Malin Johnsson och Elena Lirakis Examensarbete, Vårterminen 2004 Medie- och kommunikationsvetenskap Konst, kultur och kommunikation Malmö högskola
Att finnas men inte synas
En studie av renskötande samers relation tillAbstract
Syftet med denna studie är att undersöka vilken funktion medierna har i den samiska vardagen samt att försöka urskilja ett mönster i hur medierna samverkar med den samiska identiteten. Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer med renskötande samer i en av Sveriges nordligaste fjällsamebyar. Studiens resultat är bland annat att medierna har blivit en naturlig del av vardagen samt att den sociala identiteten influeras av såväl det samiska medieutbudet som samhället informanterna lever i. Medierna har även bidragit till att skapa både faktiska och föreställda gemenskaper.
.:
Innehållsförteckning
Förord ... 05
1 Landskapet i norr ... 06
2 Inramning ... 08
3 En tanke blir till ord ... 10
3.1 Urval ... 12
3.2 Etik ... 13
3.3 Utförande ... 15
3.4 Analysverktyg ... 16
3.5 Validitet ... 17
4 Den samiska kontexten ... 19
4.1 Vem är same? ... 20
4.2 Sápmi ... 21
4.3 Sameby eller sameförening? ... 22
4.4 Renskötsel som livsstil ... 22
5 Influenser, tendenser och forskartradition ... 24
5.1 Vardagsliv i fokus ... 25
5.2 Ett fönster mot omvärlden ... 26
5.3 Nya vägar eller gamla val? ... 27
5.4 Nyheter eller film? ... 28
5.5 Samlingspunkt och social kompetens ... 29
5.6 Gemenskap med andra ... 30
5.7 Att synas ... 32
6 Att göra det osynliga synligt ... 34
6.1 Tidningar och tidskrifter ... 34
6.2 Internet ... 36 6.3 Radio ... 38 6.4 Television ... 40 6.5 Rutiner i vardagen ... 42 6.6 När och fjärran ... 43 6.7 Gemenskap ... 45 6.8 Faktiska gemenskaper ... 47 6.9 Föreställda gemenskaper ... 48 6.10 Är detta jag? ... 50 6.11 Identitet ... 51 7 Sista ordet ... 55
8 Vart leder detta i framtiden? ... 57
9 Referenslista ... 58
9.1 Litteratur ... 58
9.2 Internet ... 61
Bilagor
Bilaga 1: Intervjumanual
.:
Förord
Vi vill börja med att tacka våra informanter samt medlemmarna i samebyn och sameföreningen, vilka alla har varit väldigt hjälpsamma och tillmötesgående. Ett stort tack riktas även till Magnus Andersson, vår handledare, som har varit ett stort stöd under arbetsprocessen. Att framställa en C-uppsats innebär både motgång och framgång, men även mycket allvar och skratt. Att göra denna studie tillsammans har varit både inspirerande och lärorikt och vi hoppas att vi genom denna undersökning ger ett bidrag som ökar kunskapen om samerna.
Malmö den 24 mars 2004 Malin Johnsson & Elena Lirakis
.:
Landskapet i norr
Snön knastrar under skorna och solen lyser starkt från en ljusblå himmel. Vägen framför oss är lång och leder igenom det lilla samhället, där en av Sveriges nordligaste fjällsamebyar är belägen. I denna by är anonymiteten inte stor, här känner alla varandra, och släkt och familj är en viktig del av vardagen.
Vi fortsätter längs vägen och går förbi byns två bensinstationer, den lilla livsmedelsbutiken samt bron som leder över den frusna älven mot Finland. De röda trähusen ligger tätt kring vägen och det ryker ur skorstenarna. På några husväggar finns renhudar uppspända för torkning. En äldre dam promenerar förbi med sin kälke och vinkar glatt.
Det är många som tror att samerna fortfarande bor i kåtor året runt och alltid bär sin färgstarka kläddräkt; kolten. Till viss del lever de ett annorlunda liv än vi, men samtidigt är vi lika på många sätt. Vi bor alla i hus, kör bil, har tillgång till samma medier och bär likadana kläder.
Det bor cirka 20 000 samer i Sverige och skillnaden i levnadssätt mellan dessa är stora. Samerna delas in i två huvudgrupper, vilka benämns som nord- och sydsamer, men det är många som inte lever inom dessa traditionellt samiska områden utan har flyttat till andra orter runt om i Sverige.
Ungefär 3 000 av de svenska samerna bedriver rennäring och denna är en viktig del av de renskötande samernas liv. Den by vi besökte tillhör det
KAPITEL
nordsamiska området och familjerna som tillhör byn flyttar med sina renar till Norge för att stanna där några veckor över sommaren. Under denna period, då kalvmärkningen sker, bor de i kåtor som byggs upp i naturen.
Dagens samhälle kännetecknas av förändring i stigande tempo. De globala processer som pågår bidrar till att tid och rum komprimeras och även medierna kan kopplas till dessa eftersom de erbjuder ett stort utbud av lokal såväl som global information. Globaliseringen har delvis genomborrat lokalsamhället och det finns ett nyanserat samspel mellan det lokala och det globala (jmf Giddens, 1997:13). Idag är information och kunskap minst lika viktigt som tillverkningsindustrin var för några årtionden sedan.
Att studera renskötande samers medieanvändning kändes viktigt för oss, speciellt med tanke på att många lever i ett litet samhälle som är relativt avskärmat, men där det globala informationsflödet ändå gör sig påmint. Vi valde att genom kvalitativa intervjuer samla information och material om deras medievanor och för att kunna förankra empiri till studien levde vi i samhället under tio dagar och försökte på detta sätt lära känna omgivningen och levnadssättet.
Hur hamnade vi 190 mil från Malmö för att studera hur medieanvändningen samverkar med identiteten hos renskötande samer? Det vi hör om samer är information som vi får söka upp av oss själv och ofta är informationen gammal. Med handen på hjärtat, vad vet du om samerna?
.:
Inramning
Vårt intresse av att undersöka renskötande samers medieanvändning beror på att vi anser att kunskapen om samerna i dagens Sverige är alldeles för liten. Utifrån den litteratur som vi har hittat om samerna, är vår uppfattning att det ej finns någon studie utförd inom ovan givna ämne. På grund av detta tycker vi att det är både engagerande och relevant att utföra denna studie, men även eftersom medierna har betydelse för hur vi uppfattar oss själv. Det är därför viktigt att känna till samspelet mellan medierna och identiteten hos människor som till viss del har ett annorlunda medieutbud. Intresset kommer även från nyfikenheten över att studera medieanvändningen i ett litet samhälle där människorna lever i en annan kontext än vad vi själva gör (se kapitel 4.3). Det är inte vår avsikt att generalisera över alla samer, utan detta arbete kommer enbart att beröra de informanter som ingår i vår studie.
Syftet med denna studie är att undersöka vilken funktion medierna har i den samiska vardagen samt att försöka urskilja ett mönster i hur medierna samverkar med den samiska identiteten. Vi vill även synliggöra samernas levnadsmiljöer genom det gestaltande arbetet.
Frågeställningarna är följande:
Vilka medier använder de renskötande samerna i den utvalda samebyn sig av?
Syftet med denna fråga är att skaffa grundläggande kunskap om vilka medier informanterna använder sig av och på så vis skapa en grund för analysen. Med denna fråga vill vi alltså ta reda på vilka medier de använder sig av, i vilkenutsträckning de nyttjar dessa samt vilka rutiner detta skapar i vardagslivet. Vår avsikt är även att undersöka om det finns någon skillnad i medieanvändningen mellan äldre och yngre personer.
Vilka gemenskaper känner de sig delaktiga i?
Med denna fråga vill vi undersöka vilka gemenskaper som de renskötande samerna känner delaktighet i. Benedict Andersson diskuterar att föreställda gemenskaper kan skapas och upprätthållas genom medier (Anderson, 1994:94). Vi finner det därför intressant att studera hur medierna kan bidra till skapandet av faktiska och föreställda gemenskaper. Detta eftersom delaktighet i en gemenskap i många fall kan vara viktigt för identitetsskapandet.
Hur förhåller de sig till medierna som de använder?
