Ahl, Anna-Carin; Falthin, Annika & Nordlöw, Maria (2007): I rummet mellan lek och
konst - formilerade erfarenheter. Stockholm: SMI.
Aulin-Gråhamn, Lena. & Thavenius, Jan. (2003). Kultur och estetik i skolan. Rapporter
om utbildning. Malmö: Malmö Universitet Lärarutbildningen.
Bendroth-Karlson, Marie. (2010). Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur AB.
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med
berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Göteborg; Göteborgs universitet..
Booth, David (1985). “Imaginary gardens with real toads”: Reading and drama in education. Theory into Practice, 24(3), 193-198.
Damber, Ulla; Nilsson, Jan & Ohlsson, Camilla (2013). Litteraturläsning i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB.
Ehrlin, Anna. (2012). Att lära av och med varandra: en etnografisk studie av musik i förskolan i en flerspråkig miljö. Örebro universitet: Örebro.
Granberg, Ann (2001). Småbarns bild-och formskapande: lek med former, färger och
linjer. Stockholm: Liber.
Håkansson, Gertrud (2014). Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur AB. Huebner, Colleen. (2000). Promoting toddlers’ language development through
community-based intervention. Journal of Applied Developmental Psychology, 21: 513-535.
Klerfelt, Anna, & Qvarsell, Birgitta (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups.
Lindqvist, Anna. (2010). Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck. Umeå: Umeå Universitet.
Lindqvist, Anna. (2016). Dans och genus i förskolan - ett tematiskt arbete om rymden och
känslor. I: Styrke, Britt-Marie (red.). Kunskapande i dans - om estetiskt lärande och kommunikation. Stockholm: Liber.
Lindqvist, Gunilla. (2004). Dans i skola och lärarutbildning. I: Karin Bodland (red.). Spår
av dans. Människan, konsten och kunskapen, 20-42. Karlstad: Karlstad University Press.
Lindö, Rigmor (2005). Den meningsfulla språkväven: om textsamtalets och den
gemensamma
litteraturläsningens möjligheter. Lund: Studentlitteratur AB.
Löfdahl, Annica; Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (2014). Förskollärarens metod-
och vetenskapsteori. Stockholm: Liber.
Paulsen, Berit. (1996). Estetik i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB.
Pastorek-Gripson, Märtha. (2016). “Att kunna” i dans - vad är det?. I: Styrke, Britt-Marie(red.). Kunskapande i dans - om estetiskt lärande och kommunikation. Stockholm: Liber
Persson, Gunvor; Wallin, Jessica. (2011). UTVECKLINGSARBETE, S. N. A. F., & SKOLAN, I. Ska vi läsa en bok?. Skolportens nättidskrift Undervisning och Lärande. URL: www.skolporten.com/U&L
Pramling Samuelsson, Ingrid; Asplund Carlsson, Maj; Olsson, Bengt; Pramling, Niklas & Wallerstedt, Cecilia (2008). Konsten att lära barn estetik. En utvecklingspedagogisk
studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Göteborg: Norstedts Akademiska
Förlag.
Riddersporre, Bim, & Söderman, Johan (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur.
Simonsson, Maria (2004). Bilderboken i förskolan: en utgångspunkt för samspel. Linköping: Linköping Universitet.
Säljö, Roger (2013). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Vygotskij, Lev. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB. Westerlund, Monica. (2009). Barn i början: språkutveckling i förskoleåldern. Stockholm: Natur & Kultur.
Wolmesjö, Susanne. (2006). Rörelseaktivitet: lek & lärande för utveckling av individ &
Elektroniska källor
Skolverket (2016): Om PISA 2015. Hämtad 2016-11-22:
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/om-pisa-2015-1.255083
Lärarförbundet (2014): Förskolan banar väg för högre kunskap. Hämtad 2016-11-03, från;
Bilaga 1
Förfrågan om att delta i en studie om att bearbeta böcker med andra uttrycksformer i förskolan
Syftet med studien är att få veta mer om hur man kan arbeta med att bearbeta barnböcker i förskolan med hjälp av andra uttrycksformer, och varför det skulle vara ett lärandetillfälle för barnen i förskolan. Därför vänder vi oss till pedagoger för att få inblick i hur det arbetas praktiskt med detta i förskolan.
Studien är ett examensarbete på grundnivå och är en del av Förskollärarutbildningen vid Umeå Universitet. Studien kommer att genomföras med intervjuer. Intervjun kommer att beröra din uppfattning/erfarenhet av att arbeta med barnböcker i förskolan, att bearbeta böcker med hjälp av andra uttrycksformer med barnen och hur du ser på det lärande som kan
möjliggöras med hjälp av böcker. Intervjun beräknas ta 30-60 minuter. Intervjun kommer att spelas in och skrivas ut i text.
Den information som lämnas kommer att behandlas säkert så att ingen obehörig kommer att få ta del av den. Redovisningen av resultatet kommer att ske så att ingen individ kan
identifieras. Resultatet kommer att presenteras t i form av ett examensarbete. När examensarbetet är färdigt kommer det att finnas i en databas vid Umeå Universitet.
Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt. Du kommer ha möjlighet att ta del av examensarbetet genom att få en kopia av arbetet.
Deltagandet är helt frivilligt och Du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering.
Ditt deltagande i intervjun är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan att motivera varför. Vi som ansvarar för studien heter Tissla de Vos och Angelica Ruthberg.
Om du har några frågor så hör av dig till oss:
Student Student Mail Mail:
Telefon nummer: Telefon nummer:
Bilaga 2
Intervjufrågor: förskollärare
“Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,” (Skolverket, 2010:s.10).
1. Hur länge har du arbetat i förskolan?
2. Vilken utbildning har du? När utbildade du dig? 3. Hur arbetar ni med litteratur på förskolan?
4. Vad är din erfarenhet av läsning för/med barnen på förskolan?
5. Hur valde ni denna lässituation? Har ni provat andra sätt att läsa på? Vilka? För och nackdelar med de olika sätten?
6. Hur väljer ni böcker till förskolan?
7. Berätta om en situation där du sett att barnen bearbetat läsningen i en annan aktivitet (planerad eller i fri lek).
8. Vad ser du som positivt/negativt med att arbeta med att tolka litteratur med barn?
Bilaga 3
Intervjufrågor: Anna Lindqvist
1. Vilken utbildning har du? (Hur länge sedan var det du utbildade dig? Vad arbetade du med innan du blev danslärare? Hur kom det sig att du började forska?)
2. Berätta om vad som fick dig att inrikta dig på genus och dans. 3. Vilken erfarenhet har du av läsning med små barn?
4. Hur kom det sig att du valde att använda barnböcker som utgångspunkt för dansaktiviteter?
5. Hur tänker du när du väljer böcker att arbeta med?
6. Berätta hur du tänker om att arbeta på detta sätt i en förskoleverksamhet.