Mall Kvalitetsrapport/enhet/Systematiskt kvalitetsarbete feb 2013
2014-09-10 1 (14)
Kvalitetsrapport läsår 2013/2014
NT-Gymnasiet
Ansvarig för redovisningen Gunilla Carlsson
Rektor
Innehåll
1. INLEDNING – NT-GYMNASIET ... 3
2. UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ARBETET MED KVALITETSREDOVISNINGEN ... 3
3. UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ... 4
4. VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR ... 5
4.1 Omvärldsanalys ... 5
4.2 Elever ... 6
4.3 Personal, kompetensutveckling och arbetsmiljö ... 7
4.4 Elevvård ... 5
4.5 Lokaler, teknik/läromedel ... 9
4.6 Sammanfattande bedömning av verksamhetens förutsättningar ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. RESULTAT, MÅLUPPFYLLELSE OCH ARBETET I VERKSAMHETEN ... 5
5.1 Kunskaper ... 9
5.2 Normer och värden ... 7
5.3 Elevernas ansvar och inflytande ... 9
5.4 Utbildningsval, arbete och samhällsliv ... 10
5.5 Bedömning och betyg ... 14
5.6 Rektors ansvar ... 12
6. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE - analys av måluppfyllelse i verksamheten som
helhet samt åtgärder för förbättring ... 13
1. Inledning – NT-gymnasiet
NT-Gymnasiet är en kommunal verksamhet som bedriver undervisning på naturvetenskaps och tek- nik programmet. NT-Gymnasiet är den minsta kommunala gymnasieskolan med ca 380 elever. Köns- fördelningen totalt bland eleverna är 63 % pojkar och 37 % flickor. På enbart teknikprogrammet är motsvarande siffror 78 % pojkar och 22 % flickor.
2. Underlag och rutiner för arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet
Dokumentation från kvalitetsarbetets olika faser utgår från - Skolverkets stödmaterial och statistik
- Skolinspektionens kvalitetsgranskningar - Ljusrapport
- Omvärldsanalys
- Arbetslagens beskrivning av dess verksamhet - Årliga enkäter
- Protokoll från ämnes- och andra konferenser, möten, APT och samverkan
3. Uppföljning av föregående års systematiska kvalitetsarbete
Verksamhetens två viktigaste mål under läsåret 13-14 har varit ämnesutveckling och implementering av skol- webben.
Ämnesutveckling
För att utveckla matematikundervisningen men också för att inspirera andra ämne till utveckling har stora re- surser avsatts för att genomföra Mattelyftet. Det senare har haft schemalagd utvecklingstid, där lärare från flera skolor ledda av vår förstelärare studerat och diskuterat matematikens pedagogik och didaktik i två olika gruppe- ringar.
Skolwebben
NT-gymnasiet gjorde läsåret 2012-13 bedömningen att Skolwebben inte var färdig att ta i drift i dess inledande utvecklingsskede. Under hösten 2013 valde skolan däremot att fullt ut ansluta till den nu mer utvecklade Skol- webben. Lärarna och viss annan personal fortbildades för att kunna utnyttja plattformen till mer än enbart att föra frånvaro. Gymnasieenheternas gemensamma skolwebbsansvarige är anställd vid NT-gymnasiet, vilket har möjliggjort ett relativt smidigt inträde. Under läsåret har lärare i varierande grad använt plattformen till peda- gogiskt arbete.
Antal skolwebbsinloggningar vid NT-gymnasiet
16 maj – 15 juni 2014 1224
10 aug – 9 sep 2014 1676 (ht startade 21/8)
Bland övriga viktiga målområden kan följande nämnas:
Samarbete med Mälarskolan
Under läsåret 13-14 har Mälarskolan och NT-gymnasiet samarbetat främst i fråga om lokal- och materialan- vändning inom NO-området. Skolans lärare och institutionstekniker noterade vid ett flertal tillfällen att NT- gymnasiets regelverk för NO-salar inte följdes fullt ut, och skolan valde därför att lösa problemet genom att dedicera en av NO-salarna till Mälarskolan. Inför läsåret 14-15 har nyanställd lärarpersonal vid Mälarskolan visat en betydligt större förståelse för det nämnda regelverket. På sikt måste ett vägval ske där det tydliggörs vilken form av samarbete som ska finnas mellan de bägge skolorna. Man kan konstatera att tillgången på NO- utrustning och NO–salar varit en bristvara.
