ÄKTENSKAP OCH FAMILJ Vid frågor om påverkan från familjen i hemlandet blev svaren väldigt olika. Tre kvinnor har avsagt sig all kontakt med familjen, vissa på grund av att de känner sig dåligt behandlade och vissa för att de inte vill bli påverkade av deras åsikter och normer som de anser att inte passar i det nya livet i Sverige. Två kvinnor har fortfarande kontakt med sina familjer och de menar att mannens familj ofta försöker påverka dem. En av kvinnorna berättade att kvinnan är mannens och hans familjs ansvar efter att de är gifta, innan var det den egna familjens män som bar ansvaret för kvinnan. Kvinnan menade därmed att det inte var hennes bröder som försökte påverka henne utan det var mannens familj.
”(…) Dom försöker säga till hela tiden, även om jag vet om min kultur och att jag måste hålla mig vid sjal och allt detta och vad min plats är någonstans. Men de säger såhär långt ifrån, att glöm inte din kultur och du ska inte gå fritt ute och du ska
försöka tänka på vad du har för klädsel och sånt. (…) De är verkligen oroliga över vad jag gör här.”
RÄTTIGHETER Alla kvinnor berättar att de känner en lättnad och trygghet i Sverige. De menar att här är kvinnorna skyddade på ett annat sätt, dels genom lagar och regler men också enligt normer. Här ses inte snett på en kvinna som arbetar utanför hemmet. En av kvinnorna uttryckte en trygghet i att här kan hon gå med barnen till dagis och gå och handla själv. Hon är fri att ta en promenad själv och någon har även tagit körkort sedan de kom till Sverige. Sammanfattningsvis så kände sig alla trygga i och de kunde få tillåtelse att gå ut på stan utan en man. Kvinnorna menar även att det är en trygghet i att de kan känna sig lugna i att lämna barnen på dagis eller i skolan, de vet att det är en säkrare vardag då bilbomber och attentat inte sker i samma utsträckning i Sverige. Kvinnorna berättade vidare om hur de känner sig skyddade i Sverige. Det finns lagar som förbjuder misshandel av kvinnor och några ansåg att det har förändrat deras landsmän.
”De [männen] vet att det är olagligt att slå någon i Sverige. Det är nog det som gör att de inte slår sin fru. Men jag tror att det krävs mer än lagar för att de ska förändra attityden de själva är uppväxta i.”
Två kvinnor uttryckte även trygghet i att tjäna egna pengar. Även om de inte har jobb på får de barnbidrag, föräldrapenning, etableringsersättning med mera och de menar att de kan köpa vad de vill utan att behöva mannens välsignelse.
Det var dock inte alla som kände att de var friare i Sverige, de kände sig tryggare men en kvinna uttryckte sig såhär angående om det är bättre vad gäller rättigheter att vara kvinna i Sverige:
”Nej, jag tycker inte att jag har.. jag känner mig begränsad fortfarande. Och sen, jag tror inte att våra män lär sig så fort som möjligt att anpassa sig. Jag tror inte att de kommer lära sig under ett år eller två år. Det är inte så lätt att ta bort det. Min man styr mig fortfarande, och hans familj. Men han vet att det är annorlunda i
Sverige. Jag kan lämna barnen på dagis och jag kan gå handla och såna saker. Han har inte med de sakerna att göra, men han vill inte att jag ska jobba.”
SOCIAL INKLUDERING Efter att kvinnorna i studien kommit till Sverige anser de att de har fått ökad social frihet och därmed kunnat ta sig in i samhället på ett bra sätt. Alla kvinnor jag har intervjuat har barn och de har haft möjlighet att till exempel hämtat och lämnat på dagis som i sin tur har kunnat leda till kontakt med svenska personer, både personal och andra föräldrar.
”Egentligen vill jag mycket gärna uttrycka mig på svenska, att jag kunde prata med dem och ha ett umgänge med dem, grannar eller mina barns dagispersonal när jag går och lämnar dem. Jag känner starkt att jag vill prata med dem men det blir svårt när jag inte kan. Jag vill bjuda dem på te eller mat hemma hos mig.”
Kvinnorna fick frågor som behandlade hur de blivit bemötta i det svenska samhället och hur de tror att svenskar ser på dem som kvinnor från Afghanistan. Alla kvinnor menade att de övervägande har fått ett gott bemötande. Ingen har upplevt att någon skulle vara fördömande eller se dem som mindre värda. De är dock medvetna om den svenska politiken och är därför glada att de har fått ett gott intryck. Någon kvinna sa att hon och familjen gärna skulle umgås mer med svenska familjer men att det är svårt att få kontakt då många är upptagna med sina egna liv.
