Barn- och utbildningskontoret uttrycker en oro för att flera projekt beräknas försenas och inte vara klara i den takt som kontoret önskar. Detta kommer innebära problem att klara lokalförsörjningen under perioden tills de nya/ombyggda skolorna är på plats.
Kontoret önskar därför att insatser görs för att projekten ska kunna bli klara tidigare.
Förseningarna tvingar också kontoret att lösa lokalsituationen med dyra paviljonglösningar.
2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
2.1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag
2.1.1 Nämndens syn på budget, plan och volymer
Volymmått Budget 2014 Budget 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Totalt antal elever i
gymnasieskolan
2 449 2 461 2 519 2 601
Totalt antal elever i gymnasiesärskolan
38 38 39 40
I detta stycke kommenterar nämnden de volymer som ligger till grund för
volymbaserade budgetposter. För kommentarer kring övrig budget, se stycke 1.3.
Volymer
I kommunen kommer en ny volymberäkningsmodell att införas under år 2015 och som ligger till grund för budgetering av gymnasiesärskolan och gymnasieskolan. Nämnden ser positivt på att modellen baseras på befolkningsprognos och tar hänsyn till alla elevers val av utbildning, inte bara nationella program som i tidigare
volymberäkningsmodell.
2.1.2 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget?
Det finns inga tvingande förändringar som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget.
2.1.3 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning?
Nämnden ser positivt på föreslagen resurstilldelning.
När det gäller gymnasieskolan har hänsyn tagits redan under budgetåret 2014 för uppräkning av den gemensamma prislistan och denna uppräkning blir del av ram under år 2015. I kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel finns pengar avsatta för år 2015 års prisuppräkning. Hänsyn har även tagits till volymökning av elevantalet.
Tjänstetillsättningen för utbildnings- och arbetsmarknadskontoret, som etablerades år 2012, är nu fulltalig och med den utökade ramen för kontoret så speglar budgeten beräknade kostnader för personal, lokaler, material och kompletterade externa köpta tjänster.
Med avsatta medel i budgeten för att arbeta med unga utanför kan initierat arbete under år 2014 bana väg för en långsiktig satsning på unga som behöver vägledning att komma vidare till studier eller arbete.
Med avsatta medel i budgeten ges Svenska Migrationscenter möjlighet att etablera sig i Sollentuna kommun och personer som står långt från den reguljära arbetsmarknaden kan få anställning. Nämnden ser ett långsiktigt behov av förstärkta resurser avseende studie- och yrkesvägledning för ungdomar som precis hoppat av gymnasiet samt för Möjligheternas kontor, men avser att pröva att lösa detta i första hand inom befintliga
resursramar.
Den ekonomiska satsningen på yrkesvux betyder att den politiska ambitionen bibehålls när statliga medel reduceras. Därmed behöver inte antagningen till studieplatserna stoppas under året. Den bedömda minskningen av statsanslaget för yrkesvux är dock endast 3,5 miljoner kr. Emellertid beräknas den för nämnden opåverkbara
kostnadsökningen för komvux och sfi, som i sin helhet upphandlas, vara 0,5 miljoner kr.
Detta följer av avtalsbestämmelserna om pris- och lönekompensation till utförarna.
2.1.4 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma?
Den resursförstärkning som tilldelats nämnden är kopplat till utökad ram för
gymnasiebudgeten med hänsyn till prisuppräkningen på gymnasieprogram samt utökad ram för kontoret.
Den utökade resursförstärkningen av gymnasiebudgeten möjliggör för nämnden att täcka avtalade kostnader relaterat till gymnasielevernas val av utbildning. Den utökade resursförstärkningen på kontoret betyder att budgeten täcker lönekostnader kopplade till tidigare beslutad tjänstefördelning för kontoret, för lokaler och material, samt möjliggör köp av kompletterande externa köpta tjänster.
