Litteratursökning

Eftersom studien utgår från företagsekonomiska teorier enligt den deduktiva processen är litteratursökningen en viktig del för att bidra med relevanta och trovärdiga fakta. Detta eftersom studien i sin tur ska kunna utmynna i ett resultat som bidrar med ny men samtidigt trovärdig kunskap. Trots att det finns mycket forskning på ämnesområdet kapitalstruktur är forskning med fokus på kooperativ och ekonomiska föreningar begränsat. Inga svenska studier har hittats där ekonomiska föreningar undersökts och därför har utländska studier använts som stöd i studien. Sökningen efter litteratur har skett via Google Scholar men främst via Umeå Universitetsbiblioteks databas där specifikt vetenskapliga artiklar sorterats ut tillsammans med våra söknyckelord. Dessa har gjort det möjligt att enkelt urskilja vilka artiklar som är vetenskapligt granskade av andra forskare, vilket underlättat urvalet av källor som varit av värde för denna studie. Utöver denna metod har vi även letat kompletterande litteratur i källförteckningar hos de vetenskapliga artiklar vi lyckats hitta. Genom användningen av vetenskapligt granskad litteratur bidrar det både till objektivitet och förtroende till denna studie.

Böcker har också använts som komplement till de vetenskapliga artiklarna där exempelvis grundläggande teorier gällande kapitalstruktur har beskrivits med hjälp av dessa, medan mer detaljerade aspekter hos de olika teorierna har de vetenskapliga artiklarna bidragit med viktiga fakta genom tidigare studieresultat. Utöver detta har även metodböcker bearbetats för att ge vägledning i valet av metodik genom denna studies gång. Här har bland annat en bok med särskild inriktning på företagsekonomisk forskningsmetod använts (Bryman &

Allen, 2017), vilket har bidragit med ytterligare välgrundade val för just denna studies syfte.

Genom att undersöka och redogöra hur många gånger en studie eller vetenskaplig artikel blivit citerad av andra forskare kan vi i denna studie visa dess relevans och nytta som andra studier har haft av den, men framförallt vill vi även lyfta fakutmet av den fåtaliga forskningen som finns utifrån tabellen nedan. I tabell 1 med antal citeringar visar hur många gånger varje vetenskaplig artikel blivit citerade i andra arbeten enligt Google Scholar, där grundläggande artiklar av exempelvis Modigliani & Miller, Myers, Jensen & Meckling uteslutits från tabellen då dessa är mycket kända namn inom området där deras teorier ofta ses som allmängiltiga. Vi anser det därför viktigare att belysa hur den specialiserade forskningen mot just kooperativ ser ut men eftersom det finns relativt lite forskning inom det kooperativa området för kapitalstruktur visar därmed dessa citeringar relativt låga siffror. Vi anser dock att detta visar på nödvändigheten och nyttan av att undersöka detta ytterligare, på grund av att det finns så pass lite forskning i dagsläget i förhållande till hur det ser ut för aktiebolag eller motsvarande företagsformer. Samtidigt är denna brist en svaghet som måste tas i beaktning vid analys av resultatet av denna studie när slutsatser formas utifrån tidigare forskning och viss kritik måste därmed påpekas. Däremot behöver inte det låga antalet citeringar enbart betyda att de är mindre trovärdiga, då det än en gång finns relativt lite forskning på området. Endast vetenskapliga artiklar har använts i den

31

teoretiska referensramen för de specifika källorna kring tidigare forskning om kooperativ och investerarägda företag. Detta har gjorts för att försöka styrka trovärdigheten ytterligare i denna studie genom att alla artiklar då är expertgranskade.

Tabell 1. Rangordning antal citeringar

Författare Antal citeringar

Lerman & Parliament (1990) 126

Soboh et al. (2011) 49

Arcas-Lario et al. (2014) 30

Ananiadis et al. (2003) 15

Mateos-Ronco & Guzmán-Asunción (2018) 5

Li et al. (2015) 5

Seo & Choi (2016) 4

Nedan följer en tabell av nyckelord som använts vid litteratursökningen i Umeå Universitetsbiblioteks databas. Nyckelorden har inte rangordnats då de har använts både separat och tillsammans vid sökningarna. För att hitta mer specifik litteratur om kooperativ och investerarägda företag har även referenslistorna hos de vetenskapliga artiklarna studerats för att hitta ytterligare relevant och kompletterande litteratur inom området.