IDENTITET
”Jag ska säga så att under de här månaderna som jag har varit
mammaledig, jag har verkligen blivit påverkad. Mina nerver egentligen är det värsta. Jag känner att det här har skapat depression och ångest. Jag känner mig sjuk på något sätt. Jag känner ont i hela kroppen och ibland blir ångesten stark. Jag försöker
sysselsätta mig med data, internet eller prata med min syster i telefon. Men det minskar inte mina bekymmer jag har inombords, att jag är missnöjd eller så.”
Kvinnorna i Sverige menar att det har varit svårare att hitta sin identitet här än i Afghanistan. De är vana med att han sin kvinnliga roll som hemmafru i Afghanistan
medans de i Sverige ska hitta en ny identitet. Den nya identiteten gäller både kultur, traditioner och normer.
”Om jag ska vara ärlig, så att jämt och ständigt ha den här sjalen och täcka sig, det har blivit en vanesak för mig. Nu känner jag att jag har blivit så van, så även om ingen tvingar mig att bära den känner jag mig rädd att tappa bort den eller glömma den. Det känns som att jag blir ledsen och saknar något, jag känner mig naken utan den.
Egentligen i jämförelse med andra, när det gäller till exempel min svärmor och andra, här har jag byxor, vilket inte alla har, jag känner mig mycket modernare än alla andra. Därför att de tar såna byxor som är mycket långa och stora, eller breda. Ungefär sånt som punjabi-folket har på sig. Kläder som är jättestora för att man inte ska synas på nåt sätt. Men här känner jag mig mycket modern.”
Kvinnorna fick frågan hur de tror att de upplevs i en svensk persons ögon, en av kvinnorna uppmärksammade en normskillnad mellan Afghanistan och Sverige:
”(…)jag har märkt att de har lärt sig att man ska respektera alla människor och jag tror att de har respekt för oss.”
En kvinna uttryckte att hon fått ett negativt bemötande av svenskar, hon vet inte själv om det beror på att hon är från Afghanistan. Hennes tanke är att media i Sverige har visat endast det negativa som finns i Afghanistan eller att det hänt något negativt i Sverige, till exempel kvinnormisshandel där en afghansk man varit gärningsman. Hon vet hur Afghanistan framställs i bland annat media och uttrycker en skam över att säga att hon är agfhan. Hon tycker själv inte att hennes familj är den som media framställer som afghansk.
”Att afghaner har förlorat sitt anseende, kanske det som skapat fördomar. När någon ställer frågan till mig var jag kommer ifrån säger jag Afghanistan med mycket skam.”
Tre av kvinnorna uttrycker en längtan efter att vara som svenska kvinnor. De kan se svenska kvinnor och känna att de lever i motsats mot dem, något som kan skapa
svårigheter i identietsskapandet. De vill vara som de svenska kvinnor de möter och ser, men har samtidigt den afghanska identiteten kvar.
”Jag tycker verkligen att det måste vara en bra kultur där man gör såhär, att man känner varandra så väl. Mannen öppnar dörren för en kvinna eller bildörren för att hon ska sätta sig. Eller när en kvinna handlar tar han påsen för att hon inte ska behöva bära. Såna saker har jag sett och njutit.”
7.4 Sammanfattning
ÄKTENSKAP OCH FAMILJ Alla kvinnor ser att det har skett en förändring i
äktenskapet och familjen sedan flytten till Sverige. Flera kvinnor sa att mannen hjälper till hemma, vissa hjälpte till även i hemlandet men inte alla. Kvinnorna menade att det beror på att båda föräldrarna nu går i skola och att det därför inte kan vara som det har varit innan. Kvinnorna menar också att männen förändrats sedan familjerna kom till Sverige. Flera nämner att de lagar som finns till skydd för bland andra kvinnorna har påverkat många av männen. De menar att de vet att det är olagligt att slå sina barn eller sin fru, och de är också ofta medvetna om att skola och dagis har anmälningsskyldighet om misstankar finns. Detta gör enligt kvinnorna att misshandel inte förekommer i samma utsträckning, en av kvinnorna berättade att mannen kan hota med våld men inte utföra det. Vid frågan om hur hon ser på en förändring av detta menade hon att det krävs mer än lagar för att förändra ett helt beteende. Hon menade att det krävs mycket för att förändra något beteende som man lärt sig sedan barnsben, men att efter några år i Sverige kanske det finns möjlighet till förändringar. Kvinnorna menade på att det är lättare att se skillnader än likheter mellan livet i de olika länderna. De berättade dock att en stor likhet är närheten i familjen, de umgås fortfarande mycket inom familjen.