2.2 Beredning målstyrning
De kommunövergripande målen som främst berör nämnden är kopplad till
fokusområdet "Näringsliv och arbetsmarknad", mål 2 "Fler i arbete". Målet beskriver tydligt vikten av att alla människor ska ges möjlighet att med sitt arbete bidra efter sin egen förmåga och fokus på utbildning och egen försörjning är nödvändigt om
utanförskapet ska minska.
Godkända betyg gymnasieskolan
När det gäller gymnasieskolan är målet att alla ska lämna gymnasiet med godkända betyg. När det gäller Rudbeck går trenden åt rätt håll. Andelen elever som når målen i alla ämnen har ökat från 77 procent läsåret 2011/12 till 81 procent för läsåret 2012/13.
Bra utvecklingsarbete kräver uthållighet och tydliga prioriteringar. Även kommande år ligger fokus på att motarbeta mobbing, förbättra elevernas närvaro, öka andelen elever som upplever att undervisningen har bra kvalitet, förbättra elevernas kännedom och kunskapsmålen och vad som krävs för respektive betyg, förbättra mentorskapets stöd till eleven, öka andelen elever som upplever att praktiken (APU) är bra samt förbättra upplevelsen av service från skolans serviceenhet. För delar av dessa fokusområden ligger tyngdpunkten i arbetet på BFL (bedömning för lärande) och som stöd för detta fortgår arbetet med en-till-en-satsningen. Inom ramen för yrkesprogrammet på Rudbeck ges möjlighet att komplettera till grundläggande behörighet för högre studier inom ramen för utbildningen.
Behörighet till vidare studier
För de som gått ut gymnasieskolan utan godkända betyg finns möjlighet att komplettera för behörighet till vidare studier på Komvux. Andelen nöjda deltagare på Komvux har ökat det senaste året men andelen studerande med godkända betyg har minskat något (dock ej under den avtalade måluppfyllelsen med anordnarna). Viktiga satsningar inom den kommunala vuxenutbildningen är förstärkt studie- och yrkesvägledning och bättre information om anordnarnas resultat. Under året kommer en ny upphandling av anordnare att genomföras och avtalen börjar gälla från juli 2015.
Den stora förändringen när det gäller vuxenutbildningen går att ta del av sfi-utredningen SOU 2013:76 som föreslår att sfi upphör att vara en egen skolform och integreras inom Komvux. Utredningen föreslår vidare ett nationellt valfrihetssystem för Komvux reglerat i skollagen. Syftet med detta är att få ökad kvalitet och breddat utbud av utbildningar genom att fler konkurrerande utbildningsanordnare etablerar sig. Till de studerande kopplas en sfi-peng. Kommunen kommer fortfarande ha ansvar för mottagning av elever, beslut om behörighet och ansvar för vägledning inför valet av anordnare. Statens skolinspektion kommer dock i fortsättningen att vara ansvarig för att godkänna utbildningsanordnarna. En viktig satsning under kommande åren blir därmed att förbereda för införandet av sfi inom Komvux.
Revisorerna i Sollentuna har granskat utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens styrning och uppföljning av SFI-undervisningen i kommunen. Revisorerna konstaterar att nämnden har angett tydliga mål för utbildningsanordnarna när det gäller SFI och på det hela taget finns det goda rutiner för uppföljning. Däremot är det revisorernas bedömning att nämnden ska tydliggöra sina önskemål och styrning gällande
möjligheten att kombinera SFI med andra åtgärder, (såsom språkstudier) att skapa bättre beslutsunderlag för de studerande genom att sammanställa hur väl anordnarna lyckas, samt analys av kostnad per SFI-plats och orsaker till avhopp. Arbetet med detta kommer att initieras under året och fortlöpa under år 2015.
Unga utanför
En av de grupper som är högre representerade bland arbetslösa än andra och har större sannolikhet för att bli långtidsarbetslös är personer som saknar yrkeserfarenhet och utbildning. Överrepresenterade i denna grupp är unga människor varför satsningen på denna grupp är av stor vikt för både den enskilda personen och för samhället i stort.
