Databas Datum
Sökord Avgränsningar Antal träffar
Antal lästa abstrakts
Antal lästa artiklar
Antal inkluderade artiklar
CINAHL 2021-04- 12
((MH "Dementia") OR (MH "Dementia, Senile") OR (MH "Alzheimer's Disease")) AND (MH "Pain") AND (MH "Nurs*") 2010–2021 Peer Reviewed. English Language 88 20 11 6 CINAHL 2021-04-12
(Pain OR Pain management) AND Dementia AND Qualitative 2010 – 2021 Abstract Available Peer Reviewed. English Language. Aged: 65+ years 35 10 4 3 CINAHL 2021-04-12 Manuel sökning ord/fras
“Cognition disorder in old age” AND “Pain Management”
2010 – 2021
Abstract Available. Peer Reviewed. English Language.
Aged: 65+ years.
Bilaga II – Artikelmatris
Artikelförfattare, titel, år och land
Syfte Metod, urval och antal deltagare Resultat Kvalitet SBU:s granskningsmall
Brorson, H., Plymoth, H., Örmon, K. & Bolmsjö, I.
Pain Relief at the End of Life: Nurses’ Experiences Regarding End-of-Life Pain Relief in Patients with Dementia
2014, Sverige
Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av smärtlindring i livets slutskede hos patienter med demens.
Kvalitativ metod.
Semistrukturerad intervju. Innehållsanalys.
Inklusionskriterier: legitimerade sjuksköterskor som arbetar vid sjukhusenhet och har hand om dementa patienter. Sjuksköterskorna skulle ha erfarenhet av smärtlindring av dementa patienter i livets slutskede. Sju sjuksköterskor deltog i studien.
Två huvudkategorier identifierades:
1.) Sjuksköterskor upplever svårigheter gällande smärtlindring.
2.) Sjuksköterskor upplever resurser som rör smärtlindring. Obetydliga eller mindre brister. De Witt Jansen, B., Brazil, K., Passmore, P., Buchanan, H., Maxwell, D., McIlfatrick, S., Morgan, S. M., Watson, M. & Parsons, C.
“A tool doesn't add anything”. The importance of added value: Use of
Syftet var att utforska sjukhems-, primär- och sekundärvårdsläkare och sjuksköterskor
användning av
smärtobservationsverktyg i en patientgrupp med avancerad demens och deras perspektiv på praktikutvecklings- och träningsbehov. Kvalitativ metod: Semistrukturerad intervju. Tematisk analys.
23 läkare och 24 sjuksköterskor rekryterades från fem primärvårdskirurgenheter, sex sjukhus, fyra sjukhem och tio vårdhem.
Tre nyckel teman identifierades:
1.) Tillämpning av smärtobservationsverktyg i denna sårbara patientgrupp.
2.) Hinder för användning av
smärtobservationsverktyg och brist på upplevt ”mervärde”.
3.) Perspektiv kring praktisk övning och träning i att bedöma smärta vid avancerad demens och i livets slutskede.
Obetydliga eller mindre brister.
observational pain tools with patients with advanced dementia approaching the end of life—a qualitative study of physician and nurse experiences and perspectives 2018, Irland. Fry, M., Chenoweth, L. & Arendts, G. Assessment and management of acute pain in the older person with cognitive
impairment: A qualitative study 2016, Australien.
Syftet var att förstå akutsjuksköterskors uppfattning kring hantering av smärta hos äldre personer med kognitiv
funktionsnedsättning och presenterar med en lång benfraktur
Kvalitativ metod:
Tematisk analys av data insamlad från semistrukturerad intervju i fokusgrupp.
80 akutsjuksköterskor deltog i studien.
Fem teman identifierades:
1.) Tro på att bekämpa smärtlindring. 2.) Smärtlindring och åldringsprocesser.
3.) Brist på smärtvärderingsverktyg för den kognitivt nedsatta äldre.
4.) Att leverera analgesi - en balanshandling. 5.) Policyhinder för sjuksköterskeinitierad smärtlindring. Obetydliga eller mindre brister. Gilmore-Bykovskyi, A. L. & Bowers, B. J. Understanding Nurses’ Decisions to Treat Pain in Nursing Home Residents with Dementia 2013, USA.
Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor fattar beslut för att
farmakologiskt behandla smärta hos dementa på vårdhem samt att identifiera vilka tillstånd som påverkar
behandlingsbeslut och att utveckla en konceptuell modell som kan vägleda
Kvalitativ metod:
Grundad dimensionell analys. 15 intervjuer.
13 sjuksköterskor deltog i studien. 10 var kvinnor och var 3 män.
Sjuksköterskorna var osäkra på om smärta patienter med demens upplevde smärta.
Misstänkt smärta hos patienter med demens visade sig nästan alltid som en beteendeförändring.
Sjuksköterskors svarade på beteendeförändringen genom att prova flera åtgärder i försök att återföra den boende till normaltillstånd, vilket trots nuvarande rekommendationer inte inkluderade
smärtlindringsförsök.
Obetydliga eller mindre brister.
framtida forskning och klinisk praxis
Sjuksköterskorna upplevde att patienter med demens är den grupp med störst risk att felbedömas,
underbehandlas och få fördröjd behandling av smärta. Karlsson, C., Sidenvall,
B., Bergh, I. & Ernsth, B. M.
Certified nursing assistants’ perception of pain in people with dementia: a
hermeneutic enquiry in dementia care practice 2012, Sverige.
Syftet var att tolka certifierade undersköterskors uppfattning av smärta hos personer med demens under omvårdnad.
Kvalitativ metod: Hermeneutisk textanalys.
