Syftet med litteraturöversikten är att utvärdera den senaste internationella forskningen om brottsprevention och trygghetsförbättrande perspektiv med relevans för svenska förhållanden.
Ett särskilt fokus riktas mot den effekt som brottsförebyggande åtgärder och trygghetsförbättrande perspektiv har vid hanteringen av brottsfrågor och den uppfattade tryggheten. I detta syfte omfattar litteraturöversikten information från studier som beaktar betydelsen av fysiska och sociala miljöer för tryggheten, aspekter av intersektionalitet avseende trygghet (t.ex. ålder, kön), trygghet i stads- kontra landsbygdsmiljöer samt konfliktområden och evidens för den svenska planeringsprocessen. Denna kunskapsbas är avsedd att ge vägledning vid planeringsåtgärder som syftar till mer inkluderande och hållbara stadsmiljöer inför framtiden, men också att stödja åtgärder som angriper brådskande trygghetsproblem i dagens städer.
Genomförande och metodik
I figur 1 beskrivs de steg som vidtagits för att välja publikationer för denna litteraturöversikt.
Sökningen i den internationella litteraturen omfattar 50 år mellan 1968-2018 av publikationer i tidskrifter och består, som minimikrav, av konferensartiklar från följande databaser: Scopus, Web of Science, Jstor och Pubmed. Då mer än hälften av litteraturen på svenska består av rapporter och analyser som kanske inte är tillräckligt bra för att publiceras i tidskrifter eller har skrivits för en mer praktiskt orienterad läsekrets (exempelvis artiklar som beskriver planeringsprocesser), frångicks de initiala urvalskriterierna i viss utsträckning. De databaser som användes för den svenska litteraturen var DiVa, Libris, Swepub samt KTHB Primo.
Sökningen omfattar specifikt områden som behandlar stadsplanering, design, arkitektur och stadssäkerhet men även miljökriminologi samt situationell brottsprevention. Det är en systematisk litteraturgenomgång som inspirerats av principerna i Cochranes ”Handbook for Systematic Reviews” (Higgins och Green, 2011) samt checklistan PRISMA (Moher et al., 2009). En av de metoder som särskiljer en systematisk granskning från andra typer av granskningar är den förhandsspecifikation av studier som följer en uppsättning urvalskriterier (Higgins och Green, 2011).
Bibliometriska metoder
Som ett första steg använde vi bibliometriska metoder för skanning och noggrann kartläggning av utvecklingen av forskningsteman från 1968 till 2018. Denna process utförs uppifrån och ned på så sätt att forskaren börjar mata in nyckelord av intresse som baserats på syftena och målen för litteraturöversikten. Detta skedde i vårt fall på svenska och andra nordiska språk men framför allt, i den internationella litteraturen, genom att söka i fyra större databaser:
SCOPUS, Web of Science, JSTOR och PubMed. Användningen av nyckelord testades flera gånger innan vi valde en grupp av ord som gav en totalsumma av 6 177 titlar på engelska och 186 på svenska och andra nordiska språk (figur 1). Dubbletter undantogs från samtliga databaser, vilket ledde till att 4 183 artiklar samlades in med hjälp av programvaran Endnote version X8.01. Från denna totalsumma visade en initial analys av artikelinnehållet att endast 1 570 publikationer kunde användas. Av dem utgör 430 basen för den kvantitativa analys som visas i nästa avsnitt. För det svenska urvalet började vi med 186 och avslutade med omkring 120 publikationer, vilket ger en totalsumma på ca 450 publikationer. Notera att en liten mängd artiklar och/eller böcker som inte fanns i vår databas lades till manuellt. Urvalet av mängden titlar berodde på typ av och antalet nyckelord. De inkluderade men var inte begränsade till:
CPTED, belysning, kamera, CCTV, ”safety walks”, grönområden, parker, bebyggd miljö, planering, rädsla, trygghet, säkerhet, övervakning av gångmöjlighet, inhägnad, ålder, kön, funktionshinder, landsbygd. (På engelska: CPTED, lighting, Camera, CCTV, safety walks, green areas, parks, built environment, planning, fear, safety, security, walkability surveillance, gated, age, gender, disability, rural.) Liknande ord användes på de övriga språken.
Figur 1 – De metodologiska steg som vidtas för att välja relevanta resultat för den internationella och nationella litteraturöversikten.
