Amft, Andrea (2000). Sàpmi i förändringens tid. En studie av svenska samers levnadsvillkor under 1900-talet ur ett genus- och etnicitetsperspektiv. Umeå: Umeå
Universitet.
Anderson, Benedict (1994). ‘Imagined Communities’ I Hutchinson, John, Smith, Anthony D. (red) Nationalism. Oxford; New York: Oxford
University Press.
Andersson, Magnus (2003). ’Väggar eller vägar? Om mediers betydelse för hemmets gränser’. I Egeland, Helene och Johannisson, Jenny (red.) Kultur, plats, identitet. Det lokalas betydelse i en globaliserad värld . Nora: Nya Doxa.
Christiansen, Connie Carøe (2003). ‘Tv-nyheder fra hjemlandet – integration eller ghettoisering? Om transnationalisme og nyhetsbrug’. I Tufte, Thomas (red.) Medierne, minoriteterne og det multikulturelle samfund. Skandinaviske perspektiver. Göteborg: Nordicom.
Cottle, Simon (2000). Ethnic Minorities and the Media. Changing Cultural Boundaries. Buckingham: Open University Press.
Drotner, Kirsten, Bruhn Jensen, Klaus, Poulsen, Ib och Schrøder, Kim (1996). Medier och Kultur. En grundbok i medieanalys och medieteori. Lund:
Studentlitteratur.
Ekström, Mats och Larsson, Larsåke (2000). Metoder i kommunikationsvetenskap.
Lund: Studentlitteratur.
Finnegan, Ruth (1997). ’Storying the Self: Personal Narratives and Identity’. I Mackay, Hugh. Consumption and Everyday Life. London: Sage.
Gillespie, Marie (1995). Television, Ethnicity and Cultural Change. London:
Routledge.
Gripsrud, Jostein (1999). Mediekultur, mediesamhälle. Göteborg: Diadalos.
Hall, Stuart (1992). ‘The Question of Cultural Identity’. I Hall, Stuart, Held, David och McGrew, Andrew (red.) Modernity and its Futures.
Cambridge: Polity Press.
Jansson, André (2001). ’Senmoderna livsvärldar, om mediekonsumtion och kulturell identitet’. I Sernhede, Ove och Johansson, Thomas (red.)
Identitetens omvandlingar. Black Metal, magdans och hemlöshet.Uddevalla:
Daidalos.
Jansson, André (2002). Mediekultur och samhälle. En introduktion till kulturteoretiska perspektiv inom medie- och kommunikationsvetenskapen. Lund:
Studentlitteratur.
Johansson, Thomas (2002). Bilder av självet. Vardagslivets förändring i det senmoderna samhället. Falun: Natur och Kultur.
Kjellström, Rolf (2000). Samernas liv. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lull, James (1990). Inside Family Viewing. Ethnographic Research on Television’s Audiences. London: Routledge.
Lull, James (2000). Media, Communication, Culture. A Global Approach. New
York: Columbia University Press.
Lundberg, Leo (2004). ‘Storstadssamer’. I Situation STHLM. Årgång 10 Nr
82 sid. 14-18.
Lyon, David (1998). Postmodernitet. Lund: Studentlitteratur.
Löfgren, Orvar (1990) ’Medierna i nationsbygget: Hur press, radio och TV gjorde Sverige svenskt’. I Hannerz, Ulf (red.) Medier och kulturer. Stockholm:
Karlsson.
May, Tim (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Moores, Shaun (1997). ‘Broadcasting and its audiences’. I Mackay, Hugh.
Consumption and Everyday Life. London: Sage.
Moores, Shaun (2000). Media and Everyday Life in Modern Society. Edinburgh:
Edinburgh University Press.
Morley, David (2001). ’Belongings. Place, space and Identity in a Mediated World’. European Journal of Cultural Studies. 2001 Vol 4(4) sid. 425-448.
