För att avgöra om stadsodlingar har möjlighet att utgöra ett alternativt till traditionellt jordbruk krävs det utifrån ett logistiskt perspektiv att stadsodlingar förbättrar eller
reformerar denna logistikkedja och potentiellt inför ny verksamhet i värdekedjan. Något som direkt är påtagligt är att de fysiska sträckorna mellan aktörerna reduceras drastiskt vid användandet av stadsodlingar (förutsatt att majoriteten av konsumenterna bor i den
producerande staden). Minskade sträckor leder till minskad fordonsanvändning, och således minskade utsläpp av växthusgaser, samt minskad risk för oplanerade uppehåll och fel längs transportvägen. Ytterligare en fördel med minskade transporter är reducerade kostnader för aktörerna. Denna ekonomiska aspekt är relevant eftersom det finns framförallt två saker som efterfrågas i agrikulturella distributionskedjor: Reduktion av logistiska kostnader samt
bibehållning av matens kvalitet längs logistikkedjan.75Minskade transportkostnader relaterar till den första av dessa två områden och reducerar logistiska kostnader. Vidare finns
möjligheter för stadsodlingar att absorbera roller i logistikkedjan, så kallad vertikal integration vilket sker när ett företag köper ett annat företag ovan eller under sig i
värdekedjan.76Stadsodlingar skulle exempelvis kunna sälja sina varor direkt till konsumenter genom att öppna egna butiker i anslutning till produktionsanläggningarna. Direktförsäljning av producerade varor är en typ av vertikal integration som skulle minska logistikkedjans längd och komplexitet och således spara producenterna både tid och pengar. Utmaningen med integration av denna kategori ligger i hur företag och aktörer kan balansera sin
kärnverksamhet tillsammans med andra åtaganden från vertikal integration.77
Vidare kan även eventuella fördelar med import och export av varor producerade genom stadsodling analyseras. Enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF) var 48 procent av maten som konsumerades i Sverige år 2017 importerad.78LRF påpekar också att detta estimat är
konservativt och att den riktiga siffran förmodligen är högre om hänsyn tas till varor likt bagerijäst, kryddor och konserveringsmedel.79De varor som importeras består av en blandning av mer exotiska livsmedel som inte kan produceras i Sverige, exempelvis kaffebönor, avokado och vissa sorters frukter. Dock påpekar LRF att stora importer av mat som skulle kunna produceras i Sverige sker. Produkter likt frukt, kött, ost, fisk och gryn som kan produceras i Sverige importeras eftersom billigare produktion utomlands gör det ekonomiskt fördelaktigt för svenska aktörer att importera.80En reduktion av Sveriges matimport med hjälp av produktion från stadsodlingar skulle inte bara minska behovet av logistiska lösningar mellan länder, utan också förbättra matkonsumtionen ur ett
hållbarhetsperspektiv eftersom mat som importeras tenderar att ha en mer negativ inverkan på klimatet.81Utöver ökade transportsträckor för importerade varor finns en ökad risk att produktionen inte uppfyller samma miljömässiga standard som om samma vara vore tillverkad i Sverige.82Om stadsodlingar har förmågan att producera konsumentvaror och grödor som annars måste importeras finns således både en logistisk fördel med minskade internationella leverantörskedjor, samt en hållbarhetsfördel med minskade utsläpp i både transport och produktion.