Tabell 2. Nyckelord litteratursökning

Capital structure Capital structure + cooperatives

Cooperative Trade off theory

Cooperatives Pecking order theory

Investor owned firms IOF

IOF + cooperative + comparison IOF + cooperative + comparison + capital structure

32 4.8 Källkritik

Enligt Thurén & Werner (2019, s. 12) utgår en god källkritik från fyra principer, vilka är äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet. Med hjälp av dessa grundläggande källkritiska principer kan man därmed bedöma sanningshalten i källorna.

För att uppfylla äktheten ska källan inte vara förfalskad (Thurén & Werner, 2019 s. 27).

Därför har de olika källorna noga valts ut genom att vi i största möjliga utsträckning använt oss av vetenskapliga artiklar, men även andra kompletterande källor som varit nödvändiga där källor från myndigheter och organisationer varit utgångspunkten för denna fakta, exempelvis sidor som Verksamt och Bolagsverket som båda är myndighetsbaserade.

Eftersom de vetenskapliga artiklarna blivit expertgranskade samt att övriga källor noga valts ut genom betrodda och välkända organisationer, författare och myndigheter talar detta för att källorna överensstämmer med vad de utger sig för att vara och därmed är trovärdiga.

Exempelvis Svensk Kooperation är en organisation som vill sprida kunskap om kooperativt företagande och modernisera bilden av detta, där det är flera av de största svenska ekonomiska föreningarna som är medlemmar och initiativtagare till organisationen (Svensk Kooperation, u.å). Det framgår därför att det är en seriös organisation som dessutom har välgrundade rapporter och statistik bakom den information som de utger.

Principen för tid innebär att man bör vara uppmärksam på tidpunkten källan publicerades och tiden mellan relevanta händelser och datainhämtning (Thurén & Werner, 2019 s. 12).

Utifrån detta kan man avgöra om fakta och information ännu är aktuella. De vetenskapliga artiklar som presenterats har gjort undersökningar under en viss tidsperiod och sedan publicerat dessa inom en rimlig tidsram. Tidssambanden anser vi därför vara rimliga för dessa källor. Ju nyare en källa är desto bättre kan givetvis dess resultat även gälla för det aktuella dagsläget. De äldsta källorna i denna studie (Modigliani & Miller, 1958, 1963;

Myers, 1984; Myers & Majluf, 1984; Jensen & Meckling, 1976) ligger till grund för välkända teorier och är erkända författare inom ämnet. Därför är dessa trots åldern relevanta källor som är av stor vikt för grundförståelse i studien. För övrig information och fakta såsom lagar och regler gällande aktiebolag och ekonomiska föreningar har vi använts oss av den senaste lagstiftade och i övrigt senaste informationen som publicerats av myndigheter för att detta ska överensstämma med de faktiska förutsättningarna som gäller.

Det finns en spridning på åldern för tidigare forskning om kooperativ, då den äldsta är från 1990 och den senaste från 2018 (Lerman & Parliament, 1990; Mateos-Ronco & Guzmán-Asunción, 2018). Resultaten från de äldre studierna kan givetvis vara mindre aktuella idag och kunnat gett annorlunda resultat i dagens förutsättningar, men eftersom det finns begränsad forskning på området har vi valt att ta med även äldre källor, dock med beaktning för att resultaten för just dessa studier kanske inte är fullt ut lika aktuella i dagsläget.

För att en källa ska anses vara oberoende ska den inte vara baserad eller uppbyggd på andra källor. Enligt Thurén & Werner (2019, s. 45) kan en källa anses vara trovärdig om minst två oberoende källor kan bekräfta faktan. Exempelvis webbsidorna Visma och Björn Lundén är välkända företag i Sverige som i denna studie bidrar med grundfakta om nyckeltal och begrepp. Genom att vi refererat till båda källor stärker vi vår trovärdighet om att vi använt oss av korrekta beräkningsmetoder och faktapåståenden. På samma sätt har vi genomgående försökt arbeta med våra källor för andra fakta och information i detta arbete.