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800
16 maj – 15 juni 2014 10 aug – 9 sep 2014 (skolstart 21/8)
Antal skolwebbsinloggningar vid NT-gymnasiet
Planer på ett Barkarby College
NT-gymnasiet ser byggandet av Barkarby College som ett framtida framgångsprojekt för utbildning inom natur- vetenskap och teknik. Projektet är en tydlig inspirationskälla för många i personalen och verksamheten har varit delaktig i planeringsarbetet genom deltagande i olika gemensamma seminarier.
Övningsskola och kompetensförsörjning
Att Järfälla kommun har inlett ett samarbete med Södertörns högskola i form av konceptet övningsskola ser vi som mycket positivt. NT-gymnasiet har ofta tagit emot VFU-studenter, och ser deras närvaro som pedagogiska tillskott, och ger också möjlighet att knyta studenter till skolan i en framtida situation med regional lärarbrist.
Det nya gymnasiearbetet
Ett godkänt gymnasiearbete omfattande 100 gymnasiepoäng (av 2500) kan sägas vara det slutgiltiga kvittot på att eleven lyckats nå målet som fullfjädrad naturvetare respektive tekniker. Arbetsformerna var från början inte självklar givna, och under läsåret har olika modeller blandats – självständiga respektive grupparbeten, eventuell samverkan med kurser i enstaka ämnen och mer eller mindre lärarstyrda eller handledda upplägg. Erfarenhet- erna från detta första år gör att skolan står väl rustad och förberedd inför det nya läsåret. För många elever kommer det nya läsåret att innebära samverkan mellan gymnasiearbetet och olika specialiseringskurser, vilket gynnar bägge studieobjekten.
IT och Smartboard
NT-gymnasiets personal har god kompetens inom IT. Det har inte alltid funnits möjlighet att utnyttja detta, delvis beroende på att eleverna kan ha problem med inloggningar, att datorerna många gånger har långa start- tider och att skolwebben inte är färdigutvecklad och dess framtid osäker.
I avvaktan på att IT-verksamheten ska fungera smidigare har skolan valt att inte införa någon 1-till-1-lösning.
Skolan har inrättat smartboards i fyra klassrum, och ett stort antal lärare använder tekniken kontinuerligt. Per- sonalen har även fått kompetensutveckling i hur man kan utnyttja molntjänster och nyutvecklade pedagogiska tankesätt för att förbättra undervisningen.
4. Verksamhetens förutsättningar
4.1 Omvärldsanalys
De närmaste två åren utgör slutet på en period med små elevkullar. Det ser fram mot en möjlig ökning av anta- let elever på skolan. Samtidigt måste gymnasieskolorna och kommunen ha långsiktiga planer för kompetensför- sörjning inom lärarområdet, och för NT:s del även göra bedömningar kring dimensioneringen av ett framtida Barkarby College.
Verksamheten kommer den närmaste tiden att arbeta med profilering av programmen. Konkurrensen fr.a.
mellan skolor som erbjuder naturvetenskapsprogrammet är fortsatt stor. Därför behöver NT-gymnasiet först och främst utveckla detta program genom att förtydliga och profilera verksamheten. Projektet Barkarby College fortgår och kan utgöra en bra grund för detta arbete, som bör inrymma samarbete med högskolor. Inriktningen på eventuell naturvetenskaplig profilering är inte fastställd, men matematik och klimatfrågor har nämnts som tänkbara studieobjekt. Skolan har också en vilja att inrätta matematikkurser motsvarande gymnasiets årskurs 1 för elever i årkurs 9. Eleverna kan då välja att fortsätta i högt tempo på NT-gymnasiet och nå högskolenivå redan under gymnasietiden.
Vi tror också att det finns en outnyttjad resurs i fråga om nyanlända elever med mycket goda kunskaper inom t.ex. matematik, men med alltför otillräckliga kunskaper i svenska för att kunna gå på ett ordinarie naturveten- skaps-/teknikprogram. En nyinrättad språkintroduktionsklass med studier anpassade för denna typ av elever tror vi skulle gagna dem och även samhället.