82ibid
81Steinbach Nancy et al, Naturvårdsverket, Miljöpåverkan från svensk konsumtion – nya indikatorer för uppföljning
80Furustam Christina, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges export och import fortsätter att öka i värde
79ibid
78Jonasson Lars, Lantbrukarnas Riksförbund, Importens andel av livsmedelskonsumtionen
77ibid
76Engwall Mats, Jerbrant Anna, Karlson Bo, Storm Per, Studentlitteratur, Modern industriell ekonomi
75Girma Gebresenbet och Techane Bosona, ResearchGate, Logistics and Supply Chains in Agriculture and Food
Förutsatt att stadsodlingarna bedriver sin produktion inomhus finns också möjligheten att producera året om. Inomhusodlingar som finns i Sverige idag likt Urban Oasis, Grönska och Högdalens inomhusodling producerar grödor hela året. Vidare finns liknande projekt i andra länder; Toronto, Amsterdam, London och Tokyo är alla städer med projekt och aktörer som jobbar för stadsodlingar som ger livsmedelstillgång hela kalenderåret.83Förmågan att kunna leverera året om, utan att vara beroende utav säsongsbaserade faktorer, utgör en potentiell logistik fördel för stadsodlingar. De stadsodlingar som har förmågan att kontrollera sin produktion och inte förlorar skörd på grund av externa faktorer kommer kunna leverera exakta kvantiteter av produkter vid exakta tider. Genom att vara konsekventa med sin produktion minskar logistiska problem betydligt. Stadsodlingar som kan säkerställa konstant produktion har möjlighet att bygga upp strukturerade leverantörsnät som kan fortgå med låga nivåer av övervakning och kostnader. Värdenätverk och affärsekosystem är begrepp som används för att beskriva hur affärsverksamhet inte är en ö, utan att verksamheter ofta är sammankopplade och involverar flera företag än vid första anblick.84Förmågan att kunna leverera produkter med hög säkerhet gör stadsodlingsföretag till en attraktiv affärspartner eftersom de samarbetande parterna upplever hög garanti att utlovade produkter kommer att levereras.
För att få en realistisk inblick över vilka logistiska utmaningar och möjligheter kommersiella stadsodlingar står för inför idag undersöks de två svenska företagen Urban Oasis och Grönska. Det sista nämnda företaget Grönska samarbetar tätt med 6 partners: All frukt, Hedenbys, Coop, Ica, Urban deli och Mathem.85Samtliga ovan nämnda aktörer är
återförsäljare inom livsmedelsbranschen. Samarbetet med aktörer likt dessa är essentiellt för att ett start-up bolag ska kunna bedriva lönsam verksamhet.86Även Urban Oasis arbetar tillsammans i ett partnerskap med Coop, Ica och Mathem vilket visar på ett allmänt behov av sådana samarbetspartners. Vidare beskrev Urban Oasis själva företagets ambition om att satsa på storskaliga lösningar i deras produktion för att minska kostnader och hävdar att kvalitet och hållbarhet kvarstår även efter applicering.87 Urban Oasis påpekar att
prissänkningarna kommer att ge konkurrensfördelar gentemot importerade frukter och grönsaker. Således lyfter Urban Oasis en viktig aspekt av logistik för att stadsodlingar ska kunna vara ett bra alternativ till traditionellt jordbruk. Verksamheten som bedrivs bör vara skalbar för att kunna utnyttja stordriftsfördelar vilket förstärker konkurrenskraften hos den producerande stadsodlingen. Insikter gällande skalbar affärsverksamhet och
stordriftsfördelar är något Urban Oasis avser använda i deras affärsplan då de vid slutet av år
87Öhlén Meschke Johanna, Chief Marketing Officer vid Urban Oasis, Intervju 2021-03-30.
86Lundberg Irena, Food-tech och clean-tech expert vid Invest Stockholm, Intervju 2021-03-29.
85Grönska, Our Partners
84Engwall Mats, Jerbrant Anna, Karlson Bo, Storm Per, Studentlitteratur, Modern industriell ekonomi
83Oliviusson Björn et al, Stockholm stad, 10 % mat från staden Effekt och möjlighetsanalys för livsmedelsproduktion i urban miljö i Stockholm
2020 påbörjade bygget av en ny produktionsanläggning med förmågan att producera 15-20 gånger så mycket som tidigare.88
88Öhlén Meschke Johanna, Chief Marketing Officer vid Urban Oasis, Intervju 2021-03-30.