Enligt Thurén & Werner (2019, s. 73) kan tendensfrihet uppnås genom att man funderar över vilka intressen uppgiftslämnaren egentligen har och man kan därmed ifrågasätta exempelvis om det finns någon eventuell partiskhet som gynnar dennes egna syften. Detta kan dock med fördel balanseras ut genom att man till exempel presenterar två olika källor

33

med motsatt tendens (Thurén & Werner, 2019, s. 74), vilket vi genomgående försökt uppnå i denna studie. De flesta källor upplever vi dock som objektiva och därmed mer oberoende än tendentiösa. Vi har efter bästa förmåga försökt hitta fakta samt studier med olika resultat och synvinklar för att ge oss ett bredare perspektiv på detta område som styrker trovärdigheten samt bidrar till att vi slutligen ska kunna analysera och generera rimliga resultat och förklaringar till vår studie.

4.9 Etik

Enligt Bryman & Bell (2017, s. 141) finns fem olika principer för etik och vetenskapligt skrivande. Dock syftar fyra av dessa fem principer, informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet, till undersökningar där enskilda individer deltagit med sina åsikter och tankar. Inga enskilda individer har deltagit i denna studie och ingen har därmed behövt utsätta sin integritet och därför har vi inte behövt göra några överväganden kring dessa fyra principer. Den femte principen, falska förespeglingar, innebär att vi ska presentera information och fakta som är sann. Vi är därför noggranna med att redogöra så tydligt som möjligt vårt arbetssätt och bearbetning av information från början till slut. Vi har dessutom använts oss av redan existerande data från offentliga årsredovisningar och därför minskar detta risken för oetiska handlingar då andra personer också kan kontrollera datainformationen som vi inhämtat. Vi varit noga med att presentera annan forskning och information på ett objektivt sätt under hela arbetets gång.

Även gällande våra egna resultat är det viktigt att vi överväger och resonerar kring eventuella missvisande resultat och risk för fel i de statistiska modellerna där dessa kan uppstå och kvarhåller ett objektivt synsätt även där.

34

5. Metod

I detta metodavsnitt beskrivs varför vi valt en observationsstudie samt hur målpopulationen och urvalet har definierats. Särskilt noga beskrivningar om urvalet har gjorts för att förklara de problem som skulle kunnat uppstå om inte urvalen av ekonomiska föreningar och aktiebolag liknar varandra tillräckligt mycket sett utifrån deras verksamheter. Därefter diskuteras hur vi gått tillväga med datainhämtning samt bearbetning och hur eventuella fel hanteras. Vi förklarar även vilka variabler som ingår i vår regressionsanalys och avslutar med kritik med vår valda metod.

5.1 Forskningsdesign

Studien kommer genomföras med hjälp av en observationsstudie där årsredovisningar och nyckeltalet soliditet kommer observeras från respektive aktiebolag och ekonomisk förening.

Detta överensstämmer med Lantz (2014, s. 25) definition av observationsstudie, där man observerar och samlar in data utan att påverka denna. En observationsstudie är lämplig då nyckeltalen kommer inhämtas ur årsredovisningar från år 2018, vilket betyder att det är sekundärdata vi baserar studien på eftersom datainformationen redan finns tillgänglig att inhämta (Lantz, 2014, s. 47) genom databasen Retriever Business och från respektive årsredovisning. Detta är en retrospektiv studie (Lantz, 2014, s. 27) eftersom den finansiella datan är baserat på affärshändelser som redan har hänt. Detta betyder också att vi använder oss av en tvärsnittsstudie, vilket Lantz (2014, s. 27–28) beskriver som att man undersöker verkligheten endast en gång vid en viss tidpunkt, där vi i detta fall inhämtat samtlig finansiella data från årsredovisningar från år 2018.

Motsatsen till tvärsnittsstudier som Lantz vidare beskriver är tidsseriestudier. Anledningen till att vi valde att genomföra en tvärsnittsstudie var eftersom det i nuvarande läge inte finns liknande forskning på främst svenska ekonomiska föreningar och aktiebolag och vi ansåg att det vore därför av främsta intresse att få en större övergripande bild av hur eventuella skillnader genom att fånga in flera företag i olika branscher. Om en tidsserie hade valts hade vi därför troligen blivit tvungna att begränsa oss till endast ett fåtal företag på grund av vår begränsade tidsfrist för denna uppsats. Nackdelen med detta hade då varit att vi fått specifik information om ett fåtal företag där vi möjligen också hade hunnit få med deras tankesätt och ageranden kring kapitalstruktur och nyckeltalet soliditet, vilket i sig inte hade varit dåligt, men då hade vi istället endast fått en mycket smal bild av hur eventuella skillnader ser ut och ingen uppfattning om totala skillnader eller inom och mellan olika branscher.