Urvalskriterier återger en kombination av aspekter av forskningsfrågan och en specifikation av de typer av studier där sådana frågor har behandlats. Våra urvalskriterier omfattar fem punkter:
1. Studier med syfte att visa orsakssamband mellan egenskaper hos stadens fysiska och sociala miljö och brott, oro för brott eller den personliga tryggheten efter att ha kontrollerat för andra faktorer (t.ex. belysningens effekt på brott och/eller rädsla;
befolkningstäthetens effekt på den upplevda tryggheten; effekten på brott vid naturlig övervakning). Dessa studier kan bestå av strikta metoder (t.ex. slumpmässiga prövningar) av en särskild jämförelse av interventioner eller av mer anspråkslösa kvantitativa utvärderingar (före/efter-analys).
2. Studier vars fokus är en kvantitativ och kvalitativ utvärdering av effekten av brottsförebyggande initiativ på brottshandlingar och/eller den upplevda tryggheten (t.ex. resultatet av Grannsamverkanprojekt avseende brott/trygghet och effekten av förstärkta insatser (”target hardening”) mot stöld av och från bilar på parkeringsplatser.
Sådana effekter kan utvärderas individuellt eller tillsammans med andra faktorer/interventioner). Studier som påvisar ”oväntade utfall” från sådana interventioner var önskvärda.
3. Studier som fokuserar på grupper av individer och trygghet i relation till den bebyggda miljön kön, genus, ålder, socioekonomisk status, etnisk bakgrund, typ av funktionshinder) i olika lands- och regionala sammanhang (stor stad, små städer, landsbygdsområden, Sverige, nordiska länder etc).
4. Studier som föreslår nya teoretiska angreppssätt för relationen mellan bebyggd miljö, situationsbetingelser för brott och rädsla samt relevanta interaktioner mellan individer och miljöer.
5. För översikten av den internationella litteraturen beaktar vi studier som visar en metod med viss kvalitetsbedömning (från Hög till mycket låg enligt GRADE-metoden, antagen av Higgins och Green (2011)) och som har publicerats som artikel, bok eller konferensrapport enligt källorna 1 eller 3 mellan 1968 och 2018.
Faktorer som kan ha påverkat evidensens kvalitet är ofta metodrelaterade, t.ex. i form av begränsningar i utformningen och implementeringen av studien (hög sannolikhet för systematiska fel) eller inkonsekvens och/eller bristande precision hos resultaten. Skälet kan vara att slutsatser dragits på basis av ett fåtal händelser eller fallstudier. Vårt forskningsteam bestod av fyra personer: en ansvarig som ledde sökningen vilken genomfördes av tre medlemmar med uppdrag att hantera datainsamling och systematiseringen av artiklar. Detta säkerställer att uppgifter som att välja lämpliga studier och extrahera data kan utföras av minst två av varandra oberoende personer (Higgins och Green, 2011). Därmed påskyndas processen med förberedande urval och sannolikheten ökar för att fel ska upptäckas.
Visualisering av publikationer
De bibliometriska metoderna kan komplettera metaanalys och systematiska litteratur-genomgångar som metod för att granska och utvärdera vetenskaplig litteratur. Till exempel utförde vi tematisk innehållsanalys. Utmatningsfiler från databasen (i *.ris) användes för att ta fram informativa nätverkskartor efter tema och över tid med programvaran VOSviewer (www.vosviewer.com). Visualiseringen efter teman var användbar för att hantera och organisera det omfattande materialet från 5 decennier.
Val av teman
Ett antal teman valdes ut på basis av de kluster som hämtats från den nationella och internationella litteraturen och målen för studien. Dessa teman stöder urvalet av relevanta ämnesområden som ska detaljstuderas och som diskuteras i litteraturöversikten. De är följande:
1. Belysning (t.ex. kan lämplig belysning påverka brott och/eller den uppfattade tryggheten?)
2. Kameraövervakning (t.ex. förebygger CCTV brott och/eller påverkar den uppfattade tryggheten?)
3. Bebyggd miljö och CPTED (t.ex. påverkar naturlig övervakning brott och/eller den uppfattade tryggheten?)
4. Markanvändning (t.ex. om vi förlägger en skola här, kommer den att påverka brottsfrekvensen?)
5. Grönområden (t.ex. påverkas tryggheten av en park?)
6. Grannsamverkan (t.ex. är grannsamverkan effektivt för att minska brott och/eller oron för brott?)
7. Nattpatrull (t.ex. kan nattpatruller garantera tryggheten på offentliga platser?)
8. Inhägnade bostadsområden (t.ex. påverkar inhägnade bostadsområden brottsnivåerna i en stad?)
9. Säkerhetsåtgärder i hushållen (t.ex. MSM’s effekt på brott och/eller rädsla/den uppfattade tryggheten?)
10. BID – Building Improvement District (t.ex. påverkar BID brott och/eller rädsla/den uppfattade tryggheten?)
11. Gångmöjligheter (t.ex. har en gångvänlig gata färre brott?)
12. Trygghet efter samhällsgrupper (t.ex. intersektionalitet avseende trygghet, äldre, kvinnor)
13. ICT-teknik, smarta städer och digitalisering och trygghet (t.ex. vilka typer av modern teknik används vid situationell brottsprevention?)
