldén, Gunilla (2007). Barndomens innebörder och barndomens metaforik. I

Halldén, Gunilla (red.) Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson

James, Allison & Prout, Alan. (1990). A New Paradigm for the Sociology of Childhood? Provenance, Promise and Problems. I James, Allison & Prout, Alan (red.) Constructing and Reconstructing Childhood. London: The Falmer Press

Jensen, Mikael (2013). Lekteorier. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Johansson, Barbro (2013). Forskning om barn – intervju. I Hillén, Sandra, Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (red.). Att involvera barn i forskning och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Löfgren, Jakob (2018). …and Death proclaimed ‘HAPPY HOGSWATCH TO ALL, AND TO ALL A GOOD NIGHT!’* Intertext and folklore in Discworld Fandom. Åbo Akademi University. Tillgänglig på Internet: http://bibbild.abo.fi/ediss/2018/lofgren_jakob.pdf

(2018-05-29)

Lööf, Jan (2005). Morfar är sjörövare. 1. uppl. i Ekorrserien Stockholm: Bonnier Carlsen Mayall, Berry (2002). Towards a Sociology for Childhood: Thinking from Children's Lives.

Buckingham: Open University Press

New London Group (1996). A Pedagogoy of Multiliteracies: Designing Social Futures. Harvard Educational Review: 66(1), pp. 60-92.

Roos, Carina (2014). Att berätta om små barn – att göra en mikroetnografisk studie. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber

Rönn, Åsa & Rönn, Michael (2018). Pelle Svanslös - våga vara snäll. [Stockholm]: Bonnier Carlsen

Simonsson, Maria (2004). Bilderboken i förskolan: en utgångspunkt för samspel. Diss. Linköping: Univ., 2004

Simonsson, Maria (2007). Barndom och kulturella artefakter. Platsen som skapas

runt bilderboken. I Halldén, Gunilla (red.) Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson

Stark, Ulf (2017). Jaguaren. Stockholm: Bonnier Carlsen

Tellgren, Britt (2004). Förskolan som mötesplats: barns strategier för tillträden och

uteslutningar i lek och samtal. Licentiatavhandling Örebro: Univ., 2004. Tillgänglig på Internet: http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:134736/FULLTEXT01.pdf

(2018-05-20)

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (2018-05-14)

Yoon, Haeny, S. (2014). Can I Play with You? The Intersection of Play and Writing in a Kindergarten Classroom. Contemporary Issues in Early Childhood, 15(2), pp. 109-121. Tillgänglig på Internet:

http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.2304/ciec.2014.15.2.109 (2018-05-20)

Young Lee, Boh (2016). Facilitating Reading Habits and Creating Peer Culture in Shared Book Reading: An Exploratory Case Study in a Toddler Classroom. Early Childhood Education Journal, 45(4), pp. 521-527. (2018-05-14)

Bilaga 1

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE

2018-02-13

Samtycke till barns medverkan i studentprojekt

Hej! Vi heter Carolina Drangel och Maja Laursen och går termin sex på förskollärarutbildningen vid Malmö universitet. Vi tar examen i januari 2019 och kommer nu under våren 2018 att utföra vårt examensarbete.

I examensarbetet kommer vi att undersöka literacy i relationer och samspel. Konkret betyder det att vi observerar barnen under dagen i förskolan för att upptäcka situationer då barnen ger uppmärksamhet åt bokstäver, text, böcker, berättelser (literacy). Vi kommer också att vilja prata med barnen vid några tillfällen för att få en bild av hur de tänker om bokstäver, text, böcker, berättelser.

Barnen kommer att involveras i studien genom observationer och intervjuer, dock endast på barnens villkor. Om barnen på något sätt yttrar eller visar att de inte vill delta kommer vi att avbryta observationen/intervjuerna. Vi kommer att anteckna vad vi ser och vad vi får ta del av vid samtal med barnen.

Vi kommer att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, vilka är:

- Som förälder har ni rätt att säga nej till deltagande för ert barn. Ni har också rätt att när som helst ändra er, om ni har gett tillstånd men senare kommer på att ni inte vill att barnet ska delta.

På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer.

Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP

- Vi kommer att berätta för barnen vad vi ska göra. Vi kommer att vara lyhörda för barnen och bara observera och samtala med de barn som vill delta.

- I det färdiga examensarbetet kommer inte att finnas någon beskrivning som gör att förskolan eller enskilda barn kan identifieras.

- Anteckningar från observationer och samtal kommer bara att användas av oss för vårt examensarbete. När arbetet är klart och godkänt, kommer vi att förstöra det insamlade materialet. Studenternas namn ……… Studenternas underskrifter Kontaktuppgifter: E-mailadress och Ansvarig lärare/handledare: Gun Persson

Kontaktuppgifter Malmö universitet:

www.mah.se

040-665 70 00

Barn ……… Förskola ………..

Ja, mitt barn får delta i studien

Nej, mitt barn får inte lov att delta i studien

Vid gemensam vårdnad måste båda vårdnadshavare underteckna blanketten.

Datum ……….

Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2

In document “Ja, vi läser en bok!” En kvalitativ studie om förskolebarns uttryck av literacy i samspel och kamratkulturer (Page 33-42)