Adler, B. (2007). Dyskalkyli & Matematik. Nationella utbildningsbolaget.
Ahlberg.A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik- att bygga broar. Liber.
Alarcon, M., DeFries, J., Light, J., & Pennington, B. (1997). A twin study of mathematics disability. Journal of Learning Disabilities, 30(6), 617-623. doi: 10.1177/002221949703000605 Alatalo, T. (2017). Förskollärares och grundskollärares uppfattningar om undervisning och lärande i
förskoleklass. Pedagogisk forskning i Sverige, 22(1-2), 79-100. Diva. http://www.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A942604
Ashcraft, M. H. (2002). Math Anxiety: Personal, Educational, and Cognitive Consequences. American Psychological Society, 11(5), 181-185. doi: 10.1111/1467-8721.00196
Aunio, P., & Niemivirta, M. (2010). Predicting children's mathematical performance in grade one by early numeracy. Learning and Individual Differences, 20(5), 427-435.
doi:10.1016/j.lindif.2010.06.003
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur.
Bengtsson, M. (2012). Matematik och flerspråkighet: Där Invandrarelever lyckas. Acta Didacta Napocensia, 5(4), 17-24. doi:http://www.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A476716&dswid=6136
Bentley, P-O. (2012). Framgångsrik undervisning med fokus på det matematiska innehållet. Bilaga 1. I Skolverket (2012). Utökad undervisningstid i matematik. Hur en ökning av
undervisningstiden kan användas för att stärka elevernas matematikkunskaper. Rapport 378. Skolverket.
Björklund, C. (2008). Toddlers´ oppurtunities to learn mathematics. International Journal of Early Childhood, 40(1), 81-95. Hämtat från https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1007/BF03168365 Björklund, C. (2014). Powerful teaching in preschool – a study of goal-oriented activities for
conceptual learning. International Journal of Early Years Education, 22(4), 380-394. doi:10.1080/09669760.2014.988603
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet - att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Liber.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Carbonneau, K., Marley, S. C., & Selig, J. P. (2013). A meta-analysis of the efficacy of teaching mathematics with concrete manipulatives. Journal of Educational Psychology, 105(2), 380- 400.doi: 10.1037/a0031084
Clarke, B., Doabler, C. T., Smolkowski, K., Baker, S. K., Fien, H., & Cary, M. S. (2016). Examining the Efficacy of a Tier 2 Kindergarten Mathematics Intervention. Journal of Learning
Disabilities, 49(2), 152-165.doi: 10.1177/0022219414538514
Clements, D. H. (1999). Concrete manipulatives, concrete ideas. Contemporary Issues in Early Childhood, 1(1), 45-60.doi:10.2304/ciec.2000.1.1.7
Creswell, J. W., & Poth, C. N. (2018). Qualitative Inquiry and Research Design: Choosing Among Five Approaches. SAGE Publications.
Denscombe, M. (2019). Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur.
Doverborg, E., & Pramling Samuelsson, I. (2004). Förskolebarn i matematikens värld. Liber.
Dowker, A. (2005). Early Identification and Intervention for Students With Mathematics Difficulties. Journal of Learning Disabilities, 38(4), 324-332. doi:10.1177/00222194050380040801 Dowker, A., Sarkar, A., & Looi Yen, C. (den 25 April 2016). Mathematics Anxiety: What Have We
Learn in 60 Years. Frontier in Psychologi, 1-16. doi:10.3389/fpsyg.2016.00508
Duncan, G. J., Dowsett, C. J., Claessens, A., Magnuson, K., Huston, A. C., Klebanov, P., Japel, C. (2007). School Readiness and Later Achievement. Developmental Psychology, 43(6), 1428- 1446. doi: 10.1037/0012-1649.43.6.1428
Dyson, N. I., Jordan, N. C., & Glutting, J. (2011). A Number Sense Intervention for Low- Income Kindergartners at Risk for Mathematics Difficulties. Journal of Learning Disabilities, 46(2), 166–181.doi:10.1177/0022219411410233
Ejersbo, L. R. (2016). Number Sence as the Bridge to Number Understanding. I L. Lindenskov (red) Inclusion in Mathematics (189-202). Danish School of Education Aarhus University. Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Karlstad University Studies,
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:845486/FULLTEXT01.pdf.