14. Trygghets- och samhällsplanering (Vilka är möjligheterna och hindren när CPTED ska införlivas i översiktsplaner?)
15. Stads- jämfört med landsbygdskontexter avseende brott och trygghet (är t.ex. CCTV effektivt på landsbygden? Varför implementeras inte trygghetsprinciper vid planeringen av nya bostadsområden i små kommuner?)
Det är viktigt att komma ihåg att samtliga ovannämnda teman inte återfanns i litteraturen på svenska. Notera att den svenska litteraturen som publicerats internationellt på engelska behandlas tillsammans med andra publikationer i avsnittet om internationella texter.
Visualisering av inverkan på brott och säkerhet
Vi skapade ett antal figurer baserat på materialet som rapporteras i nästa avsnitt. För att visualisera deras inverkan skapade vi tre grafer per tema. Ett cirkeldiagram som illustrerar karaktären hos en viss funktion, till exempel hur många brott i en artikel som visar positiv och förväntad påverkan från, låt oss säga, förbättring av belysning. Ett andra diagram definierar om denna inverkan var på brott och / eller uppfattad säkerhet. Ett tredje diagram är återigen ett cirkeldiagram som visar andelen artiklar per kontinenten (t.ex. Europa) i studieområdet.
Den första bilden beskriver effekten enligt följande:
Positiv: Förväntade resultat när brottslighet och / eller rädsla för brottslighet minskad eller trygghet ökade.
Negativ: oväntade resultat när brottslighet och / eller rädsla för brottslighet ökade eller upplevd säkerhet minskade.
Ingen effekt: brott och / eller rädsla för brott, och / eller trygghet förblev densamma, eller det fanns inga signifikanta förändringar.
Ingen slutsats: Det fanns inte tillräckligt med information eller data för att stödja studierna (ökningar, minskningar eller inga effekter av brott och / eller rädsla).
Exempel 1: Effekt från belysning - Studien av effekten av belysning på brott och / eller rädsla för brott har totalt 37 artiklar inkluderade. De flesta artiklarna visade positiva resultat, totalt 37 positiva resultat för brott och / eller rädsla för brottslighet / uppfattad säkerhet mot ett negativt resultat som indikerar en liten minskning av upplevd lämplighet av ett utrymme på grund av dålig belysning (Kim och Noh, 2018). Å andra sidan var det tio artiklar som klassificerades som "ingen effekt" av belysningen på både brott och / eller rädsla för brott / uppfattad säkerhet.
Dessutom fanns det tre otillräckliga artiklar, där ytterligare forskning föreslås eller artikeln var av mer teoretisk karaktär.
Observera att vi har beaktat den totala effekten (positiva, negativa, ingen effekt eller otillräckliga) som finns i varje papper, inte en effekt per artikel, eftersom studier kan fokusera på mer än ett brott eller brott och säkerhet samtidigt. Ämnet belysning innehåller kvalitativa och kvantitativa studier, bland annat intervjuer med medborgare, insamling och granskning av officiella uppgifter för att kvantifiera studierna, utvärdering av deltagare över dag och natt, fallstudier, rapporter etc. Men de flesta studier fokuserar på uppfattningen hos invånare och medborgare i specifika studerade områden, tex: Pain et al. (2006) som använde kvalitativa tekniker i utvalda områden för att utforska lokalbefolkningens uppfattningar och förståelse för relationerna mellan gatubelysning, risken att bli ett brottsoffer och rädsla för brottslighet, men inga väsentliga resultat hittades i detta fall.
Exempel 2: Grindförsedda samhällen (Gated community) - Temat gällande de grindförsedda samhällenas påverkan på brottslighet och / eller rädsla / uppfattad säkerhet har inkluderat kvalitativa och kvantitativa studier. Fallstudier, undersökningar, litteraturstudier, intervjuledda studier, datainsamling är några av de typerna av studier som ingår. De flesta av dem fokuserar på de boendes uppfattningar av säkerhet på specifika studerade platser, vissa andra är baserade på officiella uppgifter.
