• No results found

8 Förslag till fortsatt forskning

Bilaga 1. Litteraturstudiens sökstrateg

Datum Databas Sökord Begränsningar Urval

1 (titel) Dubbletter Urval 2 (abstract) Urval 3 (fulltext) Inkluderade 201902-

03 Pubmed S1: (Patient Handoff) OR handover) AND Abstract;English Language; Published Date: 2004-2019 2040 S2: (paramedic) OR ambulance Abstract;English Language; Published Date: 2004-2019 23070 S3: (Emergency Service, Hospital) OR emergen*) Abstract;English Language; Published Date: 2004-2019 333003 S1 AND S2 AND S3 97 9 47 26 8 201902-

03 CINAHL Plus with Full Text S1: (MH "Hand Off (Patient Safety)") OR "Handover" English Language; Published Date: 2004-2019 Peer Reviewed 2301 S2: MH "Emergency Medical Technicians") OR "paramedic" English Language; Published Date: 2004-2019 Peer Reviewed 189169 S3: (MH "Emergency Service") OR "emergen*" English Language; Published Date: 2004-2019 Peer Reviewed 11551 S1 AND S2 AND S3 49 13 31 13 2

ScienceDirect handoff and emergency department and ambulance engelskt språk 2004-2019 179 2 15 6 3 Manuel sökning Omnämns i artiklar lästa i fulltext (inkluderade eller exkluderade) 6 4 325 24 93 51 17 (16)

Bilaga 2. Artikelmatris Författare År Titel Land

Syfte Metod och ev. design Resultat Kvalitet

Styrka Svaghet Bost et al. (2012) Clinical handover of patients arriving by ambulance to a hospital emergency department: A qualitative study. Australien

(1) Var att undersöka den kliniska överlämningsprocessen mellan ambulans och

akutmottagningspersonal av patienter som anländer med ambulans till ett sjukhus och (2) identifiera faktorer som påverkar informationsöverföringen och att fastställa strategier för förbättring

Kvalitativ med etnografisk ansats för att undersöka en process och identifiera faktorer som påverkar. Deltagarna arbetar inom akut eller ambulanssjukvård i Queensland. 79 paramedics, 65 sjuksköterskor och 19 läkare deltog. Data

samlades in genom observationer och intervjuer i ”fält” under 7 månader. Dataanalysen av intervjuerna och observationerna skedde parallellt med insamlingen en kontant jämförelseprocess som vid grounded theory.

Två typer av överlämningsprocesser. Brist på aktivt lyssnande

Upprepning av information Väsentlig information försvann i brist på strukturerad mall. Faktorer som påverkar överlämnande.

Grad I

Stryka

Svarar tydligt på syftet Väl presenterat urval och relevant.

Tydligt beskriven metod

Svaghet

Etnografisk kan ge ökad risk för bias.

Endast genomfört på ett sjukhus kan vara svårt att genaralisera

Författare

År

Titel Land

Syfte Metod och ev. design Resultat Kvalitet

Styrka Svaghet

Bruce & Suserud, (2005) The handover process and triage of ambulance- borne patients: the experiences of emergency nurses: Handover process and triage. Sverige

Var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ta emot

patienter förda till sjukhus som akutfall av ambulanspersonal genom en analys av

överlämnings- och triageprocessen.

Kvalitativ med deskriptiv design. Fenomenologisk ansats.

Intervjustudie.

Deltagarna valdes ut av deras chefer. Inklusionskriterier var minst 3 års erfarenhet och att dem arbetar på akutmottagning.

6 deltagare.

Analysen skedde i tre steg och de mest meningsfulla delarna delades in i teman.

Fyra teman: prehospital rapportering, symboliskt överlämnande, det bra överlämnandet, det dåliga

överlämnandet. Grad I Stryka - Erfarna sjuksköterskor - Bra urval Svaghet - Litet urval - Kanske inte

generaliserbar till andra akutmottagningar

Författare

År

Titel Land

Syfte Metod och ev. design Resultat Kvalitet

Styrka Svaghet Carter et al. (2009). Information loss in emergency medical services handover of trauma patients. USA

Syftet var att undersöka vilken grad av information som presenteras av EMS trauma patienter och försämras

Kvalitativ

Studien utfördes på ett level 1 trauma sjukhus.

