Adelman, M., & Kil, S. (2007). Dating Conflicts: Rethinking Dating Violence and
Youth Conflict. DOI: 10.1177/1077801207310800
Aftonbladet. (2019). Mäns våld mot kvinnor börjar tidigt. Hämtat från
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/70MKP3/mans-vald-mot-kvinnor-borjar- tidigt
Andersson, K. (2008). Constructing young masculinity: a case study of heroic discourse on violence. Discourse & Society, 19(2), ss. 139-161. DOI: 10.1177/0957926507085949
Axell, S. (2018). Brott i nära relationer bland unga. Hämtat från
https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2018-06-15-brott-i-nara- relationer-bland-unga.html
Barter, C. (2009). In the Name of Love: Partner Abuse and Violence in Teenage
Relationships. The British Journal of Social Work. Hämtat DOI:
10.1093/bjsw/bcm127
Berns, N. (2001). Degendering the problem and gendering the blame. Gender &
Society, 15(2), 262-281. DOI: 10.1177/089124301015002006
Boethius, S. (2016). Män om våld i nära relationer. i A. Rostami, & C. Edling, Våldets
sociala dimensioner, individ, relation, organisation.
Bolander, E., & Fejes, A. (2019). Diskursanalys. i A. Fejes, & R. Thornberg,
Handbok i kvalitativ analys. (Vol. 3) , ss. 91-116. Stockholm: Liber.
Boréus, K. (2015). Texter i vardag och samhälle. i P. Svensson, & G. Ahrne, Handbok
i kvalitativa metoder, ss. 157-175. Stockholm: Liber.
Boréus, K., & Brylla, C. S. (2018). Kritisk diskursanalys. i K. Boréus, & G. Bergström, Textens mening och makt, ss. 305-354. Lund: Studentlitteratur. Brå. (2009). Våld mot kvinnor och män i nära relationer - Våldets karaktär och
offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Brottsförebyggande
rådet. Stockholm. Hämtat från
https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180002016/13719147207 35/2009_12_vald_kvinnor_man_nara_relationer.pdf.
Brå. (2018). Brott i nära relationer bland unga. Kortanalys 6/2018, Brottsförebyggande rådet, Stockholm. Hämtat från
https://www.bra.se/download/18.c4ecee2162e20d258c4a9ea/1553612799682/ 2018_Brott_i_nara_relationer_bland_unga.pdf
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder, (Vol. 3). Stockholm: Liber.
Delmål 6: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. (u.å). Hämtat från Regeringen:
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhetsmal-6-mans-vald- mot-kvinnor-ska-upphora2/
Fairclough, N. (1995). Media discourse. London: Edward Arnold.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)
i Sverige 2017. Hämtat från Folkhälsomyndigheten:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/s/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-i- sverige-2017/?
FRA. (2014). Violence against women. An EU-wide survey. Hämtat från
https://fra.europa.eu/sites/default/files/fra_uploads/fra-2014-vaw-survey-main- results-apr14_en.pdf
Frenzel, A. (2014). Brott i nära relationer. En nationell kartläggning. (Rapport 2014:8). Brottsförebyggande rådet. Hämtat från
https://www.bra.se/download/18.9eaaede145606cc8651ff/1399015861526/201 4_8_Brott_i_nara_relationer.pdf
Gottzén, L. (2013). Skam, maskulinitet och respons på mäns våld mot kvinnor.
Socialvetenskaplig tidsskrift, 20 (2), ss. 75-92.
Gottzén, L., & Korkmaz, S. (2013). Killars våld mot tjejer i nära relationer. i I. Bohlin, Unga och våld: en analys av maskulinitet och förebyggande
verksamheter, ss. 68-99. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Hämtat från
https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/publ-unga-och- vald.pdf
Håseth, E. (2014). Støte eller støtte?. [Masteruppsats, Universitetet i Oslo]. Hämtat från UiO: https://www.duo.uio.no/handle/10852/41342
Hoppstadius, H. (2018). What is the problem? Representations of Men's Violence Against Women in a Swedish Context. Multidiciplinary Journals of Gender
Studies, 7 (3), 1684-1708. DOI: 10.17583/generos.2018.3737
Isdal, P. (2001). Meningen med våld. Stockholm: Gothia.