Engtröm, A. (2007). Varför är textuppgifter så svåra? Förhållande mellan matematik och språk. Nämnaren, 4, 13-17.
Engvall, M. (2013). Handlingar i matematikklassrummet: En studie av undervisnings-verksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus.(Serie, 978-91-7519-493-6) [doktorsavhandling, Linköpings universitet,institutionen för beteendevetenskap och
lärande.].Diva.https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:660675/FULLTEXT01.pdf Eriksson Gustavsson, A.-L., Forslund Frykedal, K., & Samuelsson, M. (2018). Specialpedagogik- i,
om, för och med praktiken. Liber.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Handbok i kvalitativ analys. Liber.
Geary, D. C. (2011). Cognitive Predictors of Achievement Growth in Mathematics: A 5-Year Longitudinal Study. Developmental Psychology, 47(6), 1539-1552. doi: 10.1037/a0025510
Geary, D. C., vanMarle, K., Chu, F. W., Rouder, J., Hoard, M. K., & Nugent, L. (2018). Early Conceptual Understanding of Cardinality Predicts Superior School-Entry Number-System Knowledge. Psychological Science, 29(2), 191-205.doi: 10.1177/0956797617729817
Gelman, R., & Gallistel, C. R. (1978). The child's understanding of number. Harvard University Press. Gersten, R., Clarke, B., & Mazzocco, M. M. (2007). Historical and Contemporary Perspectives on
Mathematical Learning Disabilities. I D. Berch, & M. M. Mazzocco (Red.), Why is Math so Hard for Some Children: The nature and Origins of mathematical Learning Difficulties and Disabilities (7-28). Paul H. Brookes Publishing Co.
Gersten, R., Jordan, N., & Flojo, J. (2005). Early Identification and Interventions for Student with Mathematics difficulties. Journal of learning disabilities, 38(4), 293-304. doi:
Gillberg, C. (2018). Essence: om ADHD, autism och andra utvecklingsavvikelser. Natur Kultur Akademisk.
Griffin, S. (2007). Early Intervention for Children at Risk of Developing Mathematical Learning Difficulties. i D. Berch, & M. M. Mazzocco (Red.), Why is Math so Hard for Some Children: The nature and Origins of mathematical Learning Difficulties and Disabilities ( 373-396). Paul H. Brookes Publishing Co.
Grotherus, A., Jeppsson, F. & Samuelsson, J. (2018). Educational Action Research. Formative Scaffolding: how to alter the level and strength of self-efficacy and foster self-regulation in mathematics test situation, 27(5), 667-690. doi:10.1080/09650792.2018.1538893
Hansson, Å. (2011). Ansvar för matematiklärande: Effekter av undervisning i det flerspråkiga
klassrummet. (Serie; 978-91-7346-711-7) [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Studies in Education Sciences]. Diva.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/26669/3/gupea_2077_26669_3.pdf.
Hellblom-Thibblin, C. (2004). Kategorisering av barns "problem" i skolans värld. En undersökning av skolhälsovårdsrapporter läsåren 1944/45-1988/89. (serie; 915546002X) Uppsala Universitet.
Häggblom, L. (2000). Räknespår: Barns matematiska utveckling från 6 till 15 års ålder. Åbo akademis förlag.
Högskoleförordningen. (2021, 7 januari). Högskoleförordningen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
Jacobsson, K., & Skansholm, A. (2019). Handbok i uppsatsskrivande- för utbildningsvetenskap. Studentlitteratur.
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling-Lärande som
begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige, 3-4, 152-170. Jitendra, A. K., & Star, J. R. (2011). Meeting the Needs of Student with Learning Disabilities in
Inclusive Mathematics Classrooms: The Role of Schema-Based Instruction on Mathematical Problem-Solving. Theory Into Practice, 50(1), 12-19. doi:10.1080/00405841.2011.534912 Jordan, N. C., Glutting, J., & Ramineni, C. (2010). The importance of number sense to mathematics
achievement in first and third grades. Learning and Individual Differences, 20(2), 82-88.doi: 10.1016/j.lindif.2009.07.004
Kallberg, P. (2018). Två lärarkategoriers arbete med sociala relationer i övergången från förskoleklass till årskurs 1.(Serie: 1651-4238;274) [Doktorsavhandling, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation]. Diva. http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1250163/FULLTEXT01.pdf
Karlsson, I. (2016). Special and Specific Educational Needs in School Mathematics. i L. Lindenskov (Red.), Special Needs in Mathematics Education. (53-66).: Danish School of Education Aarhus University.