Klassificering av städer
Städerna i de granskade studierna klassificeras i följande fem typer:
1. Globala städer och / eller huvudstäder
Huvudstäder och / eller städer som påverkar och bestämmer viktiga aspekter av det kulturella, vetenskapliga, sociala och ekonomiska livet på global nivå. Dessa är vanligtvis turistdestinationer och viktiga globala ekonomiska poler. (T.ex. Sao Paulo, Rio de Janeiro, Londres, Chicago osv.).
2. Regionala huvudstäder
Städer som har olika ekonomiska aktiviteter med stort kulturellt, vetenskapligt, socialt och ekonomiskt inflytande på nationell och regional nivå.
3. Lokala stadscentrum
Medelstora städer eller områden med regionalt kapitalpåverkan, men som påverkar kulturellt, vetenskapligt, socialt och ekonomiskt de mindre och landsbygdsgrannarna.
4. Små städer och / eller samhällen
Små centra som kan betraktas som antingen små stadsområden infogade i ett större landsbygdssammanhang eller landsbygdsområden / samhällen
5. Andra
Betyder att artikeln antingen inte specificerar vilken stad det handlar om, eller att det handlar om ett område större än en stad – så som ett land eller flera länder eller regioner
Resultat
- Visualisering av internationell litteratur
Detta avsnitt baseras på litteratursökningar som täcker 50 år inom de specifika områdena stadsplanering, design, arkitektur, stadssäkerhet men även miljökriminologi och situationell brottsprevention. Som framgår av figur 2 domineras följande databaser av artiklar: Scopus, Web of Science, Jstor och Pubmed från 1968-2018. Under 1990-talet började merparten av denna litteratur att utvecklas, men den följer olika kurvor som baseras på ämnesområde.
Denna databas innehåller både kvantitativa och kvalitativa artiklar i tidskrifter eller från konferenser och böcker. Andra material som videofilmer och gråzonslitteratur uteslöts från denna sökning. Bidragen från författare och institutioner domineras företrädesvis av länder i Nordamerika och Västeuropa. Sedan 2000-talet ser vi dock en stadig ökning av publikationer från den övriga världen.
Det finns trendvariationer i dessa kurvor som är svåra att tolka utan en djupgående analys av varje område. Ändringen i slutet av 1990-talet kan associeras med ämneskonferenserna på området, men mest sannolikt med förändringar av hur publicerade material kategoriserades och/eller samlades in från slutet av 1980- till 2000-talet. Med hjälp av ett verktyg för bibliometrisk visualisering identifierade vi kluster av forskning inom detta område som publicerats mellan 1968 och 2018. Notera att det är först i slutet av 2000-talet som ämnesområden som sammankopplar brott och rädsla med fysisk och social miljö börjar publiceras, med runt 25–30 publikationer per år. Det tog ytterligare 20 år (2018) innan publikationer som behandlar brott och bebyggd miljö nådde omkring 200 vardera per år. År 2018 upplevde publikationer som avhandlar folkhälsa och bebyggd miljö och brott den största ökningen i absoluta tal (200 hämtade dokument per år) samt i procentandel av ökning (ökningen var mer än 500% mellan 1998 och 2018). Detta åtföljdes av publikationer som behandlar bebyggd miljö och rädsla och utgjorde ca 60 publikationer per år, medan de som rör allmän plats och brott och bebyggd miljö uppnådde 15 artiklar per år.
Figur 2 – Årlig tillväxt av publikationer efter typ. N=4 730, 1968–2018.
Den tematiska utvecklingen av området
Vi har använt termkartor för att illustrera huvudteman inom ett forskningsområde (figurer 3).
Från nyckelordet bebyggd miljö i (a), har fem huvudteman grupperats under de 50 åren (från rött, det starkaste, till blått och grönt, gult och lila). Dessa kartor ger exempel på hur informationsutvinning kan tillämpas, varvid färger indikerar kluster av relaterade termer (a).
Det hjälper oss att förstå de olika aspekterna av ett visst tema under en tidsperiod, vilket
illustreras i (b) från 1968 till 2018. Exempelvis är det endast i allra senaste publikationerna som ordet promenadmöjligheter (”walkability”) (i figur 3(b) anknyter till bebyggd och social miljö och trygghet. Äldre publikationer tenderade i stället att behandla bebyggd miljö i relation till egenskaper hos boendemiljöer samt socioekonomiska kännetecken hos befolkningen, brott och rädsla. På ett övergripande plan innehåller den internationella litteraturen flera forskningsgrenar med relevans för denna studie. Här ska vi lyfta fram 3 av dem:
En traditionell gren består av artiklar som avslöjar bebyggda/sociala miljöer som
”möjliggörare” (enablers) av risker då de skapar/attraherar möjligheter till brott, personskador eller (själv-)destruktiva beteenden. I de flesta artiklar diskuteras brottskoncentrationer i riskfyllda anläggningar, transportnoder och parker och hur brottsprevention hanterar sådana platser. Här inkluderar vi också ett stort antal artiklar som tittar på effekten på brott av exempelvis belysning, underhåll och CCTV. Till exempel visar Peek-Asa och Casteel (2010) att god belysning ger en minskning av det totala antalet rån på affärsplatser efter att ha kontrollerat för ett antal faktorer.