Vi lever i ett mer moderniserat och urbant samhälle där medierna blir en allt större del av vardagen. Samerna lever som ett minoritetsfolk i dagens Sverige och är, som många andra minoritetsfolk, underrepresenterade i medieutbudet. Med denna fråga vill vi därför studera hur de renskötande samerna har tagit till sig medierna i vardagslivet. Vi vill även undersöka hur livsstilen är sammankopplad med medieanvändningen samt försöka urskilja ett mönster i vilken betydelse medierna har för identiteten. Detta eftersom vi selektivt tar del av det medieutbud som vi har tillgång till.
.:
En tanke blir till ord
En tanke kan uttryckas på många sätt. Det kan vara ett ansiktsuttryck, en rörelse eller ett ord. För att höra en annan människas tankar måste en fråga ställas. Utifrån svaren skapar vi en bild, en bild av ett sammanhang, vilket leder till förståelse.
Vi kommer främst att basera denna studie på kvalitativa intervjuer. Anledningen till detta är att vi genom den kvalitativa intervjun får en möjlighet att förstå de intervjuades livsvärld, drömmar och erfarenheter.
I den kvalitativa forskningsintervjun byggs kunskap upp: det rör sig om ett samspel, om ett utbyte av synpunkter mellan två personer som samtalar om ett ämne av gemensamt intresse (Kvale, 1997:9).
Ordet intervju kommer från det franska ordet entrevue och det engelska interview, vilket kan översättas med mellan två seenden eller
mellan två synpunkter. Den kvalitativa forskningsintervjun bygger på ett förtroende mellan intervjuare och informant och det är intervjuarens ansvar att skapa en trygg tillvaro för informanten. Det är viktigt att intervjuaren etablerar en god kontakt så att informanten öppnar sig och vill dela med sig av sina åsikter och känslor. Trots detta är den kvalitativa forskningsintervjun, enligt Kvale, inte något ömsesidigt samspel mellan två likställda parter. Han menar att det råder en bestämd maktsymmetri, det vill säga att intervjuaren introducerar samtalsämnena och styr frågorna
Det finns både positiva och negativa aspekter av maktpositionerna. Det positiva är att det kan skapa en trygghet för informanten, eftersom intervjuaren leder samtalet, vilket visar att denna har ett mål med intervjun. Samtidigt ser vi en negativ sida av detta, vilket är att den intervjuade kan känna sig underlägsen. Detta kan skapa en situation där den intervjuade ger de svar som den tror önskas, vilket i sin tur kan leda till att informanten inte visar sina egentliga åsikter och tankar. Detta kan hända om intervjun inte längre uppfattas som ett samtal.
Under våra intervjuer strävade vi efter att skapa ett avspänt samtal på en jämställd nivå men som ändå styrdes. I vår situation var det viktigt att maktpositionerna som Kvale diskuterar inte framställdes för tydligt för att på så sätt undvika risken att få information som informanterna trodde att vi ville veta. Vi ville samtidigt undvika att framhäva de möjliga skillnader som kunde uppfattas mellan intervjuare och informant. Vi upplevde att det fanns en vilja hos våra informanter att berätta eftersom de har större kunskap och är mer insatta i den samiska situationen än vi. Detta gav oss ett bra utgångsläge och ökade vår kunskap under intervjuernas gång.
För att skapa en ökad trygghet utfördes intervjuerna i en, för informanterna, välkänd miljö. Vi ansåg detta vara betydelsefullt för intervjuns kvalitet. Vi upplevde de flesta informanterna som avslappnade under intervjun. De berättade om sina tankar och livserfarenheter runt de teman som vi utgick ifrån. Det fanns dock ett fåtal informanter som var fåordiga och verkade lite blyga. Vid dessa intervjuer försökte vi få personerna att bli mer avslappnade genom att inleda med enklare frågor som berörde informantens intressen innan vi gick vidare in på själva intervjun (jmf Kvale, 1997:118f). Att vissa informanter pratade mer än andra har bidragit till att vissa intervjuer gav mer information och att informanterna som pratade mycket citeras mer i analysen än de som var fåordiga. Sammantaget har analysen dock baserats på det genensamma intrycket från alla intervjuerna oavsett hur mycket informanterna pratade. Detta för att ge en mer nyanserad bild av fenomenet.
Vi planerade intervjuerna utifrån olika teman där ramar för tänkbara frågor sattes upp. På detta sätt utförde vi intervjuerna utifrån frågorna,
men de gav oss samtidigt möjlighet för vidare diskussion runt det aktuella ämnet. Denna intervjuform kallas för semistrukturerad vilket betyder att den omfattar en rad teman och förslag till relevanta frågor. Den öppnar upp för intervjuaren att göra förändringar i frågornas form och ordningsföljd, vilket bidrar till att forskaren kan följa upp informantens svar på ett följsamt sätt. Genom detta ges respondenten en möjlighet att själva formulera sitt svar utifrån sina egna referensramar, utan påverkan från forskaren (Kvale, 1997:117; May, 1997:150f). Vi använde oss av en intervjumanual (se bilaga 1), utifrån vilken vi strukturerade intervjuerna. Denna fungerade enbart som stöd och frågor och ordval formulerades delvis om under de olika intervjuerna.
Vi utförde inte observationer i någon större utsträckning eftersom vi främst ville samla information om hur våra informanter uppfattar sina medievanor och innehållet i dessa. Larsson diskuterar att forskare inte behöver göra en hel observationsstudie när olika metoder kombineras, så kallad triangulering (Larsson, 2000:69). En nackdel med att inte utföra observationer kan vara att informanterna säger att de har vissa medievanor, men detta kan skilja sig från hur verkligheten egentligen ser ut. Viss observation har dock skett på grund av att vi bott i byn och därmed fått en god uppfattning om vardagslivet och till viss del även medieanvändningen. Vi anser dock att det främst är den kvalitativa forskningsintervjun som är bäst lämpad för studiens ändamål eftersom vårt syfte är att urskilja ett mönster i hur medierna samverkar med den samiska identiteten. För att detta ska bli möjligt är det viktigt för oss att samtala med informanterna om deras egen självuppfattning, men även om det medieutbud som de väljer att ta del av.
3.1 Urval
I denna studie är urvalet gjort genom i förväg bestämda kategorier vilka till exempel är beroende av tidigare forskning eller demografiska grupper. Utifrån dessa väljs sedan informanterna ut. Vi kommer att kombinera
detta urval med ett teoretiskt urval, vilket är användbart när forskare vill studera en viss grupp i samhället som anses vara särskilt intressant (Larsson, 2000:57).
På grund av att vi ville uppnå en större spännvidd i vår studie valde vi att studera två olika huvudgrupper, vilka består av både män och kvinnor. I den första gruppen är informanterna i åldrarna 13-25 år och denna kommer att benämna genom arbetet som Nuorra, vilket är det nordsamiska ordet för ung. I den andra gruppen är informanterna mellan 50-65 år, och kommer att benämnas som Boaris, vilket är det nordsamiska ordet för gammal. Anledningen till att vi valde dessa två grupper är på grund av att vi ville undersöka om det finns någon skillnad mellan de personer som växt upp med medier, Nuorra, och de personer där medierna, som TV och Internet, inte har varit en lika självklar del av vardagen under uppväxten, Boaris.
Vi har valt att endast titta på skillnader mellan åldersgrupperna och inte på eventuella skillnader mellan män och kvinnor. Detta eftersom vi finner det valda perspektivet (se kapitel 5) mest relevant i förhållande till studiens syfte.
3.2 Etik
Valet av informanter har gjorts i samarbete med vår kontaktperson i samebyns styrelse. Enligt Kvale kan problem uppstå när en organisation ger sitt samtycke till en undersökning. Han menar att detta till exempel kan leda till att det läggs ett subtilt tryck över medlemmarna i föreningen att delta (Kvale, 1997:107). Anledningen till att vi tillsammans med vår kontaktperson valde intervjupersoner berodde dels på det geografiska avståndet mellan vår hemort och samebyn, samt att vi inte hade kunskap om vem som ingår i denna förening. Ytterligare ett skäl var att vår vistelse var tidspressad och att vi därför var tvungna att ha bokade intervjuer före avresa. Vi menar att det inte skapade några problem att välja informanter i samarbete med kontaktpersonen med tanke på att det var vi själv som
ringde och fick samtycke från de informanter som ställde upp i studien. Detta minskade risken att personer som egentligen ej ville ställa upp ändå deltog i studien. Vi frågade även om målsmans samtycke i de fall där informanterna är under 15 år.
