Allwood, C. M. & Erikson, M. G., 2010. Grundläggande vetenskapsteori - för psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Baker, D. L. o.a., 2020. Effects of a read aloud intervention on first grade student vocabulary, listening comprehension, and language proficiency. Reading & writing 33, pp. 2697-2724.
Baker, S. K. o.a., 2013. An evaluation of an explicit read aloud intervention taught in whole-classroom formats in first grade. The elementary school journal, 113(3), pp. 331-358.
Beck, I. & Mckeown, M. G., 2001. Text Talk: Capturing the Benefits of Read-Aloud Experiences for Young Children. The reading teacher, pp. 10-20.
Braid, C. & Finch, B., 2015. "Ah, I Know Why…": Children Developing Understandings through Engaging with a Picture Book. Literacy, 49(3), pp. 115-122.
Brinkkjær, U. & Høyen, M., 2020. Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund:
Studentlitteratur.
Chambers, A., 2014. Böcker inom och omkring oss. Stockholm: Gilla böcker.
Christoffersen, L. & Johannessen, A., 2015. Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund:
Studentlitteratur.
Cogshall, C. S., 2020. The Role of Teachers’ Read Aloud Teaching Styles on Intermediate Grade Level Students’ Perceptions of Their Vocabulary Acquisition during Read Alouds.
Diss. Wisconsin: Cardinal Stritch University.
Daud, Z., Kazi, A. S. & Kalsoom, T., 2019. Vocabulary Building through Read-Aloud Strategy of Primary Level Students in Pakistan. Journal of Distance and Online Learning, 5(2) pp. 247-264.
Delacruz, S., 2013. Using Interactive Read-Alouds to Increase K-2 Students' Reading Comprehension. Journal of Reading Education, 38(3) pp. 21-27.
Elam, K. & Widhe, O., 2015. Läslust och litterär förståelse ur ett kroppsligt perspektiv. i: M.
Tengberg & C. Olin-Scheller, red. Svensk forskning om läsning och undervisning. Lund:
Gleerup Utbildning, pp. 171-182.
Fejes , A. & Thornberg, R., 2019. Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. i: Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Fisher, D., Flood, J., Frey, N. & Lapp, D., 2004. Interactive Read-Alouds: Is There a Common Set of Implementation Practices?. The Reading Teacher, pp. 8-17.
Greene, E. B. & Lynch-Brown, E., 2002. Effects of teachers' reading-aloud styles on
vocabulary acquisition and comprehension of students in the early elementary grades. Journal of Educational Psychology, pp. 465–473.
Håland , A., Frafjord, T. & Margaret, E., 2021. The Quantity and Quality of Teachers' Self-Perceptions of Read-Aloud Practices in Norwegian First Grade Classrooms. Early Childhood Education Journal, 49(1) pp.1-14.
Heimer, M., 2021. Läsa för livet - Högläsning och läsning i F-6 och fritidshem. Lund:
Studentlitteratur.
Johnston, V., 2016. Successful Read-Alouds in Today's Classroom. Kappa Delta Pi Record, 52(1), pp. 39-42.
Kindle, K. J., 2010. Vocabulary Development During Read-Alouds: Examining the Instructional Sequence. Literacy, Teaching and Learning, pp. 65-88.
Kulturdepartimentet, 2018. Barns & ungas läsning - ett ansvar för hela samhället, Stockholm: Regeringen.
Läsdelegationen, 2018. Barns & ungas läsning - ett ansvar för hela samhället SOU 2018:57, Stockholm: Kulturdepartementet.
Lane, H. B. & Wright, T. L., 2011. Maximizing the Effectiveness of Reading Aloud. The reading teacher, pp. 668-675.
Larsson, S., 1994. Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. i: B. Starrin & P. Svensson, red.
Kvalitativmetod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur, pp. 163-190.
Lennox, S., 2013. Interactive Read-Alouds—An Avenue for Enhancing Children’s Language for Thinking and Understanding: A Review of Recent Research. Early Childhood Education Journal volume, pp. 381-389.
López, M. M. & Friedman, H. T., 2019. Dont judge a boy by his Face: creating space for empathy, engagement, and skills building through interactive read alouds. Scholarly Journal, 49, pp. 32-38.
Lyman, C., 2010. Reading aloud to middle school students to improve their attitudes about reading. Diss. Mississippi: The University of Mississippi.