Kommunen har ett kommunalt informationsansvar för unga 16-20 år som under åren utvecklats i positiv riktning i och med tillgången till ungdom- och elevdatabasen (UEDB) som ger bättre informationsunderlag om antalet unga utanför. Dock har kontoret haft begränsade möjligheter till uppsökande verksamhet och till att kunna erbjuda fler individuella lösningar utöver studie- och yrkesvägledning. Med
budgetuppdraget "Unga utanför" får vi i år tillgång till både uppsökande verksamhet och fler möjligheter till individuella insatser och med föreslagna avsatta medel för detta ändamål även år 2015 blir satsningen mer långsiktig.
Ungdomsarbetslöshet är starkt kopplat till sociala kontakter och tillgången eller bristen på detta. För de ungdomar som har ett begränsat socialt nätverk är det därför
betydelsefullt att kommunen kan möjliggöra för fler att få ett sommarjobb. Ett
sommarjobb kan också vara första kontakten med arbetslivet och för många en chans att få fortsatt jobb, varför fokus på detta kommer att råda även under år 2015.
Kompetensutveckling för de som står utanför arbetsmarknaden
Inom nämndens ansvarsområde finns tre enheter som på olika sätt stöttar människor vidare till studier eller arbete: Möjligheternas kontor, Arbetscenter och
Kunskapsparken. Genom Möjligheternas kontor finns upphandlade jobbcoacher som har till uppgift att stötta individer vidare till arbete men också till praktikplatser och studier. Till Arbetscenter kommer deltagarna till verksamheten för arbetsträning, praktik och utvärdering av arbetsförmågan. Kunskapsparken ansvarar för all kommunal
vuxenutbildning. För att både ge bättre service mot kommunens medborgare och bättre nyttja resurserna kommer under 2014/2015 enheterna att slås ihop till en
arbetsmarknad- och vuxenutbildningsenhet. Vidare arbete för att sammanfoga dessa enheter rent organisatoriskt och lokalmässigt kommer även vara i fokus år 2015.
Yrkesintroduktionsavtal är ett samlingsnamn för branschspecifika avtal om
anställningar för individer utan tidigare erfarenhet i yrket. En del av arbetstiden används för utbildning och handledning och är då inte lönegrundande. Arbetsgivare som
anställer unga i åldern 15-24 år inom ramen för yrkesintroduktionsavtal kan sedan 2014 få ekonomiskt stöd för detta. Att understödja dessa avtal blir en viktig satsning
kommande år.
Statistik från högskoleverket visar att 20 procent av studenterna i Sverige inte är etablerade på arbetsmarknaden ett år efter sin examen. Undersökningar visar också att de som läser utbildningsprogram med dålig arbetsmarknadsanknytning tenderar att dra ut på studierna mer än de som har goda jobbchanser efter examen. För att understödja bättre arbetsmarknadsanknytning för studenter ställer sig nämnden positiv till ett studentmedarbetarsystem där studerande från högskola och universitet erbjuds
tidsbegränsade anställningar för arbetsuppgifter som är relevant för aktuell utbildning.
Förutsättningarna för detta ses över under år 2014 och kommer i så fall att sättas igång under kommande år.
Svenska Migrationscentret har som uppgift att samla dokumentation kring migration, både samtida och historisk. Centret gör en insats för kulturarvet och även socialt genom att anställa personer som står långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden. Centret
planerar att öppna ett antal lokalkontor runt om i landet bl.a. i Sollentuna och planerar i att kunna anställa personer som har en funktionsersättning. En insats kommande år blir därmed att stötta etableringen i kommunen och säkerställa att människor som står långt från arbetsmarknaden får en chans till anställning.
Delaktighet och samverkan
Nämnden arbetar nu aktivt med att utveckla samverkan med den ideella sektorn. Den ideella sektorn är ett viktigt komplement till den kommunala verksamheten och det finns många gemensamma beröringspunkter. Under år 2014 kommer samverkan att fördjupas med den ideella sektorn med sikte på att ett lokalt samverkansavtal ska komma till stånd, med utgångspunkt i nämndens ansvarsområde. Under nästa år ska arbete och processer ytterligare utvecklas.