4.2 Elever
NT-gymnasiet har antalsmässigt klarat sig relativt bra under den tid elevkullarna av demografiska skäl varit krympande. De två senaste åren har verksamheten fått känna av de sjunkande kullarna. Elevunderlaget har varierat de senaste åren och tidvis har skolan haft elever med särskilda behov. Som exempel kan nämnas att vi i kommande årskurs 2 har en rullstolsburen elev och 5 elever med hörselnedsättning, som under hela årskurs 1 haft två hörseltolkar med sig i klassrummet under de flesta lektionerna. Skolan har också god kontakt med kommunens avdelning för Pedagogiskt stöd och personalen har fått en genomgång av tillgängliga hjälpmedel.
Tabell 1. Antal elever, årligt genomsnitt ht/vt
2011/12 2012/13 2013/14
Antal elever vid NT-gymnasiet 465 426 403
varav elever från andra kommuner 132 100 90
Källa: skolans egen statistik
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500
dec-11 2012/13 2013/14
Antal elever vid NT- gymnasiet
varav elever från andra kommuner
4.3 Personal, kompetensutveckling och arbetsmiljö
I lärartjänsten ingår minst 104 timmar för kompetensutveckling. Läsåret 13-14 användes 60 av dessa timmar åt ämnesfortbildning. Införandet av skolwebben och arbete kring bedömning och betygsättning var andra områ- den som ingick i kompetensutvecklingen läsåret 13-14.
Tabell 2a. Antal tjänster omräknat till heltidstjänster, antal lärare samt andel behöriga i procent
År Antal heltidstjänster varav lärare, antal varav andel behöriga lärare
2011/12 37 30 100
2012/13 37 30 100
2013/14 37 30 100
Källa: skolans egen statistik
0 20 40 60 80 100 120
dec-11 2012/13 2013/14
Antal heltidstjänster
varav lärare, antal
varav andel behöriga lärare
Tabell 2 b. Antal lärare per 100 elever, per program
Antal lärare per 100 elever per program vid NT-gymnasiet
2011/12 2012/13 2013/14
Naturvetenskap 6,2 6,3 7
Teknik 7,7 8,9 8,3
SN 6 6,3 0
Källa: skolans egen statistik
4.4 Elevhälsa
Elevhälsoarbetet utförs på NT-gymnasiet, precis som på de flesta skolor, i sin organiserade form av ett elevhäl- soteam (EHT). Skolans EHT består av SYV, kurator, skolsköterska, skolledare, samt vid behov adjungerade lärare eller annan personal. Skolans SYV arbetar heltid, kuratorn har en tjänst som delas med YTC och skolsköterskan arbetar 75 %.
EHT möts regelbundet en gång per vecka samt vid uppkomna behov. En viktig roll i elevhälsoarbetet spelar mentorer i första hand, men även ämneslärarna, genom sin dagliga kontakt med eleverna. Många gånger är det lärare som initierar ett elevärende på grund av att man känner oro för någon elev.
Skolan arbetar målinriktat med att införa och förbättra dokumentation och användning av åtgärdsprogram. En stor del av EHT-medlemmarnas tid ägnas av naturliga skäl åt enskilda elevärenden, och vi tycker att samman- sättningen av personal väl speglar behoven. En mycket önskvärd förbättring vore det emellertid om skolan anställde en specialpedagog alternativ en speciallärare. En person som arbetar med att strukturera elevers vardag skulle vara till stor hjälp.
För våra elever med särskilda behov har skolan valt att prioritera ett relativt stort utbud av åtgärder och fysiska, tekniska och personella resurser. Ett exempel är stödet till de fem tidigare nämnda hörseleleverna, både i form av två närvarande hörseltolkar vid varje behövd lektion, men även teknisk apparatur för att främja möjligheten att höra och därmed kunna följa med i undervisningen. Det har tidigare även nämnts att vi samarbetar bra med kommunens avdelning för Pedagogiskt stöd. Under läsåret 2014-15 kommer skolan att prova ett utökat pro- gram för stöd i alla ämnen, genom att eleverna har en undervisningsfri timme gemensam under en dag, där mycket av stödundervisningen kan samlas.