Våra informanter erbjöds anonymitet. Enligt Larsson kan löftet om konfidentiell behandling bidra till förtroende och öppenhet från informanternas sida. Han menar även att chanserna till att det släpper fram sina innersta tankar och uppfattningar ökar. När människor tar del av andras livsvärldar handlar det om ömsesidig respekt men även om förståelse för informantens livssituation. Detta eftersom informanten öppnar sig och delar med sig av sina känslor och erfarenheter om ämnen som ibland kan upplevas som känsliga. Det var därför viktigt för oss att vinna informanternas tillit (Larsson, 2000:72).
Även om anonymitet utlovas kan det dock vara svårt att lova dem fullständig anonymitet, men det är angeläget att i forskningsarbetet hantera uppgifter om intervjupersonerna så att de inte kan identifieras av andra (Larsson, 2000:71). Vi har i åtanke att vår kontaktperson i samebyn vet vilka som är utvalda till intervjun, men vi ser inte detta som ett problem eftersom hon inte kan veta vem som sagt vad i den slutliga rapporten, samt att frågorna ej är utelämnande eller stötande.
Vi kommer inte att göra en närmare beskrivning av våra informanter eftersom vi anser att det är svårt att ge en rättvis bild av personerna utifrån den korta tid vi lärt känna dem. I samband med de citat vi presenterar kommer dock ett fingerat namn att finnas. Med hänsyn till att samebyn endast har 52 medlemmar, varav vi intervjuat 11 av dessa, har vi dessutom valt att ej ange informanternas ålder. Vi har även valt att avidentifiera samebyn. En anledning till detta är dels för att informanterna ska bli svårare att identifiera, men även eftersom vi inte anser att byns namn tillför relevant information.
3.3 Utförandet
För att få ett bredare perspektiv på den utförda intervjun utförde vi intervjuerna tillsammans. Vi kan på så sätt ge en mer sanningsenlig återgivning av intervjun och därmed minska risken för felaktigheter. Den negativa aspekten av att vara två intervjuare kan vara att informanten känner sig underlägsen och därmed inte blir lika talförd. Vi försökte motverka detta genom positionering runt bordet samt att vi bjöd på fika och småpratade lite innan själva intervjun började. Vi anser att detta gav informanterna en möjlighet ställa frågor om oss och på så sätt lära känna oss bättre innan intervjun startade, vilket skulle kunna bidra till mer öppna svar.
Intervjuerna spelades in på MiniDisc, vilket dels gav oss möjlighet att anteckna reaktioner, men samtidigt gav det oss en möjlighet att vara uppmärksamma på intervjupersonerna och på så vis följa upp svaren. Samtidigt gav detta oss möjlighet att lättare komma ihåg svaren som informanterna gav. Efter de genomförda intervjuerna transkriberades dessa snarast för att vi inte skulle förlora sammanhanget av intervjun (jmf Kvale, 1997:147). Varje intervju varade cirka 45 minuter, vilket gav oss ett grundligt material att arbeta utifrån.
Alla intervjuerna utfördes mellan den 23 februari och den 2 mars 2004. Vi träffade våra informanter för intervju endast vid ett tillfälle. Det hade dock funnits möjlighet för uppföljningsintervju, men vi ansåg att detta ej behövdes eftersom vi ansåg att det material vi fått var tillräckligt. Efter varje intervju delade vi ut en mediedagbok, vilket bestod av ett A4 blad med ett färdigt schema, där informanterna lätt kunde fylla i sitt medieanvändande under fem dagar. Vi fick dock ej tillbaka tillräckligt många för att dessa skulle kunna bidra med information till analysen. Varför vi ej fick tillbaka tillräckligt många mediedagböcker är svårt att säga, men en anledning kan vara att informanterna inte hade tillräckligt med intresse för att fylla i dem.
3.4 Analysverktyg
Vi har gått igenom vårt intervjumaterial och sammanställt detta, för att sedan presentera detta i en teoretiskt förankrad analys. I vår analys har vi använt oss av ett eklektiskt tillvägagångssätt, en metod som Kvale kallar ad hoc (Kvale, 1997:175). Denna är troligen den vanligaste formen
av intervjuanalys och innebär en användning av olika angreppssätt och tekniker, till exempel kvantifiering av uttalanden och djupare tolkningar, för skapandet av mening. Ad hoc är alltså en metod där forskaren tillåts växla fritt mellan olika tekniker (Kvale 1997:184).
Inför den kommande analysen gick vi igenom intervjumaterialet grundligt. Vid detta arbete var det främst informanternas utsagor som var i fokus. Detta eftersom vi ville få en bild av deras tankar runt medievanorna. En andra analysnivå innebar att vi tolkade innebörden av det som sades och vi försökte hitta olika mönster i utsagorna (jmf Sundin, 2003:67). Vi tog även hänsyn till våra erfarenheter från vistelsen i samebyn.
Urvalet ur det insamlade materialet gjordes utifrån olika teman. Dessa teman var medieanvändning, gemenskaper och identitet. Varje övergripande tema hade underteman så som rutiner, lokal/global information, representation, faktiska respektive föreställda gemenskaper, tidningar, Internet, radio och TV. Vi har försökt att göra alla informanters röster hörda i analysen, men om alla informanter skulle komma till tals under varje tema hade analysens omfång blivit för omfattande. Eftersom våra informanter gav liknande svar på flera teman, har detta bidragit till att de mer talförda informanterna ibland fått större utrymme. I de fall vi fann oenigheter bland informanterna har vi lyft fram båda sidor för visa på de motsägelser som finns.
Genom att vara två uttolkare vid analysen blir det viss kontroll över ensidig subjektivitet och detta bidrar i större utsträckning till intersubjektivitet. Vi diskuterade även mycket runt de olika svaren och vägde tolkningarna mot varandra. Vid sammanställningen av materialet vävde vi in relevant litteratur som även ger mer stöd åt våra tolkningar. Analysen illustreras dessutom med hjälp av citat.
3.5 Validitet
En vetenskaplig uppsats hållbarhet kan granskas med hjälp av begreppen
validitet och reliabilitet, det vill säga giltighet och tillförlitlighet, vilket kan förklaras med att forskaren undersökt det han avsett att undersöka,
samt att materialet bearbetats på ett korrekt sätt. Enligt Larsson ligger hållbarheten förankrad i bland annat valet av metod, teoretisk ingång samt i analysen (Larsson 2000:73).
I vår studie har vi arbetat med kvalitativa intervjuer, och dessa kan ses som giltiga eftersom metoden överensstämmer med undersökningens frågeställningar och syfte. Det är även viktigt att frågorna i intervjun verkligen fångar upp vårt utvalda ämne. Vi arbetade länge med att formulera våra frågor (se bilaga 1) och anser att dessa är giltiga för vår undersökning eftersom de gett oss bra material att arbeta med till forskningsstudien (Ekström och Larsson 2000:13). Intervjufrågorna låg dessutom innanför studiens syfte, vilket har medfört att vi kunnat svara på de frågeställningar som undersökningen utgått ifrån.
Tillförlitligheten berör resultatet eftersom den stämmer av så att undersökningen är utförd på ett korrekt sätt, och inte innehåller felkällor samt ifall informanterna svarat ärligt på frågorna (Ekström och Larsson 2000:13). Under våra intervjutillfällen var vi två intervjuare, vilket leder till att det skapas två uppfattningar av svaren på frågorna. Reliabiliteten kan ses som hög eftersom vi samlat våra uppfattningar och jämfört dessa med varandra för att återge svaren på ett så korrekt sätt som möjligt. Det finns en problematik i alla former av intervjustudier, vilken är att alla tankar möjligen inte kan verbaliseras på grund av att det finns rutiner som vi vanligtvis inte tänker på. Det gäller därför för forskaren att försöka se ett mönster även i det som är svårt att uttrycka med ord. Vi har även i största mån varit kritiska mot de informanter vars svar gett indikationer på att de givit svar som de tror att vi vill höra. Detta för att undvika ett missvisande resultat. I vissa fall kan intervjufrågorna ses som känsliga och privata,
vilket kan påverka utsagorna. Intervjufrågorna i vårt fall är dock ej privata eller generande och vi menar därför att våra informanters svar kan ses som tillförlitliga.
Litteraturen vi använt oss av är till viss del skriven av forskare som är väletablerade inom cultural studiesområdet och välkända inom medie- och kommunikationsvetenskapen. Genom våra utvalda teoretiker blir vår studie förankrad i tidigare forskningsresultat vilket skapar reliabilitet. När det gäller litteratur om samerna har vi valt att inte behandla allt för gamla texter, detta eftersom dessa texter inte representerar fakta som stämmer överens med hur verkligheten ser ut idag. Författare som kommer att användas är bland andra Thomas Johansson, André Jansson, John B. Thompson, Jostein Gripsrud samt Nils Uddenberg.