3. Diskussion
Urbana odlingar är ett omdebatterat ämne då det finns både stora fördelar med
stadsodlingar samt ett antal negativa aspekter att ta hänsyn till. Beroende på vilka faktorer som prioriteras hos aktörer ses antingen traditionellt jordbruk eller stadsodlingar som mest fördelaktigt. Exempelvis är stadsodlingar yteffektiva och är fördelaktiga i områden med låg vattentillgång, såsom Kalifornien och Abu Dhabi, samt under kalla perioder, då traditionellt jordbruk inte kan brukas.89Behovet av rent vatten gör det dock svårt i vissa sammanhang i städer där kranvattnet inte är tillräckligt rent och det därmed krävs en saneringsprocess för att kunna använda det till odling.
Därutöver finns det fördelar ur ett krisberedskapsperspektiv, då mattillgången lättare kan säkras upp och staten inte behöver förlita sig på transporter och globala samarbeten, då dessa kan upphöra plötsligt vid globala konflikter. Maten hamnar närmare konsumenterna och importen kan därmed minskas.90
Tabell 2: Figuren visar CO2-utsläpp för sallad producerad i Högdalens inomhusodling, traditionellt jordbruk i Sverige, ouppvärmt jordbruk i Spanien samt uppvärmt jordbruk i Nederländerna.91
Forskare vid KTH har genomfört en studie över utsläppen av växthusgaser för stadsodlingen i Högdalen jämfört med andra typer av jordbruk. Tabellen ovan visar att Högdalens
stadsodling är bättre ur utsläppssynpunkt jämfört med växthusodlingar, både uppvärmda och ouppvärmda, men att traditionellt jordbruk i Sverige överträffar stadsodlingen med 0,1 kg mindre CO2-utsläpp. Dock är detta inte särskilt stort bidrag jämfört med annan odling och visar på att stadsodling kan fungera som ett komplement när traditionellt jordbruk inte
91Milestad Rebecka et al. Tabell över utsläpp i CO2för olika sorters produktion
90Sveriges Radio, Stadsodling med led-lampor - hajp eller framtiden?
89Our Changing Climate, Does Vertical Farming actually work?
räcker till, samt under kallare årstider.92Samtidigt bör det hållas i åtanke att det stora behovet av elektricitet och energi för inomhusodlingar kan skada hållbarhetsprofilen för odlingen, ifall elen som används är från fossila bränslen och därmed klassificeras som smutsig el.
Ändock kvarstår ett problem: den typen av grödor som idag odlas i stadsodlingar är inte den typen av livsmedel som släpper ut mest fossila gaser. Stadsodlingar idag odlar framför allt sallad och kryddor, men dessa produkter utgör en relativt liten del av utsläppen från livsmedel. En mer betydande mängd utsläpp kommer från produktion av biff,
mejeriprodukter, kaffe, choklad och lammkött.93Produktion från stadsodlingar har således potential att ha en bättre miljöpåverkan. Denna potential kan uppfyllas genom att
stadsodlingar framför allt prioriterar odling av grödor och ersättningsprodukter för kött vars klimatavtryck hade blivit större om de hade producerats via traditionellt jordbruk.
En potentiell negativ effekt av stadsodling är risken att dessa ökar segregationen i samhället, till följd av den ekonomiska aspekten med vilka som har råd med närodlad mat.
Stadsodlingar tenderar att ha högre verksamhetskostnader än storskalig produktion i lantliga miljöer, vilket kan leda till noterbart höjda priser för konsumenterna, vilket i slutändan gör livsmedlen tillgänglig för endast höginkomsttagare.94Elektriciteten som krävs för
LED-belysningen kostar mycket och även AI och robotar, som ofta används för stadsodlingar, har höga investerings- och underhållskostnader.95Vid implementation av stadsodlingar från statliga aktörer bör denna reflektion hållas i åtanke; hur stadsodlingar kan tillföra rättvis och socialt hållbar matproduktion.96Ekonomiska skillnader, påpekas av forskare vid KTH, kommer ha större inverkan här.97För kommersiell verksamhet är detta ett mindre dilemma, förutsatt att konsumenterna inte väljer bort produkter från stadsodlingar på grund av prisskillnad.