Inklusionskriterier: överlämning av patienter över 16 år som uppfyllde kriterier för fullt traumateam. Överflyttningar från andra sjukhus exkluderades. 113 videoinspelning granskades efteråt utifrån ändamålsenligt anpassade checklistor. 17 exkluderades då det saknades journaldokumentation. Dataanalys SAS 9.1. Beskrivande statistik

information om patienten försvinner i samband med överrapporteringen vilket kan leda till negativa effekter. Informationen försvinner då den missas att överrapporteras men även genom att den inte uppfattas av mottagaren och dokumenteras.

Grad I Stryka

- Väl genomförd - Huvudfynd tydligt

presenterat

- Valida och reliabla instrument

Svaghet

- 70 % av materialet förlorades.

- Endast generaliserbar till traumaomhändertagande

Författare

År

Titel Land

Syfte Metod och ev. design Resultat Kvalitet

Styrka Svaghet Dojmi Di Delupis et al. (2014) Communication during handover in the pre- hospital/hos pital interface in Italy: from evaluation to implementati on of multidiscipli nary training through high-fidelity simulation. Italien

Det finns flera syften med vår studie: (1) Skapande av

simulerade överlämnings senarior för att utvärdera

kommunikationen mellan

prehospital- och sjukhus personal; (2)Identifiering av kritisk

information som rutinmässigt skulle kommuniceras under överrapporteringen mellan

prehospital- och sjukhus personal; (3) utvärdering och anpassning av existerande verktyg för mätning av kommunikation mellan vårdgivare för användning inom prehospital/akutmottagning samverkan; (4) Validering av det anpassade verktyget; (5) utveckling av träning för prehospital personal i överrapporterings kommunikation; och (6) utvärdering av kommunikationen före och efter träning.

Multidisciplinär med scenarier och debriefing.

Scenario som videoinspelades. 35 prehospital personal och akutläkare, 6 sjuksköterskor, 12 sjukvårdare, 6 skådespelare. Frågeformulär för att finna nyckelelement i kommunikation. 23 triage sjuksköterskor

Fokusgrupper för att bedöma kommunikationsverktyg och anpassa dem.

4 sjuksköterskor 4 sjukvårdare

Statistisk analys för pre- och post träning med Fisher´s test och Bonferroni korrelationstest.

Brist på standardiserad

överrapportering var oroande. Ambulanspersonal uppgav att dem regelbundet blev ignorerade av akutmottagningspersonalen vid överrapporteringen. Det hände att dem lämnade patienten på akuten utan att överrapportera fullständigt. En konsensus fanns mellan alla akutsjuksköterskor att standardiserad överrapportering behövs. Grad I Stryka - Väl definierat urval - Valida statistiska analyser Svaghet

- Observationer utföra vid scenarioträning och inte i klinisk verksamhet

Författare

År

Titel Land

Syfte Metod och ev. design Resultat Kvalitet

Styrka Svaghet Evans et al. (2010a) Clinical handover in the trauma setting: a qualitative study of paramedics and trauma team members. Australia

Syftet med studien var (1) utveckla minimum data för att assistera paramedics att överrapportera. (2) identifiera attribut vid effektiv och ineffektiv överrapportering. (3) bestämma möjligheten för avancerad

dataöverföring och (4) identifiera hur man bäst visar data på trauma centrum.

Kvalitativ induktiv ansats Ändamålsenligt

bekvämlighetsurval.

Intervjuer med ämnes guide 17 traumateam medlemmar, 10 Ambulanspersonal.