5.2 Population och urval

Målpopulationen är svenska ekonomiska föreningar och svenska aktiebolag med en omsättning på minst tio miljoner kronor och med målsättning att bedriva någon form av egen eller delvis egen operativ näringsverksamhet. Populationen har definierats med hjälp av Retriever Business samt Svensk Kooperation. Rampopulationen har tagits ut i Retriever Business där företag från respektive företagsform har sorterats och valts ut och därmed matchats med målpopulationen.

Urvalet kommer bestå av 22 svenska ekonomiska föreningar och 36 svenska aktiebolag med en omsättning på minst tio miljoner kronor och som bedriver egen operativ näringsverksamhet inom branscherna transport, skog, mejeri, livsmedel, investment, husdjursrådgivning, fastigheter och dagligvaruhandel. Enligt Lantz (2014, s. 108) ger ett större urval bättre skattningar och analyser. I denna studie har vi därför tagit med så många ekonomiska föreningar och aktiebolag som möjligt där även rimliga jämförelser har kunnat

35

göras mellan företagen, till exempel genom att ta med företag av respektive bolagsform inom samma branscher. Vi har utöver detta även tagit med fler antal aktiebolag än ekonomiska föreningar för att utöka urvalet samt på grund av att det ofta finns ett större antal aktiebolag än ekonomiska föreningar i population. Vårt urval kommer att skapas genom att matcha aktiebolagen med de största ekonomiska föreningarna utifrån dess verksamhet. Denna urvalsmetod är nödvändig i vårt arbete då vi måste jämföra bolag med liknande verksamhet i två olika företagsformer för att undvika att studien inte jämför skillnaden i soliditet mellan olika branscher och verksamheter snarare än själva företagsformen. Även aktiebolagen kommer väljas utifrån storlek där de största bolagen i den bransch och verksamhet som passar in på respektive ekonomisk förening kommer väljas ut.

Verksamheten hos ekonomiska föreningarna kan se väldigt olika ut. En del åkeriföreningar bedriver exempelvis ingen egen operativ näringsverksamhet, utan föreningens uppgift är ofta att istället fördela jobben mellan medlemsföretagen. Verksamheten har då i princip bara kontorspersonal som samordnar och administrerar jobben som utförs, vilket innebär att föreningen kan ha mycket hög omsättning, men i verkligheten är det medlemsföretagen som skapar omsättningen. Åkeriföreningen är då enbart en mellanhand som redovisar intäkterna från jobben och utgifterna blir betalningen till medlemmarna, medan föreningen samtidigt behåller en provision. Därför är det viktigt att liknande aktiebolag matchas för att undvika att jämföra ett åkeri med en hög andel anläggningstillgångar mot en åkeriförening trots att omsättningen är jämförbar. Därför har exempelvis Örnfrakt ekonomisk förening och BDX Företagen AB jämförts, då båda är organisationer som syftar att hjälpa medlemsföretagen eller delägarna att samordna och skapa jobb samt med en liten andel egen operativ verksamhet.

Liknande specifika verksamhetsstrukturer hos föreningar och företag finns även i andra branscher och därför är det viktigt att populationen sorteras ut för att skapa ett relevant urval.

Huvudsakligen har de ekonomiska föreningarna valts ut efter storlek, med de största föreningarna med en omsättning på minst tio miljoner kronor. Dessa ekonomiska föreningar är verksamma inom branscherna transport, skog, mejeri, livsmedel, investment, husdjursrådgivning, fastigheter och dagligvaruhandel Dessutom finns ibland flera olika ekonomiska föreningar som går under ett varumärke. Exempelvis Coop som består av flera olika regionala ekonomiska föreningar som redovisar helt egna årsredovisningar och därför är mer eller mindre fristående men går under samma varumärke (Coop, 2018, s.14). Därför har de fem största konsumentföreningarna baserat på omsättning som går under Coops varumärke valts ut för att representera alla Coop-föreningar. Det har skapat ett urval som ser udda ut. Tanken var att 18 ekonomiska föreningar skulle jämföras mot 36 aktiebolag men istället kommer 17 bolag plus fem Coop-föreningar jämföras, vilket blir totalt 22 ekonomiska föreningar. Vi har valt att ta med två aktiebolag för varje ekonomisk förening för att erhålla mer data. Totalt har vi 36 företag, vilket enligt Denscombe (2018, s.77) är tillräckligt med data i en kvantitativ studie.