Väljer konsumenterna fortsatt att handla dessa produkter utgör högre priser inte nödvändigtvis ett problem.
I arbetet intervjuades sakkunniga inom stadsodlingar och jordbruk. En av de kontaktade var Jenny Ekman som arbetar med jordbruksfrågor och som samordnare för mat- och
jordbruksnätverket vid Naturskyddsföreningen. Ekman beskriver hur stadsodlingar med största sannolikhet inte kommer att konkurrera ut dagens jordbruk och att detta heller inte är önskvärt. Vidare poängterar Ekman att intresset för närodlad och nyttig mat aldrig varit större, men att den roll stadsodlingar kan komma att fylla i framtiden snarare bör ses som
97Sveriges Radio, Stadsodling med led-lampor - hajp eller framtiden?
96Reynolds Kristen , Antipode Volume 47 Issue 1, Disparity Despite Diversity: Social Injustice in New York City’s Urban Agriculture System
95Our Changing Climate, Does Vertical Farming actually work?
94Valley Will och Wittman Hannah, ScienceDirect, Beyond feeding the city: The multifunctionality of urban farming in Vancouver, BC
93Ritchie Hannah, Our world in data, You want to reduce the carbon footprint of your food?
92Sveriges Radio, Stadsodling med led-lampor - hajp eller framtiden?
ett komplement till traditionellt jordbruk och inte en ersättning.98Tanken att stadsodlingar primärt bör utgöra ett komplement är något samtliga av de sakkunniga som intervjuats för rapporten uttryckt. Både Irena Lundberg och Johanna Öhlén Meschke uttryckte liknande åsikter krings stadsodlingars framtid, ett komplement snarare än en ersättare.99, 100
Som tidigare nämnt passar stadsodlingar i geografiska områden med små vattentillgångar, men ytterligare lämpliga områden kan diskuteras. Utvecklingsländer, i kontrast till länder med högre grad av industrialisering, tenderar att förlora högre procentuell andel av sina grödor i traditionellt jordbruk efter att skörden genomförts (eng. post harvest loss). Gällande frukt och grönt estimeras att så mycket som 40 procent av skörden förloras efter i “post harvest losses” i utvecklingsländer.101, 102Förlusterna uppgår i dessa höga procentuella nivåer dels för att förluster sker på gården, dels för att förluster sker vid bearbetning, paketering, transport och lagring.103, 104Andelen förlorade grödor inom traditionellt jordbruk utgör ett ännu större problem i utvecklingsländer eftersom det utgör ekonomiska förluster såväl som förlorad mat och näring till en population som potentiellt lider av brist på mat.105Följaktligen är det inte säkert att stadsodlingar i dagens nutida läge fyller en funktion i dessa länder, då projekt och resurser snarare bör fokuseras på lösningar relaterade till effektivisering och förlustreduktion i relation till traditionellt jordbruk. Utveckling av infrastrukturella system och logistikkedjor tycks medföra större potential att minska hungersnöd i utvecklingsländer.