Tematisk analys med grounded theory

Erfarenhet, förtroende och korthet skapade effektiva överlämnanden. Ambulanspersonal ville rapportera till en dedikerad person

Tyst, lugnt på rummet – lyssna effektivt

Använda timeout och sedan rapport efter mall/checklista

Strukuterad mall togs emot väl (MIST) önskar fler vitala parametrar

Grad I Stryka

- Noggrant genomförd metod i sin helhet - Huvudfynd relevant och

tydligt beskrivet

Svaghet

- Bara överförbart vid traumaomhändertagande - Endast erfarna deltagare

som kan ha påverkat resultatet

Författare

År

Titel Land

Syfte Metod och ev. design Resultat Kvalitet

Styrka Svaghet Fitzpatrick et al. (2018) Critcommes: a national cross- sectional questionnair e based study to investigate prehospital handover practices between ambulance clinicans and specialist prehospital teams in Scotland Skottland

För att undersöka aktuellt kliniskt informationsutbyte, upplevda utmaningar och de föredragna minnesregler vid överrapportering för användning under transport av hög prioriterade, tidskritiska patienter mellan vägambulans personal (RBAC) och prehospitala specialistteam (SPHT)

Kvantitativ

Pragmatisk trestegsmodell användes för att utforma ett tvärsnitts frågeformulär.

Deltagare identifierades genom anställningsnummer och fick personliga inbjudningar på mail. 119 formulär samlades in. Dataanalys med SPSS,

summerande statistik, median, beskrivande statistik

Brist på struktur påverkar överrapporteringen negativt. Deltagarna använde ofta fler än ett kommunikationsverktyg. Deltagarna upplevde att vital information överrapporterades när dem använde kommunikationsverktyg.

Grad II Stryka

- Bra urval

- Bra statistiska analyser - Väl presenterade huvudfynd Svaghet - Inte generaliserbart resultat - Risk för urvalsbias Bilaga 2. Artikelmatris

Författare

År

Titel Land

Syfte Metod och ev. design Resultat Kvalitet

Styrka Svaghet Hovenkamp et al. (2018) The satisfaction regarding handovers between ambulance and emergency department nurses: an observationa l study. Nederländerna

Målet med studien var att

identifiera faktorer som påverkar belåtenheten avseende

överlämnande från ambulans till akutmottagningssjuksköterskor

Prospektiv observationsstudie Data samlades in med hjälp av frågeformulär som hade en 5- poängsskala för belåtenhet av överlämnandet, observation samt journalinformation.

Patienter över 18 år inkluderades om dem anlände i ambulans. Patienter som hade traumatiska skador exkluderades då sjukhuset redan arbetade enligt

standardiserade

överrapporteringsprotokoll. 97 överlämnande inkluderades. Beskrivande och jämförande statistik användes i resultatet

Visade att ambulans- och

akutmottagningspersonalen var nöjda med överrapporteringarna.

Lång väntan på att rapportera påverkade negativt.

Brist på struktur

Inkomplett information

Oenighet kring patienters tillstånd

Grad I Stryka

- Bra presenterat urval - Relevanta statistiska analyser - Väl beskriven metod Svaghet - Oerfarna observatörer - Ingen beskrivning av studiens begränsningar Bilaga 2. Artikelmatris

Författare

År

Titel Land

Syfte Metod och ev. design Resultat Kvalitet

Styrka Svaghet Jenkin, et al. (2007) Patient handover: Time for a change? Storbritannien

Att identifiera överföringen av information mellan ambulanspersonal och akutmottagningspersonal vid rapportering av patienten. Kvalitativ med Bekvämlighetsurval med 10% av varje personalgrupp: 20 akutläkare, bortfall 3 31 Akutsjuksköterskor. Bortfall 9 50 Ambulanspersonal. Bortfall 8 Totalt 80 st av 101 st Frågeformulär användes.

Deskriptiv analys, Cochran´s Q,

Chi2., för nominal data. Mann-

whitney U för nominal och ordinal data. Alla test p<0.05

Aktivt lyssnade hos akutpersonal Ambulanspersonal bör upprepa information om så behövs speciellt på akutrummet

Rapportering av den kritiskt sjuka patienten bör ske i två omgångar där livsavgörande information i steg ett och resten efter att den initiala bedömningen är gjord (steg två).