Inför kommande läsår kommer NT-gymnasiet att avsätta resurser för att en lärare ska vara en närvarocoach, med uppgift att bl.a. förebygga frånvaro och slå larm när någon elev är frånvarande alarmerande mycket.
Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling har testats vid något enstaka tillfälle, och har visat sig vara fullt ändamålsenlig. Ett ärende under läsåret ledde till en anmälan till både polis och socialtjänst. Det är sannolikt att de steg som togs med stöd av planen fick önskvärd effekt, åtminstone har problemet som föran- ledde anmälningarna för tillfället upphört. Kommunens drogpolicy har också tillämpats vid någon incident med önskvärt resultat.
Ett område som gränsar till och påverkar elevhälsan är elevernas möjlighet att kunna påverka och att ha tillgång till en livskraftig social gemenskap på skolan. Det kommande läsåret kommer därför flera vuxna att stödja olika organiserade försök att öka elevdemokrati och aktiviteter vid sidan om studierna.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
dec-11 2012/13 2013/14
Naturvetenskap Teknik
SN
4.5 Lokaler, teknik/läromedel
Verksamheten har lokaler för traditionell undervisning. Behovet av lokaler har varit stort och verksamheten har fått lämna lokaler till grundskolan (Mälarskolan). Lokalerna är inte flexibla, och det finns inga grupprum på grund av trångboddheten.
Verksamheten ser därför fram emot att vara med och skapa nya lärmiljöer och flexibla lösningar i Barkarby College. Under läsåret har som nämnts fyra Smartboards köpts in. Planer har tagits fram för att låta elever själva bygga sina bärbara datorer som en del i sina kurser. Detta kommer att testas under hösten 2014. Planer på att använda s.k. plattor för IKT i någon eller några klasser har också diskuterats.
5. Resultat, måluppfyllelse och arbetet i verksamheten 5.1 Kunskaper
Hur har skolan arbetat under 2013/14 för att nå målen inom området Kunskaper?
Under läsåret har studie- och yrkesvägledare försökt påbörja, tillsammans med lärare, ett arbete genom Skol- verkets satsningar på studie- och yrkesvägledning. Fortbildningskurserna Skolan och den föränderliga arbets- marknaden och Entreprenöriellt lärande (båda genom Skolverket) visade tydligt viljan att samarbeta mellan olika professioner kring frågor hur elevernas kunskaper och förmågor kan kopplas till deras livslånga karriärpro- cess.
Vissa förutsättningarna krävs för att arbetet med skolans studie- och yrkesvägledning ska kunna implementeras i skolans verksamhet och bli hela skolan ansvar. Nedan presenteras några förbättringsområden som studie- och yrkesvägledarna vill lyfta fram till planeringen av studie- och yrkesvägledningen läsåret 14/15:
Ett SYV-kalendarium
Mål att förbättra resultatet på elevenkät åk 2.
Samarbeta med lärare.
SYV som representant i arbetslag
Uppstarsvecka, (SYV-info).
Kontakt med Studie- och yrkesvägledarprogrammet
Fortbildning,
Kontakt med grundskolan, SYV-nätverk
Inför högskoleprovet
Med ovanstående insatser tror vi att resultatet i vår egen enkät och KSLs enkät kan förbättras.
Analys och reflektion
Verksamheten har hög måluppfyllelse. Skolan arbetar målinriktat med stödinsatser för elever med särskilda behov. I verksamheten finns exempelvis möjlighet till stöd i matematik, som är det största ämnet, varje dag och eleverna erbjuds repetitionskurser i bland annat kemi och fysik. Vi samarbetar med en frivilligorganisation från KTH, som erbjuder gratis stöd i matematik en eller ett par eftermiddagar i veckan. Extra stöd ges i engelska för framförallt elever med utländsk bakgrund. Svenska som andraspråk och modersmål är schemalagda.
Åtgärder för utveckling
Oktober coachning av två klasser. Gruppvägledning.
November. Information för elever i åk 3 om kraven för gymnasieexamen samt grundläggande information om eftergymnasiala studier. Information om SACO-mässan.
December/januari: Information om eftergymnasiala studier klassvis för elever i åk 3.