.:
Den samiska kontexten
Som vi nämnde i inledningen bor det cirka 20 000 samer i Sverige och av dessa beräknas ungefär 9 000 vara samisktalande. Samiskan tillhör de finsk-ugriska språken och kan delas in i tre huvuddialekter; sydsamiska, centralsamiska och östsamiska. Dessa skulle dock kunna kallas för olika språk eftersom skillnaderna mellan dem är stora. Anledningen till skillnaderna är att den samiska ”nationen” sträcker sig över Norge, Sverige, Finland och Ryssland (Kjellström, 2000:29; Lundberg, 2004:18; 1: www.sametinget.se; 2:www.sametinget.se).
Det finns många problem som samerna brottas med och flera av dessa är sammankopplade med att samerna lever som ett minoritetsfolk i ett majoritetssamhälle. Samerna är som fjällbjörken, den böjer sig när det stormar och blåser, och när det blir lugnt då sträcker den på sig igen. Och så är det nog med oss, vi har överlevt många stormar (Johanna, informant). Detta citat illustrerar att samerna ofta får kämpa för sina rättigheter och stå på sig för det som ligger dem nära.
Samerna har tillsammans med SSR, Svenska Samernas Riksförbund, kommit ganska långt för att göra sin åsikt hörd, men det finns fortfarande områden där de känner att de inte blir förstådda. Detta gäller bland annat inom rovdjurspolitiken i svenska samhället. Samernas främsta mål är att bli erkända som ursprungsbefolkning av den svenska staten. Kultur och
politik är i dagens samhälle förbundna med varandra och den största skillnaden om samerna blivit godkända som urbefolkning är, åtminstone för våra informanter, äganderätten till statens mark i området. Enligt lagen har de renskötande samerna för tillfället nyttjanderätt av marken där renskötseln bedrivs, men om samerna skulle bli accepterade som en urbefolkning hade de haft större inflytande över vissa områden (Alice, informant). Kulturella mål blir till viss del politiska mål (jmf Lyon, 1998: 28).
4.1 Vem är same?
Precis som med alla kulturella identiteter är frågan om vem som är same svår att besvara. Det finns ingen enkel beskrivning av begreppet, kulturell identitet, men det skulle kortfattat kunna definieras som den subjektiva upplevelsen av att vara delaktig i en tolkningsgemenskap (Jansson, 2001:128). Frågan om vem som är same är aktuell även inom det samiska samhället och det finns ingen allmängiltig definition på vem som är same. I Sverige finns det dock två officiella, statliga definitioner. Den ena definitionen återfinns i rennäringslagen och avgränsar antalet personer som får lov att bedriva renskötsel. Den andra definitionen återfinns i sametingslagen och fastställer vilka personer som får lov att rösta i sametinget. Dessa två strider delvis mot varandra eftersom rennäringslagen enbart omfattar den renskötande befolkningen, medan sametingslagen i första hand har ett språkligt kriterium. Det är alltså inte helt okomplicerat att avgöra vem som är same, men viktiga kriterier anses vara härkomst, bosättningsområde, språk, näringsomfång, men även personens egen identitetsuppfattning (Amft, 2002:162; Kjellström, 2000:22; Lundberg, 2004:17; Uddenberg, 2000:9). Flera av våra informanter, både i Nuorra och i Boaris, anser att släktbanden och rötterna är viktiga, men även att kopplingen till rennäringen är en betydelsefull faktor för vem som kan räknas som same. Samtidigt är det inte alla samer som bedriver renskötsel,vilket medför att denna syn på vem som är same blir problematisk.
Eftersom samerna lever som ett minoritetsfolk beslutade regeringen för två år sedan att starta en nationell informationskampanj. Detta för att öka allmänhetens kunskaper om samerna. Sametinget, samernas riksdag, fick i uppgift att bygga upp ett samiskt informationscentrum som ska fungera som plattform för olika aktörer som arbetar med information om samerna. Arbetet med informationskampanjen ska göra det lättare för människor att få information och kunskap om samerna (3:www.sametinget.se; Lundberg, 2004:16).
4.2 Sápmi
Sápmi används för att beteckna både Sameland, den samiska befolkningen och den samiska kulturen (Amft, 2000:13). Kultur kan vara svårt att ge en definition av eftersom det är ett begrepp med många betydelser. Enligt Jansson handlar kulturbegreppet om människors meningsfulla sociala praktiker (Jansson 2001:125). Vad som är meningsfullt för en person behöver dock inte vara det för en annan. Kultur är en slags mental utveckling som bidrar till att vi lättare kan förstå världen runt omkring oss. Jansson menar att människor organiserar sina vanor och sättet att leva så att det bildas ett gemensamt levnadssätt. Uppkomsten av en kultur kan därför liknas vid detsamma som uppkomsten av ett organiserat samhälle med tydliga normer och regler för den gemensamma livsföringen (Jansson, 2002:24f).
En informant berättar om sin uppfattning av den samiska kulturen och att bland annat är renen, språket, kolten, sättet att leva, men även att jakt och fiske kan räknas hit. Hon berättar även att de aldrig pratar om samisk kultur hemma. Detta är någonting som det enbart talas om då det kommer turister. Alice tror att detta beror på att turisterna tidigare har hört talas om begreppet och då lättare kan relatera till innebörden av detta (Alice, informant). En annan aspekt kan vara att kultur är inrutat i människors vardag och begreppet därför tas för givet. Begreppet är inte mätbart eftersom dess egenskaper varierar mellan olika tider och miljöer.
4.3 Sameby eller sameförening?
I SSR är 42 samebyar medlemmar. Det finns även 14 sameföreningar som erhåller medlemskap i SSR. Till skillnad från en sameförening, som får lov att bedriva all kulturverksamhet inom det samiska, får en sameby enbart bedriva renskötsel. Det är länsstyrelsen som fastställer det geografiska området för samebyn samt det tillåtna antalet renar inom dessa områden. En sameby är alltså inte en faktisk by, utan ett stort geografiskt område. Vem som helst får bli medlem i en sameförening men för att vara medlem i en sameby måste personen arbeta med renskötsel. I dagsläget är det enbart samer som får lov att bedriva renskötsel och i Sverige finns det omkring 3 000 renskötande samer. De olika samebyarna kan skilja sig mycket från varandra, dels vad gäller levnadssätt, men även i strukturen av samhället. Vi kommer i det fortsatta arbetet endast att beröra kontexten i den by där vi utförde studien.
4.4 Renskötsel som livsstil
Vår studie är utförd i en av Sveriges nordligaste fjällsamebyar. En fjällsameby innebär att det bedrivs renskötsel i fjällkedjan. Samebyn vi besökte har 52 medlemmar, alltså 52 personer som jobbar med renskötseln och det tillåtna antalet renar är 10 200 (Alice, informant). För att göra rennäringen mer konkurrenskraftig används ny teknik. Gamla traditioner möter mobiltelefoner, helikoptrar och snöskotrar, vilket dock tenderar att göra gammal samisk kunskap mindre användbar. Ett exempel på en kunskap som tenderar att försvinna är lärdomen om hur renen bör lastas inför flytten upp till fjällen eftersom det numera istället används bilar. (Uddenberg, 2000:9, 32). Det mest centrala för många samer är renskötseln och renen anses vara både traditions- och kulturbärare (4: www.sametinget.se).
Renskötaren anpassar sitt liv efter renen vilken i sin tur söker efter bra betesmarker.Under sommaren flyttar de renskötande samerna tillsammans med byns alla renar till de norska fjällen. När hösten närmar sig flyttar de ner sina renar från fjällen till ett höstbete, och efter 1 november skiljs de olika familjernas renar åt i ett rengärde. För att markera vem som äger en ren märks den i öronen. Varje person har sin speciella kombination av snitt, vilka utgör ett renmärke. Ett renmärke ärvs från någon av föräldrarna (Kjellström, 2000:71).