Grad I Stryka

- Reliabla instrument - Tydligt beskriven metod - Jämförelse mellan två

grupper

Svaghet

- Endast utförd i en region, liten studie

- Risk för selektionsbias

Författare

År

Titel Land

Syfte Metod och ev. design Resultat Kvalitet

Styrka Svaghet Makkink et al. (2019) The variables perceived to be important during patient handover by South African prehospital providers. Sydafrika

Syftet var att beskriva variabler som ansågs vara viktiga vid överrapportering av patienter genom en kohort hos

sydafrikanska prehospital personal.

Kvantitativ, cohort

Ändamålsenligt frågeformulär en pilotstudie på formuläret utfördes. Bekvämlighetsurval

175 formulär samlades in. Prehospital personal, med olika titlar, ej specificerat hur många av varje

Analys gjordes med hjälp av excel, beskrivande statistik och median

10 variabler identifierades och som överrapporteringen skulle innehålla. De fem första var relaterade till vitala parametrar. De andra fem fokuserade på händelse och patient.

Grad II Stryka

- Väldefinierat urval - Tydligt beskrivet resultat

Svaghet

- Statistiska analyser genomförda i excel - Bortfall inte beskrivet

Författare

År

Titel Land

Syfte Metod och ev. design Resultat Kvalitet

Styrka Svaghet Matthaeus- Kraemer et al. (2016) Crossing the handover chasm: Clinicans´pe rceptions of barriers to the early detection and timely management of severe sepsis and septic shock Tyskland

Syftet var att identifiera hinder för tidig upptäckt och snabb hantering av allvarlig sepsis genom

akutmottagningen (ED), allmän avdelning (GW), intramediär avdelning (IMC), och

intensivvårdsavdelningen (ICU).

Kvalitativ explorativ studie Tvärvetenskaplig och

interprofessionell fokusgrupps diskussioner.

29 deltagare, 11 läkare, 18 sjuksköterskor från 5 olika

sjukhus, 5 olika fokusgrupper från GW,ED,IMC, ICU. Inspelat material transkriberades. Analysen skedde i 2 steg. Och med hjälp av MAXQDA.

Ostrukturerad överrapportering kan resultera i att en kritiskt sjuk patient inte identifieras tidigt.

Att ha rätt utbildning är viktigt för att överrapportera samt att förstå

innehållet. Struktur i

överrapporteringen bidrog till att patienten fick rätt behandling snabbare. Grad I Stryka - Metoden väl beskriven - Tydligt beskriva huvudfynd - Generaliserbart resultat Svaghet

- Risk för bias vid observationsstudier

Författare

År

Titel Land

Syfte Metod och ev. design Resultat Kvalitet

Styrka Svaghet Meisel et al. (2015) Optimizing the patient handoff between emergency medical services and the emergency department. Usa

Syftet med studien var att identifiera problem och faktorer vid ambulans

överlämningsprocessen för att skapa en bild över hur ambulans till akutmottagning fungerar och hur det kan förbättras och översättas till säkrare, mer effektiv och högre kvalitet av patientvård. Kvalitativ Ändamålsenligt urval 7 Fokusgrupper (6-10 deltagare) Ljudinspelning som transkriberades. 48 ambulanspersonal.

Inklusionskriterier; aktiv inom yrket senaste 3 åren. medelålder 36,9 år.

Erfarenhet medelvärde 13 år. QSR NVio analys, kodnings struktur. Mönster och teman identifierades.

Överrapportering är en central uppgift i arbetet för

ambulanssjuksköterskan. Ingen tydlig struktur fanns vid

överrapporteringen men deltagarna hade skapat en personlig struktur. Hög arbetsbelastning på akuten påverkar överrapporteringen negativt.

Om en patient försämras under transport behöver överrapporteringen vara mer detaljrik.