Karlsson, I. (2019). Elever i matematiksvårigheter- Lärare och elever om låga prestationer i matematik.[Doktorsavhandling, Lunds universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap] https://portal.research.lu.se/ws/files/66260850/Ingemar_Karlsson_komplett_1_.pdf Klingberg, T. (2011). Den lärande hjärnan. Natur och kultur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Kyttälä, M., Auno, P., & Hautamäki, J. (2010). Working memory resources in young children with mathematical difficulties. Scandinavian Journal of Psychology, 51(1), 1-15.
doi:10.1111/j.1467-9450.2009.00736.x
Larsson, M. (2015). Orchestrating Mathematical Whole-Class Discussions in the Problemsolving classroom. Theorizing challenges and Support for teacher.(Serie:978-91-7485-242-4) [Doktorsavhandling, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation]. Diva. http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:865533/FULLTEXT02.pdf
Lennerstad, H. (2005). Matematikens dubbelnatur - underflyende innehåll,självtillräckligt språk. 2005, 14(2), 27-55. Utbildning och demokrati, 14(2), 27-55.
Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli- finns det?- Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Nationellt centrum för matematikutveckling, NCM.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos- matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Liber.
Lundqvist, J. (2018). Tidiga insatser och barns utbildningsvägar- inkludering och specialpedagogik. Natur & Kultur.
Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman. Studentlitteratur.
Löwing, M., & Kilborn, W. (2002). Baskunskaper i matematik: för skola, hem och samhälle. Studentlitteratur.
Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla: Nödvändig för elever med inlärningssvårigheter (2 uppl.). Studentlitteratur.
Malmer, G. (2006). Mer muntlig matematik – bra för alla. Nämnaren, 2, 22-23.
Mazzocco, M., & Räsänen, P. (2013). Contributions of longitudinal studies to evolving defintions and knowledge of developmental dyscalculia. Trends in Neuroscience & Education, 2, 65-73. doi: 10.1016/j.tine.2013.05.001
McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal: en handbok. Nationellt centrum för matematikutbildning.
McIntosh, A., Reys, B., & Reys, R. (1992). (1992). A proposed framework for examining basic number sense. For the Learning of Mathematics(12), 2-8.
McNeil, S. (2016). Students Experiencing Severe Difficulty in Learning Maths: What Resources Are Available to Help These Students? . Kairaranga, 17(1), 32-35.
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1240279.pdf
Morsanyi, K., Ni Cheallaigh, N., & Ackerman, R. (2019). Mathematics Anxiety and Metacognitive Processes: Proposal for a New LIne f Incuiry. Psychological Topics, 28(1), 147-169. doi.org/10.31820/pt.28.1.8
Nilholm, C. (2018). Teori i examensarbetet- en vägledning för lärarstudenter. Studentlitteratur. Nunes, T., Bryant, P., Barros, R., & Sylva, K. (2011). The relative importance of two different
mathematical abilities to mathematical achievement. British Journal of Educational Psychology, 82, 136-156.doi: 10.1111/j.2044-8279.2011.02033.x.
Olteanu, L. (2016). Framgångsrik kommunikation i matematikklassrummet. (Serie: 978-91-88357-42-7)
[Doktorsavhandling, Linnéuniversitet,Institutionen för matematik]. Diva.https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1045390/FULLTEXT03.pdf.
Pettersson, E. (2008). Hur matematiska förmågor uttrycks och tas omhand i en pedagogisk praktik. Växjö universitet.
Reeka, H., Hanisch, H., & Ytterhus, B. ((2019)). Inclusion in psysical education: Teacher´s attitudes and students experience. A systematic review. International Journal of Disability,
Development and Education., 66(1), 36-55. doi:10,1080/1034912X.2018.1435852 Risbäck, E. (2008). På tal om matematik. LiuTryck.