Ogan, Christine (2001). Communication and Identity in the Diaspora. Turkish Migrants in Amsterdam and Their Use of Media. Lanham : Lexington Books
Sundin, Olof (2003). Informationsstrategier och yrkesidentiteter. En studie av sjuksköterskors relation till fackinformation vid arbetsplatsen. Göteborg:
Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap.
Thompson, John B (1995). The Media and Modernity: a Social Theory of the Media. Stanford: Stanford University Press.
Tufte, Thomas (2003). ‘Minority Youth, Media Uses and Identity Struggle. The Role of the Media in the Production of Locality’. I Tufte, Thomas (red.) Medierne, minoriteterne og det multikulturelle samfund. Skandinaviske perspektiver. Göteborg: Nordicom.
Uddenberg, Nils (2000). Renarna, markerna och människorna. Om svenska samers syn på natur, djur och miljö. Falun: Nya Doxa.
Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (1998). ’Tidningsläsning och Livsstilar’. I Weibull, Lennart och Wadbring, Ingela (red.) Publik och medier 1996/1997. Göteborg: SOM-institutet.
Åhrén, Christina (2003). ’Samisk identitet i förändring’. Låt mig ha kvar mitt språk. 2003 sid. 76-87.
9.2 Internet
SameNets webbplats. http://www.same.net 2004-03-12 Sametingets webbplats: 1, http://www.sametinget.se/sametinget/view.cfm?oid=1014 2004-03-04 2, http://www.sametinget.se/sametinget/view.cfm?oid=1149&sat=no 2004-03-04 3, http://www.sametinget.se/sametinget/view.cfm?oid=1649 2004-03-05 4, http://www.sametinget.se/sametinget/view.cfm?oid=1159&sat=no 2004-03-04
Bilaga 1: Intervjumanual
Same/Traditioner
Skulle du vilja beskriva dig själv? Intressen osv. Har du någon favoritsysselsättning?
Vad betyder identitet för dig? Vad tror du påverkar identiteten? Känner du dig som same?
Vem tycker du är same? Ge exempel!
Vilka egenskaper har du som kännetecknar att du är same? Känsla eller materiellt?
Vilken skillnad ser du mellan en same och en svensk? Varför? Känner du dig mest som same eller som svensk?
Känner du dig mer som same nu är för till exempel 10 år sedan? Varför? Kan dina fritidsintressen på något sätt kopplas till dig som same?
Har ni några samiska traditioner i er familj? Berätta mer! Känner du att dessa är viktiga för dig? Varför/varför inte? Vilka traditioner har du växt upp med? Vad tycker du om dessa?
Finns det några traditioner som ni hade förr som ni inte har nu? Vad tror du att detta beror på?
Tror du att det finns risk för att några (fler) traditioner kommer att för- svinna i framtiden?
Har ni några andra traditioner än samiska? Var har ni era rötter? Vilket/vilka språk läser ni i skolan?
Läser/läste du hemspråk i skolan? Vilket språk pratar ni mest hemma? Tycker du att samiska är viktigt för dig? Vad har/hade dina föräldrar för yrke?
Vad ville du bli när du var liten? Vill du fortfarande bli det?
Vi har läst att den samiska identiteten har blivit svagare i takt med medi- ernas intrång, tycker du att detta stämmer? Känner du dig mindre samisk
Medier
Hur ser en vanlig dag ut för dig? Vilka medier använder du dig av?
Är dessa mest på samiska eller svenska? Några på finska? Använder du mest samiska eller svenska medier?
Vilka tv-/radiokanaler har du tillgång till? Hur använder du dig av de olika medierna? Vilken nytta har du av dessa?
Styr medierna andra sysslor?
Har dessa skapat några nya rutiner i din vardag?
Upplever du något tvång med att titta på vissa TV-program/läsa vissa tidningar?
Hur mycket uppskattar du att du använder dig av de olika medierna? Tim/dag?
Tar du mest del av lokal information eller information om omvärlden? Tycker du att du del av för mycket eller för lite av någonting? Vad? Varför?
Vilka medier tycker du bäst om? Varför?