Grad II Stryka - Huvudfynd presenteras tydligt Svaghet - Bristfälligt, icke strategiskt urval Bilaga 2. Artikelmatris

Författare

År

Titel Land

Syfte Metod och ev. design Resultat Kvalitet

Styrka Svaghet Najafi Kalyani et al. (2017) Perspectives of patient handover among paramedics and emergency department members; a qualitative study Iran

Syftet med studien var att undersöka perspektiv av patientöverlämning mellan prehospital personal och akutmottagning

Kvalitativ

Paramedics samt akutpersonal med minst 2 års erfarenhet. 11 sjuksköterskor

14 paramedics

Ändamålsenligt urval

Semistrukturerade intervjuer Induktiv innehållsanalys Graneheim och Lundman.

Brist på en bra

överrapporteringsmiljö är ett stort problem. Hög ljudnivå, stökigt och överfullt leder till att koncentrationen vid överrapporteringen försämras men leder även till bristande sekretess.

En fördel att överrapportera till personal med kunskap om

akutsjukvård då innehållet lättare förstås.

Grad II Stryka

- Metoden förutom urvalet tydligt beskrivet.

- Bra etiska resonemang

Svaghet

- Inte generaliserbart resultat till andra akutmottagningar - Urvalet är inte tydligt

beskrivet

Författare

År

Titel Land

Syfte Metod och ev. design Resultat Kvalitet

Styrka Svaghet Owen, et al. (2009) Lost in translation: Maximizing handover effectiveness between paramedics and receiving staff in the emergency department. Australien

Syftet med den aktuella studien är att undersöka perceptioner från prehospitalpersonal och

sjukhuspersonal om vad som möjliggör och begränsar överlämning på

akutmottagningen.

Kvalitativ.

19 paramedics, 15 sjuksköterskor och 16 läkare inkluderades. Opportunistiskt urval i första hand baserat på erfarenhet men även vilja att delta i studien. Deltagarna rekryterades från två

ambulansföretag och två sjukhus i Victoria samt Tasmanien.

Semistrukturerade intervjumanus skapades med hjälp av tidigare forskning i området. Dataanalysen var induktiv med grounded theory som grund. Intervjuerna fortsatte tills datamättnad.

Delad förståelse

Brist på förmåga att aktivt lyssna Att tala samma språk, Brist på struktur vid överrapportering

Grad I Stryka

- God kvalitet

- Tydligt beskriven metod

Svaghet

- Litet urval

- Kan inte generaliseras till andra akutmottagningar

Författare

År

Titel Land

Syfte Metod och ev. design Resultat Kvalitet

Styrka Svaghet Sanjuan-Quiles et al. (2019) Handover of Patients From Prehospital Emergency Services to Emergency Departments : A Qualitative Analysis Based on Experiences of Nurses. Spanien

Att utforska sjuksköterskornas syn på deras erfarenhet av patientöverlämnande, beskrivande de väsentliga aspekterna av processen och förbättringsområdena samt etablering av standardiserade moment för en effektiv överlämning.

Kvalitativ design med innehållsanalys.

30 sjuksköterskor som arbetar i Alicante provinsen inom akut eller prehospitalsjukvård. Inkluderades initialt genom ett icke sannolikhetsurval. Krav på minst 2 års erfarenhet exkluderade 18 sjuksköterskor. 7 av de 12 inkluderade var kvinnor, medelåldern var 36,2 år och medelerfarenheten var 11,6 år. 50% av deltagarna arbetade prehospitalt.

Semistrukturerade intervjuer ansikte mot ansikte som spelades in och transkriberades och analyserades av tre forskare som inte deltog i intervjuerna. Data analyserades triangulärt för att hitta mönster och delades in i subkategorier. Datamättnad uppnåddes efter 10 intervjuer.

Behov att standardisera patient förflyttningsprocessen. Både verbalt och skriftligt. Adekvat information Tidseffektivt Förbättra miljön Patientsäkerhet Grad I Stryka

- Metoden är mycket bra beskriven

- Generaliserbart resultat

Svaghet

- Endast upplevelser av sjuksköterskor som arbetar i en specifik del av Spanien.

