Loggbok för byggnader

Kemikalieinspektionen och branschen har i flera år diskuterat behovet och konsekvenserna av att införa en så kallad loggbok för byggnader. Naturvårds­ verket har fortsatt att utreda vad det skulle innebära om det skulle ställas ytter­ ligare krav på att byggbranschen dokumenterar de material de bygger in i hus, vilket flera aktörer redan gör på frivillig väg. Tanken är att uppgifterna

109 _{Utvärderingen görs av SP under arbetsnamnet Vilken effekt skulle sänkt temperatur i kylkedjan kunna}

ska sparas så att de som sedan bygger om eller river byggnaden vet var det finns farliga ämnen och vad som kan gå till återvinning eller återanvändning. Natur vårdsverket har ännu inte kommit fram till något färdigt resultat och fortsätter att diskutera frågan om loggbok med branschen och andra centrala myndigheter.

13.7 Så går vi vidare

Naturvårdsverket kommer att gå vidare och utreda fler avfallsförebyggande styrmedel inom de närmaste åren. Det är en av åtgärderna i det här program­ met. Detta blir särskilt viktigt om mängden avfall och farliga ämnen inte minskar i önskad takt. Vi vill analysera vilka styrmedel som är mest lämpliga för att åstadkomma de önskvärda förändringarna som vi pekar ut i program­ met. Styrmedlen kommer också att konsekvensbedömas för att vi ska få reda på om de är samhällsekonomiskt lönsamma att införa eller inte.

Beslut om styrmedel som handlar om exempelvis lagförslag och skatter fattas av regering och riksdag. Vartefter Naturvårdsverket identifierar lämp­ liga styrmedel kommer vi att föreslå dem till regeringen.

Under 2013 har Naturvårdsverket tagit fram förslag till etappmål för mins­ kat matavfall och textil. I det arbetet har vi också konsekvensbedömt mål och åtgärder.

80

Källförteckning

Avfall Sverige (2011). Det finns inget avfall, En vision för Avfall Sverige. Bakas, L. et al. (2011). Assessment of initiatives to prevent waste from building and construction sectors, Sustainable consumption and production, Environment, Tema Nord 2011:533. Köpenhamn. Nordiska minister rådet. ISSN 0908­6692.

Bisaillon, M. et al. (2009). Nya styrmedel inom avfallsområdet?, rapport 2009:7. Stockholm. KTH Arkitettur och samhällsbyggnad. ISSN 1652­5442. Boverket (2011). Avfallshantering – tillgänglig, säker och estetisk, Inspiration och vägledning vid planering och byggande av avfallsutrymmen, återvinnings­ stationer och återvinningscentraler. Karlskrona. ISBN 978­91­86827­03­8. Carlsson, A. et al. (2011). Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall, rapport nr 46. Norrköping. SMED. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut. ISSN: 1653­8102.

Ekström, Karin M. och Salomonson, Niklas (2012). Nätverk, trådar och spind­ lar, Samverkan för ökad återanvändning och återvinning av kläder och textil, rapport nr 22:2012. Borås. Högskolan i Borås. ISBN: 978­91­85659­85­2. Ekvall, Tomas och Malmheden, Sara (red) (2012). Hållbar avfallshantering, Populärvetenskaplig sammanfattning av Naturvårdsverkets forskningsprogram, rapport 6523. Stockholm. Naturvårdsverket. ISBN 978­91­620­6523­2.

Elander, M. et al. (2013). Avfallsindikatorer, Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Waste Refinery. Fredriksson, Gunnar och Höglund, Elisabet (2012). Att minska byggavfallet, En metod för att förebygga avfall vid byggande. Stockholm. Tyréns, Stockholms läns landsting, Nya Karolinska Solna och Skanska.

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhand­ lingsprogram för unionen till 2020 att leva gott inom planetens gränser (Com/2012/710 final).

Hanssen, Ole Jørgen (2011). Food waste in Norway in a value chain perspective. Opublicerad. Østfoldforskning.

Jensen, C. et al. (2011). Matavfall 2010 från jord till bord, rapport nr 99. Norrköping. SMED. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut. ISSN: 1653­8102.

Jensen, S. et al. (2013). Vilken effekt skulle sänkt temperatur i kylkedjan få på matsvinnet?, rapport 6596, Stockholm. Naturvårdsverket. ISBN 978­91­620­6596­6.

Julander, A. et al. (2012). Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall, kunskapsöversikt, rapport 2012:17. Stockholm. Arbetsmiljöverket. ISSN 1650­3171.

Kemikalieinspektionen (2011). Kemikalier i varor, Strategier och styr medel för att minska riskerna med farliga ämnen i vardagen, rapport 3/11. Sundbyberg. ISSN: 0284­1185.

Kemikalieinspektionen (2013). Hazardous chemicals in textiles – report of a government assignment, rapport 3/13. Stockholm. ISSN: 0284­1185.

Kommerskollegium (2006). Effekterna på importpriser, konsumentpriser och handelsmönster av tekoavregleringen mellan WTO­länder.