Vidare bör även stadsodlingens lämplighet som ett bra alternativ till traditionellt jordbruk undersökas inom industrialiserade länder. Tidigare i arbetet beskrivs stadsodlingar som idag lyckats etablera sig och producerar grödor som ett alternativt till åkerbruk. Dock finns det även värde i att diskutera stadsodlingsprojekt som har misslyckats. Ett omtalat sådant projekt är det Svenska företaget “Plantagon”. Grundat 2008 och satt i konkurs 2019 hade företaget en livslängd på ca 10 år. I sin grund var Plantagon ett företag framför allt fokuserat på FoU och avsåg utveckla teknik gentemot andra företags beställningar. Tekniken kretsade runt vertikala odlingar och slutna resurssystem. Företagets affärsmodell var inte helt olik ett konsultbolags och deras vision kan sammanfattas med dessa två citat från företagets egen
105Girma Gebresenbet och Techane Bosona, ResearchGate, Logistics and Supply Chains in Agriculture and Food
104Food and agricultural organization of the united nations (FOA), Improving the efficiency and sustainability of supply chains
103Girma Gebresenbet och Techane Bosona, ResearchGate, Logistics and Supply Chains in Agriculture and Food
102Food and agricultural organization of the united nations (FOA), Improving the efficiency and sustainability of supply chains
101Girma Gebresenbet och Techane Bosona, ResearchGate, Logistics and Supply Chains in Agriculture and Food
100Öhlén Meschke Johanna, Chief Marketing Officer vid Urban Oasis, Intervju 2021-03-30.
99Lundberg Irena, Food-tech och clean-tech expert vid Invest Stockholm, Intervju 2021-03-29.
98Ekman Jenny, Jordbruks sakkunnig och samordnare för mat- och jordbruksnätverket vid Naturskyddsföreningen, Intervju 2021-04-06.
hemsida: “We are not into building houses, we develop technology for others” och “We develop ideas, technologies and business models that help satisfy people’s need for safe and secure locally grown food in cities around the world – or, in short, agritechture”.106Det visade sig att detta sätt att bedriva verksamhet på i slutändan inte var lönsamt och företaget gick med förlust varje år av dess existens.107Således är det alltså inte självklart att
affärsverksamhet centrerad runt stadsodlingar är ett bra alternativ till traditionellt jordbruk endast för att affärsverksamheten opererar i ett industrialiserat land. Irena Lundberg kommenterade Plantagons misslyckande och beskrev det som framför allt en undermålig affärsidé till att börja med.108Lundbergs uppfattning vara att företaget inte etablerat pålitliga inkomstströmmar och att bristande ekonomisk tillsyn omöjliggjorde företagets framgång.
108Lundberg Irena, Food-tech och clean-tech expert vid Invest Stockholm, Intervju 2021-03-29.
107Hallman Jan, LantLantbruk,Plantagon om konkursen, visionen och vägen framåt
106Plantagon,Strategy
4. Slutsatser
En förutsättning för att stadsodling ska fungera som ett bra hjälpmedel är infrastrukturen i området. Infrastrukturen är viktig för elförbrukning samt logistik och är inte infrastrukturen bruklig bör istället utveckling och förbättring av traditionell odling prioriteras framför stadsodlingar. Industriella stadsodlingar är därmed generellt inte lönsamma i
utvecklingsländer utan är mer lämpade för I-länder där det redan finns en etablerad infrastruktur. Stadsodlingar kan på egen hand inte ta över produktionen från traditionellt jordbruk utan kan lämpligare användas som ett komplement då det ger möjlighet att odla året om och ger möjlighet att odla mer exotiska produkter, såsom avokado och tomater. Med grund i dagens konsumentvanor, där det efterfrågas konstant tillgång på livsmedel året runt, exempelvis färska tomater under vintern, finns det stora potential med stadsodling, då traditionellt jordbruk ofta inte klarar detta. Speciellt länder med kallt klimat såsom Sverige kan ha svårt att leverera vissa varor året om.
Ytterligare fördelar med stadsodlingar är att de tenderar att vara resurseffektiva gällande vattenanvändning och näringsämnen samt avsaknaden av kemiska bekämpningsmedel, då odlingen sker i kontrollerade miljöer utan skadegörelse från djur. Vattenanvändningen kan reduceras med uppemot 95 procent jämfört med traditionellt jordbruk. Diskussionen gällande vad som är mest fördelaktigt av stadsodlingar jämfört med traditionellt jordbruk beror på vilka faktorer som prioriteras för odlingen. Stadsodlingar är mer yteffektiva och sparar mycket vatten, dock kan fler typer av livsmedel produceras genom traditionell odling i dagsläget. Andra viktiga faktorer kan vara elanvändning, bekämpningsmedel och
klimatavtryck. Syftet med odlingen är alltså av stor vikt vid beslut av odlingstyp. Vid
användning av inomhusodlingar, som kräver stora mängder energi, är det inte självklart att det är det klimatsmartaste alternativet. LED-lampor och uppvärmning kan kräva stora mängder energi och ifall denna kommer från fossila källor kan stadsodlingar vara sämre hållbarhetsmässigt, jämfört med andra alternativ.