2.3 Återredovisning av utredningsuppdrag i budgetprocessen 2.3.1 Redovisning av satsningen på Unga utanför.
Dnr KS 2014/0177 Återredovisning KS januari 2015.
2.3.2 Redovisning av effekter för Möjligheternas kontor.
Sammanfattning
Möjligheternas kontor startade upp den 2 april 2013 och tar emot arbetslösa som behöver förstärkt stöd för att komma i egen försörjning eller studier. Målgruppen är arbetslösa personer från 16 år som hänvisas från socialkontoret, Arbetsförmedlingen, från kommunens uppföljningsansvarig eller som kommer till enheten på eget initiativ.
Prioriterade inom målgruppen är ungdomar, nyanlända samt individer med
funktionsnedsättning.
Totalt sett under det första året har 416 deltagare registrerats på Möjligheternas kontor.
Största andelen deltagare har kommit på eget initiativ, därefter på anmodan från Arbetsförmedlingen och efter det på anmodan från socialkontoret. En liten andel har kommit på initiativ från kommunens uppföljningsansvarig för ungdomar mellan 16 och 20 år. Majoriteten har gått in i på insats på nivå 1 vilket omfattar tre månader.
Andelen nöjda eller mycket nöjda deltagare med bemötandet av handläggarna på Möjligheternas kontor är 94 procent medan andelen nöjda eller mycket nöjda deltagare med bemötandet av coacherna är 88 procent. Andelen nöjda eller mycket nöjda
deltagare med coacherna är 88 procent. Totalt sett ger det en nöjdhetsgrad på 90 procent.
Prioriterade utvecklingsområden under kommande år är att se över administrativa rutiner, utveckla samarbetet med Arbetsförmedlingen och att hantera
sammanslagningen av de tre enheter som rör vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder.
Dnr KS 2014/0178 Återredovisning
Redovisning i samband med remiss preliminär budget.
2.4 Lokalförsörjning
Projekt kopplade till UAN som finns med i slutprioriteringen i lokalresursplanen 2015-2018 är Rudbecks tillbyggnad av matsal, Idrottshall Edsvik och anpassning av lokaler för program med aspergerinriktning. Medel är även avsatta för frågan kring
Kulturskolan i Rudbeck och Rudbecks paviljonger, som är centrala i frågan kring flytten av elever från Silverdal till Rudbeck.
Matsal
Nämnden ser positivt på att investeringsmedel är avsatta för tillbyggnad av Rudbecks matsal. Det är en hög beläggning i matsalen idag som dessutom delas av både Rudbecks elever samt av elever från Gärdesskolan.
Idrottshall
Inför läsåret 2014/15 har Rudbeck kommit överens med Gärdesskolan om att Rudbeck minskar sitt kursutbud vad gäller idrottskurser för att bereda plats för Gärdesskolans behov av idrottsundervisning. Om ytterligare minskning av kursutbudet måste ske till läsår 2015/2016, finns en avsevärd risk att Rudbecks attraktionskraft hos eleverna minskar eftersom hela Rudbecks struktur bygger på många valmöjligheter för eleverna.
Det är positivt att medel är avsatta för en förstudie kring idrottshallen men bekymmersamt att det finns en risk att projektet blir försenat med tre år.
Aspergerenhetens flytt från Silverdal till Rudbeck
Till läsårsstarten 2014/15 kommer Aspergerenheten att inhysas i paviljonger på Rudbecks skolgård. Det är en nödlösning som måste till eftersom det inte finns tillgängliga lokaler i Rudbeck i dagsläget. På sikt är det en kvalitets- och
inkluderingsfråga att få även denna enhet inrymd i Rudbecks egna lokaler. För att göra det möjligt utan att minska på antalet övriga gymnasieplatser behöver lokaler frigöras antingen genom att Gärdesskolan lämnar lokaler de nyttjar i Rudbeck, att Kulturskolans lokaler frigörs för gymnasieundervisning eller att skolan byggs ut. Det är positivt att medel är avsatta för en förstudie kring Kulturskolan i Rudbeck i samband med "Campus Edsvik" och Rudbecks paviljonger. Nämnden anser dock att frågan ska prioriteras högre i föreslagen lokalförsörjningsplan då konsekvensen av att eleverna blir kvar i
provisoriska lokaler är att eleverna exkluderas från skolans gemenskap och övriga verksamhet.