RÄTTIGHETER Alla kvinnor känner att de har fått fler rättigheter i Sverige än vad de hade i Afghanistan. De menar på att både män och kvinnor jobbar eller går i skola, vilket leder till olika tider som automatiskt skapar en friare tid för kvinnan då hon är
hemma själv alternativt på jobbet eller i skolan. Mannen kan inte övervaka på samma sätt som i Afghanistan och eftersom de i större utsträckning är ensamma hemma finns inte någon familjemedlem som kan övervaka kvinnans arbete i hemmet. Kvinnorna känner även att de kan få stöd i regler och normer som i Sverige ger kvinnan större rättigheter än i Afghanistan. Som ett exempel har det nämnts att till exempel
handläggare på kommunen velat ha egna möten med kvinnan och mannen har då inte haft möjlighet att höra vad som sägs. Inom detta område kunde kvinnorna inte se några likheter förutom att vissa har män som fortfarande försöker kontrollera deras fritid. Någon kvinna berättade även om en bekant som blir misshandlad ofta av sin man då hon inte lyder honom, trots att de bor i Sverige och inte i Afghanistan.
SOCIAL INKLUDERING Kvinnorna berättade att det inte fanns mycket tid över till att ha ett socialt liv i Afghanistan och om man umgicks med någon så var det ofta
släktingar. De menar att i Sverige kan de träffa vänner genom skolan, barnens vänner och fritidsintressen. Många är måna om att sina barn ska ha fritidsintressen vilket gav mig bilden av att det inte finns samma möjligheter till det i Afghanistan. I Sverige menar kvinnorna att de är fria till att umgås med vänner och vissa av kvinnorna har även börjat umgås med svenskar hellre än afghaner på grund av att de vill lära sig och förstå det svenska samhällets normer och traditioner. Likheter mellan länderna handlar mest om vänner enligt mina intervjupersoner. Vissa umgås en del med afghanska familjer, men då är det ofta männen som varit vänner först för att sedan börja umgås i hela familjerna.
IDENTITET Det finns en stor skillnad mellan Afghanistan och Sverige när det kommer till identitet. Kvinnorna menade att det var lättare att hitta sin identitet i Afghanistan där de flesta kvinnorna hade liknande liv. I Sverige menade de att alla kvinnor lever olika liv och det är därför svårare att hitta sig själv. Det finns inte samma möjligheter att umgås med liknande kvinnor i Sverige och det gör det svårare att hitta sig själv. Utifrån spegeljaget är det även svårare att hitta sig själv i Sverige då det inte finns samma möjligheter till umgänge, här är alla mer upptagna med sina egna liv enligt kvinnorna. Det blir svårare att få en bild av sig själv utifrån personer i sin omgivning, speciellt svårt
blir det i början av livet i Sverige då individerna inte har något umgänge förutom eventuell familj.
Citaten som valts i resultatdelen beskriver det som många fördomar säger, kvinnor är underställda männen. Men det som inte syns i orden är att flera av dessa kvinnor inte tar åt sig av till exempel hemlandets regler på samma sätt som om de var i Afghanistan. Några kvinnor säger att de använder sjal endast på grund av att det är så det har varit större delen av tiden och att de skulle känna sig nakna utan den, helt enkelt en vanesak. Det jag kunde se är att alla kvinnor klädde sig i tighta kläder istället för att ha löst åtsittande som det beskrevs i den tidigare forskningen.
8. Analys
I detta avsnitt har jag behandlat mitt resultat genom att sätta det i relation till den tidigare forskningen, intersektionellt perspektiv samt de teoretiska begreppen inkludering, exkludering samt spegeljag och identitet.
Ryiadh (1998) menar att familjer och individer förändras på något sätt då de flyttar till ett land med en annan kultur än hemlandets. Denna forskning stöds i mitt resultat. Kvinnorna berättar hur deras familjer i hemlandet försöker påverka och påminna dem om sin kultur, vilket på något sätt innebär att familjen märkt en förändring hos individen i Sverige. Ryiadh (1998) skriver om maktfördelningen i familjen och hur den förändras i samband med migration. Detta överensstämmer även med intersektionalitetsperspektivet där De los Reyes & Mulinari (2005) skriver att maktrelationen är föränderlig och måste sättas i sammanhang till omgivningen. I samband med migration sker en förändring av omgivningen och det leder till att faktorer som kön och etnicitet förändras i relation till individens maktposition. Detta är något som återfinns i mina intervjupersoners berättelser. De menar att lagarna i Sverige har en del att göra med maktskiftningen som skett mellan könen, mannen har inte längre samma möjlighet att till exempel vara våldsam för att bevisa sin position i familjen. Han vet att det är olagligt i Sverige, så även om det är en manlig fakotor i Afghanistan kan han inte använda den maktutövningen i Sverige. Fernbrandt & Cantor-Graae (2011)