Januari: Besök av elever från KTH samt SU som berättar om hur det är att läsa på universitet, och deras väg dit.
Februari/Mars: Åk 1 och 2, högskoleförberedande programmen: Information om de individuella valen samt grundläggande information om eftergymnasiala studier.
Vägledningssamtal/Gruppvägledning
Indikatorer på måluppfyllelse
Tabell 3. Statistik rörande studieresultat
Program NT-gymnasiet Andel elever med slutbe- tyg
Andel elever med grund- läggande behörighet av elever med slutbetyg
Betygspoäng genomsnitt
2011 2012 2013 2011 2012 2013 2011 2012 2013
Naturvetenskap 96 94 95 99 98 99 16,3 15,6 15,5
Teknik 80 90 83 97 98 97 14,4 14,4 15,1
SN 95 95 96 94 94 96 15,1 14,0 15,3
Källa: Skolverket
70 75 80 85 90 95 100
Naturvetenskap Teknik SN
Andel elever med slutbetyg 2011 Andel elever med slutbetyg 2012 Andel elever med slutbetyg 2013
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Naturvetenskap Teknik SN
Andel elever med
grundläggande behörighet av elever med slutbetyg 2011
Andel elever med
grundläggande behörighet av elever med slutbetyg 2012
Andel elever med
grundläggande behörighet av elever med slutbetyg 2013
Tabell 4. Antal avbrott, studieuppehåll eller byte av program
Program NT-gymnasiet (totalt antal elever inom
parentes)
Avbrott Studieuppehåll Byte av program
2011 2012 2013 2011 2012 2013 2011 2012 2013
Naturvetenskap 2 1 1 1 0 1 3 0 0
Teknik 1 1 1 0 1 0 2 0 0
SN 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Källa: Skolans egen statistik
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Naturvetenskap Teknik SN
Betygspoäng genomsnitt 2011
Betygspoäng genomsnitt 2012
Betygspoäng genomsnitt 2013
5.2 Normer och värden
Hur har skolan arbetat under 2013/14 för att nå målet inom området Normer och vär- den?
Skolan arbetar för demokrati, genom demokrati och om demokrati.
Skolan arbetar med normer och värden via livskunskap i alla klasser och årskurser. Likabehandlingsplanen tas upp i årskurs 1 och alla klasser får även göra samarbetsövningar. I årskurs 2 är temat sex och samlevnad och i årskurs 3 etik och moral.
Analys och reflektion
Elevenkätens resultat är inte tillfredsställande. Lärarna och eleverna kommer under kommande läsår arbete med elevinflytande, trivsel och lärande.
Enkäten görs i årskurs två varje år vilket innebär att det är nya elever som besvarar enkäten. Skolan vill bredda detta urval så att det blir mer systematiskt att följa upp de olika frågorna.
Åtgärder för utveckling
Utvidga enkäten, stödja elevkårsarbetet och arbeta med coachning.
Indikatorer på måluppfyllelse
Tabell 5. Frågor ur elevenkäten* inom området trygghet och gemenskap där störst förändring av elevernas inställning (positivt eller negativt) skett jämfört med föregående år, andel elever i procent
Frågor från enkäten:
Andel elever som instämmer helt eller
ganska mycket
2013 2014
Jag känner mig trygg på skolan 91 84
Det är en positiv stämning på skolan 69 65
Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbning 55 51
Det är arbetsro på lektionerna 46 26
* Källa: Stora elevenkäten, kommunens årliga elevenkät
Tabell 6. Andel, i procent, positiva svar på frågor inom områdena Trygghet och gemenskap samt Nöjd med sin skola.
Frågeområde: 2013 2014
Trygghet och gemenskap 65 57
Nöjd med sin skola 61 53
Källa: Stora elevenkäten - kommunens årliga elevenkät
5.3 Elevernas ansvar och inflytande
Hur har skolan arbetat under 2013/14 för att nå målet inom området Elevernas ansvar och inflytande?
Verksamheten arbetar mot att stötta elevkåren genom att frilägga tid för möten och stötta de förslag som elev- kåren tar fram.
Verksamheten har också matråd och utbildning av elevskyddsombud.
Lärarna gör kursutvärderingar regelbundet, klassråd finns schemalagda, lektioner och kurser planeras tillsam- mans med eleverna.