Tycker du att utbudet som finns är bra? Varför/varför inte? Hur skulle du vilja att utbudet såg ut? Saknar du något? Prenumererar ni på någon tidning? Vilken? Varför? Vad läser du i tidningen?
Har du något favoritprogram på tv/radio/favorit tidning? Varför? Tar du del av detta ofta? Påverkar det dig på något sätt?
Följer du någon speciell serie? Varför?
Hur tar du till dig det som medierna förmedlar?
Hur sanningsenliga tror du att medierna är? Någon skillnad mellan olika medier?
När och hur tycker du att mediernas information påverkar dig? Har medierna på något sätt påverkat ditt sätt att tänka/se på världen?
Har det hänt att du någon gång till exempel köpt ett klädesplagg som du har sett i ett tv-program eller i en tidning? Skulle du kunna tänka dig att göra det?
Hur stor del av din vardag ägnar du åt olika medier idag? Är det mer nu än förr?
Hur tror du att din framtida medieanvändning kommer att se ut? Mer/ mindre än idag?
Tror du att medierna kommer att ha inflytande över din framtid som same?
Tror du att mediernas belysning av lokala problem kan påverka utgången av dessa? (till exempel problem med betesmarkerna) Varför?
Hur tycker du att samerna framställs i medierna? Varför? Har detta någon betydelse för dig/er?
Har medierna påverkat eller förändrat din vardag på något sätt? Vad lyssnar du på för musik? Vad betyder denna för dig? Lyssnar dina vänner på samma musik?
Hur kom du i kontakt med musiken? Använder du Internet?
Gemenskaper
Är du med i någon förening eller organisation? Vilka? Varför/Varför inte?
Var träffas ni?
Vad är en gemenskap för dig?
När tror du att känslan av gemenskap uppstår/upphör? Känner du dig delaktig i någon gemenskap? Varför?
Finns det någon gemenskap som du skulle vilja vara delaktig i?
Kan du känna gemenskap med något eller någon när du använder olika medier? Något som tilltalar dig och dina intressen?
Följer du och dina vänner samma tv-program? Tittar ni tillsammans?
Tror du att medierna kan skapa nya gemenskaper? Kan du ge exempel? Har du egna erfarenheter av detta?
Ofta beskrivs samer som ett eget folkslag, kan du känna mer gemenskap med det samiska folket än till exempel med det svenska?
Omvärlden
Var känner du dig hemma? (Relationen mellan det lokala och globala) Var kommer hemkänslan/känslan av tillhörighet ifrån?
Hur stor är den geografiska hemmahörigheten? Var har du bott under ditt liv?
Hur upplever du världen runtomkring? (Medierelaterat - vad tycker du om EU/USA/resten av världen)
En bild säger mer än tusen ord
Att skapa något gestaltande som skall knytas an till vårt skriftliga arbete har varit både en utmaning men samtidigt väldigt roligt. Att få möjlighet att använda sin kreativitet på två olika uppgifter har varit lärorikt. Detta eftersom det är nyttigt att använda sin kompetens på både det teoretiska samt det praktiska planet. När vi nu skall diskutera hur arbetsprocessen varit har vi till vår hjälp tagit del av de fyra projektfaser som Nikos Mache- ridis (2001) diskuterar i sin bok Projektaspekter.
1. Definitionsfasen
Efter att ha arbetat fram olika idéer kom vi fram till att vi ville utveckla vår första idé om den fotografiska bilden och dess användningsområde. Vår slutliga idé blev att producera fram ett memoryspel som gestaltning. Vi ville skapa något bestående, en produkt som finns kvar i sin ursprungs- form även efter vår examen. I åtanke hade vi symboliken som finns i ordet
memory, det vill säga ordet minne. Men symboliken finns även i att de som spelar ska bevara i minnet den kunskap om samernas levnadsmiljöer som de tar del av genom memoryspelet.
