Stadsodlingar: Hållbar livsmedelsproduktion i en urbaniserad värld

INOM

EXAMENSARBETE TEKNIK,

GRUNDNIVÅ, 15 HP ,

STOCKHOLM SVERIGE 2021

Stadsodlingar

Hållbar livsmedelsproduktion i en urbaniserad värld

ERIK SÖDERGREN

MADELEINE CROMNIER

KTH

SKOLAN FÖR INDUSTRIELL TEKNIK OCH MANAGEMENT

Abstract 2

Sammanfattning 3

1: Inledning 4

1.1 Introduktion 4

1.2 Bakgrund 4

1.3 Syfte och problemformulering 5

1.4 Metod 6

1.5 Avgränsningar 6

1.6 Litteraturstudie 7

Hydroponisk odling 7

Akvaponisk odling 8

Vertikala odlingar 9

Takodling 11

2. Resultat 15

2.1 Projekt & Trender 15

Svenska projekt och trender inom stadsodling 15

Internationella projekt och trender inom stadsodling 18

2.2 Politik & Finansiering 21

Investeringar 21

Lagstiftningar och regler 22

Lokal samhällsbyggnad 22

2.3 Logistik 23

Logistik inom traditionellt jordbruk 23

Logistik för stadsodlingar 25

3. Diskussion 29

4. Slutsatser 33

5. Referenslista 35

Abstract

A global shift towards urbanization is ongoing and more and more people choose to live their lives in urban environments. The increasing population in the cities raises questions on how the urban growth rate can be combined with long-term sustainable carbon footprint.

This paper intends to examine during which conditions the usage of urban agriculture provides an alternative to traditional farming and if it can fill useful positions in the urban world. More specifically, urban agriculture will be explored holistically through

environmental sustainability, economical aspects and social sustainability.

The results showcase that urban agriculture needs up to 95 % less water than traditional farming, is surface-efficient due to the ability to grow vertically, and logistically the

transports are heavily reduced when using urban agriculture compared to traditional, since production is closer to the end consumer. However, urban agriculture can be more or less sustainable than traditional farming depending on the amount of energy the LED lights and technology require; in Sweden there is not a crucial difference between the two, but in for example the United States, urban agriculture can generate a significant increase in carbon footprint since they rely on technology and most of the energy comes from fossil fuels. An advantage with urban agriculture compared to traditional is the potential social benefits and community that can come from the farms. In addition, the results show a need for both private and governmental investors, in most cases, to operate urban farms.

This report's greatest findings is that it takes existing infrastructure in the area for the

implementation of industrial sized city farms to outperform improvements to traditional

farming methods. Urban farms can be positively utilized in countries with colder climates

since crops then can be farmed throughout the year, as well as countries with low water

accessibility, benefiting from the reduced need for water. Lastly the conclusion is made that

urban farms can not replace traditional farming methods, but should rather be considered a

complement, and the purpose of the farm is important when making the decision between

an urban farm or a traditional farm.

Sammanfattning

Ett globalt skifte gentemot urbanisering pågår och allt fler människor i världen lever sina liv i stadsmiljöer. Den ökande stadsbefolkning medför frågor kring hur urban tillväxttakt kan kombineras med låg klimatpåverkan. Denna rapport undersöker om stadsodlingar kan fylla viktiga funktioner i den urbaniserade världen och under vilka förutsättningar stadsodlingar utgör ett alternativ till traditionellt jordbruk. Mer specifikt kommer stadsodlingar undersökas utifrån en helhetssyn som inkluderar miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet.

Resultaten kan sammanfattas med att stadsodlingar kräver upp till 95 % mindre vatten än traditionellt jordbruk och är yteffektivt då odling kan ske på höjden genom vertikala odlingar.

Logistiskt sett minskar transporterna till stor del då produktionen sker närmare slutkunden.

Dock kan stadsodlingar vara mer eller mindre hållbara än traditionellt jordbruk, beroende på hur mycket energi som LED-lampor och annan teknik kräver. I Sverige är det ingen betydande skillnad men i exempelvis USA kan stadsodlingar generera betydligt högre klimatpåverkan då mycket teknik används och elektriciteten oftast är från fossila källor. En fördel med

stadsodlingar gentemot traditionellt jordbruk är den potentiella samhällsuppbyggnaden och gemenskapen som kan komma från odlingen. Därutöver visar rapporten att det i de flesta fallen krävs både statliga och privata investerare för att finansiera och bedriva stadsodling.

De största lärdomarna från rapporten är att det krävs en befintlig infrastruktur i området för

att implementering av industriella stadsodlingar ska överträffa utbyggnad av traditionellt

jordbruk. Stadsodling kan med fördel utnyttjas i länder med kallt klimat eftersom grödor

därmed kan odlas året om, samt i länder med låg vattentillgång på grund av den låga

vattenåtgången för odlingen. Slutligen dras slutsatserna att stadsodling inte kan ersätta

traditionellt jordbruk utan istället kan tillämpas som ett komplement, samt att syftet med

odlingen är viktigt i valet mellan stadsodling och traditionellt jordbruk.

1: Inledning

1.1 Introduktion

Året 2007 bedömde Förenta Nationerna (FN) att fler människor för första gången i historien levde i urbana miljöer snarare än lantliga miljöer. Sedan dess har mängden människor i städer ökat och sedan 2018 antas fyra miljarder människor leva i urbana områden.

Många människor på små geografiska områden ger upphov till både möjligheter och utmaningar.

För att kunna bemöta de hållbarhets- och klimatutmaningar som existerar idag är det av största vikt att den urbana tillväxttakten förenas med ett långsiktigt hållbarhetstänk. Mer specifikt har detta arbete fokus på hur mat- och jordbrukssystem kommer att förändras i framtiden och hur möjligheterna att implementera stadsodlingar ser ut idag.

En potentiell fördel med stadsodlingar är möjligheten att reducera transportsträckor för den odlade skörden, vilket i sin tur reducerar utsläpp av växthusgaser.

När odlingen av maten sker närmare konsumenten krävs varken transport via flygplan eller båt, och den långväga transporter med lastbil blir även reducerad betydligt.

Vidare har även stadsodlingar under rätt förutsättningar möjligheten att producera mat året om även i länder med kallare vintrar som Sverige.

Matproduktion året om förutsätter att det finns tillgång till värme samt att inomhusytor används. Om dessa förutsättningar uppfylls kan det odlas i städer hela kalenderåret. Potentialen att odla året om ger förutsättningar att minska hungersnöd på utsatta platser i världen och förse lokala samhällen med närodlad mat. För vissa exempel är stadsodlingar inte bara en trend, utan potentiellt livsnödvändigt för att kunna föda sin ökande befolkning.

1.2 Bakgrund

Stadsodlingar är konceptuellt ingenting nytt och har funnits i tusentals år.

Dock har det ur ett historiskt perspektiv inte alltid fokuserats på möjligheten till att förse städer med mat.

Snarare har det funnits stadsodlingar som mer liknar trädgårdar och vars huvudsakliga syfte har varit att förfina stadsmiljön.

5

Angelakis N. Andreas, Rose B. Joan, IWA publishing, Evolution of Sanitation and Wastewater Technologies through the Centuries

4

Mendel Westberg Malin, Axelsdotter Olsson Karin, Svt Nyheter, Stadsodlingar nödvändigt i framtiden

3

Milestad Rebecka et al, Springer, The Högdalen urban farm: a real case assessment of sustainability attributes

2

Kulak Michal, Graves Anil, Chatterton Julia, Landscape and Urban Planning Volume 111, Reducing greenhouse gas emissions with urban agriculture: A Life Cycle Assessment perspective

1

Ritchie Hannah, Max Roser, Our world in data, Urbanization

Bland det mest kända historiska stadsodlingarna finns de hängande trädgårdarna i

Babylonien, en stad som grundades för 4000 år sedan i nuvarande Irak. Babylons hängande trädgårdar sägs ha byggts mellan åren 630 och 560 före Kristus och använder ett

hydroponiskt odlingssystem, ett system som kommer närmare redogöras för senare i arbetet.

Närmare i tiden har stadsodlingar använts av bland annat Tyskland på tidigt 1900-tal i form av koloniträdgårdar för att bekämpa fattigdom och hunger. Efter andra världskriget estimerades Tyskland ha cirka 200 000 koloniträdgårdar i landet.