Jouriles, E., McDonald, R., Mueller, V., & Grych, J. (2012). Youth Experiences of
Family Violence and Teen Dating Violence Perpetration: Cognitive and Emotional Mediators, Clinical Child and Family Psychology Review, 15 (1),
p.58-68. DOI: 10.1007/s10567-011-0102-7
Kanakaris, Z. (den 24 Mars 2020). Ny rapport avslöjar omfattande våld i ungas
relationer. Hämtat från 1000 Möjligheter - Via TT:
https://via.tt.se/pressmeddelande/ny-rapport-avslojar-omfattande-vald-i-ungas- relationer?publisherId=2705274&releaseId=3271796
Leijman, S. (den 27 november 2019). 10-åringar tittar på nätporr – ”De tittar inte
bara en gång”. Hämtat från SVT Nyheter - Jämtland:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/vanligt-med-vald-i-unga-relationer Motion 2017/18:1032. (den 13 oktober 2017). Våld mot kvinnor och
samtyckeslagstiftningen. Hämtat från Riksdagen:
https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/vald-mot-kvinnor- och-samtyckeslagstiftning_H5021032
Motion 2017/18:2836. (u.d.). Kvinnofrid och familjetrygghet. Hämtat från
https://data.riksdagen.se/fil/05BCEF57-B645-4723-82DE-43054033FB08 Motion 2018/19:2227. (den 5 december 2018). Mäns våld mot kvinnor och andra
former av våld i nära relation. Hämtat från Riksdagen:
https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/mans-vald-mot- kvinnor-och-andra-former-av-vald-i_H6022227 den 13 april 2020
Motion 2018/19:2748. (den 5 december 2018). Insatser mot hedersrelaterat våld och
förtryck. Hämtat från RIksdagen: https://riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/motion/insatser-mot-hedersrelaterat-vald-och- fortryck_H6022748 den 13 april 2020
Motion 2019/20:2826. (u.d.). Liberal politik mot våld i nära relationer och
sexualbrott. Hämtat från https://data.riksdagen.se/fil/E48250F8-5D5C-4133-
BBC6-14D182753351
Motion 2019/20:3248. (u.d.). Trygghet i hela landet. Hämtat från
https://data.riksdagen.se/fil/C71EC6CC-CAF7-4B53-B8C9-55F5E4DEB455 Motion 2019/20:99. (u.d.). Nationellt hjälpnummer för våldsutövare. Hämtat från
Nationalencyklopedin AB. (u.å.). Feminism. Hämtat den 14 juli 2020 från
http://www.ne.se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/feminism NCK. (u.å:b). Ämnesguider om våld i nära relationer. Hämtat från
https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & kultur. Prop. 1997/98:55. (u.d.). Kvinnofrid. Stockholm: Regeringen. Hämtat från
https://www.regeringen.se/contentassets/1733625e719c43b28f073fa9cdec90f2 /kvinnofrid-prop.-19979855 den 24 05 2020
Prop. 2006/07:38. (u.d.). Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. Stockholm: Regeringen.
Särskild debatt i Riksdagen. (den 28 januari 2020). Särskild debatt om mäns våld mot
kvinnor. Hämtat från Sveriges riksdag: https://www.riksdagen.se/sv/webb-
tv/video/sarskild-debatt/sarskild-debatt-om-mans-vald-mot- kvinnor_H7C120200128sd
SFS 2019:909. (u.d.). Socialtjänstlag. Hämtat från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Skr. 2007/08:39. (u.d.). Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor,
hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Hämtat
från Regeringens skrivelse: https://www.regeringen.se/rattsliga- dokument/skrivelse/2007/11/skr.-20070839/
Skr. 2016/17:10. (u.d.). Makt mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd
framtid. Hämtat från Regeringens skrivelse:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2016/11/skr.- 20161710/
Socialstyrelsen. (2016). Våld - Handbok om socialtjänstens och hälso- och
sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Hämtat från Socialstyrelsen:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/handbocker/2016-6-37.pdf
Socialstyrelsen. (2019a). Kvalitetsutveckling av arbetet mot våld i nära relationer. En
slutredovisning av kompetensstödet och. Socialstyrelsen. Hämtat från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-9-6389.pdf
Socialstyrelsen. (2019b). Våld i nära relationer. Socialstyrelsens. Hämtat från https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara- relationer/
SOSFS 2014:4. (u.d.). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. Socialstyrelsen. Hämtat från https://www.socialstyrelsen.se/regler- och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/20144- om-vald-i-nara-relationer/
SOU 2014:49. (u.d.). Våld i nära relationer – en folkhälsofråga. Förslag för ett
effektivare arbete. Regeringen. Hämtat från
https://www.regeringen.se/contentassets/9d9b0adf4a844a77836ffa9ca6b466df /vald-i-nara-relationer---en-folkhalsofraga-forslag-for-ett-effektivare-arbete- del-1-av-2-sou-201449
SOU 2015:55. (2015). Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och
hedersrelaterat våld och förtryck. Stockholm: Regeringen.
Svensson, P. (2019). Diskursanalys. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Ungarelationer.se. (2020). Ett år med ungarelationer.se - erfarenheter och kunskap
Möjligheter 2020, Stockholm. Hämtat den 7 april 2020 från
https://static1.squarespace.com/static/5b976f43b40b9d9c911d05dc/t/5e78df94 5c0369649fb8a8df/1584979877931/Ett+%C3%A5r+med+ungarelationer+rap port+killars+v%C3%A5ld+mot+tjejer+digital.pdf?fbclid=IwAR0LRib59Tquz YSZnk5SIWcZUgLbMF22NfWeODJn4K1UA8bHMUhc_XHjM00
Wenneberg, S. (2011). Socialkonstruktivism – positioner, problem och perspektiv. Johanneshov: TPB.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk -
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
WHO. (2002). World report on violence and health. Geneva: World Health Organization.
WHO. (2016a). Global plan of action to strengthen the role of the health system
within a national multisectoral response to address interpersonal violence, in particular against women and girls, and against children. Hämtat den 13 april
2020 från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/252276/9789241511537- eng.pdf;jsessionid=AB2456BE3016AC2C44FAC26D28C61081?sequence=1# __utma=1.180174003.1585122508.1585130494.1585132869.3&__utmb=1.0. 10.1585133039&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1585132869.3.2.u.
WHO. (2016b). Youth violence. Hämtat den 13 april från World Health Organization: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/youth-violence
Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys: som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Øverlien, C. (2018). Våld mellan ungdomar i nära relationer. Socialvetenskaplig
tidskrift, 25(1), ss. 47–86. DOI: 10.3384/SVT.2018.25.1.2382
Øverlien, C., Hellevik, P., & Korkmaz, S. (2019). Young Women’s Experiences of Intimate Partner Violence – Narratives of Control, Terror, and Resistance.