.:
Influenser, tendenser och forskartradition
Cultural studies erbjuder många forskares syn inom det breda forskningsfältet medie- och kommunikationsvetenskap. Forskningstraditionen överskrider medvetet disciplinära gränser och är en kombination av olika teoretiska perspektiv (Jansson, 2002:133). Det finns mycket skrivet om såväl identitet som medieanvändning, men för att begränsa oss har vi valt att främst studera de forskare som ligger nära denna studies utgångspunkt. Vi kommer nedan att presentera ett teoretiskt ramverk, inom vilket den kommande analysen ligger. Moores diskuterar att det kan vara svårt att undersöka medier i vardagslivet eftersom de ofta tas för givet (Moores, 1997:234). Det kan, förutom medierna, vara faktorer som ålder, kön, bakgrund och social status, vilka alla är starkt sammankopplade, som har betydelse för identitetsskapandet.
I samernas fall kan konflikten mellan det svenska och det samiska samhället, som diskuterades ovan (se kapitel 4) ha betydelse för identitetsskapandet, men eftersom vårt syfte med denna studie är att undersöka vilken funktion medierna har i den samiska vardagen samt försöka urskilja ett mönster i hur dessa samverkar med den samiska identiteten, kommer vi ej att gå vidare in på denna problematik.
Utifrån de metoder vi har valt att arbeta med, menar vi att det finns en möjlighet att närma sig vilken betydelse medierna har för de utvalda personernas identitetsskapande. Vi vill poängtera att denna studie i huvudsak berör mediernas relation till vardagslivet och identiteten.
5.1 Vardagsliv i fokus
Det var under 1960- och 1970-talen som forskningstraditionen cultural studies etablerades i England och intresset låg främst i att studera människors vardagsliv och meningsskapande. Det var även under denna period som frågor runt identitetsskapandet blev särskilt intressanta., men det är främst under 1990-talet som dettahar blivit ett omdiskuterat begrepp inom såväl cultural studies som andra humanistiskt-samhällsvetenskapliga discipliner och perspektiv.
Identitet betyder enhet eller likhet. Identiteten är inte permanent utan förändras i förhållande till vår omgivning och är historiskt, inte biologiskt, förankrad. Med detta menas att vår identitet inte är medfödd utan ständigt formas av olika intryck. Det blir intressant att studera renskötande samers identitet med tanke på att kontexten de lever i skiljer sig från majoritetssamhällets. Det kommer att vara givande för oss att göra en distinktion mellan två huvudtyper av identitet. Detta eftersom dessa utgår ifrån olika aspekter men att identiteten sammantaget skapas utifrån dels likheter men även distinktioner mellan sig själv och andra. De två huvudtyperna är personlig identitet och social identitet och diskuteras av bland andra Gripsrud.
Vår personliga identitet kan besvaras genom frågan vem är jag?. Genom denna frågar vi vad som är unikt hos oss själv och vad som skiljer oss från andra. Hur vi beskriver oss själv är ett uttryck för den identitet som formats under vårt liv. Identiteten är alltså en del av vem vi är och kan skapas dels utifrån att personen definierar sig gentemot sin omgivning, alltså att han eller hon kan säga vem den är eller inte är i förhållande till de sociala sammanhang den befinner sig i. En persons självbild kan följaktligen
skapas genom igenkännande av delade egenskaper med en annan person, en grupp eller utifrån ett ideal. (Finnegan, 1997:68f; Gripsrud, 1999:20; Hall, 1992:277; Jansson, 2001:126).
Till skillnad från den personliga identiteten, är det genom andra människors uppfattningar som vi till en början får vår sociala identitet, men även genom de sociala sammanhang som vi ingår i, till exempel utbildning, yrke, intressen eller liknande. Andra personers uppfattningar om oss blir mer eller mindre en del av vår egen självbild, en del av vår identitet. Dessa båda identitetsformer är intimt förbundna med varandra men de behöver inte vara sammanfallande. Identiteten är alltså inte singulär, utan har många olika aspekter (Gripsrud, 1999:20).
En harmonisk identitetsupplevelse är å ena sidan när en person känner delaktighet och får bekräftelse på det egna jaget av andra människor i olika sociala gemenskaper, men även att personen upprätthåller en viss grad av självständighet gentemot dessa gemenskaper. Det är med andra ord när vi sorterar intrycken från våra medmänniskor som vi skapar uppfattningar om likheter och skillnader mellan oss själva och andra. Det är sedan delvis utifrån dessa uppfattningar som vi bygger vår identitet. Det finns dock många fler faktorer som influerar vår identitet och en av dessa är vår mediekonsumtion (Gripsrud 1999:18; Jansson 2002:147; Hall 1996:2; Finnegan, 1997:68).
5.2 Ett fönster mot omvärlden
Medierna utgör en viktig faktor i skapandet av identiteten och de omger oss ständigt i vardagslivet. De bidrar i väsentlig grad till våra personliga, lapptäcksartade identiteter, men trots att medieutbudet är mångskiftande är det inte säkert att det speglar och stöder alla de identiteter eller grupper som finns i samhället. Medieutbudet har ändå gemensamt att det kan prägla oss och det liv vi lever, vilka vi är, vad vi gör och hur vi tänker. Johansson menar att medierna fyller en funktion genom att bidra med material till människors identitetsskapande och behov av mening.
Genom mediekonsumtionen kan människor ta del av nya kunskaper om omvärlden, både verkliga och fiktiva. Publiken erbjuds en möjlighet att ”besöka” olika platser och bevittna olika händelser via medierna. TV:n kan liknas vid ett fönster mot omvärlden genom vilket olika intryck kan fångas upp (Gripsrud, 1999:48; Jansson 2002:157; Moores, 1997:216).
Vi menar att dessa intryck ger upphov till en del av identitetsskapandet och kan ta sig uttryck på olika sätt, till exempel att personer ändrar klädstil, musiksmak eller fritidsintressen. Ett mer konkret exempel på detta skulle kunna vara att det blev många fler som sökte till juristutbildningen när TV-serien Ally McBeal började sändas. Det kanske tydligaste exemplet är skapandet och upprätthållandet av nationella identiteter via medierna (jmf Hall, 1992:291ff; Morley, 2001:436f).
5.3 Nya vägar eller gamla val?
Medierna öppnar upp för experiment av identiteter och ger möjlighet till hybriditet, det vill säga komplexa sammansättningar av olika typer av identiteter. Detta kan leda till att sidor av identiteten som tidigare var åtskilda istället förenas, samtidigt som många sidor löses upp eller försvinner. Det kan vara sidor av identiteten som funnits sedan barnsben och som personen skapat under sin uppväxt. När medierna kommer in i vardagen öppnar de upp för alternativa vägar vilket kan leda till att personen ifrågasätter sina gamla val och möjligen väljer nya vägar att gå, det vill säga att upplevelsehorisonten vidgas. Dagens moderna samhälle bidrar alltså till en mer öppen och reflexiv självbild. Med detta menas att ju mer öppen individen blir för informationen som kommer från medierna, desto mer osammanhängande blir identiteten (Gripsrud, 1999: 24f; Johansson, 2002:167ff; Thompson, 1995:207, 232).
En effekt av det ökade medieutbudet är att det blir svårare för personer att skapa en sammansatt självbild eftersom medierna bidrar med ett större mångfald av intryck. Traditioner är inte längre lika starka och människor tvingas att komma fram till en livsstil bland många olika alternativ. Detta
eftersom dagens samhälle erbjuder allt fler valmöjligheter. Reflexiviteten blir viktig eftersom vi associeras utifrån de symboler vi bär. Eftersom det globala medieutbudet erbjuder alternativa livsstilar kan den lokala identiteten bli svagare. Det är inte längre lika viktigt att passa in i det ”normala”, utan gränserna mellan rätt och fel håller på att suddas ut (Giddens, 1997:13; Jansson, 2002:199). Via det stora medieutbudet som finns tillgängligt har vi möjlighet att även ta del av det som inte direkt relaterar till den egna vardagen. Detta kan i sin tur bidra till att vi ändrar uppfattningen och synen på oss själv och det som finns i det lokala börjar kännas allt mer avlägset.
Ett alternativ till detta kan vara att personer förstärker sin lokala identitet på grund av det medieutbud som finns tillgängligt. Detta eftersom de då kan definiera sig utifrån omvärlden och välja bort det som inte relaterar till deras egen vardag och det som ligger nära den egna intressesfären. Det kan handla om att människor tar stor del av det lokala medieutbudet och i viss mån utesluter det övriga utbudet. Även Johansson diskuterar hur medieutbudet inte endast bidrar till överskridanden och experiment med identiteter, utan det kan även ha en konserverande inverkan på vardagslivet, det vill säga att de bevarar redan existerande identiteter (jmf Lull, 2000:99f; Johansson, 2002:171).