Fortsättningsvis var denna typ av stadsodling populär även bland andra europeiska länder under denna tid. Under första och andra världskriget populariserades så kallade “Victory gardens” i USA, Storbritannien, Kanada och Australien. Denna typ av trädgårdar var småskaliga odlingar i offentliga stadsmiljöer och sköttes av civilbefolkningen. Syftet med dessa trädgårdar var att bidra med mat till landets befolkning och armé under krigstiden. De bidrog även till en social gemenskap och ansågs vara ett sätt att öka moralen hos

civilbefolkningen under krigstiden.

I modern tid har stadsodlingar uppstått i flera större städer på sent 1900-tal och tidigt 2000-tal exempelvis i de amerikanska städerna New York, Chicago och Detroit.

Dessa stadsodlingar har dock varit i relativt liten skala och är i vissa fall till största del dekorativa. Det är först på senare år stadsodlingar har börjat byggas i syfte att maximera odlingskapaciteten utifrån de resurser som finns att tillgå i en stadsmiljö. De stadsodlingar som uppkommer idag förekommer ofta i större skala och har en någorlunda industriell produktionsnivå.

Föreliggande arbete avser att analysera behovet av stadsodlingar utifrån följande tre perspektiv:

1. Hållbarhet - Reducerade utsläpp och förbättrade odlingsmetoder 2. Ekonomi - Ekonomiska fördelar med urban produktion

3. Samhälle - Självförsörjning och mattillgång

1.3 Syfte och problemformulering

Syftet med detta arbete är att undersöka tekniska lösningar på hur odlande i städer kan realiseras samt att undersöka vilka hållbarhetsproblem stadsodlingar har potential att reducera.

Målet med arbetet är att det ska kunna vara underlag för städer och kommuner i deras framtida hållbarhetsarbete och stadsplanering.

10

Kathryn J. A. Colasanti et al, Taylor & Francis Online, Perspectives on Expanding Urban Agriculture from Detroit, Michigan

9

Howard Ellie , BBC, Victory gardens: a war time hobby that is back in fashion

8

DiNardo Kelly, The New York Times, The Green Revolution Spreading Across Our Rooftops

7

A.W. Drescher, Canada's Office of Urban Agriculture, The German Allotment Gardens - a Model For Poverty Alleviation and Food Security

6

Angelakis N. Andreas, Rose B. Joan, IWA publishing, Evolution of Sanitation and Wastewater

Technologies through the Centuries

Följande frågeställning berörs i projektet:

När och under vilka förutsättningar kan stadsodling vara ett bra alternativ till traditionellt jordbruk?

1.4 Metod

En litteraturstudie genomfördes först för att få en överblick och övergripande kunskap inom området för att kunna avgränsa arbetet och senare för att besvara frågeställningen.

Dessutom gav litteraturstudien möjlighet att se över de möjliga odlingsteknikerna som finns idag och information om projekt som har genomförts och genomförs i dagsläget. Arbetet fördjupades genom kvalitativa intervjuer med relevanta sakkunniga experter på området.

De personer som intervjuats och vars insikter används och diskuteras i rapporten är följande:

Irena Lundberg, Invest Stockholm, food-tech och clean-tech expert Johanna Öhlén Meschke, Urban Oasis, Chief Marketing Officer (CMO)

Jenny Ekman, Naturskyddsföreningen, sakkunnig inom jordbruk och samordnare för mat- och jordbruksnätverket

Irena Lundberg är genom investeringsarbetet på Invest Stockholm insatt i många av de gångna och pågående projekten i Sverige inom bland annat stadsodling och är därmed lämplig för att få information om branschen i helhet och hur investeringssidan ser på

stadsodling som framtida alternativ. Johanna Öhlén Meschke är väl insatt i food-tech-bolaget Urban Oasis i Stockholm genom sin position som CMO. Hon har därav betydande

information om uppstartandet av ett stadsodlingsföretag och har därmed ett annat

perspektiv än Irena Lundberg som kommer från den kommunala sidan. Därutöver är Jenny Ekman på Naturskyddsföreningen kunnig inom mat- och jordbrukssamordning och har god insikt i det traditionella jordbruket, vilket är av vikt för att kunna jämföra det med

stadsodlingar.

1.5 Avgränsningar

Projektet avser att endast analysera de stadsodlingar där mat och grödor produceras och tar

därmed inte hänsyn till de typer av odlingar som är för dekoration eller av annan nytta,

exempelvis tak som är isolerade med växtlighet. Dekorativ växtlighet anses inte vara av

relevans i detta projektarbete. Således exkluderas stadsodlingar som implementeras som ett

sidoprojekt eller där matproduktion inte är en del av huvudverksamheten.

1.6 Litteraturstudie

I detta avsnitt behandlas de relevanta odlingstekniker som kan användas i stadsodlingar.

Hydroponisk odling

Hydroponik, är en av odlingsteknikerna som inte brukar jord vid odlingsprocessen, tillsammans med aeroponik och akvaponik. Istället för jord odlas grödorna med rötterna direkt i vatten med en näringslösning.

Orsaken till att metoden fungerar effektivt, beror på att rötternas placering i vatten, med näringslösningen, absorberar syre och näring effektivt.

Jordlösa odlingstekniker är effektiva när det kommer till markanvändning, arbete, externa flöden och tid. Hydroponik gör det även lätt att kontrollera grödornas upptag av

näringsämnen, till skillnad från andra odlingstekniker och vid rätt skötsel ger odlingstekniken högre avkastning än traditionellt jordbruk. Nackdelen är de höga investeringskostnaderna.

Tabell 1: Tabellen visar hur mycket av en gröda som kan skördas per hektar genom hydroponisk odling jämfört med traditionellt jordbruk.

Hydroponik kan brytas ned i två klassificeringar; 1) Cirkulerande (slutna) system där det finns ett kontinuerligt flöde samt 2) icke-cirkulerande (öppna) system, som båda vidare kan brytas ned i ett flertal odlingstekniker. De cirkulerande systemen som består av Nutrient Film Technique (NFT) och Deep-flow technique (DFT) kan med enkelhet automatiseras, men

13

Sardare D. Mamta, Admane V. Shraddha, International Journal of Research in Engineering and Technology Volume 2 Issue 3, A review on plant without soil- Hydroponics

12

André Hampus och Jonsson Max , Industriellt ekologisk stadsodling - en kvalitativ studie som underlag för en stadsodlingsrevolution i Stockholm

11

Sardare D. Mamta, Admane V. Shraddha, International Journal of Research in Engineering and

Technology Volume 2 Issue 3, A review on plant without soil- Hydroponics

skulle något hända kommer grödorna snabbt förfalla vilket gör att systemen kräver konstant övervakning för att säkerställa skörden.

Följande faktorer är av vikt vid valet av vilken jordlös teknik som bör användas:

För det första bör utrymme (areal) och andra tillgängliga resurser tas i beaktning, då de olika metoderna kräver olika mycket plats. Därutöver tillkommer faktorerna förväntad

produktivitet, tillgänglig kapacitet av lämpligt odlingsmedium, förväntad kvalitet av produkten såsom färg, utseende och huruvida den ska vara fri från bekämpningsmedel.

Akvaponisk odling

Akvaponik som odlingsteknik bygger på en symbios mellan fiskodling och växter i vatten i ett slutet och miljövänligt system där en stor variation av fiskar och växter kan produceras utan miljöpåverkan och är en variant av hydroponisk odling eftersom rötterna befinner sig i vatten. Akvaponisk odling ses som ett av de resurssnålaste odlingsteknikerna som existerar idag. Nutrient Film Technique (NFT) är en av de tekniker som kan användas vid akvaponik.

Där skapas ett tunt lager med vatten som konstant rör sig över växtlighetens rötter och på grund av detta finns god syresättning i vattnet och rotsystemet. NFT-system är flexibla, då rören vattnet leds igenom kan gå runt hörn. Väggarna i odlingsutrymmet kan därmed utnyttjas på ett bra sätt alternativt kan vertikala odlingar skapas istället, vilket är yteffektivt.

Akvaponisk odling är mest lämplig för jordgubbar, sallader och kryddor, dock går det att odla även andra produkter, se figuren nedan för en visualisering av ett akvaponiskt

odlingssystem.

Figur 1: Figuren är tagen från Svensk Aquaponik och visar ett akvaponiskt system.

