4. VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR
4.5 Lokaler, teknik/läromedel
4.5 Lokaler, teknik/läromedel
Verksamheten har lokaler för traditionell undervisning. Behovet av lokaler har varit stort och verksamheten har fått lämna lokaler till grundskolan (Mälarskolan). Lokalerna är inte flexibla, och det finns inga grupprum på grund av trångboddheten.
Verksamheten ser därför fram emot att vara med och skapa nya lärmiljöer och flexibla lösningar i Barkarby College. Under läsåret har som nämnts fyra Smartboards köpts in. Planer har tagits fram för att låta elever själva bygga sina bärbara datorer som en del i sina kurser. Detta kommer att testas under hösten 2014. Planer på att använda s.k. plattor för IKT i någon eller några klasser har också diskuterats.
5. Resultat, måluppfyllelse och arbetet i verksamheten 5.1 Kunskaper
Hur har skolan arbetat under 2013/14 för att nå målen inom området Kunskaper?
Under läsåret har studie- och yrkesvägledare försökt påbörja, tillsammans med lärare, ett arbete genom Skol-verkets satsningar på studie- och yrkesvägledning. Fortbildningskurserna Skolan och den föränderliga arbets-marknaden och Entreprenöriellt lärande (båda genom Skolverket) visade tydligt viljan att samarbeta mellan olika professioner kring frågor hur elevernas kunskaper och förmågor kan kopplas till deras livslånga karriärpro-cess.
Vissa förutsättningarna krävs för att arbetet med skolans studie- och yrkesvägledning ska kunna implementeras i skolans verksamhet och bli hela skolan ansvar. Nedan presenteras några förbättringsområden som studie- och yrkesvägledarna vill lyfta fram till planeringen av studie- och yrkesvägledningen läsåret 14/15:
Ett SYV-kalendarium
Mål att förbättra resultatet på elevenkät åk 2.
Samarbeta med lärare.
SYV som representant i arbetslag
Uppstarsvecka, (SYV-info).
Kontakt med Studie- och yrkesvägledarprogrammet
Fortbildning,
Kontakt med grundskolan, SYV-nätverk
Inför högskoleprovet
Med ovanstående insatser tror vi att resultatet i vår egen enkät och KSLs enkät kan förbättras.
Analys och reflektion
Verksamheten har hög måluppfyllelse. Skolan arbetar målinriktat med stödinsatser för elever med särskilda behov. I verksamheten finns exempelvis möjlighet till stöd i matematik, som är det största ämnet, varje dag och eleverna erbjuds repetitionskurser i bland annat kemi och fysik. Vi samarbetar med en frivilligorganisation från KTH, som erbjuder gratis stöd i matematik en eller ett par eftermiddagar i veckan. Extra stöd ges i engelska för framförallt elever med utländsk bakgrund. Svenska som andraspråk och modersmål är schemalagda.
Åtgärder för utveckling
Oktober coachning av två klasser. Gruppvägledning.
November. Information för elever i åk 3 om kraven för gymnasieexamen samt grundläggande information om eftergymnasiala studier. Information om SACO-mässan.
December/januari: Information om eftergymnasiala studier klassvis för elever i åk 3.
Januari: Besök av elever från KTH samt SU som berättar om hur det är att läsa på universitet, och deras väg dit.
Februari/Mars: Åk 1 och 2, högskoleförberedande programmen: Information om de individuella valen samt grundläggande information om eftergymnasiala studier.
Vägledningssamtal/Gruppvägledning
Indikatorer på måluppfyllelse
Tabell 3. Statistik rörande studieresultat
Program NT-gymnasiet Andel elever med slutbe-tyg
Tabell 4. Antal avbrott, studieuppehåll eller byte av program
Program NT-gymnasiet (totalt antal elever inom
parentes)
Avbrott Studieuppehåll Byte av program
2011 2012 2013 2011 2012 2013 2011 2012 2013
Naturvetenskap 2 1 1 1 0 1 3 0 0
Teknik 1 1 1 0 1 0 2 0 0
SN 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Källa: Skolans egen statistik
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Naturvetenskap Teknik SN
Betygspoäng genomsnitt 2011
Betygspoäng genomsnitt 2012
Betygspoäng genomsnitt 2013
5.2 Normer och värden
Hur har skolan arbetat under 2013/14 för att nå målet inom området Normer och vär-den?
Skolan arbetar för demokrati, genom demokrati och om demokrati.
Skolan arbetar med normer och värden via livskunskap i alla klasser och årskurser. Likabehandlingsplanen tas upp i årskurs 1 och alla klasser får även göra samarbetsövningar. I årskurs 2 är temat sex och samlevnad och i årskurs 3 etik och moral.
Analys och reflektion
Elevenkätens resultat är inte tillfredsställande. Lärarna och eleverna kommer under kommande läsår arbete med elevinflytande, trivsel och lärande.
Enkäten görs i årskurs två varje år vilket innebär att det är nya elever som besvarar enkäten. Skolan vill bredda detta urval så att det blir mer systematiskt att följa upp de olika frågorna.
Åtgärder för utveckling
Utvidga enkäten, stödja elevkårsarbetet och arbeta med coachning.