5.4 Nyheter eller film?
Det finns sidor i vårt förhållande till medierna som vi inte tänker på till vardags. Vissa av dessa kan även vara vanemässiga, alltså att vi gör dessa val av ren rutin. Det kan handla om så triviala saker som att vi alltid läser tidningen till frukost eller tittar på de TV-nyheter som vi alltid har tittat på. En trygghet som till exempel att skaffa sig vanor kan på så sätt minska risken för överraskningar (jmf Andersson, 2003:212). Det kan vara svårt att förstå mediernas roll i identitetsskapandet om dessa endast ses som en enkel omedveten påverkan där vår identitet blir en ren effekt av det som medierna påfört oss. Vi kan ses som aktiva aktörer eftersom vi i stor
utsträckning väljer att ta del av det medieutbud som intresserar oss. Det blir därigenom en samverkan mellan medierna och vår egen självbild som ligger till grund för hur identiteten utvecklas och uttrycks.
Att vi aktivt väljer det utbud som intresserar oss innebär att vi sällan tar del av det som vi inte redan känner till och har ett uttalat intresse för och vi riskerar därför att inte upptäcka nya saker. Thompson menar att människor selektivt hanterar mediernas inflytande och främst fokuserar på de aspekter vilka är särskilt intressanta. Den information som inte är av intresse, eller inte kan relateras till filtreras bort. Människor försöker bryta ner den information som ges för att få den att passa in i vardagslivet. Ett exempel på detta skulle kunna vara en tonårskille som har David Beckham som idol. Han tar selektivt del av mycket information om Beckham och tar till sig de signaler som associeras med fotboll. Han försöker sedan anpassa dessa till sin vardag, vilket i sin tur bidrar till skapandet av hans identitet (Thompson, 1995:207ff; Johansson, 2002:167; Gripsrud 1999:24f, 350).
5.5 Samlingspunkt och social kompetens
Medier har en central roll i kommunikationen mellan människor och kan fungera som katalysator för samtal och som utgångspunkt för att förmedla uppfattningar och värderingar om omgivningen. Jansson diskuterar att TV: n är en viktig samlingspunkt i hemmet och att en del av umgänget kretsar kring denna. Genom medierna kan personer uttrycka sina känslor, till exempel genom att engagera sig i det som intresserar. Det kan handla om till exempel människor som är medlemmar i en förening och tillsammans kämpar för att förändra någonting de sett eller hört om i medierna. Samtidigt som medierna kan fungera som grund för samvaro, kan de även fungera som ursäkt för att slippa samtala med andra. Medierna kan sägas överta en del av den sociala samvaro som tidigare fanns. Vi kanske hellre sitter hemma och tittar på TV en vardagskväll istället för att gå in till grannen och prata en stund (Drotner et.al., 1996:370; Jansson, 2002:157; Johansson, 2002:178; Moores, 1997:235; Moores, 2000:9).
Medierna fungerar inte enbart som samlingspunkt utan kan även fungera som inlärning av bland annat ideal och social kompetens och det är främst via TV:n som många personer, framförallt barn, skaffar sig förebilder. Medierna lär oss inte enbart hur man kan tänka utan även hur man bör tänka och agera. De ger oss en bild av hur saker bör vara, till exempel olika händelser i livet. Representation av olika samhällsgrupper är därför särskilt viktig, något som vi återkommer till senare i denna diskussion (se kap 6.7) (Drotner et.al. 1996:370; Johansson, 2002:173).
Lull diskuterar hur familjer kan lösa problem utifrån de erfarenheter de tagit till sig efter att till exempel ha tittat på olika såpoperor (Lull 1990:41). Vi menar att liknande exempel kan återfinnas i andra medier, där personer kan diskutera och läsa om andras problem i vardagen, detta kan bidra till att de genom andra lyssnare eller skribenter kan få idéer om lösningar på sina egna problem. Ett annat exempel diskuteras av Moores då det gäller mediernas influenser i vardagslivet. Han diskuterar att till exempel den globala diskussionen om miljö och ekologi som förs i medierna får direkta konsekvenser på vardagslivet och personers inköpsvanor (Moores, 1997: 240). En stor del av vardagsmedvetandet har med andra ord medierna som grund.
5.6 Gemenskap med andra
Samvaron runt TV:n kan vara ett tillfälle att bekräfta samhörighet med en speciell social grupp och vissa gemenskaper är skapade utifrån ett specifikt utbud av symboliska resurser, vilka är tillgängliga för konsumenterna i deras vardag (Drotner et.al., 1996:370f; Moores, 2000:7). Jansson diskuterar att TV:n bidrar till etableringen av föreställda gemenskaper (Jansson 2002: 161). Med förställda gemenskaper menas att publiken kan identifiera sig och känna samhörighet med någonting som till exempel finns på en annan geografisk plats. Personerna blir medvetna om andra människor och företeelser inom den föreställda gemenskapen (jmf Anderson, 1994: 94). Vi menar att det inte enbart är TV:n som förmedlar uppfattningar och
värderingar om omgivningen och bidrar till gemenskaper av olika slag. Vår åsikt är att detta kan komma ur alla medier. Känslan av gemenskap och samhörighet kan även uppstå när en person till exempel lyssnar på radio, läser tidningen eller surfar på Internet (jmf Lövgren 1990:91ff).
Olika medier och genrer tillhandahåller olika möjligheter till att känna samhörighet. Medieanvändningen kan antingen bidra till att bibehålla gemenskap med grupper som bor på andra platser, men även att upprätthålla gemenskap med till exempel den by som man lever i (Tufte, 2003:189). Samtidigt kan medierna ses som förstärkare av olika sociala gemenskaper. Den samhörighet som uppstår kan bekräfta identiteten genom att personer känner gemenskap med det som medierna förmedlar, men även med den tilltänkta publiken. Detta skapar då en föreställd gemenskap vilken även kan vara av betydelse för den egna självbilden eftersom personen kan få bekräftelse på jaget, det finns andra som är som jag.
Ett exempel som gör att personer kan bibehålla, förstärka eller upptäcka nya gemenskaper kan till exempel vara satellit-TV. Enligt Ogan är det många immigranter som inte blir representerade i medierutbudet, vilket kan leda till att många personer skaffar till exempel en parabol för att få ett alternativ till det redan befintliga utbudet (Ogan, 2001:75). Samma sak skulle kunna appliceras på andra minoritetsgrupper i samhället, om dessa inte känner sig representerade i medierna. Vilken användning som planeras utifrån inköpet blir en form av förhandlig mellan användaren och mediet. Det kan antingen handla om att den ger möjlighet att ta del av andras verkligheter utanför det samhälle vi lever i. Samtidigt menar vi att detta kan bidra till social positionering eftersom personer kan definiera sig själv gentemot andra som inte har satellit-TV. Vad du vill säga med ditt inköp är sammankopplat med vad du aktivt vill uttrycka med din identitet och de symboliska resurser du vill sammankopplas med.
5.7 Att synas
Låt oss nu återkomma till representationens betydelse för identitets-skapandet. Medierna är viktiga när det gäller den offentliga representa-tionen mellan olika grupper i samhället. Detta är särskilt viktigt när maktfördelningen mellan de sociala grupperna är ojämn. En konsekvens av detta är att medierna hjälper till att skapa generaliseringar av olika grupper i samhället. De skapar även generaliseringar av verkligheten vilket bidrar till att vi får en uppfattning vilken inte alltid stämmer överens med denna (Cottle, 2000:2; Thompson 1995:208f). För att skapa en känsla av gemenskap i medierna antyds ofta ett gemensamt vi och publiken benämns
många gånger som du eller ni.
Det finns dock en problematik i detta vilket, enligt Moores, är att en del av publiken kan hasvårare att identifiera sig med det som visas (Moores, 1997:217). Samtidigt kan det finnas personer som kan se sin förväntade roll, men ändå ej kan känna samhörighet med den framhållna gruppen. Dessa personer står utanför definitionerna och därmed utanför den gemenskap eller distinktion som skapas. Detta kan uppstå då personerna känner att de ej blir rättvist representerade i de medier som finns. Detta kan ha betydelse för identitetsskapandet eftersom det då enbart är skillnader mellan den egna gruppen och det som medierna representerar som framkommer, men få eller inga likheter.