Syftet med vårt spel är att glädja såväl barn som vuxna och memoryspe- let är något som människor i alla åldrar kan ta del, vilket därmed ger oss en väldigt bred målgrupp. Spelet är känt i många länder och på grund av detta kan två människor med olika språk glädjas tillsammans, en kommunika- tion som fungerar även om man inte talar samma språk. Det som vi lagt till är memoryspelets förmåga att sprida kunskap genom bilder. Vanligtvis är detta inte memoryspelets tilltänkta användningsområde, men vi såg en lösning och möjlighet. Vi valde därför att utöka spelets förmåga att skapa kommunikation mellan spelarna och samtidigt förmedla information och kunskap om olika människors vardagsmiljöer, i vårt fall renskötande samer.
Vi diskuterade mycket kring memoryspelets klassiska konventioner, det vill säga tydliga bilder som skall paras ihop, men vi hade även i åtanke det lilla kvadratiska formatet. Vår målsättning har varit att fånga bilder som visar på den verklighetsom vi upplevde under vår vistelse i samebyn. Vårt mål har varit att illustrera likheter och skillnader, till exempel att många arbetar med renskötsel, men även att de kör bil och bor i hus. Vi vill dock påpeka att vi ej vill generalisera med dessa bilder, utan att vi speglar det som föregick under den tid vi vistades i byn.
1.1 Ekonomiska förutsättningar
För att arbetet skulle vara möjligt att genomföra diskuterade vi i defini- tionsfasen vilka kostnader vi var beredda att betala samt ifall det skulle vara möjligt att producera fram spelet själv om det inte gick att ordna sponsring. För att undersöka våra möjligheter valde vi att direkt sätta igång med att leta efter sponsorer. Enligt Macheridis är det i definitionsfasen som projektets ekonomi ska planeras (2001:84f). Efter några telefonsam- tal fann vi tillslut två företag, Arkitektkopia och Pro-stans, som var villiga att hjälpa oss med vår produktion. Det ena företaget skulle ge oss ett reducerat pris för framställningen av spelbrickorna till vårt memoryspel och det andra företaget skulle helt kostnadsfritt vika våra måttbeställda askar till spelbrickorna.
Anledningen till att vi valde att söka sponsring var för att vår slutpro- dukt skulle bli så bra som möjligt i kvalité. Detta eftersom det ska tålas att spelas med. Att skapa en känsla av memoryspel kan dessutom vara svårt om man tillverkar det egenhändigt. Det fanns en möjlighet att köpa fär- diga askar, men vi ansåg att måttbeställda skulle ge ett mer professionellt intryck samt att dessa skulle vara skapade speciellt för vårt ändamål, men även på grund av att askarna i affärerna ej passade vårt mått.
1.2 Kopplingen till det teoretiska arbetet
Kopplingen till det teoretiska arbetet ligger till stor del i att vi vill öka kun- skapen om renskötande samer, en grupp människor som många inte vet så mycket om. Att symbolisera en grupp människors identitet och med-
ieanvändning kan vara en svår utmaning. Genom vårt gestaltande arbete vill vi illustrera samernas identitet genom att visa olika moment i deras vardag, men även genom att visa vilka miljöer de har runt omkring sig. De bilder som visas synliggör faktorer som spelar in och influerar identitets- skapandet.
En bild säger mer än tusen ord och våra bilder illustrerar inte bara en tolkning av verkligheten utan ger varje individ som tar del av spelet en möjlighet att skapa en egen tolkning av detta. Att använda oss avmemo- ryspelets bilder för att illustrera samernas vardagsliv och miljöer kändes därför som en bra och kreativ lösning.
1.3 våra roller
Vi har under projektets gång arbetat sida vid sida, det vill säga att vi tillsam- mans varit med om hela processen från idé till slutprodukt. Detta ansåg vi var en bra lösning eftersom vi då fick erfarenhet av hela arbetsprocessen. Vi har turats om att ringa till sponsorer men har alltid åkt dit tillsammans när det varit möte, detta eftersom det på mötet ofta tagits olika beslut tillsammans med företaget om produktionen. Eftersom vi bara var två personer som arbetade med projektet så ansåg vi det ej vara nödvändigt att tilldela oss olika roller. Detta eftersom vi båda ville ta del av hela processen samt vara med vid alla beslutsfattanden.