diskuterar en studie som gjorts bland irakiska muslimska kvinnor och män i Sverige. Det som framkommit i min insamlade data kan förklaras genom hur tidigare nämnda författare diskuterar mannens makt över kvinnan inom Islam. Författarna beskriver hur skilsmässa är stigmatiserande och skapar ekonomiska svårigheter för kvinnorna. Några av mina intervjupersoner har trots detta lämnat sin man, dock med följden att de tvingats lämna hela sin familj. Några har lämnat landet och några lämnade staden för att kunna leva i trygghet efter uppbrottet från mannen. Otterbeck (2005) beskriver att svenska läroböcker förmedlar en bild av muslimer som våldsamma och kvinnoförtryckande. Den data jag samlat in kan i vissa fall förmedla samma bild, inte alltid. Mannen hade tydligt mer makt i mina intervjupersoners liv än vad de själva haft i Afghanistan. Som Otterbeck (2005) skrev så är det muslimer som beskrivs som förtryckare, inte bara män utan även kvinnor. Men det var även äldre kvinnor som hade makt vad gällde till exempel hushållsarbetet. Detta är något som stöds i intersektionalitetsteorin där De los Reyes & Mulinari (2005) menar att äldre personer har ett maktövertag gentemot yngre personer. Detta syntes tydligt hos den intervjuperson som sa att hennes svärmor kunde berätta för henne vad som skulle göras och hur det skulle göras, om hon inte gjorde rätt kunde svärmor slå henne för att visa sitt maktövertag. Denna information sägs emot i Husemanns (1999) forskning som menar att det är mannen och inte kvinnan som är förtyckt av samhällets struktur. Forskningen stöds inte enligt mina intervjupersoner då de menar att mannen är det som har makt och kan därför inte se honom som förtryckt.
Spännar (2001) menar att en person kan befinna sig mellan två världar, dels hemlandets men även Sveriges influenser påverkar inflyttade. Det kan kännas svårt att gå emot de normer man växt upp med och samtidigt vill man passa in i det nya landet. Detta har i min studie visat sig i att någon kvinna helt har tagit avstånd från Afghanistan för att kunna leva ett nytt liv i Sverige. Det finns dock några delar kvar, till exempel bärandet av slöja. Kvinnorna i studien menade att de skulle kunna ta av sig slöjan, men att de skulle känna sig nakna utan den. För vissa kan detta stämma, det är bara en vanesak. För vissa kan det vara som Spännar (2001) diskuterar. Det är för svårt att helt stå emot det som tidigare varit en stark influens och en viktig del av hemlandets kultur. Här kan Cooleys teori om spegeljag användas för att förstå att den afghanska identieten i
bärandet av slöja är något som är hårt förankrat hos kvinnorna. Den kvinna som uttryckte att hon skulle känna sig naken utan slöjan är även den som till störtsta del umgås endast med andra afghaner. Att hon då vill bära slöja kan ses i relation till att hon av andra afghanska kvinnor ses endast som en afghansk kvinna, inte svensk. Hon vill då bära slöja eftersom det är så hon uppfattas att hon blir sedd av sin omgivning.
Mohanty (1984) har gjort en studie som tillskriver de muslimska kvinnorna egenskaper som förtyckta, obildade, fattiga och begränsade av mannen. De beskrivs även som bundna till hemlandets traditioner och ovilliga att stå upp för sina rättigheter. Mohanty (1984) beskriver det som Spännar (2001) tar upp som problematik för individens identitet. Det kan vara svårt att stå emot något man vuxit upp i, till exempel en stark kultur. I min studie kan vi dock se hur det finns kvinnor som står emot genom skilsmässor och relationer utanför familjens kontroll. Kvinnorna som genomgått skilsmässa är även de som inte längre har kontakt med sina familjer i Afghanistan. De kan därför lättare anpassa sig till den svenska kulturen och se sig själv som svenska. Även om de fortfarande har kontakt med afghanska personer, till exempel via skolan så känner dig sig mer fria än de kvinnor som har kontakt med sina familjer i hemlandet. De kvinnor som skiljt sig från sina män kan skapa en identitet tillsammans med andra som genomgått skilsmässa, i de flesta fall svenska kvinnor. De kan förstå svenska normer på ett annat sätt, det är inte tabu att skilja sig och de kan enligt Cooleys teori skapa sin identitet i en omgivning där de inte uppfattas som medias bild av typiska afghanska kvinnor. I sin omgivning kan de uppfattas som närmare den svenska normen i sitt tankesätt och de kan också skapa sin identitet utifrån denna uppfattning som andra har av dem.
För att passa in i ett nytt land måste man anpassa sig till de nya normerna. Ryiadh (1998) diskuterar anpassningen för familjer där han nämner att det ofta är barnen som kommer in i samhället först då det oftast är de som lär sig språket snabbast. Detta får även stöd i Kristal-Anderssons (2001) avhandling som beskriver hur kvinnor ofta kommer in i samhället på ett annat sätt än männen, de träffar andra föräldrar vid