Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups Bergstedt, Bosse & Herbert, Anna (2011). Pedagogik för förändring: Frihet, jämlikhet och
demokrati. Studentlitteratur
Barns rätt i samhället (BRIS). Hämtad från: http://www.bris.se/?pageID=20
Colnerud, Gunnel. (2004). ”Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs”
Pedagogisk Forskning i Sverige. Årg 9 nr 2 (s.81–98) ISSN 1401-6788
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning Dewey, John (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos
Englund, Tomas (2007). Utbildning som kommunikation: Deliberativa samtal som möjlighet. Göteborg: Daidalos
Elvstrand, Helene (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. Linköping: Linköpings universitet Hämtad från: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:229768/FULLTEXT01.pdf
Eriksen Oddvar, Erik & Weigård, Jarle (2000). Habermas politiska teori. Lund: Studentlitteratur
Eriksson, Anette. (2009). Barns delaktighet i förskolan. I: Sandberg, Anette (red.) Med sikte
på förskola- barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag. (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur
Falkner, Carin & Ludvigsson, Ann (2012). God kvalitet i fritidshem. Grund för elevers
lärande, utveckling och hälsa. (Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett
socialt hållbart Malmö)
37
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Tillgänglig:
http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049/God+forsknin gssed+2011.1.pdf. (2014-12-30).
Habermas, Jürgen (2003). Borgerlig offentlighet: Kategorierna "privat" och "offentligt" i det
moderna samhället. Lund: Arkiv
Hammarén, Nils & Johansson, Thomas (2007). Identitet – vilka är du? Stockholm: Natur och kultur
Hartsmar, Nanny & Liljefors Persson, Bodil (red.) (2013). Medborgerlig bildning. Demokrati
och inkludering för ett hållbart samhälle. Lund: Studentlitteratur
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn, Forskningsmetodik: om kvalitativa och
kvantitativa metoder, 2., [rev. och utök.] uppl., Lund Studentlitteratur, (1997).
Klerfelt, Anna & Haglund, Björn (2011). Fritidspedagogik: fritidshemmets teorier och
praktiker. Stockholm: Liber
Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. 1:a uppl. Malmö: Gleerups
Lelinge, Balli (2011). Klassråd: ett socialt rum för demokrati och utbildning: om skola och
barndom i förändring. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola
Lindqvist, Gunilla (1999). Vygotskij i skolan. Lund: Studentlitteratur
Lärarförbundet (2014). Systematiskt kvalitetsarbete- inriktning mot de fritidspedagogiska verksamheterna i skolan. Stockholm: Lärarförbundet
Melin, Eva (2013). Social delaktighet i teori och praktik. Om barns sociala delaktighet i
förskolans verksamhet. Stockholm: Stockholms universitet
Hämtad från: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:606868/FULLTEXT01.pdf Nationalencyklopedin, (2015). Hämtad från:
http://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=demokrati
38
Pihlgren, Ann S. (red.) (2011). Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i
skolan. (1:a uppl.) Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan Sonja (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik. Instutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Pedagogisk
forskning i Sverige årg 8 nr-1-1 (s.70-84) Issn 1401-6788
Rawls, John. (2001). Folkens rätt: Och Åter till idén om offentligt förnuft. Göteborg: Daidalos Runström Nilsson, Petra (2012). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera
elevers behov av särskilt stöd. 2. Uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Skolverket (2014). Allmänna råd för fritidshemmet. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2011b). Fritidshemmet. Lärande i samspel med skolan. Stockholm: Skolverket Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket
Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber.
Tuisku, Jarko (2009). Elevers inflytande under fritidsverksamheten: Metoder för att få barn
att bli mer aktiva och delaktiga i sin tid på fritids. Skolporten Artikel nummer 1/2009.
Hämtad från:
http://www.skolporten.se/app/uploads/2009/01/UL_artikel_1_2009_Jarko_tuisku.pdf UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.
Stockholm: UNICEF Sverige.