5.8 Teori kopplat till studien
Ovanstående teori kommer att appliceras på vår studie genom att denna utgår från att medierna får stor del av det vardagliga livet och att dessa kan kopplas till identitetsskapandet. Att studera mediekonsumtionen är viktigt eftersom våra informanter genom denna kan ta del av olika världar. Medierna bidrar med material till informanternas identitetsskapande genom att dessa gör olika val i det stora utbud som finns tillgängligt och Utifrån medierna får vi influenser, vilka samspelar med identiteten. Att
våra informanter lever som ett minoritetsfolk kan påverka de val som görs i medieutbudet eftersom detta främst återspeglar majoritetssamhället. Informanterna kan delvis definiera sig själv, genom likheter eller olikheter, utifrån det medieutbud som de tar del av.
De val som görs kan beröra olika typer av gemenskaper, dels med en fysisk grupp och dels med en imaginär. Att studera gemenskapers relation till medierna är intressant eftersom dessa kan inverka på vilka gemenskaper som uppkommer samt på vilket sätt de uppkommer. Att dessutom vara underrepresenterade i medieutbudet kan ha betydelse för de val som görs och därför har vi även valt att ta hänsyn till teorier runt representation.
.:
Att göra det osynliga synligt
Vi vill skapa en bra faktagrund inför de kommande diskussionerna och de första delarna (kapitel 6.1-6.4) av analysen kommer därför att bestå av en relativt deskriptiv presentation av de medier som våra informanter använder sig av. Efter de inledande kapitlen som berör medierna finns en diskussion om rutiner i vardagen, vilken leder oss vidare in på lokal och global medieanvändning. Analysen avslutas med en sammankoppling till faktiska och föreställda gemenskaper samt identitetsskapandet.
6.1 Tidningar och tidskrifter
De lokala morgontidningarna når byn varje dag runt lunch och tidningar som Aftonbladet och Dagens Nyheter kommer som allra bäst dagen efter. De flesta av våra informanter prenumererar på NSD, Norrländska Socialdemokraten, vilken är en lokal morgontidning. Informanterna läser olika delar i tidningen, vissa bläddrar igenom den på kvällen medan andra läser den mer noggrant. Det framkom under intervjun att informanterna i första hand läser det som intresserar dem. En informant berättar att han främst läser sporten i denna tidning (Nuorra, Peter, 2004). Eftersom NSD,
till skillnad från andra morgontidningar, kommer till orten samma dag som den ges ut kan det tyckas vara självklart att det just är denna tidning som de flesta informanter prenumererar på.
Det finns även samiska tidningar, utöver de svenska, som informanterna tar del av och dessa är främst Samefolket och Min Aigi. Christiansen diskuterar att människor med ett annat modersmål än det som talas i landet där de bor ofta tar del av tidningar som är skrivna på förstaspråket (Christiansen, 2003:167). Under intervjun berättar en informant om en samisk tidning som hon prenumererar på, vilken utkommer två gånger i veckan och hon tycker att det är en tidning som hon måste ha (Boaris, Johanna, 2004). Att hon benämner detta som måste visar på att det är ett viktigt inslag i hennes vardag att få den samiska tidningen eftersom denna tar upp ämnen som intresserar henne.
När det gäller samiska tidningar och tidskrifter är Samefolket den vanligaste. En informant berättar att hon prenumererar på denna även under de perioder som hon bor utomlands. Hon berättar att hon tycker att det är intressant att få information om vad som händer inom det samiska när hon inte bor i byn och att hon bland annat tar del av denna information via olika tidningar. Hon säger; I Guatemala har jag prenumeration på samefolket fast jag tycker den är jättedålig. När jag är hemma, då läser jag inte den (Boaris, Gun, 2004). Det är viktigt för Gun att hålla kontakten med hemlandet under de perioder som hon bor i Guatemala och hon kan genom sin prenumeration på Samefolket göra detta. Att hon prenumererar på tidningen trots att hon tycker att den är dålig, visar tydligt på vikten av att hålla kontakten med ursprungslandet eller hembyn. Detta är något som ofta är viktigt för människor som av olika anledningar flyttar därifrån eftersom de fortfarande vill känna samhörighet med samhället de kommer från (jmf Christiansen, 2003:157ff).
Att Johanna pratar om sin tidningsprenumeration som ett måste samt att Gun prenumererar på en tidning som hon inte tycker är bra visar på att det inte enbart finns en funktionell betydelse av tidningsläsningen. Genom sitt val av tidning kan de båda informanterna uttrycka sin sociala
tillhörighet och sina värderingar. Informanterna associeras med vissa symboler, vilka bekräftar deras tillhörighet i det samiska samhället (jmf Wadbring, 1997:57).
I tidningsstället hemma hos några av informanterna finns det även sporttidskrifter och diverse magasin. Dessa tidningar och tidskrifter finner vi dock främst hos våra yngre informanter, alltså i Nuorra. Peter, en informant i Nuorra, säger att han prenumererar på en hockeytidning och att han läser nästan allt i denna. En annan informant berättar att hon är intresserad av mode och därför prenumererar på tidskriften Cosmopolitan (Nuorra, Therese, 2004).
Att det främst är de yngre informanterna som prenumererar på tidskrifter utöver det samiska kan bero på att det finns ett mer aktivt intresse utöver det samiska som tillfredsställs genom dessa. En annan anledning kan vara att de yngre informanterna växt upp i ett samhälle där mediebruset blivit allt mer påtagligt och influenser från omvärlden blir tydligare. Detta är ett exempel på det globala utbudets inflytande i det lokala vardagslivet. Under vår vistelse i samebyn blev det tydligt att de yngre informanterna har en större nyfikenhet på omvärlden och fler pratade om att resa till andra platser. Trots detta är det ändå många som värnar om sin samiska livsstil.
6.2 Internet
Många informanter använder sig av Internet för att chatta, leta information eller läsa tidningen. Majoriteten av våra informanter har tillgång till Internet hemma eller på arbetet. Att de inte får papperstidningen förrän senare på dagen kan vara en orsak till att många läser tidningen på Internet istället. En informant berättar att det är mycket lättare att få färsk information i och med att Internet har kommit och att de nu kan få de senaste nyheterna direkt via Internet (Boaris, Gun, 2004). Detta i sin tur kan leda till att många inte längre är särskilt angelägna om att prenumerera på dagstidningar av olika slag.
Internet tillgodoser nyhetsbehovet och fungerar som komplement till övriga medier (jmf Christiansen, 2003:168). Men det finns även andra sätt att använda Internet. Karin berättar att hon brukar vara på Internet ibland och besöker då mest SameNet och Lunarstorm där hon chattar med vänner som hon redan känner (Nuorra, Karin, 2004). Lunarstorm är en internetsida för ungdomar där dessa har möjlighet att få kontakt med nya människor. SameNet är en Internetsida som är skapad främst för samer. På denna sida kan personer chatta, få information om det samiska samhället samt läsa om vad som händer inom politiken. Genom SameNet har användarna även möjlighet att komma i kontakt med olika samiska medier (www.same.net). Denna Internetsida är ett exempel på att nya tekniker blir integrerade i samhället och anpassas till den egna vardagen. Flera andra informanter pratar om att de använder sig av SameNet och Erik påpekar att han oftast använder Internet till att chatta på SameNet (Nuorra, Erik, 2004). Även Therese säger; Det finns SameNet och där brukar jag vara och chatta med kompisar (Nuorra, Therese, 2004).
Vi fann att de olika åldersgrupperna använder Internet och framförallt SameNet på olika sätt. Nuorra använder Internet och SameNet främst till att chatta med sina nuvarande vänner och inte för att skaffa nya kontakter. Många informanter i Boaris tror att medierna behövs för att hålla kontakten och de tror att Internet kan vara bra i den bemärkelsen även om flera av dem inte själv använder Internet på detta sätt. Boaris använder Internet och SameNet främst för att söka information samt för att hålla sig uppdaterade med vad som händer i det samiska samhället.
Vi har något jättebra, SameNet, där finns det lediga tjänster man kan söka, ett forum för samåkning, så det är jättebra /…/ information om vad som händer på sametinget och vad som händer i de olika organisationer som sätter in information från samebyar, SSR (Boaris, Johanna, 2004). En annan informant berättar att han ofta tittar på bilannonser på Internet (Boaris, Oskar, 2004).