Aktiebolagen valdes utifrån hur väl de matchar mot de ekonomiska föreningarna med hänsyn till bransch och verksamhet. Antalet aktiebolag kommer vara fler än de ekonomiska föreningarna eftersom populationen av aktiebolag är större och dessutom skapar det ett säkrare resultat och mer robusthet i studien och ger bättre jämförelse då fler än ett aktiebolag jämförs mot varje ekonomisk förening.

36 5.3 Täckningsfel

Täckningsfel är en risk enligt Körner & Wahlgren (2015, s. 13), där undertäckning oftast är svårare att hantera än övertäckning. Risken för undertäckning kan till exempel förekomma om studien missar att ta med relevanta aktiebolag att jämföra de ekonomiska föreningarna emot. Vi har dock lagt särskilt mycket tid och research på att hitta jämförbara företag inom liknande verksamhet, bransch och verksamhetsområde för att minimera risken för att vi valt ut icke representabla företag. Risken för undertäckning bland de ekonomiska föreningarna är mindre då studien i princip är en totalundersökning bland de största ekonomiska föreningarna i Sverige som bedriver någon form av operativ näringsverksamhet.

Risken för övertäckning, alltså att vårt urval består av företag som inte borde finnas med i populationen, finns det risk för då vi vill att studien ska visa hur soliditeten skiljer sig mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar och ett problem kan vara att vissa aktiebolag har en annorlunda verksamhet än den ekonomiska föreningen som den jämförs mot, vilket kan innebära att studiens resultat blir missvisande. Varje företag som valts ut har vi noga studerat för att säkerställa att företagen och företagsformerna kan jämföras med rimliga förutsättningar för att minimera risken för täckningsfel och ett missvisande urval.

5.4 Datainsamling

För att samla in data har databasen Retriever Business används för att få tillgång till aktiebolags och ekonomiska föreningars årsredovisningar och nyckeltalet soliditet. Vi har endast använts oss av sekundärdata, genom att vi inhämtat redan existerande data från årsredovisningar samt information från Retriever Business. Samtliga aktiebolags data har inhämtats direkt från Retriever Business som presenterar varje bolags soliditet utan att man måste söka i årsredovisningen för att finna den. De ekonomiska föreningarnas soliditet däremot har inte presenterats direkt av Retriever Business. Samtliga årsredovisningar har dock funnits tillgängliga i databasen och i årsredovisningarna har nyckeltalet soliditet presenterats nästan samtliga fall. Vi har på egen hand beräknat soliditeten vid tio tillfällen för att säkerställa att tillvägagångssätten att beräkna soliditet inte skiljer sig mellan aktiebolagen och de ekonomiska föreningarna, vilket de inte heller har gjort. Vi har därefter använt samma metod för att beräkna soliditeten vid de tillfällen soliditet inte angetts direkt i årsredovisningen.

De 22 största ekonomiska föreningarna har vi funnit genom att sortera dem på Svensk Kooperations hemsida (2019c) och därifrån valt ut de 22 största ekonomiska föreningarna inom transport, skog, mejeri, livsmedel, investment, husdjursrådgivning, fastigheter och dagligvaruhandel. Aktiebolagen har valts ut inom samma bransch och liknande verksamhet inom branschen. Exempelvis är Riksbyggen och HSB ekonomiska föreningar i fastighetsbranschen med mestadels hyresrätter. Därför har aktiebolag med fokus på främst hyresrätter valts ut och därefter utifrån högst omsättning. Aktiebolag med fokus på exempelvis hotellfastigheter och kommersiella fastigheter har därmed valts bort då de inte uppfyller tillräckliga likheter i verksamheterna. Samma metod har använts inom branscherna transport, livsmedel och investment där sorteringen i Retriever Business inte varit tillräcklig. I dessa fall har den bransch som stämt in bäst på den ekonomiska föreningens verksamhet valts och därefter har aktiebolag sorterats efter storlek där aktiebolaget med högst omsättning återigen valts ut. Datan sammanställdes till sist i Excel för att sedan exporteras till statistikprogrammet STATA.

37 5.5 Databearbetning

Datan har först inhämtats och bearbetats i Excel där vi även beräknat soliditeten för de

Datan har först inhämtats och bearbetats i Excel där vi även beräknat soliditeten för de