17

Svensk Aquaponik, Fotografi av akvaponiskt system

16

Svensk Aquaponik, Aquaponik

15

Ibid

14

Sardare D. Mamta, Admane V. Shraddha, International Journal of Research in Engineering and

Technology Volume 2 Issue 3, A review on plant without soil- Hydroponics

“En aquaponics-anläggning består av en vattentank för fiskar, en hydroponisk växtbädd, ett biofilter, en reningskomponent för suspenderade partiklar och en vattenreservoar” och är ett sätt att härma det naturliga ekosystemet.

Vertikala odlingar

Vertikala odlingar är en odlingsteknik som används redan idag av food-techbolag och som kan komma att utnyttjas i större kapacitet i framtiden.

I kontrast till traditionellt jordbruk nyttjar vertikala odlingar färre kvadratmeters yta och låter istället grödor växa på hyllplan ovanför varandra.

Vertikala odlingssystem finns i många varianter, men förekommer ofta i form av långa rader med grödor staplade på varandra, alternativt små tunna odlingsbäddar gjorda i plast.

Figur 2: Vertikala odlingar från företaget AeroFarms i New Jersey

Fördelen med den vertikala odlingsformen är att den kräver mindre plan yta och istället mer yta på höjden, vilket gör att odlingstekniken är att föredra i urbana miljöer. Möjligheten att effektivt använda den yta som finns tillgänglig i städer är en nödvändighet för att bedriva stadsodlingar i många av världens största städer eftersom höga fastighetspriser måste tas i

21

Birkby Jeff, ATTRA Sustainable agriculture, Vertical Farming

20

Ibid

19

Fatemeh Kalantari et al, Journal of Landscape Ecology, Opportunities and challenges in sustainability of vertical farming: a review

18

André Hampus och Jonsson Max , Industriellt ekologisk stadsodling - en kvalitativ studie som

underlag för en stadsodlingsrevolution i Stockholm

beaktande vid implementering av en stadsodling.

Således utgör vertikala odlingstekniker en logistiskt fördelaktig lösning för aktörer som avser bedriva en stadsodling.

Ytterligare en positiv aspekt av vertikala odlingstekniker är potentiella miljömässiga fördelar.

Förutsatt att en stadsodling som använder vertikala odlingstekniker bedrivs med metoder som bidrar till miljömässigt hållbar produktion har de vertikala odlingsteknikerna möjlighet att reducera energianvändning, kemiska bekämpningsmedel och vattenanvändning.

Vertikala odlingar är en av de tekniker som tillämpas inom Sverige food-tech sektor idag. Två stockholmsbaserade företag som använder vertikala odlingar är Grönska och Urban Oasis.

Företagen bedriver stadsodlingar och har sedan de grundades, 2014 respektive 2017, nyttjat vertikala odlingstekniker för att bedriva sin verksamhet. Det finns även ett ökande antal av vertikala odlingar i såväl Asien som USA, samt Nederländerna, ett land känt för sin

agrikultur.

Det grundläggande konceptet kring vertikal odling kan således anses vara välkänt och nyttjas regelbundet. Utveckling av tekniken har dock inte avstannat och forskning fortgår för hur odlingstekniken kan förbättras. Vid intervju med Johanna Öhlén Meschke, chief marketing officer vid Urban Oasis, berättar hon hur deras företag avser leda en fortsatt teknikutveckling inom vertikala odlingar. För att göra detta fokuseras dels på mjukvara och hårdvara, och dels på “know-how”.

Mjukvaruimplementation kan

genomföras i form av sensorteknologi, automatisk- resurskontroll och artificiell intelligens och hårdvarulösningar i form av automatisk omskötsel.

Samtidigt pågår även akademisk forskning kring optimering av vertikala odlingar. För närvarande pågår forskning i

Nederländerna som avser undersöka exakt vilka fysiska förutsättningar som optimerar grödors växt. Faktorer likt luftfuktighet, värme, näringstillgång och ljus är alla något som undersöks.

Grödors påverkan av ljusmängden de utsätts för och vilken

våglängd/kombination av våglängder ljuset består av har dokumenteras via vetenskapliga studier.

Nedan i figur 3 uppvisas ett stapeldiagram som demonstrerar skillnaden i basilikaplantor höjd efter att de vuxit utsatta för olika typer av ljusvågor på det synliga

30

Yingchao Xu et al, ScienceDirect, The research on LED supplementary lighting system for plants

29

Brazaityte Ausra et al, Lithuanian research center för Agriculture and Forestry , The effect of light-emitting diodes on the growth of tomato transplants

28

Besten Jasperden, ScienceDirect, Vertical Farming Development; the Dutch Approach

27

Izzuddin M A et al, IOP Conf. Ser.: Mater. Sci. Eng. 1098, Green city based industry 4.0 through Smart Urban Farming through IoT (SUFI) in Surabaya, Indonesia

26

Kumer Podder Amit et al, Microprocessors and Microsystems Volume 82, IoT based smart agrotech system for verification or Urban farming parameters

25

Öhlén Meschke Johanna, Chief Marketing Officer vid Urban Oasis, Intervju 2021-03-30.

24

Besten Jasperden, ScienceDirect, Vertical Farming Development; the Dutch Approach

23

Ibid

22

Fatemeh Kalantari et al, Journal of Landscape Ecology, Opportunities and challenges in

sustainability of vertical farming: a review

ljusspektrat:

Figur 3: Diagrammet visar på x-axel höjden på basilikaplantor i millimeter och på y-axel den typ av ljus de utsatts för, B för blå och R för röd, och 50/100/200 antalet mikromol per kvadratmeter per sekund.

Något som bör nämnas gällande forskning kring vertikala odlingstekniker, och i viss mån stadsodlingar i sin helhet, är en tendens till hemlighetshållande kring resultat från

genomförda studier. Akademiska rapporter och studier som genomförs kring odlingstekniker tenderar att göras i samarbete med företag som inte vill att studiens resultat ska publiceras i rädsla för att konkurrerande företag kan nyttja resultaten. Alternativt görs studierna enbart av ett producerande företag och i dessa fall finns inget incitament att publicera resultaten återigen eftersom konkurrenter då skulle kunna använda resultaten. Således existerar en situation där stora delar av den forskning som genomförs inom området inte finns tillgänglig för allmänheten.

Kommersiella intressen utgör visserligen ett hinder för publicering av resultat som forskats fram, dock finns det även fördelar med en stark integration av aktörer i näringslivssektorn. Det faktum att studier utförs av företag som avser implementera

resultaten i sin verksamhet direkt möjliggör en ökad innovationstakt och minskar den traditionella fördröjningen som finns mellan akademiska studier och kommersiell implementering utav näringslivsaktörer.

Takodling

Takodlingar utgör en odlingsteknik som använder relativt enkel teknologi, men trots detta kan producera framgångsrika resultat. I likhet med vertikala odlingstekniker är takodlingar ett alternativt som adresserar stadsodlingens generella problem med yta. Genom nyttjandet

33

Milestad Rebecka et al, Springer, The Högdalen urban farm: a real case assessment of sustainability attributes

32

Besten Jasperden, ScienceDirect, Vertical Farming Development; the Dutch Approach

31

Besten Jasperden, Figur över basilika tillväxt,

av hustak kan ytan nödvändig för att bedriva stadsodlingar tillhandahållas. Platsbrist och dyra lokaler i större städer är ett faktum, vilket gör takodlingar till ett alternativ där tidigare oanvända ytor används på ett produktivt sätt.

Huruvida odlande på ett tak är genomförbart beror även självklart på ett större antal

förutsättningar eftersom produktionen nu sker utomhus, vilket innefattar fler oförutsägbara faktorer till skillnad från inomhusodlingar. Soltimmar, väder och vind är alla faktorer som måste hållas i åtanke om anläggande av en takodling övervägs. Även substratdjupet (djupet på växtbädden) kan komma att spela roll eftersom detta ofta korrelerar med bärighet (möjlig produktion) hos grödor.

Således kan takodlingar komma att se olika ut beroende på

klimatmässiga förutsättningar samt syftet med odlingen, vilket kommer reflektera vilken typ av grödor som planteras. En fördel med takodlingar är fenomenet som på engelska kallas

“Urban heat islands” (på svenska urban värmeö) vilket gagnar utomhusodlingar som sker i urbana miljöer. Fenomenet bygger på det faktum att städer utgörs av mörka och

ljusabsorberande ytor, till stor del asfalterade vägar och hustak, vilket leder till att urbana miljöer är mer uppvärmda än förorter eller lantliga miljöer.

Figur 4: Takodling i Brooklyn, Long Island.

36

Gustave Tania, Fotografi över takodling i Brooklyn år 2016

35

Oberndorfer Erica et al, JSTOR, Green Roofs as Urban Ecosystems: Ecological Structures, Functions, and Services

34

Germain Amélie et al, Alternatives and the Rooftop Garden Project, Guide to Setting Up Your Own

Edible Rooftop Garden

Vidare bör även potentiella utmaningar med takodlingar diskuteras. Det som direkt måste adresseras är det faktum att alla klimat inte är optimala för vissa typer av takodlingar.

Sverige är ett uppenbart exempel, där långa kalla vintrar försvårar odlingsprocessen och reducerar drastiskt potentiell årlig skörd jämfört med andra länder vars klimat tillåter produktion så gott som hela året. Dock finns en direkt åtgärd som är beprövad vars syfte är att förlänga och förenkla möjligheterna att odla på tak även i länder likt Sverige: Takodlingar med växthus. Genom integration av växthus på tak kan synergieffekter mellan fastigheten och odlingen nyttja. Spillvärme, regnvatten och koldioxid är tre resurser som takväxthus kan utnyttjas i högre grad än vanliga takodlingar.

Vidare finns projekt som avser undersöka takväxthus i Sverige. År 2018 genomfördes ett förstudieprojekt av Stockholm stad med hjälp av Naturvårdsverket och IVL Svenska miljöinstitutet, för att undersöka om det fanns platser i Stockholmsområdet där takväxthus kan byggas. Projektet avsåg utnyttja spillvärme från byggnaden samt regnvatten och/eller gråvatten för odlingens bevattning.

Projektets

resultat visade att ett takplacerat växthus med avancerade systemlösningar skulle passa bäst på toppen av Kista galleria, ett centrum i Stockholms norra förorter. Vidare beskriver

rapporten fyra trender inom stadsodling var samtliga fördelar täcks in av ett takväxthus på Kista galleria:

● Nya klimatsmarta odlingsmetoder och tekniska system ökar produktivitet samt effektiviserar energi-och vattenanvändning.

● Inomhusodlingar byggs i syfte att utnyttja flödet av urbana fysiska resurser.

Spillvärme, säsongslagrad värme, renat vatten och avfallsfraktioner hjälper till i produktion av livsmedel och skapar en cirkulär ekonomi.

● Den stora bristen på yta inom städer gör det nödvändigt att odla på tak eller inomhus med LED-belysning.

● Närhet till restauranger, cafér och livsmedelsbutiker underlättar kommersiell verksamhet.

Möjligheten till att takodlingar används i klimat likt Sveriges ökar följaktligen av växthustak.

Dock bör det noteras att rapporten även beskriver att relativt få fastigheter i

Stockholmsområdet passar för denna typ av verksamhet. För att storskaliga takodlingar med växthus ska kunna användas krävs rätt slags förutsättningar. Det bör även nämnas att

behovet av kapital är stort i uppstartsfasen vid byggandet av avancerade systemlösningar, en framtung ekonomisk börda måste hållas i åtanke vid denna typ av projekt. Slutligen är en sista utmaning för takväxthus eventuell brist på spillvärme. Spillvärme avses användas i hög

39

Andersson Ulf et al, Naturvårdsverket, En ny möjlighet för hållbar livsmedelsförsörjning i Stockholm

38

Andersson Ulf et al, Naturvårdsverket, En ny möjlighet för hållbar livsmedelsförsörjning i Stockholm

37

Sanjuan-Delmás David et al, ScienceDirect, Environmental assessment of an integrated rooftop

greenhouse for food production in cities

grad, men om detta inte är möjligt kan växthusen komma att behöva använda energi för

värme, en oönskad konsekvens som försämrar hållbarhetsaspekter av takodlingar i växthus.

2. Resultat

2.1 Projekt & Trender

Förståelse och insikter rörande ambitionerna hos aktörerna som bedriver stadsodlingar möjliggör för underbyggda beslut att fattas gällande huruvida en stadsodling är förmånligt utifrån lokala förutsättningar. För att undersöka under vilka förutsättningar stadsodlingar kan nyttjas som ett alternativt till traditionellt jordbruk observeras nuvarande trender inom området, dels på nationell svensk nivå, dels på internationell skala.

Svenska projekt och trender inom stadsodling

Många av de svenska aktörerna är kommersiella företag, såsom Urban Oasis och Grönska, men det finns även ett antal statligt finansierade projekt, såsom Högdalens stadsodling och Odlarcentrum i slakthusområdet. De två stockholmsbaserade företagen Urban Oasis och Grönska är två av de största svenska företagen inom stadsodlingar. Båda företagen baserar sin verksamhet på vertikala odlingstekniker i kombination med hydroponiska tekniker.

Utöver dessa odlingstekniker är båda företagen inriktade gentemot teknologisk integration inom odling, således kan både Grönska och Urban Oasis klassificeras som “food-tech”

företag.

Utöver dessa kommersiella aktörer bedrivs i Sverige även kommunala projekt inom stadsodlingar och som ovan nämnts kommer i detta arbete Högdalens stadsodling och Odlarcentrum i slakthusområdet studeras. Projektet i Högdalen använder äldre outnyttjade lastplatser och garage för att bedriva sin verksamhet, projektet nyttjar vertikala odlingar, men i kontrast till de två svenska företagen används inte hydroponik utan samtliga plantor växer i jord. Verksamheten finansieras av statliga medel och en av huvudsponsorerna är Vinnova, verket för innovationssystem.

Ytterligare ett statlig projekt är “Odlarcentrum” i slakthusområdet lite utanför Stockholms kärna. Projektet fokuserar på att odla med innovativa tekniker och bedrivs i samarbete med ett flertal företag och food-tech

entreprenörer. Totalt 19 parter medverkar i projektet, varav 6 helt statliga aktörer och 11 helt kommersiella företag, samt 2 aktörer med blandad ägandeform.

Nedan följer en punktlista med samtliga aktörer:

● Invest Stockholm - Stockholms officiella investeringsföretag

● Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) - Universitet med teknisk inriktning styrt av högskolelagen och högskoleförordningen

● Viable cities - ett strategiska innovationsprogrammet som leds av KTH och innefattar ca 50 aktörer

● IVL Svenska miljöinstitutet - Ett svenskt fristående och icke vinstinriktat forskningsinstitut inom miljöområdet

42

Odlarcentrum i Slakthusområdet, Partners

41

Milestad Rebecka et al, Springer, The Högdalen urban farm: a real case assessment of sustainability attributes

40

Lundberg Irena, Food-tech och clean-tech expert vid Invest Stockholm, Intervju 2021-03-29.

● Vinnova - Sveriges innovationsmyndighet

● Energimyndigheten - Förvaltningsmyndighet som behandlar frågor om användning och tillförsel av energi

● Formas - Ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling inriktat mot miljö, areella näringar och samhällsbyggande

● Atrium Ljungberg - Fastighetsförvaltare

● Ecotopic - Konsultbyrå specialiserade på biokol

● Stockholm Exergi - Stockholms fjärrvärmenät, ägs av Stockholm kommun och Fortum

● Ecobloom - Utvecklar sensorteknik i samband med växthus och akvaponiska system

● Stockholm Stads arbetsmarknadsförvaltning - Kommunal förvaltning vars syfte är att stödja företag vid rekrytering av anställda

● Farmy AB - Stadsodlingsföretag med fokus på vertikala odlingar och sensorsystem

● Greensight AB - Konsultföretag specialiserat på food-tech och clean-tech

● Arvalla - Digitaliseringstjänster för mindre företag specialiserade inom lantbruk, växthusodlingar, geoenergilager och fjärrvärme

● Greenworks - Levererar vertikala trädgårdar, växtsystem och växtfasadsystem

● PE teknik och arkitektur - Konsultföretag inom arkitektur och teknik

● Kretsloppsbolaget - Företag som utvecklar akvaponik, kretsloppstekniker och anläggningar för småskalig livsmedelsproduktion inom urbana miljöer.

● Sweheat & Cooling - En industriförening för företag inom fjärrvärmesektorn.

Föreningen består av ett tiotal individuella företagsaktörer.

För att ge en övergripande förståelse för vilka verksamhetsområden som innefattas i

projektet finns i figur 5 nedan ett cirkeldiagram där samtliga aktörers verksamhet har

kategoriserats.

Figur 5: Cirkeldiagrammet visar i procent vilken kategori aktörerna inom projektet Odlarcentrum i slakthusområdet tillhör

Figur 5 visualiserar det spektrum av kompetens som kan tänkas behövas för att bedriva nytänkande och innovativa projekt inom stadsodlingsområdet. Utöver sakkunskap inom stadsodlingar finns även ett behov av aktörer som är innovationsdrivande, till exempel statliga myndigheter specialiserade inom innovation. Utöver dessa aktörer kan nytta dras av samarbete med representanter inom energiindustrin för att tillmötesgå de behov som finns av uppvärmning och kylning vid produktion av grödor. För att nyansera bilden av vilka typer av aktörer som ingår i projektet bör det även påpekas att de aktörer som tillhandahåller finansiering är essentiella för projektet, även om de är mindre till antalet. Därutöver skiljer storleken mellan vissa aktörer betydligt. Ett företag med en handfull anställda likställs i figur 5 med stora globala företag och statliga myndigheter. Självklart finns det diskrepans från verkligheten i detta avseende, och således bör figur 5 endast betraktas som en överblick av vilka olika sorters aktörer som idag kan innefattas inom kommunala och statliga

stadsodlingsprojekt.

I Sverige är fallet så att antalet nya företag och statliga projekt inom stadsodlingar ökar, dock

är många för små skalmässigt, alternativt för nya för att lyckas konkurrera med utländska

aktörer.

Även om svenska företag är betydligt bättre ur ett hållbarhetsperspektiv på ett flertal plan; kortare transportsträckor, högre cirkularitet med vattenanvändningen och att produktionen är bättre för miljön kan de utländska aktörerna erbjuda lägre pris, och konkurrerar därmed ut de svenska aktörerna.

Detta är ett problem svenska aktörer står inför och något som ligger i centrum för vilka val de gör med sina stadsodlingar, vilket leder till de trender vi ser idag i Sverige. En av dessa tydliga trender är ett medvetet fokus från kommersiella Svenska stadsodlare att producera grödor med korta skördecykler. Genom att prioritera grödor med kortare skördecykler kan företagen producera större volymer grödor och sälja oftare, vilket ses som en nödvändighet för att kunna konkurrera med etablerade aktörer både inom traditionellt svensk jordbruk samt internationella producenter. Den kategori av grödor som har kortare skördecykel är primärt sallad och kryddor.

Några

exempel på dessa grödor är basilika, mynta, dragon, timjan, persilja, oregano, krispsallad och grönkål. Det svenska företaget Urban Oasis är en tydlig exemplifiering av denna trend:

företaget producerar ca 80 000 plantor i månaden, men endast av tre olika sorters grödor.

Johanna Öhlén Meschke beskriver hur företaget i sitt nuvarande skede, 4 år efter uppstart, bedriver denna typ av verksamhet för att kunna konkurrera i nuläget, men avser öka sitt sortiment när stordriftsfördelar kan utnyttjas till fullo.

Vidare delar Meschke med sig av företagets nuvarande undersökningar gällande bär, svamp och grönsaker. Tanken är att dessa grödor ska kunna odlas när den rörliga kostnaden per planta minskat tack vare

stordriftsfördelar. Meschke lyfter också att det eventuellt, inom en längre framtidsbild, kan komma att bli aktuellt med medicinska växter, blommor och andra typer av grödor som inte nödvändigtvis är avsedda för livsmedelskonsumtion.

Internationella projekt och trender inom stadsodling

AeroFarms är ett av världens största företag inom urban stadsodling och är lokaliserat i amerikanska New Jersey. bara några kilometer från Manhattan.

Företaget har existerat sedan 2004 men har odlat i sina nuvarande lokaler, på 2800 m

och 6500 m

, sedan 2015 och 2016. I dagsläget skördas cirka 910 ton grödor årligen från företagets största farm.

AeroFarms producerar, mycket likt Urban Oasis och Grönska, framförallt sallad i olika typer.

Sortimentet består i sin helhet av 10 produkter, varav 8 är en salladssort eller en

salladsblandning.

Resterande 2 produkter utgörs av två olika typer av “microgreens” som på svenska refereras till som grönsaksskott. Många typer av grödor kan odlas som

51

AeroFarms, Our greens

50

Shakunt Pandey, Science reporter, Vertikal farming: key to mitigating world hunger?

49

Shakunt Pandey, Science reporter, Vertikal farming: key to mitigating world hunger?

48

Ibid

47

Ibid

46

Öhlén Meschke Johanna, Chief Marketing Officer vid Urban Oasis, Intervju 2021-03-30.

45

Ibid

44

Ibid

43

Lundberg Irena, Food-tech och clean-tech expert vid Invest Stockholm, Intervju 2021-03-29.

grönsaksskott, det som särskiljer dessa från andra grödor är att de skördas innan växten är fullt utvecklad. Istället för att vänta tills växten är utvecklad skördas den då hjärtbladen är utvuxna.

Syftet med denna typ av produktion är att grönsaksskott innehåller stora mängder näringsämnen och påtagligt korta skördecykler runt cirka 1-2 veckor.

Figur 6: Grönsaksskott av broccoli.

Gällande produktions- och odlingstekniker använder AeroFarms vertikala odlingar genom hela sin verksamhet. De vertikala odlingarna kombineras med sensorteknik och

automatisering för att styra tillgång till vatten, näring och ljus för varje individuell

odlingsbädd. Utöver företagets vertikala odlingssystem använder AeroFarms en teknik som kallas aeroponik. Aeroponik är en odlingsteknik där grödornas rötter hänger fritt och absorberar vatten och näring direkt från den fukt som finns i luften. Denna fuktiga luft är artificiellt framtagen och innehåller högre grad av vatten än vanligt luft, samt näringsämnen grödorna behöver för att växa.

56

Gao Jianmin et al,Taylor & Francis Online, Modern plant cultivation technologies in agriculture under controlled environment: a review on aeroponics

55

Home and Garden, Fotografi av Broccoli microgreens

54

Yaguang Luo och Lester Gene,United States Department of Agriculture, Specialty Greens Pack a Nutritional Punch

53

Lester Gene, Xiao Zhenlei, Wang Qin, Research Gate, Microgreens: Assessment of Nutrient Concentrations

52

Yaguang Luo och Lester Gene,United States Department of Agriculture, Specialty Greens Pack a

Nutritional Punch

Figur 7: Ett enkelt aeroponiskt system.

Ytterligare ett storskaligt internationellt projekt är en takodling i Paris, Frankrike. Projektet öppnades officiellt i juli år 2020 och är placerad på taket av det franska utställningscentret i stadsdelen Versailles. Odlingen täcker 14 000 m

och är således vid skrivande av denna rapport världens till ytan största takodling. Tillverkningen och skötsel av takodlingen görs i samarbete mellan två kommersiella företag specialiserade inom urbana odlingar: Agripolis och Cultures en Ville, båda företag med huvudsäte i Frankrike.

Takodlingen avser kunna producera uppemot 30 olika grödor och vid högsäsong under sommaren förväntas 1 ton frukt och grönsaker kunna produceras om dagen. Dessa grödor avses säljas direkt till de restauranger som finns i centret, men ska även kunna köpas av privatpersoner. Vidare nyttjar denna odling också aeroponik och använder slutna resurssystem för vattenanvändning som kombineras med odlingsmetoder utan bekämpningsmedel.

Slutligen använder även projektet en variation av vertikala odlingar, om än relativt småskaligt. Växterna växer på cylindriska väggar som gör att odlingsytan ökar utöver takytan.

59

Menezes Fino, Brightvibes, World’s largest urban farm to open in 2020 – on a paris rooftop

58

Paris EXPO Porte de Versailles, The world's largest rooftop urban farm is set to open in Paris next year

57

AeroFarms, Fotografi av ett aeroponisk system

Figur 8: Överblick av takodlingen i centrala Paris.

(Bilden används med Agripolis tillåtelse)

2.2 Politik & Finansiering

Investeringar

Projekt inom stadsodling kräver finansiering för att startas upp, antingen genom privata investerare eller genom statliga aktörer. Vilken typ av finansiering som de kommersiella aktörerna använder i uppstartsfasen är olika från fall till fall. Grönska AB, ett foodtechbolag i Stockholm, fick exempelvis tidigt investeringar från statliga myndigheter på 3 miljoner kronor, för att sedan hitta villiga privata investerare som gav 7 miljoner för att expandera bolaget.

Urban Oasis, ett annan foodtechbolag i Stockholm lutade sig på privata investerare under lång tid för att sedan få statlig hjälp.

Urban Oasis påpekar vikten av både privat och statlig finansiering för att skapa en uppskalningsbar stadsodling, statlig i form av

forskningsbidrag/innovationsbidrag samt samarbeten med den akademiska världen och den privata genom lån.

Statliga myndigheter finansierar även statliga projekt inom området, exempelvis är myndigheten för innovationer, Vinnova, en viktig aktör i ett flertal av IVL:s (Svenska

63

Öhlén Meschke Johanna, Chief Marketing Officer vid Urban Oasis, Intervju 2021-03-30.

62

ibid

61

Lundberg Irena, Food-tech och clean-tech expert vid Invest Stockholm, Intervju 2021-03-29.

60

Agripolis, Fotografi av den Franska takodlingen

Miljöinstitutets) projekt inom stadsodlingar.

Även utländska myndigheter väljer att finansiera vissa av Sveriges projekt, såsom Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutvecklings investering i Grönska.

Sammantaget tyder detta på ett stort engagemang rörande stadsodlingar och en växande industri, då både privata och statliga aktörer visar ett stort intresse för att etablera och forska inom området.

Lagstiftningar och regler

Lokalproducerad mat har svårt att slå igenom på marknaden då företagen sällan är av tillräcklig storlek för att konkurrera med utländska aktörer om upphandlingsavtal med butiker. Upphandlingsavtalen baseras för tillfället endast på pris och tar därmed inte hänsyn till exempelvis klimatpåverkan och närproducerat. Det finns i dagsläget inga lagstiftningar som förordar svenska företag över de utländska aktörerna och Irena Lundberg på Invest AB hävdar att det finns relevans i att uppdatera lagstiftningar för att hjälpa dessa aktörer och att det kan gynna städerna till exempel genom lokal samhällsbyggnad.

Lokal samhällsbyggnad

Stadsodlingar har förutom ekonomiska och miljömässiga effekter, även möjlighet att skapa samhällsmässiga positiva effekter, såsom engagemang hos lokalbefolkningen. Stadsodlingen i Högdalen i Stockholm, är ett sådant exempel. Odlingen har skapat nya arbetsmöjligheter för lokalbefolkningen samt en gemenskap och kultur inom området. Projektet har till skillnad från kolonilotter och kommersiella odlingar även ett fokus på det sociala perspektivet med social och cirkulär ekonomi, säger Leif Rönngren, en av de drivande aktörerna för projektet.

Stadsdelen kan även marknadsföra sig själva med det hållbara projektet och kan intressera fler att flytta dit. I Högdalen finns planer på att öppna en handelsträdgård i anslutning till odlingen där lokalbefolkningen kan handla säsongsbetonade växter och lökar för att äta eller odla hemma, alternativt på kolonilott.

Irena Lundberg på Invest AB menar att Stockholm stad har en stark miljöagenda med målet att all näring i staden ska bli fossilfri till 2040 och samt att detta “öppnar för en ny trend, som är stark globalt, men som också börjar synas i Stockholm”. Trenden i fråga är stadsodling i kontrollerade miljöer, som är hållbar och som ger nya arbetsplatser och stöd till innovation och hopp finns att stadsodlingsprojekt ska kunna liva upp stadsdelar och öppna upp för andra verksamheter. Exempelvis ska salladen som produceras här kunna användas i lokala caféer och restauranger.

68

ibid

67

Sveriges Radio, Stadsodling med led-lampor - hajp eller framtiden?

66

Lundberg Irena, Food-tech och clean-tech expert vid Invest Stockholm, Intervju 2021-03-29.

65

Grönska, Our funding partners

64

Livsmedelsnyheter, IVL ska undersöka stadsodlingarnas betydelse

Stadsodlingar kan även utgöra ett positivt tillskott för lokala fastighetsägare, då man likt projektet i Högdalen utnyttjar oanvända byggnader och gör om dem till odlingsutrymmen, som hyrs ut av fastighetsägarna.

Stadsodlingar kan även ge samhällsnytta genom matsäkerhet i fattiga områden. Det finns stora svårigheter med att paketera och forsla färsk mat över staden. Används buss som transportmedel för att handla kan det ta en timme bara att ta sig till en mataffär, alltså kan maten behöva transporteras lång tid i temperaturer som den inte är anpassad för,

exempelvis kyl- och frysvaror. Dessutom kan de långa avstånden generera andra kostnader såsom barnpassning och sätter ytterligare press på låginkomsttagande. Stadsodlingar är en möjlighet att minska detta, då livsmedlen hamnar närmare slutkunden.

2.3 Logistik

Logistik inom traditionellt jordbruk

För att jämföra logistiska skillnaderna mellan stadsodlingar och traditionellt jordbruk studeras först de logistiska fördelarna och utmaningarna med traditionellt jordbruk.

Förståelse för materialflöden och hur dessa påverkas av resurs-, information- och monetära flöden inom agrikultur och matproduktion är nödvändigt för att skapa en nyanserad bild av kontrasterna mellan stadsodlingar och odlingar utanför städer.

Inom den agrikulturella sektorn har globalisering av matproduktion frambringat stora logistiska förändringar. Mat levereras numera längre sträckor för att nå konsumenten, vilket ökar behovet av transporter och leder i sin tur till ökade utsläpp av växthusgaser.

Dessutom kan även ökade distanser mellan producent och konsument påverka relationer mellan dessa parter negativt, något som påverkar lokala matproducenter, deras omgivning och kultur.

Därutöver är inte globalisering det enda element som kan leda till längre mattransporter, även inhemsk produktion kan kräva långa transportvägar för att nå konsumenter. Därav har konceptet “närodlat” växt sig starkare under åren. Dock bör det nämnas att närodlad mat inte har någon global definitionsstandard; inom Storbritannien räknas mat som närodlat vid transporter på mindre än 160 km, medan i Sverige går gränsen vid 250 km.

Nedan finns en förenklad bild som skapats i syfte att visualisera hur en leverantörskedja för traditionellt jordbruk kan se ut:

73

Girma Gebresenbet och Techane Bosona, ResearchGate, Logistics and Supply Chains in Agriculture and Food

72

ibid

71

Girma Gebresenbet och Techane Bosona, ResearchGate, Logistics and Supply Chains in Agriculture and Food

70

DJ McCauley, AGU, Urban Agriculture Combats Food Insecurity, Builds Community

69

Sveriges Radio, Stadsodling med led-lampor - hajp eller framtiden?

Figur 9: Figuren beskriver en traditionell logistikkedja hos jordbruksproduktion

Pilarna i figuren ovan demonstrerar hur livsmedelsprodukter rör sig från att de odlas till att de konsumeras och vilka aktörer som finns däremellan. Logistikkedjan är sig mycket lik oberoende av vad som produceras och kan således användas för de flesta typer av

traditionellt jordbruk. Värt att notera är att signifikanta förluster av grödor lätt uppkommer även efter skörd om grödorna utsätts för skada vid mekaniska processer.

Därför är behovet av kunniga aktörer för behandling och paketering stort vid utveckling av logistikkedjor för traditionellt jordbruk. Vidare måste varornas livslängd och hur länge de är säkra att konsumera hållas i åtanke vid konstruktion av logistikkedjorna. Matproduktion måste förhålla sig till bäst före datum och det faktum att försenade transporter kan leda till

förluster av producerade livsmedel. Andra logistikflöden, exempelvis detaljhandeln, behöver inte alltid ta hänsyn till dessa typer av konsekvenser för fördröjningar.

Som ovan nämnt spelar resurs-, information- och monetära flöden en väsentlig roll för förståelse av agrikulturella logistikkedjor. Figur 10 nedan beskriver de aktörer som finns inom logistikkedjan och visualiserar även flöden av resurser och information:

74

Girma Gebresenbet och Techane Bosona, ResearchGate, Logistics and Supply Chains in Agriculture

and Food

Figur 10: Figuren visar flödet av resurser och kapital för aktörerna inom matproducerande jordbruk

I figur 10 observeras att informationsflöden sker mellan aktörer både uppåt och nedåt i det vertikala flödet. Kapital och monetära resurser rör sig däremot nedifrån konsumenterna upp till producenterna.

Logistik för stadsodlingar

För att avgöra om stadsodlingar har möjlighet att utgöra ett alternativt till traditionellt jordbruk krävs det utifrån ett logistiskt perspektiv att stadsodlingar förbättrar eller

reformerar denna logistikkedja och potentiellt inför ny verksamhet i värdekedjan. Något som direkt är påtagligt är att de fysiska sträckorna mellan aktörerna reduceras drastiskt vid användandet av stadsodlingar (förutsatt att majoriteten av konsumenterna bor i den

producerande staden). Minskade sträckor leder till minskad fordonsanvändning, och således

minskade utsläpp av växthusgaser, samt minskad risk för oplanerade uppehåll och fel längs

transportvägen. Ytterligare en fördel med minskade transporter är reducerade kostnader för

aktörerna. Denna ekonomiska aspekt är relevant eftersom det finns framförallt två saker

som efterfrågas i agrikulturella distributionskedjor: Reduktion av logistiska kostnader samt

bibehållning av matens kvalitet längs logistikkedjan.

Minskade transportkostnader relaterar till den första av dessa två områden och reducerar logistiska kostnader. Vidare finns

möjligheter för stadsodlingar att absorbera roller i logistikkedjan, så kallad vertikal integration vilket sker när ett företag köper ett annat företag ovan eller under sig i

värdekedjan.

Stadsodlingar skulle exempelvis kunna sälja sina varor direkt till konsumenter genom att öppna egna butiker i anslutning till produktionsanläggningarna. Direktförsäljning av producerade varor är en typ av vertikal integration som skulle minska logistikkedjans längd och komplexitet och således spara producenterna både tid och pengar. Utmaningen med integration av denna kategori ligger i hur företag och aktörer kan balansera sin

kärnverksamhet tillsammans med andra åtaganden från vertikal integration.

Vidare kan även eventuella fördelar med import och export av varor producerade genom stadsodling analyseras. Enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF) var 48 procent av maten som konsumerades i Sverige år 2017 importerad.

LRF påpekar också att detta estimat är

konservativt och att den riktiga siffran förmodligen är högre om hänsyn tas till varor likt bagerijäst, kryddor och konserveringsmedel.

De varor som importeras består av en blandning av mer exotiska livsmedel som inte kan produceras i Sverige, exempelvis kaffebönor, avokado och vissa sorters frukter. Dock påpekar LRF att stora importer av mat som skulle kunna produceras i Sverige sker. Produkter likt frukt, kött, ost, fisk och gryn som kan produceras i Sverige importeras eftersom billigare produktion utomlands gör det ekonomiskt fördelaktigt för svenska aktörer att importera.

En reduktion av Sveriges matimport med hjälp av produktion från stadsodlingar skulle inte bara minska behovet av logistiska lösningar mellan länder, utan också förbättra matkonsumtionen ur ett

hållbarhetsperspektiv eftersom mat som importeras tenderar att ha en mer negativ inverkan på klimatet.

Utöver ökade transportsträckor för importerade varor finns en ökad risk att produktionen inte uppfyller samma miljömässiga standard som om samma vara vore tillverkad i Sverige.

Om stadsodlingar har förmågan att producera konsumentvaror och grödor som annars måste importeras finns således både en logistisk fördel med minskade internationella leverantörskedjor, samt en hållbarhetsfördel med minskade utsläpp i både transport och produktion.

82

ibid

81

Steinbach Nancy et al, Naturvårdsverket, Miljöpåverkan från svensk konsumtion – nya indikatorer för uppföljning

80

Furustam Christina, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges export och import fortsätter att öka i värde

79

ibid

78

Jonasson Lars, Lantbrukarnas Riksförbund, Importens andel av livsmedelskonsumtionen

77

ibid

76

Engwall Mats, Jerbrant Anna, Karlson Bo, Storm Per, Studentlitteratur, Modern industriell ekonomi

75

Girma Gebresenbet och Techane Bosona, ResearchGate, Logistics and Supply Chains in Agriculture

and Food

Förutsatt att stadsodlingarna bedriver sin produktion inomhus finns också möjligheten att producera året om. Inomhusodlingar som finns i Sverige idag likt Urban Oasis, Grönska och Högdalens inomhusodling producerar grödor hela året. Vidare finns liknande projekt i andra länder; Toronto, Amsterdam, London och Tokyo är alla städer med projekt och aktörer som jobbar för stadsodlingar som ger livsmedelstillgång hela kalenderåret.

Förmågan att kunna leverera året om, utan att vara beroende utav säsongsbaserade faktorer, utgör en potentiell logistik fördel för stadsodlingar. De stadsodlingar som har förmågan att kontrollera sin produktion och inte förlorar skörd på grund av externa faktorer kommer kunna leverera exakta kvantiteter av produkter vid exakta tider. Genom att vara konsekventa med sin produktion minskar logistiska problem betydligt. Stadsodlingar som kan säkerställa konstant produktion har möjlighet att bygga upp strukturerade leverantörsnät som kan fortgå med låga nivåer av övervakning och kostnader. Värdenätverk och affärsekosystem är begrepp som används för att beskriva hur affärsverksamhet inte är en ö, utan att verksamheter ofta är sammankopplade och involverar flera företag än vid första anblick.

Förmågan att kunna leverera produkter med hög säkerhet gör stadsodlingsföretag till en attraktiv affärspartner eftersom de samarbetande parterna upplever hög garanti att utlovade produkter kommer att levereras.

För att få en realistisk inblick över vilka logistiska utmaningar och möjligheter kommersiella stadsodlingar står för inför idag undersöks de två svenska företagen Urban Oasis och Grönska. Det sista nämnda företaget Grönska samarbetar tätt med 6 partners: All frukt, Hedenbys, Coop, Ica, Urban deli och Mathem.

Samtliga ovan nämnda aktörer är

återförsäljare inom livsmedelsbranschen. Samarbetet med aktörer likt dessa är essentiellt för att ett start-up bolag ska kunna bedriva lönsam verksamhet.

Även Urban Oasis arbetar tillsammans i ett partnerskap med Coop, Ica och Mathem vilket visar på ett allmänt behov av sådana samarbetspartners. Vidare beskrev Urban Oasis själva företagets ambition om att satsa på storskaliga lösningar i deras produktion för att minska kostnader och hävdar att kvalitet och hållbarhet kvarstår även efter applicering.

Urban Oasis påpekar att

prissänkningarna kommer att ge konkurrensfördelar gentemot importerade frukter och grönsaker. Således lyfter Urban Oasis en viktig aspekt av logistik för att stadsodlingar ska kunna vara ett bra alternativ till traditionellt jordbruk. Verksamheten som bedrivs bör vara skalbar för att kunna utnyttja stordriftsfördelar vilket förstärker konkurrenskraften hos den producerande stadsodlingen. Insikter gällande skalbar affärsverksamhet och

stordriftsfördelar är något Urban Oasis avser använda i deras affärsplan då de vid slutet av år

87

Öhlén Meschke Johanna, Chief Marketing Officer vid Urban Oasis, Intervju 2021-03-30.

86

Lundberg Irena, Food-tech och clean-tech expert vid Invest Stockholm, Intervju 2021-03-29.

85

Grönska, Our Partners

84

Engwall Mats, Jerbrant Anna, Karlson Bo, Storm Per, Studentlitteratur, Modern industriell ekonomi

83

Oliviusson Björn et al, Stockholm stad, 10 % mat från staden Effekt och möjlighetsanalys för

livsmedelsproduktion i urban miljö i Stockholm

2020 påbörjade bygget av en ny produktionsanläggning med förmågan att producera 15-20 gånger så mycket som tidigare.

88

Öhlén Meschke Johanna, Chief Marketing Officer vid Urban Oasis, Intervju 2021-03-30.

3. Diskussion

Urbana odlingar är ett omdebatterat ämne då det finns både stora fördelar med

stadsodlingar samt ett antal negativa aspekter att ta hänsyn till. Beroende på vilka faktorer som prioriteras hos aktörer ses antingen traditionellt jordbruk eller stadsodlingar som mest fördelaktigt. Exempelvis är stadsodlingar yteffektiva och är fördelaktiga i områden med låg vattentillgång, såsom Kalifornien och Abu Dhabi, samt under kalla perioder, då traditionellt jordbruk inte kan brukas.