2 Planerings- och genomförandefasen
Planeringsfasen syftar ofta till att skapa struktur och att fastställa en dead- line för projektet. Därför är det viktigt att planera vad som skall hända, när och i vilken ordning. Eftersom vårt projekt var ett konkret projekt som redan från början hade klara mål att uppnå var det lätt för oss att göra upp både en övergripande samt en detaljerad tidsplan. Tidsplanen var huvud- sakligen veckovis planerad och vi satte upp delmål vilka kunde strykas efterhand (Macheridis 2001:86). Detta underlättade arbetet eftersom vi planerade att åka iväg för att samla material till både det gestaltande samt
det skriftliga arbetet, vilket krävde god planering från vår sida. Eftersom vi inte skulle ha möjlighet att åka upp ännu en gång, dels beroende på ekonomiska skäl men även på grund av tidsbrist skrev vi ner förslag på olika tänkbara motiv före avresa för att det skulle underlätta för oss när vi var på plats.
Mycket av vårt arbete med gestaltningen låg parallellt med skrivproces- sen. Detta eftersom vi var tvungna att veta före avresa om det skulle vara möjligt att genomföra idén och om det fanns företag som var intresserade av att hjälpa oss att förverkliga denna. Innan avresa hade vi därför redan tagit reda på kostnader runt projektet, ordnat sponsorer och beslutat om preliminära inlämningsdatum med de företag som valt att stödja projek- tet. Före avresa fick vi även testutskrifter från Arkitektkopia som vi tagit med kameran som användes under resan. Detta för att kontrollera att färg och kamerainställningar, samt för att garantera oss ett bra slutresultat vad gällde utskrifterna.
Eftersom arbetet flöt på bra utifrån den planering som först gjordes behövde vi inte göra några större ändringar i tidsschemat under genom- förandefasen. Detta anser vi i huvudsak bero på att vi arbetat disciplinerat samt att vi gjorde mycket av det tidskrävande planeringsarbetet före avre- san.
När vi kom tillbaka och åter tog tag i gestaltningen efter det att uppsat- sen var inlämnad hade vi cirka 200 fotografier att välja mellan. Vi valde ut de 31 bilder som tillsammans skulle skapa en bra helhet. Valet var svårt, men vi blev nöjda med urvalet. Vilka bilder vi valde är ett beslut som påverkat vår slutprodukt, eftersom dessa återspeglar den verklighet som vi upplevde. När vi valde ut bilderna var vårt mål att ge ett mångfald av intryck för spelarna.
Under hela projektet diskuterade vi mycket runt spelkortens baksida och hur denna skulle se ut. Vi sökte efter ett mönster som var regelbundet för att spelarna inte ska kunna se skillnad på spelbrickorna. Vi utformade olika förslag och diskuterade utifrån dessa vilka som skulle lämpa sig bäst för produkten. Vi var även noga med att skapa vårt eget mönster, mycket med tanke på upphovsrätten som finns på mönster och bilder.
4 Reflektionsfasen
Nu när vi ser tillbaka på vårt projekt förvånas vi framförallt över den pro- blemfria tillvaro som präglade detta arbete. Detta beror dels på att vi arbe- tat disciplinerat och haft god framförhållning, men även på grund av att vi varit befriade från tekniska problem. Vi är båda överens om att det har fungerat mycket bra att arbeta tillsammans och vi känner oss även mycket nöjda med slutprodukten.
Det har varit en lärorik erfarenhet att arbeta gentemot två olika företag eftersom vi fått kunskap om att själv ta upp kontakten med dessa, disku- tera priser samt att vi har fått vara med i produktionen. Vi har sett vårt projekt gå från idé till att bli verklighet och detta har lärt oss att ingenting är omöjligt så länge man har en stark vilja och en idé som man tror på.
Referens
Macheridis, Nikos (2001). Projektaspekter. Kunskapsområden för ledning och styrning av projekt. Lund: Studentlitteratur.