Författare

År

Titel Land

Syfte Metod och ev. design Resultat Kvalitet

Styrka Svaghet Siemsen et al. (2012) Factors that impact on the safety of patient handovers: A interview study. Danmark

Primära syftet med denna intervjustudie var att undersöka vårdpersonals attityder och erfarenheter vid kritiska episoder av patient överlämnande för att klargöra faktorer som påverkar överlämnande från ambulans till sjukhus samt inom och mellan sjukhus. Det sekundära syftet var att identifiera lösningar för att optimera överlämnanden. Kvalitativ fenomenologisk 47 semistrukturerade individuella intervjuer, intervjuguide. 23 sjuksköterskor, 3 sjuksköterskeassistenter, 13 läkare, 5 paramedics, 2 sjukvårdare, 1 röntgenassistent. Slumpmässigt urval, från flera avdelningar på 1 sjukhus. Systematisk analys enlifr Malterud och Giorgi

Bristande överrapportering är ett direkt hot mot patientsäkerheten. Beskriver faktorer som påverkar överrapporteringen negativt. Grad I Stryka - Metoden är väl beskriven och replikerbar. - Tydligt presenterade huvudfynd i resultatet Svaghet

- Endast utförd på ett sjukhus, därav inte generaliserbart resultat - Svårighet att rekrytera

deltagare vilket kan ha påverkat resultatet.

Författare

År

Titel Land

Syfte Metod och ev. design Resultat Kvalitet

Styrka Svaghet Talbot & Bleetman, (2007) Retention of information by emergency department staff at ambulance handover: do standardized approaches work? Storbritannien

Att testa om hypotesen att DeMIST överlämningsstruktur förbättrar behållandet av information hos

akutmottagningspersonal efter ambulansöverlämnande och att jämföra effektiviteten mot tidigare ostrukturerade metoder. Tvåstegs prospektiv observationsstudie. Steg 1 observationer av 10 ickemodifierade överlämnande på två sjukhus. Observationerna spelades in. Individuellt

godkännande för varje inspelning. Efter inspelningen fick

ambulanspersonalen ett kort frågeformulär som komplement till inspelningen. Mottagande personal på akuten fick också ett frågeformulär att besvara. Steg 2 valdes 10

ambulansbesättningar ut och uppmanades att rapportera enligt en standardiserad mall och som sedan spelades in. Formulär delades ut som i steg 1.

Strukturerad överrapportering med verktyg så som DeMIST förbättrar inte alltid akutpersonalens förmåga att återge informationen vid

ambulansöverlämnande.

Grad III

Exkluderad r/t låg kvalitet

Svaghet: urval och antalet

deltagare finns inte beskrivet

Författare

År

Titel Land

Syfte Metod och ev. design Resultat Kvalitet

Styrka Svaghet Yong, et al. (2008) Handover from paramedics: Observation s and emergency department clinican perceptions. Australien (1) Att utvärdera akutmottagningspersonals inställning mot överrapportering från prehospitala paramedics (2) Att bestämma innehållet samt metoder av överrapportering från paramedics till akutmottagningspersonal Kvantitativ frågeformulärsbaserad. En delphipanel granskade

formulären. En liten pilot gjordes på 10 akutmottagningspersonal. Formuläret lämnades sedan till 79 läkare och sjuksköterskor.

16 läkare, 24 sjuksköterskor och 11 som inte specificerat sin titel. SPSS användes vid analys, Fisher`s test, Mann-Whitney U- test.

Överrapporteringen skedde oftast med vänlighet. Informationen som lämnades såg som värdefull. Överrapporteringen om samma patient skedde oftast två gånger till olika sjuksköterskor. Ställdes frågor till ambulansen lämnades mer information.

Grad I Stryka

- Bra analyserad data - Bra design

- Väl genomförd metod

Svaghet

- Risk för bias vid intervju

Bilaga 3. Kvalitetsgranskningsmall

Mall för kvalitetsbedömning av studie med kvalitativ metod

Related documents