Individuella intervjuer med certifierade undersköterskor.
12 deltagare.
Tre teman identifierades: 1.) Vara i ”facing” fasen. 2.) Vara i reflekterande fasen. 3.) Vara i agerande fasen.
Obetydliga eller mindre brister. Lautenbacher, S., Sampson, E. L., Päahl, S. & Kunz, M. Which Facial Descriptors Do Care Home Nurses Use to Infer Whether a Person with Dementia Is in Pain?
2017, Holland.
Syftet med studien var att undersöka vilka
kännetecken i ansiktsuttryck,
vårdgivare förlitar sig på när de drar slutsatsen om smärta hos personer med demens.
Kvantitativ metod
Ett frågeformulär, inklusive artiklar på 13
ansiktssignalement, som extraherades från etablerade observationsskalor för smärta vid demens, skickades till 366 vårdhem i Tyskland. Sjuksköterskorna ombads att observera patienter med demens och sedan bedöma sina observationer med hjälp av ansiktssignalementen, samt att ge en övergripande smärtuppskattning av invånarnas smärta. Regressionsanalyser användes till att identifiera vilka ansiktssignalement sjuksköterskor oftast använder till att dra slutsatsen om en person med demens har ont och för att bedöma smärtans intensitet
79 vårdhem deltog i studien (svarsprocent på 22%) och totalt 284 bedömningsformulär returnerades. De observerade individerna hade måttlig till svår demens och observerades i vardagssituationer. Den
genomsnittliga smärtan uppskattades av vårdgivarna som liten eller måttlig.
Det var framförallt anatomiskt baserade
ansiktssignalement som ”rynka pannan”, ”smalna ögon” samt indikatorer för känslomässig upprördhet ”ser spänd ut,” ser rädd ut ”. Dessa signalement var utmärkande i sjuksköterskornas totala
smärtvärderingar och förklarade cirka 45% av variansen.
Obetydliga eller mindre brister.
Lichtner, V., Dowding, D., Allcock, N., Keady, J., Sampson, E. L., Briggs, M., Corbett, A., James, K., Lasrado, R., Swarbrick, C. & Closs, S. J.
The assessment and management of pain in patients with dementia in hospital settings: a multi-case exploratory study from a decision- making perspective 2016, England.
Syftet var att undersöka hur smärta känns igen, bedöms och hanteras hos patienter med demens på en rad akuta sjukhusavdelningar, för att informera om utvecklingen av ett beslutsstödverktyg för att förbättra smärtlindring för denna grupp. Kvalitativ metod: Fallstudie.
Tematisk analys av icke deltagande observation, granskning av patientjournaler, semistrukturerade intervjuer med vårdpersonal och analys av avdelningsdokument.
Fyra övergripande teman identifierades:
1.) Kommunikation av smärta med demens. 2.) Vårdgivare-vårdtagare kommunikation. 3.) Försök med terapi.
4.) Att tillsammans sätta ihop en bild.
Obetydliga eller mindre brister.
Lundin, E. & Godskesen, T. E. End-of-life care for people with advanced dementia and pain: a qualitative study in Swedish nursing homes 2021, Sverige.
Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ta hand om personer med avancerad demens och smärta i livets slutskede.
Kvalitativ metod:
Semistrukturerad intervju. Tematisk innehållsanalys.
13 sjuksköterskor deltog i studien.
Ett tema identifierades:
Kommunikationsutmaningar: bedöma och lindra smärta. Obetydliga eller mindre brister. Minaya-Freire, A., Ramon-Aribau, A., Pou-Pujol, G., Fajula- Bonet, M., & Subirana- Casacuberta, M.
Syftet var att reflektera över omvårdnadspraxis och identifiera
underlättande faktorer samt barriärer för smärtlindring hos äldre
Kvalitativ metod:
Semistrukturerad intervju. Narrativ innehållsanalys.
En av de viktigaste underlättande faktorer som deltagarna identifierade var yrkeserfarenhet. De viktigaste barriärerna de identifierade var brist på kunskap och färdigheter och brist på tid. Deltagarna föreslog två huvudförbättringar: (1) ett
träningsprogram bestående av tre kurser
Obetydliga eller mindre brister.
Facilitators, Barriers, and Solutions in Pain Management for Older Adults with Dementia 2020, Spanien.
vuxna med demens och föreslå
förbättringsåtgärder.
10 sjuksköterskor deltog i studien. (smärtbedömning och hantering, demens och smärta och farmakologi) och (2) skapandet av ett specifikt register för sjuksköterskor att registrera patientens smärta. Zwakhalen, S. M., Hof, C. E. & Hamers, J. P. Systematic pain assessment using an observational scale in nursing home resident with dementia: exploring feasibility and applied
interventions 2012, Holland.
Syftet var att undersöka genomförbarheten av regelbunden smärtbedömning med hjälp av en observationsskala hos dementa personer på vårdhem med demens och; fastställa interventioner som tillämpas efter diagnos av eventuell smärta.
Kvantitativ och kvalitativ metod. 22 patienter från en geriatrisk avdelning. 6 sjuksköterskor deltog i studien.
Totalt genomfördes 264 smärtbedömningar med hjälp av observationsskala. Av samtliga schemalagda standardiserade bedömningar slutfördes 90%. 60 av 264 bedömningar resulterade i en smärtpoäng. De kompletta datablad (n = 39), inklusive information om den valda interventionen och anledningen till att välja en specifik intervention, visade att en smärtpoäng (n = 17) ofta inte resulterade i någon åtgärd. Majoriteten av åtgärderna bestod av ett icke-farmakologiskt
tillvägagångssätt (n = 19).
Obetydliga eller mindre brister.