Utbildning av kostchefer

Hushållningssällskapet har med finansiering från Matlandet Sverige utbildat kommunala kostchefer i hur de kan minska matsvinnet i storkök under 2011–2012. Läs mer på www.mindrematsvinn.nu.

9.7 Behov av forskning och utveckling

Dessa områden där det finns behov av forskning och utveckling har identi­ fierats av Naturvårdsverket och de aktörer som vi samarbetat med för att ta fram detta program. Några av förslagen kommer också från remissinstanser. Förslagen är tänkta att användas som underlag för Naturvårdsverkets och aktörernas fortsatta arbete.

Det finns ett övergripande behov av att öka kunskapen om orsaker, mäng­ der och möjliga åtgärder i livsmedelskedjans alla led. Fokus för forskningen bör vara att dels trimma livsmedelskedjans huvudflöde, och dels att nyttiggöra de sidoströmmar som trots detta uppstår. Speciellt finns det behov av mer forskning om matsvinn i primärproduktionen, liksom animalieproduktionens roll för att utnyttja svinn från senare led. För att få en mer heltäckande bild av svinnet i primärproduktionen behövs fortsatta studier i form av fortsatt kartläggning av svinnet och analyser av vilka regelverk som påverkar svinnet. Även fortsatt forskning behövs för att öka kunskapen om odling, bättre sorter och hur vi i framtiden anpassar odlingen efter ett förändrat klimat.

resurs

Provning av kläder i en andrahandsbutik. I projekt Leva Livet coachades elva göteborgsfamiljer till att minska sin miljöpåverkan och öka sitt välbefinnande. Familjen på bilden lyckades minska sitt avfall med sextio procent.

42

För att förebygga textilavfall och därigenom minska miljöpåverkan från han-

teringen av textilier krävs förändrade konsumtions- och produktionsmönster. Textilier behöver designas så att de är hållbara, kan användas länge och åter­ användas och när de är uttjänta enkelt kan materialåtervinnas. Kunskapen om miljöfördelarna med återanvändning jämfört med energiutvinning behöver öka hos konsumenterna. Det behöver vara enkelt att lämna kläder till återanvänd­ ning. Branschen behöver ta ett större ansvar för att de textilier som tillverkas är fria från farliga ämnen, att de är återvinnings­ eller återanvändningsbara samt att det finns återtagningssystem. Parallellt behöver marknaden för återanvänd­ ning stärkas och krav på hållbara textilier ställas vid upphandling.

10.1 Nuläget

Det köps och slängs allt mer textilier i Sverige. Under 2010 konsumerade vi mer än 15 kilo textilier per person. Av dessa slängdes minst 8 kg i soppåsen och gick direkt till förbränning med energiåtervinning. Det betyder alltså att mer än hälften av de textilier som köps slängs varje år52_{. Endast 3 kg lämna­}

des till återanvändning via välgörenhetsorganisationer. Ungefär 0,3 kg av det såldes inom Sverige, resten exporterades eller skänktes till välgörenhet utanför landet. I dag förekommer ingen insamling av textil till materialåtervinning i Sveriges kommuner. Däremot samlar både Röda Korset53 _{och Human Bridge}54

in och skickar textilier som inte kan säljas i de egna butikerna i Sverige till materialåtervinnig ibland annat Nederländerna och Belgien. Därutöver erbjuder ett antal privata företag sina kunder att lämna utslitna produkter till återvin­ ning, men det är oklart i vilken omfattning konsumenterna verkligen utnyttjar den möjligheten.

Den absolut största mängden textilavfall uppkommer hos hushållen. De stora klädbolagens egna verksamheter står för en mindre del av textilavfallet i Sverige, men några exakta siffror finns inte. Däremot uppstår stora mängder textilt avfall och spill (10–20 % av råmaterialet55_{) vid produktionen av texti­}

lierna, som huvudsakligen sker utanför Sveriges gränser. Butikerna har oftast inga stora lager nu för tiden och bolagen arbetar med att få så lite överskott som möjligt. Andra som använder textilier är till exempel vård­ och omsorg, hotell, försvarsmakten och företag56_.