Øksnes, Maria (2011). Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad barndom. 1. uppl. Stockholm: Liber.
39
Bilaga. 1
Informationsbrev
Hej!Vi är två studenter som heter Amanda Solvang och Hanna Svensson. Vi läser vår sista termin till lärare i fritidshem på Malmö Högskola. Vi skriver nu vårt examensarbete och gör en studie om elevers delaktighet i fritidshemsverksamheten. Syftet med studien är att undersöka hur delaktiga eleverna är i verksamhetens utformning och hur personalen arbetar med
delaktighet hos eleverna. Vi kommer att söka svar till vår undersökning via intervjuer och observationer. De pedagoger vi intervjuar är frivilliga och kan avbryta sitt deltagande i studien när som helst. All information som vi samlar in kommer att behandlas konfidentiellt. Det vill säga att vi kommer att redovisa materialet så att du inte kan identifieras. När
40
Samtyckesblankett om deltagande
Härmed bekräftar jag att jag erhållit information om studien. Mitt deltagande är frivilligt i studien. ________________________________________________________ Datum, underskrift ________________________________________________________ Namnförtydligande
41
Intervjuguide
Syftet med studie är att undersöka hur delaktiga eleverna är i fritidsverksamhetens utformning och hur pedagogerna arbetar med elevdelaktighet i verksamheten.
Frågeställningar:
Hur arbetar lärare i fritidshem med delaktighet hos eleverna?
Är eleverna delaktiga i verksamhetens utformning, och i så fall på vilket sätt?
Öppningsfrågor och bakgrund Vilken utbildning har du?
Hur länge har du varit verksam pedagog?
Ingående frågor för studien
Vad tänker du på när du hör ordet delaktighet? Vad menas med elevers delaktighet?
Hur vill elever vara delaktiga tänker du?
42 Vilka hinder och begränsningar finns det?
Vad skulle kunna vara annorlunda om du fick bestämma? Hur delaktiga anser du eleverna är i er fritidshemsverksamhet? På vilket sätt är eleverna delaktiga?
Hur arbetar ni för att göra eleverna delaktiga i verksamheten?
Vad går att lämna över till elever och vad funkar inte att lämna till dem?
Intervjuerna kommer att spelas in digitalt för att analyseras och jämföras, vilket ligger till grund för studien.
43
Bilaga. 2
Observationsschema
Skola:
Förskoleklass
År.1
År.2
År. 3
Miljö
Gruppnivå
Individnivå
Personal
Delaktighet
44
Förtydligande
Miljö- beskrivning av miljön där observationen sker. Exempelvis inomhus, litet grupprum
osv.
Gruppnivå- antal elever och beskrivning av gruppen, hur är gruppen? ex. homogen,
heterogen, konlifter osv.
Individnivå- beskrivning av individen eller individerna som är delaktiga i en situation. Personal- antal pedagoger i elevgruppen, hur agerar personalen i situationen?
Delaktighet- konkret beskrivning av situationen, hur delaktiga är eleverna och på vilket sätt?
Observationen sker i anspråk till de etiska forskningskraven som finns. Alla aktörer i observationen är anonyma. Vi kommer att värna om individens integritet. I materialet redovisas inga personliga namn då alla som deltar i vår studie är anonyma.
Observationen är öppen det vill säga att aktörerna är medvetna om vårt besök (Holme & Solvang, 1997). Vi har haft en kontinuerlig kontakt med de skolor vi besöker och har en bra relation med några av de aktörer som observeras. Dock kan det vara svårt för aktörerna att se oss som observatörer då vi har haft en annan roll i verksamheten tidigare, vilket kan försvåra observationens alla moment (Holme & Solvang, 1997).
Vi kommer att besöka respektive avdelning under cirka en timme, observationsschemat fylls i direkt efter besöket. Vi har delat upp observationerna och kommer observera vars en skola inkluderande fyra avdelningar.
Observationerna tros besvara på:
Hur arbetar lärare i fritidshem med delaktighet hos eleverna?