Indikatorer på måluppfyllelse
Tabell 5. Frågor ur elevenkäten* inom området trygghet och gemenskap där störst förändring av elevernas inställning (positivt eller negativt) skett jämfört med föregående år, andel elever i procent
Frågor från enkäten:
Andel elever som instämmer helt eller
ganska mycket
2013 2014
Jag känner mig trygg på skolan 91 84
Det är en positiv stämning på skolan 69 65
Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbning 55 51
Det är arbetsro på lektionerna 46 26
* Källa: Stora elevenkäten, kommunens årliga elevenkät
Tabell 6. Andel, i procent, positiva svar på frågor inom områdena Trygghet och gemenskap samt Nöjd med sin skola.
Frågeområde: 2013 2014
Trygghet och gemenskap 65 57
Nöjd med sin skola 61 53
Källa: Stora elevenkäten - kommunens årliga elevenkät
5.3 Elevernas ansvar och inflytande
Hur har skolan arbetat under 2013/14 för att nå målet inom området Elevernas ansvar och inflytande?
Verksamheten arbetar mot att stötta elevkåren genom att frilägga tid för möten och stötta de förslag som elev-kåren tar fram.
Verksamheten har också matråd och utbildning av elevskyddsombud.
Lärarna gör kursutvärderingar regelbundet, klassråd finns schemalagda, lektioner och kurser planeras tillsam-mans med eleverna.
Verksamheten har korta beslutsvägar och skolledningen är lätt att nå.
Analys och reflektion
Eleverna tycker inte att de får vara med och påverka undervisningen eller att deras synpunkter tas emot posi-tivt. Trots detta når eleverna sina mål och avhoppen är få. Vid utvecklingssamtalen framgår att eleverna trivs bra med sina klasser vilket kan vara en framgångsfaktor.
Åtgärder för utveckling
Under kommande läsårs introduktion kommer samtliga klasser att lyfta dessa frågor. Förhoppningsvis kommer nästa års enkät visa att arbetet gett resultat.
Under nästa läsår kommer skolan att arbeta med elevernas ansvar för sin egen studiegång. Detta inkluderar även studiemiljön.
Indikatorer på måluppfyllelse Förslag till innehåll:
Tabell 7. Frågor ur elevenkäten* inom området reellt inflytande där störst förändring av elevernas inställning (positivt eller negativt) skett jämfört med föregående år, andel elever i procent
Frågor från enkäten:
Andel elever som in-stämmer helt eller
ganska mycket
2013 2014
Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen 32 27 Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna 32 29 Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola 38 27 Sammantaget resultat inom området Reellt inflytande 34 28 * Stora elevenkäten, kommunens årliga elevenkät
5.4 Utbildningsval - Arbete och Samhällsliv Se 5.1
5.5 Bedömning och betyg
Hur har skolan arbetat under 2013/14 för att nå målen inom området Bedömning och betyg?
Skolan arbetar kollegialt med bedömning och betyg. Bland annat inom mattelyftet har lärarna fokuserat på formativ bedömning. Skolwebben kan vara ett verktyg i detta arbete och är en bra återkoppling till eleverna.
Analys och reflektion
Skolan använder bedömningarna som vi gör, på ett sätt som stimulerar eleverna att få syn på, och bli aktiva i sitt eget lärande.
Åtgärder för utveckling
Några matematiklärare kommer att arbeta vidare med formativ bedömning. Ytterligare lärare med andra äm-nen kommer att knytas till denna grupp.
5.6 Rektors ansvar
Hur har skolan arbetat under 2013/14 för att nå målen inom området Rektors ansvar?
Skolan har en enkel organisation som inbjuder till dialog och flexibelt tänkande.
Rektor tjänstefördelar undervisningstimmar, stödundervisning och ger lärare tid för att hjälpa elever som har F att nå minst betyget E. Tid ges även för pedagogiskt utvecklingsarbete.
Skolans arbetsformer är utvecklade så att ett aktivt elevinflytande gynnas. I verksamheten finns ett stort be-mannat bibliotek med studioytor och datorer tillsammans med aktuell litteratur.
Elevhälsan består av skolsköterska och kurator. Elevhälsan arbetar nära SYV och skolledning.
Införandet av skolwebben ger elever och vårdnadshavare insyn i elevernas skolgång.
Analys och reflektion
Lärarna fick fylla i en enkät med frågan om rektor möjliggjorde för lärarna att utföra sitt pedagogiska arbete på ett bra sätt. Av lärarna som svarade på enkäten var andelen 100 % som svarade ja på frågan.
Åtgärder för utveckling
Skolan fortsätter att arbeta för att lärarna ska kunna utföra sitt arbete på bästa möjliga sätt.
6. Systematiskt kvalitetsarbete med analys av måluppfyllelse i verksamheten som helhet samt åtgärder för förbättring
Verksamheten har hög måluppfyllelse vad det gäller 5.1 men ligger lågt på 5.3. Under det närmaste läsåret kommer skolan att arbeta men att analysera varför resultatet är så lågt på 5.3 och hur kopplingen finns till 5.1.
Det är lika viktigt att behålla den goda måluppfyllelsen som att öka den som ligger lågt.
Skolwebben, elevinflytande och kollegialt lärande kommer att vara några av kommande läsårs områden för systematiskt kvalitetsarbete.
Om fem år kommet det vara brist på utexaminerade lärare. Kommunen borde redan nu förbereda sig för hur man ska hantera denna situation. En kompetensförsörjningsplan som tar hänsyn till framtida lärarbrist bör utarbetas centralt.