Gällande strikt ekonomiska perspektiv finns slutsatser att dra både rörande
investeringskapital, vilka typer av grödor som odlas för att generera ekonomisk vinst och kostnaden för tekniska lösningar. Dagens marknad är svår att konkurrera på och
väletablerade odlingar, både inhemsk och utländska, drar nytta av stordriftsfördelar som nyetablerade företag och projekt inte kan nyttja. Vilket också gör att de etablerade organisationerna vinner upphandlingsavtal. Samtidigt rör sig stadsodlingar mot allt mer tekniskt avancerade lösningar: automatisering, AI och sensorteknik vilket har potential att revolutionera branschen inom kommande år, men som också gör att kostnaderna i dagsläget blir höga. Dessa faktorer i kombination gör den ekonomiska svårigheten att etablera sig påtaglig. Därför krävs många gånger stora kapitalinvesteringar för att påbörja arbete med stadsodlingar i industriell skala. Investeringar kan komma från både privat och offentlig sektor och ibland en kombination av dem. En konsekvens av stadsodlingens ekonomiska
utmaningar är vilka kategorier av grödor som prioriteras att odlas. Nationella och
internationella trender tyder på att grödor med korta skördecykler prioriteras, dessa ger högst marginalavkastning och möjliggör större ekonomisk vinst. Således främjas framför allt grödor i kategorierna sallad och kryddor.
Ytterligare bör slutsatser rörande utsläpp av växthusgaser nämnas. I dagsläget finns tendenser hos företagen att göra egna studier som de väljer att inte dela med sig av till allmänheten, vilket gör att det idag är svårt att bedöma exakta klimatavtryck för dessa verksamheter. Dock ser vi att svenska inomhusodlingar har något högre utsläpp av
växthusgaser än åkerodlingar i Sverige, men betydligt lägre miljöpåverkan än importerade grönsaker från Nederländerna och Spanien, två länder Sverige importerar från. Slutligen finns det tydliga tendenser bland stadsodlingar idag att odla grödor vars klimatpåverkan är relativt låg gentemot andra livsmedel och produkter. För att stadsodlingar ska kunna utgöra en noterbar skillnad över globala utsläpp av fossila gaser måste det ske ett skifte från de kategorier av grödor som odlas idag. Sallads- och kryddodlingar är två typer av grödor som står för en ytterst liten del av globala utsläpp och en positiv påverkan från stadsodling kan ske först när de i högre utsträckning producerar produkter vars klimatpåverkan är av större betydelse.
5. Referenslista
AeroFarms, Our greens, [Internethemsida], Publicerad: Ej angivet, Hämtad: 20 april 2021 Länk:https://www.aerofarms.com/our-greens/
AeroFarms, Fotografi av ett aeroponisk system, [Fotografi], Hämtad: 24 april 2021, Länk:
https://aerofarms.com/technology/
Angelakis N. Andreas, Rose B. Joan, IWA publishing, Evolution of Sanitation and
Wastewater Technologies through the Centuries, [Vetenskaplig litteratur], Publicerad: 2014, Hämtad: 27 april 2021, Länk:https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=mbgrBQAAQBAJ&oi
Wastewater Technologies through the Centuries, [Vetenskaplig litteratur], Publicerad: 2014, Hämtad: 27 april 2021, Länk:https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=mbgrBQAAQBAJ&oi