Idag finns det väl utvecklade arbetsmetoder för utomhusbuller, till exempel beräkningsmetoder för trafikbuller, hälsoindikatorer och olika bullermått (som LAeq,24h), ljudutbredningsmodeller,
stadsplanering och akustisk design eller andra studier som använder former av ljudlandskapsperspektiv. Den här undersökningen gör ett försök att använda en idag ovanligare metodik för dessa typer av område och verkar passa för att utvärdera delar av ljudmiljöer. Två riktningar föreslås av författaren, den ena är att fortsätta i spåret att förena folkhälsoperspektivet med ljudlandskapsekologiska mått och mättekniker, och den andra är att frångå den eller möjligen utöka den. För att göra det första alternativet krävs det att det skulle finnas starka skäl till varför det skulle kunna vara bättre än redan existerande metoder med inriktning på upplevelse- och hälsoeffektsperspektiv. Vidare skulle det krävas ytterligare forskning för hur ljudlandskapsekologiska mätmetoder kan fungera som ombud för upplevelse- och hälsoeffektmått. För att göra det andra alternativet krävs ett skifte av perspektiv till att det inte enbart är människors nytta av ett ljudlandskap som är av betydelse. En möjlig tappning på detta skulle vara att betrakta ljudlandskapet som en resurs med både ekologiska och sociala värden, som föreslagits av Dumayahn och Pijanowski (2011), och möjligen vidare värdera ljudlandskapet som en ekosystemtjänst (Millenium Ecosystem Assessment, 2005).
Ljudlandskapsekologi och dess arbetssätt borde vara passande för Sveriges nationalparker, naturskyddsområden och liknande, där den skulle kunna utgöra en vetenskapligt
30
baserad arbetsmetod för att utvärdering av deras ljudmiljöer. Den skulle kunna ses som ett tillägg för ännu bättre planering och utvärdering av goda ljudmiljöer, särskilt i de områden som är menade att bestå av mycket naturmiljö.
Referenser
2002/49/EG. Direktivet om bedömning och hantering av omgivningsbuller. Hämtad 25 maj, 2016 från Europeiska kommissionen:
http://ec.europa.eu/environment/noise/directive_en.htm.
Berggren-Bärring, A.-M., & Grahn, P. (1995). Grönstrukturens betydelse för användningen. Institutionen för landskapsplanering. Alnarp & Ultuna: Sveriges Lantbruksuniversitet. City of Stockholm. (2011). Designing Soundscape for Sustainable Urban Development.
Stockholm: City of Stockholm.
Coensel, B. D., & Botteldooren, D. (2006). The Quit Rural Soundscape and How to Characterize it. Acta Acustica United With Acustica, 92, ss. 887-897.
Dumayahn, S. L., & Pijanowski, B. C. (2011). Soundscape Conservation. Landscape Ecology,
26, ss. 1327-1344.
Farina, A. (2014). Soundscape Ecology: Principles, Patterns, Methods and Applications. Dordrecht: Springer Science+Business Media.
Farina, A., & Pieretti, N. (2012). The soundscape ecology: A new frontier of landscape research and its application to islands and coastal systems. Journal of Marine and Island
Cultures, 1(1), ss. 21-26.
Farina, A., James, P., Bobryk, C., Pieretti, N., Lattanzi, E., & McWilliam, J. (2014). landscapes, Low cost (audio) recording (LCR) for advancing soundscape ecology towards the conservation of sonic complexity and biodiversity in natural and urban landscapes.
Urban Ecosystems, 17(4), ss. 923-944.
Fuller, S., Axel, A. C., Tucker, D., & Gage, S. (2015). Connecting soundscape to landscape: Which acoustic index best decribes landscape configuration? Ecological Indicators, 58, ss. 207-215.
Grahn, P., & Stigsdotter, U. A. (2003). Landscape planning and stress. Urban Forestry &
Urban Greening, 2, ss. 1-18.
Grahn, P., & Stigsdotter, U. A. (2010). The relation between perceived sensory dimensions of urban green space and stress restoration. Landscape and Urban Planning, 94(3-4), ss. 264-275.