Den andra grenen refererar till bebyggd och social miljö som en källa till ”stressfaktorer”
(stressors), t.ex. att dålig belysning leder till rädsla och undvikande av platser men också kan attrahera brott. Artiklar som tittar på effekten av brottsförebyggande åtgärder (säkerhetsenkäter, grannsamverkanprojekt, belysning, övervakning) på den uppfattade tryggheten utgör en stor del av dessa studier. Dessa artiklar behandlar också trygghetsbehoven hos vissa grupper som äldre, kvinnor, funktionshindrade; de är mycket vanligare från slutet av 1990-talet och framåt. Till exempel visar studien av Yavuz och Welch (2010) att förekomsten av videokameror har en lägre effekt på kvinnors trygghetskänslor jämfört med mäns. Samtidigt är frekvent och punktlig service viktigare för manliga passagerare.
Avslutningsvis består den tredje och senaste forskningsgrenen av artiklar som behandlar miljö som ”mediatorer” (mediators) och katalysator för miljörelaterade och sociala processer som exempelvis leder till dåliga hälsoresultat. En allt mer omfattande forskning visar positiva samband mellan den bristfälliga kvaliteten på stadsmiljön, hög kriminalitet samt övergripande dålig hälsa. Till exempel leder höga brottstal till färre gångmöjligheter, vilket i sin tur påverkar hjärtsjukdom. Dessa resultat föreskriver en mer holistisk strategi för trygghet, en som går bortom polisiära infallsvinklar och i stället betraktar brott och rädsla som en allmän hälsofråga med tydliga kopplingar till stadsmiljön. Exempel på denna tredje gren är studier av Bornioli et al. (2018), som fann att promenader i stadsmiljö främjade känslomässiga hälsofördelar, trots avsaknaden av natur. Forskning under denna tid rapporterar också positiva resultat som sammankopplar samhällsbaserade initiativ med minskat våld.
Figur 3(a) – Nätverksvisualiseringskarta med fokus på "byggd miljö". Minsta styrka = 5 länkar, N = 4730 (CPTED, designa bort brott, brottslighet, rädsla för brottslighet, byggd miljö, CCTV, Belysning, grönområden) i Scopus, Web of Science, JSTOR, 1968-2018. Ju högre vikten av ett objekt, ju större är cirkeln. Ett
objekts färg bestäms av det kluster som föremålet tillhör. Avståndet mellan två nyckelord indikerar att sökorden är relaterad, i form av sam-citeringslänkar.
Figur 3(b) - Nätverksvisualiseringskarta med fokus på "social miljö", N = 4730, 1968-2018, från äldsta till nyaste (i gult). Sammanställningar gjordes av Ana Paulo Canabarro och Vania Ceccato.
57
Figur 3(c) & (d) – Nätverksvisualiseringskarta med fokus på “CPTED” och “Brott”.(Crime) Minimum styrka = 5 länkar, N=4730.
58
Figur 3(e) – Densitetsvisualisering av författares nyckelord på Svenska, N=150, 1968-2018 in DiVa, Libris, Swepub och KTHB Primo).
59
Figur 3(f) - Densitetsvisualisering av författares nyckelord, N=4730, 1968-2018 in Scopus, Web of Science, JSTOR, PubMed baserat på totalt antal förekomster, associationsstyrka). Figur 3(g) - Densitetsvisualisering av författares nyckelord på Svenska (N=120).
60
(h) (i)
Figur 3(h) – Nätverksvisualiseringskarta med focus på “brott”. Minimum styrka=5 länkar, N=4730 (CPTED, designa bort brott, brottslighet, rädsla för brottslighet, byggd miljö, CCTV, Belysning, grönområden) in Scopus, Web of Science, JSTOR, 1968-2018. Figur 3(i) – Network visualization map with focus
on “brott”. Minimum strength=5 links, N=1660 (CPTED, designa bort brott, brottslighet, rädsla för brottslighet, byggd miljö, CCTV, Belysning, grönområden) in Scopus, Web of Science, JSTOR, 1968-2018.
61