Larsson, Jörgen och Svenberg, Sebastian (2012). Utvärdering och analys av projekt Leva Livet, Chalmers.

Luttropp, C. et al. (2013). Drivkrafter bakom uppkomsten av elavfall, Ett produkt­ och konsumtionsperspektiv, rapport 6675. Stockholm. Naturvårdsverket. ISBN 978­91­620­6575­1.

McDonough, William och Braungart, Michael (2002). Cradle to Cradle, Remaking the Way We Make Things. New York. North Point Press. ISBN 9780865475878.

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Färdplan för ett resurseffektivt Europa (Kom/2011/571 slutlig).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Innovation för en hållbar framtid – Handlingsplanen för miljöinnovation (Kom/2011/899 slutlig).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om Handlings­ planen för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik (Kom/2008/397 slutlig).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – Råvaru­ initiativet: att uppfylla våra kritiska behov av tillväxt och arbetstillfällen i Europa (Kom/2008/699 slutlig).

Mot det hållbara samhället – resurseffektiv avfallshantering, SOU 2012:56 (2012). Betänkande av Avfallsutredningen. ISBN 978­91­38­23781­6. Muntlig källa Mia Tapio, Houdini 2013­11­05.

Naturvårdsverket (2007). Avfall i Sverige 2004, rapport 5717. Stockholm. ISBN 91­620­5717­0.

82

Naturvårdsverket (2008). Avfall i Sverige 2006, rapport 5868. Stockholm. ISBN 978­91­620­5868­5.

Naturvårdsverket (2008). Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbar­ het i vardagen, rapport 5899. Stockholm. ISBN 978­91­620­5899­9.

Naturvårdsverket (2010). Avfall i Sverige 2008, rapport 6362. Stockholm. ISBN 978­91­620­6362­7.

Naturvårdsverket (2012). Avfall i Sverige 2010, rapport 6520. Stockholm. ISBN 978­91­620­6520­1.

Naturvårdsverket (2012). Från avfallshantering till resurshushållning, Sveriges avfallsplan 2012–2017, rapport 6502. Stockholm. ISBN 978­91­620­6502­7. Naturvårdsverket (2012). Nyttan av att minska matsvinnet, rapport 6527. Stockholm. ISBN 978­91­620­6527­0.

Naturvårdsverket (2012). Steg på vägen, Fördjupad utvärdering av miljömålen, rapport 6500. Stockholm. ISBN 978­91­620­6500­3.

Nordiska ministerrådet (2011). Norden – ledande i grön tillväxt, Rapport från de nordiska statsministrarnas arbetsgrupp för grön tillväxt, ANP. 2011:717. Köpenhamn. ISBN 978­92­893­2235­5.

OECD (2011). Resource Productivity in the G8 and the OECD, A Report in the Framework of the Kobe 3R Action Plan.

OECD (2011). Towards Green growth, A summary for policy makers. Olsson, E. et al. (2009). Kartläggning av kemikalieanvändning i kläder, uppdragsrapport 09/52. Mölndal. Swerea IVF AB.

Palm, David (2011). Improved waste managment of textiles, rapport B1976. IVL Svenska Miljöinstitutet.

Palm, David (2011).Varför återanvända textil? Europa minskar avfallet 2011, presentationsmaterial.

Personne, Helene och Sundin, Karin (2013). Textilt avfall. En framtida resurs – Pilotprojekt i Stockholm, rapport U2013:15. Malmö. Avfall Sverige. ISSN 1103­4092.

Profu (2008). Utvecklingen för svensk avfallshantering – En scenario analys till 2050.

Profu (2013). Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling. Waste Refinery. Prop. 2002/03:117 Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp.

Stenmarck, Å. et al. (2011), Initiatives on prevention of food waste in the retail and wholesale trades, rapport B1988, IVL Svenska Miljöinstitutet.

Sundqvist, J­O. et al. (2013). Miljörapporter som källa för förbättrad avfalls­ statistik – med fokus på bygg­ och rivningsavfall, rapport nr 2013:113.

Norrköping. SMED. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut. ISSN: 1653­8102.

Sundqvist, Jan­Olov (2012). PM angående framtidsprognoser för prioriterade avfallsströmmar. SMED.

Sundqvist, Jan­Olov och Palm, David (2010). Miljöpåverkan från avfall, Underlag för avfallsprevention och förbättrad avfallshantering, rapport B1930. IVL Svenska Miljöinstitutet.

The World Watch Institute (2010). State of the World, Transforming cultures, From Consumerism to Sustainability. ISBN 978­0­393­33726­6.

Tojo, Naoko (2012). Prevention of Textile Waste: Material flows of textiles in three Nordic countries and suggestions on policy instruments. TemaNord 2012:545. Köpenhamn. Nordiska Ministerrådet. ISBN: 978­92­893­2385­7. World Commission on Environment and Development (1987). Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future, annex to document A/42/427 – Development and International Co­operation: Environment. United Nations.