52 _{Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall, (2011), SMED.}

53 _{http://www.redcross.se/stod-oss/skanka-till-second-hand/roda-korset-utvidgar-miljomedveten-}

kladatervinning/? Hämtad: 2013-11-05

54 _{Textilt avfall, En framtida resurs-Pilotprojekt Stockholm, (2013), Avfall Sverige Utveckling.} 55 _{Muntlig källa Mia Tapio, Houdini 2013-11-05.}

Inom sjukvården hanteras en relativt stor mängd textilier, till exempel säng­ textilier, handdukar, personalkläder, operationskläder och patientkläder. Textilierna tas oftast om hand av specifika tvätterier. Huvuddelen av textil­ avfallet från tvätterierna skickas till förbränning med energiåtervinning och endast en liten del skänks till välgörenhetsorganisationer.

Under förra decenniet ökade konsumtionen av kläder och hemtextil med mer än 40 procent i Sverige57_{. Varje kilo ny textil som tillverkas påverkar}

miljön. Det går åt upp till 29 000 liter vatten för att odla ett kilo bomull och ungefär ett kilo kemikalier för att göra en T­shirt58,59_{. Att producera ett kg}

textil ger upphov till ungefär 15 kg växthusgaser60_{. Produktionen av textilier}

orsakar även miljöpåverkan i form av utsläpp vid tillverkning, transport, för­ säljning och användning. Mellan två till tre procent av svenskarnas utsläpp av växthusgaser beror på vår textilkonsumtion61_.

Textiltillverkningen från råvara till färdig produkt sker i flera steg. Stora mängder kemikalier används i de flesta processer som förbehandling, färg­ ning, tryckning och slutberedning. Konventionellt odlad bomull kräver stora mängder bekämpningsmedel. Många av de kemikalier som används i tillverk­ ningsprocesserna sköljs ut med hjälp av tvättmedel och vatten. En del av dessa ämnen bryts ned eller tas om hand i avloppsreningsverk, medan andra når vattendragen. Både människor och miljö i och runt bomullsodlingar och textilfabriker utsätts för kemikalier. Förorenat vatten och vattenbrist som

57 _{Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall, (2011), SMED.} 58 _{Prevention of textile waste, (2012), TemaNord.}

59 _{Kartläggning av kemikalieanvändning i kläder, (2009), Swerea IVF.} 60 _{Miljöpåverkan från avfall, (2010), David Palm och Jan-Olov Sundqvist, IVL.}

61 _{Varför återanvända textil? Europa minskar avfallet 2011, (Why reuse textile? European Week for Waste}

Reduction 2011, in Swedish), Presentationsmaterial, David Palm.

Figur 4: Flöden av textilavfall i Sverige 2010 (siffrorna anger antal kilo per person och år).

Export/

hjälpsändningar Välgörenhets-organisationer Avfallsbolag

Förbränning Deponering

2,7 0,4

0,3 3 8

?

44

orsakas av en intensiv textilindustri kan få omfattande lokala konsekvenser i tillverkningsländerna.

Människor kan komma i direkt kontakt med farliga ämnen i textilier till exempel om de används nära huden eller om barn stoppar textilier i munnen. Ämnena kan vara tillsatta för att ge textilen en funktion under användningen, vilket innebär att de finns kvar i slutprodukten, till exempel flamskydds­ medel, antibaktbehandling eller impregnering. Ibland kan även resthalter av tillverkningskemikalier finnas kvar i de färdiga produkterna, exempelvis nonylfenoletoxilater62,63_{. Vissa ämnen som finns kvar i slutprodukten kan}

också spridas till miljön via tvätt.

Att tillverkningen av textilier till största delen sker utanför Europa leder till att kontrollen av kemikalieanvändningen försvåras eftersom leverantörs­ kedjorna ofta är långa och komplexa.