Hedfors, P. (2003). Site Soundscapes: Landscape architecture in the light of sound. (Doktorsavhandling, Departement of Landscape Planning Ultuna, Swedish University
of Agricultural Sciences). Hämtad 25 maj, 2016, från: http://pub.epsilon.slu.se/325/1/Agraria407.pdf
Joo, W., Gage, S. H., & Kasten, E. P. (2011). Analysis and interpreatation of variability in soundscapes along an urban-rural gradient. Landscape and Urban Planning, 103(3-4), ss. 259-276.
Kaplan, R., & Kaplan, S. (1989). The Experience of Nature: A Psychological Perspective. Cambridge: Cambridge University Press.
Kasten, E. P., Gage, S. H., Fox, J., & Joo, W. (2012). The remote environmental assessment laboratory's acoustic library: An archive for studying soundscape ecology. Ecological
Informatics, 12, ss. 50-67.
Kight, C., & Swaddle, J. (2011). How and why environmental noise impacts animals: An integrative, mechanistic review. Ecology Letters, 14, ss. 1052-1061.
Krause, B. (2008). Anatomy of the soundscape: Evolving Perspectives. Journal of the Audio
Engineering Society, 56(1/2), ss. 73-80.
Liu, J., & Kang, J. (2014). Soundscape Design in City Parks: Exploring the Relationships Between Soundscape Composition Parameters and Physical and Psychoacoustic parameters. Journal of Environmental Engineering and Landscape Management,
23(02), ss. 102-112.
Malmö Stad. (2011). Program för utveckling av Pildammsparken. Malmö: Malmö Stad. Malmö stad. (2013). Malmö stads åtgärdsprogram mot buller 2014-2018. Malmö: Malmö stad. Malmö Stad. (u.å). Slottsparken. Hämtad, 25 maj, 2016, från Malmö stad:
http://malmo.se/Kultur--fritid/Idrott--fritid/Natur--friluftsliv/Parker/Parker-A- O/Slottsparken.html.
Millenium Ecosystem Assessment. (2005). Ecosystems and human well-being: synthesis. Washington, DC: Island Press.
National Park Service. (2006). Management Policies 2006. Hämtad 25 maj, 2016, från
National Park Service:
http://www.nature.nps.gov/sound/assets/docs/SoundscapeManagement_4.9.pdf
Naturvårdsverket. (2007). God ljudmiljö... mer än bara frihet från buller. Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. (2013). Nationell samordning av omgivningsbuller. Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. (2015a). Buller ger ohälsa. Hämtad 25 maj, 2016 från Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Buller/
Naturvårdsverket. (2015b). Styr med sikte på miljömålen. Hämtad 25 maj, 2016 från Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978- 91-620-6666-6.pdf?pid=16477
Nordh, H. (2006). Parkkaraktärer: Ett verktyg för planering och gestaltning av grönområden. (Magisteruppsats, Institutionen för landskapsplanering Alnarp, Sveriges Lantbruksuniversitet). Hämtad 25 maj, 2016, från: http://ex-epsilon.slu.se/1069
Passchier-Vermeer, W., & Passchier, W. F. (2000). Noise exposure and public health.
Environmental Health Perspective, 108(1), ss. 123-131.
Pijanowski, B. C., Farina, A., Gage, S. H., Dumayahn, S. L., & Krause, B. L. (2011). What is soundscape ecology? An introduction and overview of an emerging new science.
Landscape Ecology, 10(2), ss. 1213-1232.
Rosen, S., & Olin, P. (1965). Hearing Loss and Coronary Heart Disease. Archive of
Otolaryngology, 82(236), ss. 1052-1068.
Rydell-Andersson, K., & Skärbäck, E. (2010). GIS-metodik för åtta karaktärer i stadsmiljö: en
studie av Malmö - nordost (Landskap trädgård jordbruk: Rapportserie 1654-5427).
Alnarp: Landskapsarkitektur, Sveriges lantbruksuniversitet.
Schafer, R. M. (1994). The soundscape: our sonic environment and the tuning of the world. Rochester: Destiny Books.
SFS 2004:675. Förordning om omgivningsbuller. Hämtad 25 maj, 2016, från Notisum: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20040675.HTM
Skärbäck, E. (2007). Landscape Planning to Promote Well Being: Studies and Examples from Sweden. Environmental Practice, 9, ss. 206-217.