En orsak till att personerna i den äldre åldersgruppen inte använder Internet på samma sätt som informanterna i Nuorra är att den äldre åldersgruppen kan vara medvetna om att deras vänner inte besöker Internet
för att chatta. En annan orsak är att Boaris ej är uppväxta med Internet och att det därför inte faller dem lika naturligt att använda detta för att chatta med vännerna. En informant berättar; Du kan ju få kontakt med alla världens folk genom Internet och olika medier. Jag tror att ungdomarna kan mer dator än min generation, vi har inte vuxit upp med datorn (Boaris, Gun, 2004). Ett problem med att den äldre åldersgruppen inte använder sig av Internet i samma utsträckning som den yngre är att en del information om hur det var förr därmed kan gå förlorad, men samtidigt finns det andra kanaler att tillgå för att föra ut information och den personliga kontakten är viktig i detta avseende. Internet är dessutom inte det enda medium som informanterna framhåller när det gäller kontakten med det samiska.
6.3 Radio
I samebyn med omnejd har människorna möjlighet att lyssna på både svenska, norska och finska radiokanaler. Dessa tre länder arbetar med ett gemensamt projekt vilket bidrar till gemensamma radiosändningar. När vi besökte en samisk familj i deras hem fick vi en inblick i radions betydelse. Ofta fungerar den som ett bakgrundsljud i köket som familjen kan slå sig ned vid och lyssna på om det kommer information eller nyheter av intresse. Radiokanalen som var på vid de tillfällen vi besökte familjen var lokalradion som även sänder samiska program.
När det gäller just kontakten med det samiska är radion det mest använda mediet, något som även flera informanter bekräftar; Radio, det är bara när det är på samiska (Nuorra, Erik, 2004). En annan informant berättar att hon lyssnar mycket på sameradion och att hon hellre lyssnar på denna än på riksradion (Boaris, Johanna, 2004). Genom att informanterna får in sändningar från Sverige, men även från både Norge och Finland har de tillgång till ett stort utbud. Detta utbud sträcker sig till att även omfatta samiska sändningar vilka alla våra informanter lyssnar på i större eller mindre utsträckning. Detta gäller informanterna både i Nuorra och i Boaris.
Den svenska sameradions sändningar är begränsad till en timme och 45 minuter per dag, men eftersom informanterna även har möjlighet att få radiosändningar från grannländerna finns det tillgång till samisk radio ett par timmar om dagen. En effekt av att utbudet är begränsat är att människorna tar del av allt som finns inom framförallt samisk radio, även om de egentligen inte tillhör den tilltänkta målgruppen. De samiska sändningarna blir viktiga eftersom radion i stort sätt är den enda som sänder program, förutom nyheter, vilka riktar sig till den samiska befolkningen. Daniel tror att människor lyssnar på sameradion oavsett vilket program det är, bara för att det är sameradio. Han säger; Det spelar ingen roll om vi gör barnradio det är ändå vuxna som lyssnar bara för att det är sameradio (Nuorra, Daniel, 2004). Radion ger därmed en möjlighet att hålla kontakt med det samiska samhället (jmf Christiansen, 2003:166f).
En annan viktig aspekt av denna diskussion är att informanterna lyssnar på sameradion för känslan av gemenskap. Något som kan bidra till denna gemenskap är det samiska språket och att kunna känna sig delaktig i en språkgemenskap. Detta eftersom språket för många är en viktig faktor för identitetsskapandet. Diskussionen om gemenskap återkommer vi till senare i denna analys (se kapitel 6.10).
Vid användandet av radion är det ingen nämnvärd skillnad mellan de båda åldersgrupperna och flera informanter påpekar att radion är det mediet de tycker allra bäst om. Några av dem berättar; Det är väl radio. Vid kalvmärkning, då har man ju radion på dygnet runt (Nuorra, Erik, 2004),
Radio är jättebra för då slipper man sitta, jag kan lyssna med ett öra (Boaris, Gun, 2004). Att flertalet av våra informanter har växt upp med radion som främsta mediet ser vi som en viktig faktor till varför det är denna som de använder sig mest av och som de känner ligger närmst. En informant säger; Mina föräldrar var väldigt gammalmodiga vi hade bara en radio hemma (Boaris, Oskar, 2004).
En annan anledning till att radion ligger informanterna nära beror på att denna är ett lättillgängligt medium som de tar med sig när de flyttar med renarna till Norge på somrarna. Radion har olika betydelse för olika människor i samhället och dessa tar sig olika uttryck. Våra informanter ser
radion dels som ett bakgrundsorl och som sällskap vid kalvmärkningen, men den fungerar även som informationskanal till det samiska samhället. Att radion är så omtyckt kan därför ses som ett resultat av den renskötande livsstilen (se kapitel 4.4).
6.4 Television
I samebyn kan informanterna till viss del få in finska och norska TV-kanaler utöver de svenska marksända kanalerna. För att få in ytterligare kanaler krävs parabol eller digitalbox. Dan använder, förutom radio och tidningar även, TV och de flesta av kanalerna är svenska. Han har parabol hemma och använder medierna mest för nöje; Det är mest nöje, det är så roligt att titta på vissa program (Boaris, Dan, 2004). Några av de program Dan tittar på är Joe Miljonären och For Love or Money men han tycker även om att titta på olika musikkanaler. Han berättar att han försöker använda samiska medier oftare, trots att han på grund av sitt stora kanalutbud ibland väljer ett annat program framför det samiska (Boaris, Dan, 2004). Även om flera av våra informanter har tillgång till CanalDigital eller liknande är det många som ändå aktivt väljer att titta på samiska program när dessa sänds. Det är flera informanter som säger att de gärna tittar på Oddasat (Samenytt), som sänds på Sveriges Television.
De samiska sändningarna på SVT är begränsade till ungefär 10 minuter per dag. På grund av att det samiska TV-utbudet är begränsat blir en effekt av detta att informanterna i stor utsträckning söker sig till program på andra språk, som till exempel svenska, engelska eller finska. Trots att allt TV-tittande inte ses som intentionellt medför det begränsade samiska utbudet att personerna måste göra ett aktivt val i ett utbud de inte i samma utsträckning kan relatera till sin egen vardag. Detta gäller dock även andra personer i olika sammanhang, och inte enbart våra informanter, eftersom det inte finns ett utbud som enbart riktar sig till en specifik samhällsgrupp.
En informant berättar att när hon tittar på TV blir det både på svenska och samiska nyheter men att hon upplever de samiska nyheterna som viktigare eftersom de känns närmare än de svenska (Boaris, Marianne, 2004). Enligt en annan informant har det varit en stor sak för samerna att få nyheter i TV och hon tittar på dessa även när hon är utomlands (Boaris, Gun, 2004). Då TV-tittandet sker tillsammans med någon är det främst med familjen och endast i enstaka fall sker TV-tittandet tillsammans med vänner (se kapitel 6.9).
Vi kan utifrån ovanstående utläsa att de få samiska program som sänds i TV är av stor betydelse för informanterna i båda åldersgrupperna och att de i så stor utsträckning som möjligt försöker ta del av det som relaterar till den egna vardagen (jmf Thompson, 1995:207ff). Detta gäller ej enbart sändningarna på de svenska kanalerna, utan även det som visas på norska och finska TV-kanaler. En informant berättar att det finns ett större utbud av samiska program i Norge än i Sverige och att många därför tittar mycket på norsk TV (Nuorra, Daniel, 2004). Att det inte är någon skillnad mellan åldersgrupperna kan bero på deras gemensamma bakgrund i det samiska samhället samt på den språkgemenskap som diskuterades i föregående kapitel.
I våra intervjuer berättar informanterna även om ickesamiska program som de tittar på. Det rör sig om allt från debattprogram till dokusåpor. Det är främst de äldre informanterna som tar del av debattprogram medan de yngre hellre väljer att titta på dokusåpor och andra serier. Erik berättar;
Jag följer inte så mycket serier, men jag tittar då och då, bland annat på Big Brother (Nuorra, Erik, 2004). Utifrån våra intervjuer framgår det att det handlar om skilda intressen. En informant i Boaris berättar om sina intressen när det gäller TV-program; Jag tittar gärna på nyheter och om det är någon bra film, men det är mycket sällan, amerikansk skit tittar jag inte på (Boaris, Gun, 2004). En annan berättar; Jag har sån där nyhetsmani /.../ nyheter och debattprogram, jag älskar faktiskt frågeprogram också (Boaris, Johanna, 2004).