Marchessault, J. K. & Larwin, K. H., 2013. Structured Read-Aloud In Middle School: The Potential Impact On Reading Achievement. Contemporary Issues In Education Research, pp.
241-246.
Nordenstam, A. & Widhe, O., 2017. Reading aloud in Secondary School. Exchanging theoretical and practival knowledge. LIR.journal, pp. 96-113.
Ohlsson, A., 2021. Högläsningens funktioner i shared reading. i: J. Pennlert & L. Ilshammar, red. Från Strindberg till Storytel - korskopplingar mellan ljud och litteratur. Daidalos:
Göteborg, pp. 363-388.
Saarijärvi, M. & Bratt, E.-L., 2021. When face-to-face interviews are not possible: tips and
Sandell Ring, A., 2021. Skolverket. [Online]
Available at:
https://www.skolverket.se/download/18.2f324c2517825909a162852/1624518236736/Artikel-7-Interaktiv-lasning-ABD-2.pdf
[Använd 02 02 2022].
Santoro, L. E., Chard, D. J., Howard, L. & Baker, S. K., 2008. Making the Very Most of Classroom Read-Alouds to Promote Comprehension and Vocabulary. The Reading Teacher, pp. 396-408.
Sezer, B. B., Cetinkaya, F. C., Tosun, D. K. & Yildirim, K., 2021. A comparison of three read-aloud methods with children’s picture books in the Turkish language context: Just reading, performance based reading, and interactional reading. Studies in Educational Evaluation, 68, pp.1-9.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket, 2019. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet , Stockholm:
Skolverket.
Skolverket, 2022. Ändrade läroplaner och kursplaner hösten 2022. [Online]
Available at: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/aktuella-forandringar-pa-grundskoleniva/andrade-laroplaner-och-kursplaner-hosten-2022
Stensson, B., 2006. MELLAN RADERNA. Strategier för en tolkande läsundervisning.
Göteborg: Daidalos.
Trost, J (2010). Kvalitativa intervjuer. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel, 2021. Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3). Stockholm, Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet, 2017. God forskningssed , Stockholm: Vetenskapsrådet.
Witte, P. G., 2016. Teaching First Graders to Comprehend Complex Texts Through Read-Alouds. The Reading Teacher, 70(19), pp. 29-38.
Vygotskij, L. S., 1999. Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide
• Hur länge har du arbetat som lärare?
• Vad har du för utbildning?
• I vilken årskurs/årskurser undervisar du nu? Har du tidigare undervisat andra årskurser?
• Anställning?
• Läser du skönlitteratur på fritiden?
• Arbetar du med högläsning i din klass? I vilka ämnen?
• Vad läser du för litteratur när du högläser för eleverna? Någon speciell genre?
• Hur resonerar du kring valet av bok som läses? Har eleverna möjlighet att påverka bokvalet?
• Hur brukar du förbereda högläsningen av den litterära texten?
• Hur mycket undervisningstid läggs på högläsning varje vecka?
• Är högläsningen ett fristående inslag eller följs högläsningen upp vid något senare tillfälle? På vilket sätt i så fall?
• Hur brukar du introducera texter som ska högläsas?
• Gör du alltid på samma sätt när du högläser eller kan det variera?
• Utgår du från någon speciell metod eller teori när du arbetar med högläsning? Varför?
• Använder du dig av några speciella strategier när du högläser? Ex, läsa inlevelsefullt, gestikulerar osv.
• Hur arbetar ni med de litterära texter som högläses? Skrivuppgift? Textsamtal?
• Har eleverna texten framför sig när du högläser?
• Vilket syfte har högläsningen?
• Vad anser du att högläsning kan bidra till för eleverna?
• Ser du några nackdelar med högläsning?
• Ser du några fördelar?
• Hur uppfattar du att elevernas inställning till högläsning är? Uppskattar de det?
• Vad är din egen uppfattning av högläsning i undervisningen?
• Finns det något du skulle vilja ändra eller utveckla gällande dina högläsningstillfällen?
Ex, samtal/diskussioner, använda i andra ämnen etc.
Bilaga 2
Observationsschema
Var? Datum? Tid? Miljö? Placering? Bokval?
Introduktion till uppgiften
Under läsningen, hur?
Efter läsningen:
Övrigt: