Lokalbefolkningens attityder

Det lokala livet sätter prägeln på en plats. Det är de lokala invånarna som skapar atmosfären och gynnar verksamheter och ekonomi och de har ett synsätt på sitt hemområde som skiljer sig avsevärt från besökarens. Lokalinvånarnas identitet har formats av den personliga anknytning de har till platsen samt vad som sker där och vice versa. T.ex. kan lokalbefolkning till skillnad från besökare sträva efter att bevara kulturellt viktiga men estetiskt oattraktiva byggnader framför att skapa nya och moderna turistattraktioner. Djupintervjuer med lokalbefolkningen skedde personligen mellan perioden 22 mars till den 25 mars 2009.

Intervjuerna genomfördes med 6 stycken personer som har bott i Boone i längre än tre år.

Respondenterna plockades ut slumpmässigt och de skiljer sig åt i ålder, kön och sysselsättning. De är mellan 22 och 68 år gamla. Endast en av de tillfrågade är född och uppvuxen i Boone men de andra härstammade från närliggande områden. Skälen till varför de

26 valde att bosätta sig i Boone var främst närheten till naturen, arbetsmöjligheter och för att Boone är ett billigt ställe att bo på. Hälften av de tillfrågade hade någon form av anknytning till universitetet och de andra arbetar i lokala butiker och restauranger i området.

På frågan om respondenterna tror att turism har stor påverkan för Boone svarade alla att turism är viktigt för ekonomin i staden. Den ekonomiska aspekten av turism är en bidragande faktor till att den betraktas som viktig, men även den publicitet som turismindustrin bidrar till anses betydelsefull. Två av respondenterna tyckte att skidturismen är särskilt viktig för stadens ekonomi. Dessutom höll respondenterna med om att turism genererar i arbete för lokalbefolkningen. Det finns emellertid även negativa konsekvenser av turism i Boone och alla tillfrågade svarade att de anser att särskilt trafikstockningar är ett stort problem. En 22-årig man anser att ett annat problem är turisternas goda ekonomi:

“If people have a lot of money - and some people really do have a lot of money here - they have the power to do things that may be bad for local businesses and the local environment.”

Respondenterna bedömde att det faktum att Boone är en universitetsstad sätter en intressant prägel på staden. Det finns mycket kultur och en respondent fann att turisterna gillar en sådan atmosfär. Småstadskänslan tros också vara viktig för lokalbefolkningen och tack vare det faktum att naturen finns runt omkring förekommer goda förutsättningar för en intressant turistdestination som skiljer sig ifrån många andra.

Alla respondenter hade starka åsikter om turisterna i Boone. En kvinna, 23 år berättade:

“Haha, I guess I shouldn’t mention the Floridians? I don’t like driving behind them. They are crazy! I guess what I don’t like with them is that there are too many people. Boone is too small for those many people. But without them I would probably not have a job, so... And most of them are respectful but for some reason it seems like the rich ones seem to have a hard time. I don’t know why that is. Many local people seem to agree with me on that too. You can tell when there is a tourist event because you can’t move in Boone; it just makes it too busy.”

Lokalbefolkningen tycks anse att det inte finns någon respekt för dem från turisternas sida.

Respondenterna berättade att vissa turister är vänliga och att de, precis som lokalbefolkningen är småstadsfolk som gillar både naturen och människorna på platsen. Dock finns de turister som kommer från större städer som New York och staten Florida, som ibland är svåra att ha att göra med pga. att de är oförskämda och inte tar hänsyn till hur Boone är. En respondent säger att de är snabba och affärsinriktade. Fortsättningsvis trodde majoriteten av de tillfrågade att turisterna betraktar dem som fattiga och osmarta. En kvinna svarade att turisterna förmodligen inte ser särskilt många äkta lokalinvånare då de är få och inte rör sig i samma område som turisterna, utan att turisterna mest möter universitetsstudenter. Sedan tillades att om turisterna möter den riktiga lokalbefolkningen så skulle de förmodligen tycka att de är

”bakom”. Distinktionen blir ännu tydligare när en annan respondent besvarade samma fråga med att säga att turisterna förmodligen ser lokalbefolkningen som enkla människor till skillnad från dem själva, då turisterna ofta har betydligt mer pengar än lokalbefolkningen.

Slutligen tillfrågades lokalbefolkningen om de är medvetna om hållbarhetsfrågor. 5 av 6 respondenter svarade ja och det framgick att de främst sopsorterar, men vissa handlar på second hand, konserverar energi och odlar egna grödor och grönsaker hemma.

27

5 Analys

Relationerna mellan lokalbefolkning, turister och turismföretagare i Boone är fungerande, men det finns tecken på spänningar mellan parterna. Turisterna får ofta skulden för ett flertal av problemen som existerar på platsen, som t.ex. trafikstockning och vattenbrist. På Boone Convention & Visitor’s Bureau anses det att problemen inte går att göra någonting åt och att de som har mest negativ påverkan på staden är studenterna. Pga. att studenterna utgör en resurs för samhället genom att generera i både konst, nytänkande och sport får de likväl inte skulden för problemen på samma vis som turisterna får. Forehand tycker det är viktigt att lokalbefolkningen inser att turisterna är en resurs för samhället. Han menar att det är viktigt att turism finns i staden då det bidrar till både skattelättnader och sätter Boone på kartan.

Boones besökare anses ha mycket pengar och de är ekonomiskt sett en stark inkomstkälla för staden. Detta är lokalinvånarna medvetna om. Lokalbefolkningen uppfattar dock turisterna som arroganta och respektlösa och detta beror framför allt på kulturella och ekonomiska skillnader. Turisterna Boone uppfattar i allmänhet lokalbefolkningen som trevliga och tillmötesgående. Dock förklaras det från vissa turister att en del lokalinvånare är ignoranta till andra platser utanför USA, att de håller sig för sig själva och att de inte alltid är socialt utvecklade.

Samtliga aktörer delar åsikten att turism i det stora hela är positivt för Boone som stad. Likväl anser de att universitetet är viktigast för staden. Respondenterna bedömer att det faktum att Boone är en universitetsstad skapar en intressant kulturell atmosfär i staden. Trots att universitet är i fokus under en stor del av intervjuerna angav endast en av de tillfrågade turisterna att han var i Boone i syfte att besöka universitetet. Pga. att Boone är en universitetsstad skapar detta en viss småstadskultur som samtidigt tillåter kreativitet.

Turisterna uppfattar Boone som en ”hippiestad”, trots att marknadsföringen av staden inte alls sker med lokalbefolkningen som dragplåster. Istället är natur och klimat fokus för marknadsföring i Boone. Det är just pga. dessa delar som både turister och lokalbefolkning har valt att befinna sig i Boone.

Intressant är att trots både turister och lokalinvånare i allmänhet bryr sig om miljön och intresserar sig för hållbarhetsfrågor, verkar inte Boone Convention & Visitor’s Bureau se vikten i att bevara det som finns. Forehand talar om naturen i Boone som närmast en självklarhet; att den alltid kommer att finnas kvar och se ut som den gör, och han verkar inte särskilt bekymrad över de relativt nya rön som finns om global uppvärmning eller konsekvenserna av miljöförstöring. Samtidigt talar han om turism som en stor resurs för Boone stad. Detta är intressant, eftersom både turisternas och lokalbefolkningens främsta skäl till varför de befinner sig i just Boone är natur och miljö. Dock oroar sig Forehand för hur det kulturella klimatet kan komma att ändras då den latinamerikanska samhällsgruppen växer i antal i området. ”Antingen kommer de ändra sig till vad vi har, eller så kommer de vi ändra oss till vad de har”, sa han i intervjun.

28

6 Slutsatser

Vi betraktar vår omvärld genom att särskilja på oss själva och de andra. Detta är en naturlig betingelse som inte går att ändra. De andra har alltid och kommer alltid att finnas och konceptet går att spåra tillbaks till Sokrates tid. Begreppet kan dock ta olika skepnader och uttryck. I takt med att världen anses bli en mindre plats till följd av förbättrad kommunikation och globalisering inträffar allt fler möten mellan kulturer och sociala grupper. Det bereder väg till formandet av nya identiteter samt att individer inser vikten i att behålla de identiteter de har tagit till sig. Av den orsaken kategoriseras människor in i olika grupper, där den dominanta gruppen sätter premisserna för vad som anses rätt eller fel. Det gör att de andra ses som någonting den dominanta gruppen inte är, istället för vad de andra faktiskt representerar.

Det argumenteras t.ex. att de motsättningar som finns mellan öst- och västvärlden grundar sig i just föreställningarna om de andra. Då misstolkningar av olika grupper sker kan konflikter skapas där oförståelse ligger till grund för problemen.

Målet med den här uppsatsen var att förstå hur idéerna om de andra kan appliceras till turism, för att därmed förstå riskerna med att betrakta omvärlden på detta vis. Staden Boone har använts som exempel då den tillhör en kulturellt och miljömässigt sårbar bergsmiljö i Appalacherna i USA. Bergsmiljöer är extra känsliga eftersom dess natur och kultur ofta är mycket utsatt. Av den orsaken att kultur och natur är unik i Boone lockas många besökare till platsen och pga. att turismindustrin växer snabbt riskerar sådana miljöer att ta stor skada. I uppsatsen har det framhållits att alla platser oavsett geografiskt läge eller storlek på något vis står offer för idéerna om de andra. Detta kan generera i motsättningar på olika nivåer, som de i Boone, där en del av turisterna betraktar lokalbefolkningen som socialt outvecklade, och där lokalbefolkning betraktar turister som rika och oförskämda. Turister och lokalbefolkning står på olika sidor av turismnäringens spektrum och i mitten finns en grupp politiker som tar avgörande beslut inom området.

Som beskrivet i denna uppsats lider världen av miljöförstöring och global uppvärmning till följd av turismens explosiva utbredning. Boone är endast en av många platser på världskartan som står offer för denna form av exploatering. Turism i Boone har blivit en produkt som genererar i stora ekonomiska intäkter för staden och det anses därför vara en resurs för det lokala samhället. Boone har också blivit omskrivet i media och därmed har de lockat allt fler turister. Pga. att turism har blivit en inkomstkälla ligger fokus på en ekonomiskt hållbar turismutveckling framför en ekologiskt hållbar utveckling, där natur och kultur bevaras.

Den främsta orsaken till varför både turister och lokalbefolkning har valt att befinna sig i Boone framför andra platser är naturen. Dessutom har Boone stad valt att marknadsföra sig med natur och berg som främsta symbol. Turism är en expansiv och känslig marknad och om inte tillräckligt mycket hänsyn tas till miljön kan stadens ekonomi, kultur och naturliga omgivning skadas. Det är därför av stor vikt att Boone Convention & Visitor’s Bureau inser vikten i att skapa en hållbar turismutveckling. Representanten för turismnäringen i Boone anser dock att de inte behöver bekymra sig om stadens ekologiska hållbarhet eftersom klimatet alltid kommer att vara annorlunda i Boone än nedanför bergen, och att bergen alltid kommer att finnas kvar.

Det har inte genomförts mycket forskning kring konsekvenserna av turism i Boone, och det finns inte heller mycket information att tillgå kring vilka turisterna är som befinner sig på platsen eller vad de gör. Då myndigheter i Boone inte inriktar sina krafter på att lösa

29 miljöproblem eller sociala problem kan både kulturkrockar och konflikter mellan turister och lokalbefolkning inträffa. Samtidigt är oförmågan att se till Boones hållbara utveckling en stor risk för hela staden.

Kulturella skillnader speglar idéer om de andra från alla håll. I Boone sker det bl.a. genom att de sociala grupperna har olika intressen. Ser vi till turism kan lokalinvånarna t.ex. vara mer intresserade av bevarandet och omhändertagandet av natur och kultur än vad turisterna är.

Orsaker till dessa olika intressen anses förutom skillnader i identitetsanknytning till platsen vara social klass och ekonomiska olikheter mellan turister och lokalbefolkning. Eftersom turister i Boone har mycket pengar kan motstridigheter uppstå mellan dem själva och den mindre ekonomiskt gynnade lokalbefolkningen, då de har olika idéer om Boones karaktär.

Det faktum att turisterna generellt sett har godare ekonomi än lokalbefolkningen kan generera i frågor om vem som har makt att påverka det kulturella, sociala och geografiska klimatet i Boone. Ser vi tillbaks på hur idéerna om de andra fungerar strävar alla efter att tillhöra den dominanta gruppen. Det finns därmed indikationer på att turister har stor påverkan på hur Boone utformas då deras ekonomiska ställning skapar makt att påverka. Detta vara en anledning till varför Boone Convention & Visitor’s Bureau inte ser vikten i att turismindustrin bör miljöanpassas och utformas ur ett hållbarhetsperspektiv, utan att den istället endast ses som en källa till ekonomisk vinst. Turismindustrin i Boone bör dock satsa på att förstå vilka turisterna är genom att kartlägga dem och deras aktiviteter på platsen de befinner sig på.

Därmed kan utvecklingen kontrolleras. Tar resurserna slut eller om naturen förstörs i Boone riskerar staden att tappa sin attraktivitet och till följd av det kan både besökarantalet, invånarantalet och ekonomin försämras. Det faktum att studenter med sitt nyskapande, kreativitet och evenemang bor i staden och är uppenbara resurser för staden gör att framför allt turister får bära skulden för den massiva miljöpåverkan som sker, som bl.a.

trafikstockning och brist på vatten.

Attityderna mellan turister, lokalbefolkning och turismföretagare i Boone är skilda och det finns vissa olikheter i dem. Det finns dock en medvetenhet och symbios mellan parterna där de alla förstår att de behöver varandra för att fungera. Således tär turismen på både det sociala, kulturella samt naturliga klimatet på platsen och för att motstridigheterna skall åtgärdas bör det fokuseras mer på att skapa en hållbar utveckling. Ser vi till definitionen av hållbar utveckling där både natur och kultur skall bevaras till kommande generationer, går det att dra slutsatsen att turismutveckling i Boone i dagsläget inte är hållbar. Frågor om hållbarhet tycks sopas under mattan då det av lokalinvånarna och turismutvecklarna i Boone betraktas som ett vetenskapligt ämne för akademiker framför någonting som individer på samhällsnivån bör ta del av. Fram till synen på hållbar utveckling ändras och inte längre ses som någonting som tillhör de andra, kommer Boones framtid förmodligen att vara osäker.

30

Referenser

Litteratur

Blamey, R.K. 2001: The Encyclopedia of Ecotourism. Oxford: Oxford University Press.

Eriksen, Thomas. 2002: Ethnicity and Nationalism. London: Pluto Press.

Eriksson, Emma & Rönning, Anette. 2008: Sustainable Tourism Development in Cambodia – A report about positive and negative effects of international tourism. Karlstad:

Karlstad Universitet.

Evans, Mike & Dave, Dinesh. 2004: The artful traveler: Cultural tourism in the state of North Carolina. Raleigh: North Carolina Arts Council.

Fischer, Edward F. 2001: Cultural Logic and Maya Identity. Chicago: Current Anthropology:

40.

Gibson, Laila. 2006: Learning Destinations – The complexity of tourism development.

Karlstad: Karlstad Universitet.

Jackson, Michael. 1998: Minima Ethnographica: Intersubjectivity and the Anthropological Project. Chicago: University of Chicago Press.

Jackson, Peter. 1989: Maps of Meaning – an introduction to cultural geography. Cambridge:

Cambridge University Press.

Johansson, Mari & Gråhamn, Katarina. 2009: När eleverna vet mest. Malmö: Malmö Högskola.

Kelly, J m.fl. 2007: A Behavioral Assessment of Tourism Transportation Options for Reducing Energy Consumption and Greenhouse Gases. Journal of Travel Research.

British Columbia: SAGE: 45.

Kymlicka, Will. 2001: Minority Nationalism and Multinational Federalism. Oxford. Oxford University Press.

Linnekin, Joycelyn & Poyer, Lin. 1990: Cultural Identity and Ethnicity in the Pacific Ocean.

Honolulu: University of Hawaii Press.

McLaren, Deborah. 2003: Rethinking Tourism & Ecotravel. Sterling: Kumarian Press Inc.

Meethan, Kevin. 2001: Tourism in Global Society: Place, Culture, Consumption.

Basingstoke: Palgrave.

Pettersson, Robert. 2007: Evenemangseffekter – med fallstudie av Alpina VM I Åre 2007.

Östersund: Mittuniversitetet.

Said, Edward. 1979: Orientalism. New York: Vintage Books.

Slätis, Thomas. 1998: Ethnicity as Otherness in Visual Representations: An approach to a critical discursive methodology. Helsingfors: Helsingfors University.

Svenning, Conny. 2003: Metodboken: samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling, Klassiska och nya metoder i informationssamhället. Källkritik på Internet.

Eslöv: Lorentz Förlag.

Swarbrooke, John. 1999: Sustainable Tourism Management. New York: CABI Publishing.

Tuan, Yi-Fu. 1977: Space and Place – The Perspective of Experience. Minneapolis:

University of Minnesota Press.

Turistdelegationen. 1995: Turismens begreppsnyckel – En översikt över internationellt rekommenderade begrepp med definitioner för turism. Stockholm: Turistdelegationen.

The Watauga Heritage Council. 2005: Watauga County Heritage Development Plan. Boone:

The Watauga Heritage Council.

31 World Travel & Tourism Council. 2007: Progress and Priorities 2007/2008. London: WTTC.

Internet

Agenda 21 – en sammanfattning: Regeringskansliet (2008)

http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/86/84/6de2900f.pdf (09-04-14) City town info.com: Boone, NC. (2009)

http://www.citytowninfo.com/places/north-carolina/boone (09-02-11) Mälardalens högskola: Michael Le Duc (2008)

http://www.eki.mdh.se/personal/mlc01/metod_0_7/Metoder-Intervjuerochenkter.html (09-05-05)

Stanford Encyclopedia of Philosophy: Method and Metaphysics in Plato’s Sophist and Statesman. (2005) http://plato.stanford.edu/entries/plato-sophstate (09-02-11) Statens Arkiv: Om källkritik. (2008)

http://www.statensarkiv.se/default.aspx?id=13203&refid=14563 (09-05-05) The International Ecotourism Society: Definitions & Principles (2009)

http://www.ecotourism.org/webmodules/webarticlesnet/templates/eco_template.aspx?arti cleid=95&zoneid=2 (09-02-11)

Tourism Concern: Environmental Damage (2009)

http://www.tourismconcern.org.uk/index.php?page=environmental-damage(09-02-12) Town of Boone: The Town of Boone http://www.townofboone.net(09-02-01)

UNECE: Annual Report 2004-2005, Sustainable Development – Concept and action. (2004) http://www.unece.org/oes/nutshell/2004-2005/focus_sustainable_development.htm (09-02-01)

UNESCO (1): Activity 4 | The World Summit on Sustainable Development. (2004)

http://www.unesco.org/education/tlsf/TLSF/theme_a/mod02/uncom02t04.htm (09-01-29) UNWTO: A strategic Overview of Ecotourism Accreditation and Certification: The Road

Forward

http://www.unwto.org/sustainable/IYE/Regional_Activites/Brazil/cases/TIES.htm (09-02-02)

Weather.com: Average Weather for Boone, NC – Temperature and Precipitation. (2009) http://www.weather.com/weather/wxclimatology/monthly/graph/28607(09-02-01) WTTO: Tourism 2020 Vision. (2009) http://www.world-tourism.org/facts/eng/vision.htm

(09-04-27)

WWF: Major Causes of Environmental Problems. (2008)

http://www.panda.org/news_facts/education/webfieldtrips/enviro_problems/index.cfm (09-01-19)

Muntliga källor

H.C. Forehand III. Direktör, Boone Convention & Visitors Bureau, Boone, NC, USA. (09-03-26)

32

Tabeller

Boone Convention & Tourism Bureau. 2009: Occupancy Tax.

Figurer

Figur 1 Internationella turistankomster. Ur WTO Long-Term Forecast Tourism 2020 Vision. http://www.tpdco.org/pdf/Tourism%202020%20vision.pdf

Figur 2 Butler’s destination life cycle. Ur Evenemangseffekter – med fallstudie av Alpina VM I Åre 2007, 2007: Robert Pettersson. Utgivna genom

Mittuniversitetet, Etour.

Figur 3 Swarbrooke’s förklaring till en hållbar turismutveckling. Sustainable Tourism Management, 1999: John Swarbrooke. Utgiven av CABI Productions: s. 83.

Figur 4 Kartor över Watauga County’s placering i North Carolina och Boone’s placering i Watauga County. Stats Indiana, 2009.

http://www.stats.indiana.edu/uspr/a/usprofiles/37/us_over_sub_pr37189.html

33

Bilagor

Bilaga 1: Frågor till Boone Convention Bureau

1. Please present the organization Boone Convention Bureau and the vision of tourism that Boone Convention Bureau has.

2. In what way has tourism changed in Boone throughout the history and present time?

3. What are believed to be the main positive and negative consequences of tourism in the community in Boone?

4. According to Boone Convention Bureau, in what way is tourism believed to impact the social community?

5. How can the negative effects from tourism be limited in Boone?

6. Can you see any major changes in tourism in Boone in recent times?

7. How important is tourism to the city of Boone?

8. How does Boone Convention Bureau market tourism in Boone?

9. Who are the tourists that decide to visit Boone?

10. In what way does Boone Convention Bureau work to create a good social climate in Boone, between locals, companies and tourists?

11. What do you think Boone will look like in ten years from now?

11. What do you think Boone will look like in ten years from now?