Behovet av rent vatten gör det dock svårt i vissa sammanhang i städer där kranvattnet inte är tillräckligt rent och det därmed krävs en saneringsprocess för att kunna använda det till odling.

Därutöver finns det fördelar ur ett krisberedskapsperspektiv, då mattillgången lättare kan säkras upp och staten inte behöver förlita sig på transporter och globala samarbeten, då dessa kan upphöra plötsligt vid globala konflikter. Maten hamnar närmare konsumenterna och importen kan därmed minskas.

Tabell 2: Figuren visar CO

-utsläpp för sallad producerad i Högdalens inomhusodling, traditionellt jordbruk i Sverige, ouppvärmt jordbruk i Spanien samt uppvärmt jordbruk i Nederländerna.

Forskare vid KTH har genomfört en studie över utsläppen av växthusgaser för stadsodlingen i Högdalen jämfört med andra typer av jordbruk. Tabellen ovan visar att Högdalens

stadsodling är bättre ur utsläppssynpunkt jämfört med växthusodlingar, både uppvärmda och ouppvärmda, men att traditionellt jordbruk i Sverige överträffar stadsodlingen med 0,1 kg mindre CO

-utsläpp. Dock är detta inte särskilt stort bidrag jämfört med annan odling och visar på att stadsodling kan fungera som ett komplement när traditionellt jordbruk inte

91

Milestad Rebecka et al. Tabell över utsläpp i CO

för olika sorters produktion

90

Sveriges Radio, Stadsodling med led-lampor - hajp eller framtiden?

89

Our Changing Climate, Does Vertical Farming actually work?

räcker till, samt under kallare årstider.

Samtidigt bör det hållas i åtanke att det stora behovet av elektricitet och energi för inomhusodlingar kan skada hållbarhetsprofilen för odlingen, ifall elen som används är från fossila bränslen och därmed klassificeras som smutsig el.

Ändock kvarstår ett problem: den typen av grödor som idag odlas i stadsodlingar är inte den typen av livsmedel som släpper ut mest fossila gaser. Stadsodlingar idag odlar framför allt sallad och kryddor, men dessa produkter utgör en relativt liten del av utsläppen från livsmedel. En mer betydande mängd utsläpp kommer från produktion av biff,

mejeriprodukter, kaffe, choklad och lammkött.

Produktion från stadsodlingar har således potential att ha en bättre miljöpåverkan. Denna potential kan uppfyllas genom att

stadsodlingar framför allt prioriterar odling av grödor och ersättningsprodukter för kött vars klimatavtryck hade blivit större om de hade producerats via traditionellt jordbruk.

En potentiell negativ effekt av stadsodling är risken att dessa ökar segregationen i samhället, till följd av den ekonomiska aspekten med vilka som har råd med närodlad mat.

Stadsodlingar tenderar att ha högre verksamhetskostnader än storskalig produktion i lantliga miljöer, vilket kan leda till noterbart höjda priser för konsumenterna, vilket i slutändan gör livsmedlen tillgänglig för endast höginkomsttagare.

Elektriciteten som krävs för

LED-belysningen kostar mycket och även AI och robotar, som ofta används för stadsodlingar, har höga investerings- och underhållskostnader.

Vid implementation av stadsodlingar från statliga aktörer bör denna reflektion hållas i åtanke; hur stadsodlingar kan tillföra rättvis och socialt hållbar matproduktion.

Ekonomiska skillnader, påpekas av forskare vid KTH, kommer ha större inverkan här.

För kommersiell verksamhet är detta ett mindre dilemma, förutsatt att konsumenterna inte väljer bort produkter från stadsodlingar på grund av prisskillnad.

Väljer konsumenterna fortsatt att handla dessa produkter utgör högre priser inte nödvändigtvis ett problem.

I arbetet intervjuades sakkunniga inom stadsodlingar och jordbruk. En av de kontaktade var Jenny Ekman som arbetar med jordbruksfrågor och som samordnare för mat- och

jordbruksnätverket vid Naturskyddsföreningen. Ekman beskriver hur stadsodlingar med största sannolikhet inte kommer att konkurrera ut dagens jordbruk och att detta heller inte är önskvärt. Vidare poängterar Ekman att intresset för närodlad och nyttig mat aldrig varit större, men att den roll stadsodlingar kan komma att fylla i framtiden snarare bör ses som

97

Sveriges Radio, Stadsodling med led-lampor - hajp eller framtiden?

96

Reynolds Kristen , Antipode Volume 47 Issue 1, Disparity Despite Diversity: Social Injustice in New York City’s Urban Agriculture System

95

Our Changing Climate, Does Vertical Farming actually work?

94

Valley Will och Wittman Hannah, ScienceDirect, Beyond feeding the city: The multifunctionality of urban farming in Vancouver, BC

93

Ritchie Hannah, Our world in data, You want to reduce the carbon footprint of your food?

92

Sveriges Radio, Stadsodling med led-lampor - hajp eller framtiden?

ett komplement till traditionellt jordbruk och inte en ersättning.

Tanken att stadsodlingar primärt bör utgöra ett komplement är något samtliga av de sakkunniga som intervjuats för rapporten uttryckt. Både Irena Lundberg och Johanna Öhlén Meschke uttryckte liknande åsikter krings stadsodlingars framtid, ett komplement snarare än en ersättare.

Som tidigare nämnt passar stadsodlingar i geografiska områden med små vattentillgångar, men ytterligare lämpliga områden kan diskuteras. Utvecklingsländer, i kontrast till länder med högre grad av industrialisering, tenderar att förlora högre procentuell andel av sina grödor i traditionellt jordbruk efter att skörden genomförts (eng. post harvest loss). Gällande frukt och grönt estimeras att så mycket som 40 procent av skörden förloras efter i “post harvest losses” i utvecklingsländer.

Förlusterna uppgår i dessa höga procentuella nivåer dels för att förluster sker på gården, dels för att förluster sker vid bearbetning, paketering, transport och lagring.

Andelen förlorade grödor inom traditionellt jordbruk utgör ett ännu större problem i utvecklingsländer eftersom det utgör ekonomiska förluster såväl som förlorad mat och näring till en population som potentiellt lider av brist på mat.

Följaktligen är det inte säkert att stadsodlingar i dagens nutida läge fyller en funktion i dessa länder, då projekt och resurser snarare bör fokuseras på lösningar relaterade till effektivisering och förlustreduktion i relation till traditionellt jordbruk. Utveckling av infrastrukturella system och logistikkedjor tycks medföra större potential att minska hungersnöd i utvecklingsländer.

Vidare bör även stadsodlingens lämplighet som ett bra alternativ till traditionellt jordbruk undersökas inom industrialiserade länder. Tidigare i arbetet beskrivs stadsodlingar som idag lyckats etablera sig och producerar grödor som ett alternativt till åkerbruk. Dock finns det även värde i att diskutera stadsodlingsprojekt som har misslyckats. Ett omtalat sådant projekt är det Svenska företaget “Plantagon”. Grundat 2008 och satt i konkurs 2019 hade företaget en livslängd på ca 10 år. I sin grund var Plantagon ett företag framför allt fokuserat på FoU och avsåg utveckla teknik gentemot andra företags beställningar. Tekniken kretsade runt vertikala odlingar och slutna resurssystem. Företagets affärsmodell var inte helt olik ett konsultbolags och deras vision kan sammanfattas med dessa två citat från företagets egen

105

Girma Gebresenbet och Techane Bosona, ResearchGate, Logistics and Supply Chains in Agriculture and Food

104

Food and agricultural organization of the united nations (FOA), Improving the efficiency and sustainability of supply chains

103

Girma Gebresenbet och Techane Bosona, ResearchGate, Logistics and Supply Chains in Agriculture and Food

102

Food and agricultural organization of the united nations (FOA), Improving the efficiency and sustainability of supply chains

101

Girma Gebresenbet och Techane Bosona, ResearchGate, Logistics and Supply Chains in Agriculture and Food

100

Öhlén Meschke Johanna, Chief Marketing Officer vid Urban Oasis, Intervju 2021-03-30.

99

Lundberg Irena, Food-tech och clean-tech expert vid Invest Stockholm, Intervju 2021-03-29.

98

Ekman Jenny, Jordbruks sakkunnig och samordnare för mat- och jordbruksnätverket vid

Naturskyddsföreningen, Intervju 2021-04-06.