Verksamheten har korta beslutsvägar och skolledningen är lätt att nå.
Analys och reflektion
Eleverna tycker inte att de får vara med och påverka undervisningen eller att deras synpunkter tas emot posi- tivt. Trots detta når eleverna sina mål och avhoppen är få. Vid utvecklingssamtalen framgår att eleverna trivs bra med sina klasser vilket kan vara en framgångsfaktor.
Åtgärder för utveckling
Under kommande läsårs introduktion kommer samtliga klasser att lyfta dessa frågor. Förhoppningsvis kommer nästa års enkät visa att arbetet gett resultat.
Under nästa läsår kommer skolan att arbeta med elevernas ansvar för sin egen studiegång. Detta inkluderar även studiemiljön.
Indikatorer på måluppfyllelse Förslag till innehåll:
Tabell 7. Frågor ur elevenkäten* inom området reellt inflytande där störst förändring av elevernas inställning (positivt eller negativt) skett jämfört med föregående år, andel elever i procent
Frågor från enkäten:
Andel elever som in- stämmer helt eller
ganska mycket
2013 2014
Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen 32 27 Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna 32 29 Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola 38 27 Sammantaget resultat inom området Reellt inflytande 34 28 * Stora elevenkäten, kommunens årliga elevenkät
5.4 Utbildningsval - Arbete och Samhällsliv Se 5.1
5.5 Bedömning och betyg
Hur har skolan arbetat under 2013/14 för att nå målen inom området Bedömning och betyg?
Skolan arbetar kollegialt med bedömning och betyg. Bland annat inom mattelyftet har lärarna fokuserat på formativ bedömning. Skolwebben kan vara ett verktyg i detta arbete och är en bra återkoppling till eleverna.
Analys och reflektion
Skolan använder bedömningarna som vi gör, på ett sätt som stimulerar eleverna att få syn på, och bli aktiva i sitt eget lärande.
Åtgärder för utveckling
Några matematiklärare kommer att arbeta vidare med formativ bedömning. Ytterligare lärare med andra äm- nen kommer att knytas till denna grupp.
5.6 Rektors ansvar
Hur har skolan arbetat under 2013/14 för att nå målen inom området Rektors ansvar?
Skolan har en enkel organisation som inbjuder till dialog och flexibelt tänkande.
Rektor tjänstefördelar undervisningstimmar, stödundervisning och ger lärare tid för att hjälpa elever som har F att nå minst betyget E. Tid ges även för pedagogiskt utvecklingsarbete.
Skolans arbetsformer är utvecklade så att ett aktivt elevinflytande gynnas. I verksamheten finns ett stort be- mannat bibliotek med studioytor och datorer tillsammans med aktuell litteratur.
Elevhälsan består av skolsköterska och kurator. Elevhälsan arbetar nära SYV och skolledning.
Införandet av skolwebben ger elever och vårdnadshavare insyn i elevernas skolgång.
Analys och reflektion
Lärarna fick fylla i en enkät med frågan om rektor möjliggjorde för lärarna att utföra sitt pedagogiska arbete på ett bra sätt. Av lärarna som svarade på enkäten var andelen 100 % som svarade ja på frågan.
Åtgärder för utveckling
Skolan fortsätter att arbeta för att lärarna ska kunna utföra sitt arbete på bästa möjliga sätt.
6. Systematiskt kvalitetsarbete med analys av måluppfyllelse i verksamheten som helhet samt åtgärder för förbättring
Verksamheten har hög måluppfyllelse vad det gäller 5.1 men ligger lågt på 5.3. Under det närmaste läsåret kommer skolan att arbeta men att analysera varför resultatet är så lågt på 5.3 och hur kopplingen finns till 5.1.
Det är lika viktigt att behålla den goda måluppfyllelsen som att öka den som ligger lågt.
Skolwebben, elevinflytande och kollegialt lärande kommer att vara några av kommande läsårs områden för systematiskt kvalitetsarbete.
Om fem år kommet det vara brist på utexaminerade lärare. Kommunen borde redan nu förbereda sig för hur man ska hantera denna situation. En kompetensförsörjningsplan som tar hänsyn till framtida lärarbrist bör utarbetas centralt.