Rosenqvist, J. (2007). Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender, reflektioner kring specialpedagogik- sex proffesorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådet.
Runström Nilsson, P. (2017). Pedagogisk kartläggning-att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd: Gleerups Utbildning AB.
Scalise, N. R., Dauberta, E. N., & Ramani, G. B. (2017). Narrowing the Early Mathematics Gap: A Play-Based Intervention to Promote Low-Income Preschoolers’ Number Skills. Journal of Numerical Cognition, 3(3), 559-581. doi:10.5964/jnc.v3i3.72
SFS 2010:800. Skollag. Utbildningsdepartementet.
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli- vad är det då? En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. (Serie: 91-7264-047-2)
[Doktorsavhandling, Umeå universitet, Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap.] Diva. http://umu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:144488/FULLTEXT01.pdf.
Skolinspektionen. (2015). Undervisning i förskoleklass. En kvalitetsgranskning. Rapport 2015:03. Skolinspektionen.
Skolinspektionen. (2020). Kartläggning och tidiga stödinsatser i förskoleklassen. Skolinspektionen. Skolverket. (2011). Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder- en
utvärdering av matematiksatsningen. Skolverket.
Skolverket. (2014). Skolverket allmänna råd med kommentarer- Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Skolverket.
Skolverket. (2016). Bedömningsstöd i taluppfattning, DNR2016:1022. Fritzes.
Skolverket. (2017b). Resultat på nationella prov i årskurs 3,6 och 9, läsåret 2016/17.Skolverket. Skolverket. (2019). Nationellt bedömningsstöd i taluppfattning. Skolverket.
Skolverket. (2020a) Kartläggning i förskoleklass. Skolverket.
Skolverket. (2020b)Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser. Skolverket. Skolverket. (2021a, 7 maj). Lärarinformation Hitta matematiken:
https://www.skolverket.se/download/18.35e3960816b708a596c985/1561620016432/Lararinfo rmation_hitta_matematik.pdf
Skolverket. (2021b, 7 maj). Skolverkets föreskrifter om obligatoriska nationella kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet och i matematiskt tänkande i förskoleklass: https://skolfs-
service.skolverket.se/api/v1/download/grundforfattning/2019:16 Skolverket. (2021c, 29 januari). Hitta matematiken.
https://www.skolverket.se/download/18.35e3960816b708a596c985/1561620016432/Lararinfo rmation_hitta_matematik.pdf
Skolverket. (2021d, 29 januari). Kartläggning i förskoleklass.
https://www.skolverket.se/undervisning/forskoleklassen/kartlaggning-i-forskoleklassen SOU 2016:59. På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2016/09/sou- 201659/
Sterner, G. (2015a). Tal, resonemang och representationer- en interventionsstudie i matematik i förskoleklass. [Licentiatsuppsats, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik]. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/39038/1/gupea_2077_39038_1.pdf Sterner, G. (2015b). Tänka, resonera och räkna i förskoleklass. Nämnaren, 20-24.
Sterner, G., Helenius, O., & Wallby, K. (2014). Tänka, resonera och räkna i förskoleklass. NCM. Swan, P., & Marshall, L. (2010). Revisiting mathematics manipulative materials. Australian Primary
Mathematics Classroom, 15(2), 13-19.
Säljö, R. (2014). Läraande i praktiken, Ett sociokulturellt perspektiv. Studentlitteratur. Unenge, J., Sandahl, A., & Wyndhamn, J. (1994). Lära matematik. Liber.
Utbildningsdepartementet. (2019). Skollagen 2010:800 kap 3 Garanti för tidiga insatser i förskolklass och lågstadiet, §4§4a§4b. Regeringskansliet.
Utbildningsdepartementet. (2021,10 maj) SOU 2021:33: https://www.regeringen.se/rattsliga- dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/05/sou-202133/
Vennberg, H. (2020). Att räkna med alla elever: Följa och främja matematiklärande i förskoleklass. (Serie:1650-8858;90) [Doktorsavhandling, Umeå universitet, Institutionen för
naturvetenskapernas och matematikens didaktik,]. Diva. http://umu.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1413144&dswid=957
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Skolverket.
Wallberg, H. (2013). Formativ bedömning i praktiken : från förmedling till förståelse. Gothia utbildning.