Socialstyrelsen. (2008). Buller: Höga ljudnivåer och buller inomhus. Hämtad 25 maj, 2016 från Folkhalsomyndigheten: http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12932/buller- hoga-ljudnivaer-inomhus.pdf
Statistisk sentralbyrå. (2004). Noise from road traffic most annoying. Hämtad 25 maj, 2016 från Statistisk sentralbyrå:
http://www.ssb.no/en/natur-og-miljo/artikler-og-publikasjoner/noise-from-road- traffic-most-annoying
Sweco. (2014). Kartläggning av antalet överexponerade för buller. Stockholm: Sweco. Hämtad 25 maj, 2016 från Bullernätverket: http://www.bullernatverket.se/om-buller/allman- information/
Truax, B., & Barret, G. W. (2011). Soundscape in a context of acoustic landscape ecology.
Ulrich, R. S. (1983). Aesthetic and Affective Response to Natural Environment. Human
Behavior and Environment, 6, ss. 85-125.
Weber, M. (2013). Noise Policy: sound policy? A meta level analysis and evaluation of noise
policy in the Netherlands (Doctoral Thesis). Utrecht: University of Utrecht.
Welch, P. D. (1967). The use of the fast Fourier transform for the estimation of power spectra: A method based on time-averaging over short, modified periodograms. IEEE
Transactions on Audio and Electroacoustics, AU-15, ss. 70-73.
Villanueva-Rivera, L. J., Pijanowski, B. C., Doucette, J., & Pekin, B. (2011). A primer for acoustic analysis for landscape ecologist. Landscape Ecology, 26, ss. 1233-1246. Vitousek, P. M. (1997). Human domination of earth's ecosystems. Science, 277, ss. 494-499.
Bilaga 1 – Ljudnivåmätningar
Mätpunkt [30 min] Laeq[dBA] Lamax[dBA] Lamin[dBA] Vind.hast[m/s] Vind.rikt Temp[°C] Datum Dag/natt
Pildammsparken 50.3 72.2 41.7 1 V 10 2016-04-04 Dag
Slottsparken 49.7 69.6 41.2 3 NV 14 2016-04-04 Dag
Gustav Adolfs torg 56.2 67.9 52.3 3 NV 15 2016-04-04 Dag
Stortorget 53.6 73.7 46.3 3 V 12 2016-04-04 Dag
Bilaga 2 – Tekniska detaljer för akustiska index och
spektrogram
Här förklaras fouriertransformation, Acoustic Diversity Index, Normalized Difference
Soundscape Index och Power Spectral Density.
Fouriertransformation
Spektrogram framställs genom en procedur där styrkan av en signal överförs från tidsdomän till frekvensdomän, genom en så kallad fouriertransformation (FT). Det finns flera varianter av fouriertransformation, och för att framställa ett spektrogram används en korttids- fouriertransformation (SFTF) (Farina, 2014, 236). En signal har både en början och slut, men i den matematiska uträkningen tolkas signalens båda ändar som att de sitter ihop, och förväntas därför att repeteras oändligt. Eftersom dessa ändar i de allra flesta fall inte matchar i sitt innehåll, uppstår ett ”hopp” i signalen, en diskontinuitet. Det enda sättet lösa diskontinuiteten är genom att lägga till konstgjorda frekvenskomponenter för att kompensera för detta hoppet. Resultatet blir att det uppstår frekvenser i spektrumet som egentligen inte finns i den ursprungliga signalen.
För att göra en fouriertransformation noggrann, måste dessa diskontinuiteter minskas. Detta görs genom att använda ett ”fönster”, vilket är en funktion som reducerar signalens ändar stegvis, så att dessa möts på ett ”mjukt” sätt. Hur detta påverkar slutresultatet är hur hög upplösningen blir i spektrogrammet. Det vill säga hur mycket spektral information som kan urskiljas rent grafiskt ur en signal. Fönstret bestäms vanligen genom en siffra, och när det finns en förutbestämd samplingsfrekvens på 44.1 kHz i ljudupptagningarna bestäms upplösningen genom: T = 1024/44100 = 0,023, upplösningen är alltså 23 ms. För spektrogrammen i undersökningen användes ett fönstervärde på 512 vilket ger ännu högre upplösning än 1024.