Watts, T., Duncan, G., Siegler, R., & Davis Kean, P. (2014). Early Mathematics Knowledge and High School. Educational Researcher, 43(7), 352-360. doi:10.3102/0013189X14553660
Witzel, B. S., Ferguson, C. J., & Brown, D. S. (2007). Developing early number sense for Students with Disabilities. https://idonline.org/article/14618
Witzel, B. S., Ferguson, C. J., & Mink, D. V. (2012). Number Sense- Strategies for helping Preschool through Grade 3 Children develop Math Skills. Young Children, 89-94.
Bilaga 1
Missivbrev
Hej!
Vi heter Maria Gustafsson och Ulrika Enocksson och läser sista året på speciallärarprogrammet med inriktning matematikutveckling på Mälardalens Högskola. Under vårterminen ska vi skriva vårt självständiga arbete. Vi vill undersöka vad bedömningsstödet ”Hitta Matematiken” för förskoleklass, får för betydelse för elevers matematikutveckling.
Vår önskan är att få intervjua utvalda förskoleklasslärare och speciallärare/specialpedagoger kring deras erfarenheter i detta ämne. Förhoppningen är att vårt självständiga arbete ska bidra till kunskap om hur bedömningsstödet kan stödja elevens matematikutveckling.
Vi hoppas att du kan tänka dig att ställa upp på en digital intervju! Intervjun beräknas ta ca 30- 40 minuter. Vi utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer i vårt arbete, vilket innebär att intervjun kommer att spelas in och behandlas anonymt. Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta din medverkan. Intervjusvaren kommer endast användas i denna studie och vi kommer att radera inspelningarna när arbetet har godkänts av examinatorn. Vi hoppas kunna genomföra intervjun i februari.
Om du har någon fundering är du varmt välkommen att kontakta oss eller vår handledare;
Ulrika Enocksson ulrika.enocksson@nacka.se
Maria Gustafsson maria2.gustafsson@vasteras.se
Ulrika Larsdotter-Bodin, handledare MDH ulrika.larsdotter.bodin@mdh.se
Bilaga 2
Intervjuguide
Syftet med vår studie är att få kunskap om och förståelse av hur Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd i matematik får för betydelse för elevers matematikutveckling.
Bakgrund
Berätta om din bakgrund som lärare? Vilken utbildning har du?
Hur länge har du arbetat som lärare/speciallärare/specialpedagog? Hur ser elevsammansättningen ut på den skola du arbetar på? Socioekonomisk bakgrund på eleverna!
Vilken erfarenhet har du av bedömningsstödet ”Hitta matematiken”?
Vad ser f-klasslärare/speclärare för hinder i elevers matematikutveckling i förskoleklass?
Vilka hinder hos eleverna kan du se i matematiken i f-klass? Finns det vissa hinder som är mer vanliga än andra?
Kan du beskriva hur du/ni arbetar med de hinder som ni stöter på/upptäcker?
Hur uppfattar förskoleklasslärare och speciallärare ”Hitta matematiken”?
På vilket sätt uppfattar du ”Hitta matematiken”? Kan du se några styrkor med materialet?
Kan du se några svagheter med materialet? Vilka elever riktar sig materialet till?
Vilka elever gynnas av ”Hitta matematiken”?
Kan du beskriva på vilket sätt ”Hitta matematiken” påverkar elevernas matematikutveckling? Finns det några didaktiska insatser som sätts in utifrån resultatet?
Vad kan ”Hitta matematiken” bidra till ur ett specialpedagogiskt perspektiv?
Hur uppfattar du ”Hitta matematiken” ur ett specialpedagogiskt perspektiv?
Berätta om hur bedömningsstödet som analysverktyg hjälper dig att upptäcka elever som är i behov av specialpedagogiska insatser.
Vad kan ”Hitta matematiken” bidra till ur ett specialpedagogiskt perspektiv? Vad kan specialpedagogisk kompetens bidra med utifrån ”Hitta matematiken”?
Hur påverkar bedömningsstödet de specialpedagogiska anpassningar/ insatser som ni vidtar? Kan du ge exempel på specialpedagogiska anpassningar som tillämpas utifrån bed.stödet?