3 Miljö- och byggnadsnämnden
3.1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag 3.1.1 Nämndens syn på budget, plan och volymer
3.1.2 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget?
PSI-direktivet och öppna data
EU-direktivet PSI (Public Sector Information) syftar till att skapa innovation, produkter, tjänster och arbetstillfällen baserat på de enorma mängder data som finns lagrade hos statliga och kommunala myndigheter i EU-länderna, däribland Sverige.
PSI-direktivets tydligaste syfte är att dessa datamängder ska vara s.k. öppna data, vilket betyder att dessa är fritt tillgängliga att vidareutnyttja och förädla av andra aktörer, till så låg kostnad som möjligt eller ingen kostnad. PSI-direktivet tillämpas i Sverige via PSI-lagen (2010:566). Lagen omfattar bland annat avgiftssättningen för öppna data.
Eftersom miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för det huvudsakliga underhållet av den geografiska informationen i kommunen som också är en viktig information som s.k.
öppna data, blir det en fråga för nämnden och kommunen att ta ställning till hur man kan tillhandahålla denna helst kostnadsfritt och ändå klara av att underhålla Sollentunas geografiska information, vilket innebär kostnader.
Förändringar av PSI-lagen avseende möjligheterna att ytterligare stimulera
vidareutnyttjandet av öppna data är ute på remiss (SOU 2014:10) och beslut väntas under 2014 och föreslås träda i kraft 1 juli 2015. Förändringarna är inte tvingande fr.o.m detta datum men kommer att påverka avgiftssättningen för myndigheters uppgifter påtagligt på något års sikt.
3.1.3 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning?
Miljö- och byggnadskontoret bedömer att satsningen med att släppa primärkartan som öppna data inte kan genomföras med nuvarande budgetförslag för 2015. Se redovisning enligt särskilt uppdrag. Budgetförslaget kommer att innebära en betydligt mindre offensiv satsning på öppna data och med de konsekvenser det innebär.
Vidare ryms ombyggnation av toalettutrymmena på plan 9 inte inom förslaget till budget 2015. Behovet av ombyggnad framhölls under resultatanalysen.
3.1.4 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma?
Planerad fördelning
Enligt budgetförslaget förstärks miljö- och byggnadsnämnden med 1 mkr utöver tidigare budgetram.
Av dessa planerar MBK fördela ca 600 tkr till utökad miljöövervakning, som innefattar partikelmätningar, kontrollmätningar av buller och vidare ökad budget för
laboratorieanalyser.
Vidare föreslås 300 tkr att finansiera en utökning av förvaltningens controllerstöd från och med 2015 och resterande 100 tkr fördelas till miljö- och hälsoskyddsenheten för att täcka upp för beräknat intäktsbortfall i samband med att man övertagit tillsynen enligt Tobakslagen från en annan nämnd i kommunen. Inkomstbortfallet uppstår eftersom tobakstillsynen planeras utföras av befintlig personal men inte får finansieras av tillsynsavgifter, vilket arbete med miljötillsyn får.
Fördelning Område Varav ingår
600 tkr Utökad miljöövervakning 300 tkr/år för kapital-, avskrivnings-, drifts- och kalibreringskostnader för investerade partikelmätare.
200 tkr för bullermätningar genom konsult
100 tkr ökad budget för laboratorieanalyser.
300 tkr Utökat controllerstöd MBK
100 tkr Kompensation för nytt
tillsynsområde tobakslagen.
Summa 1 mkr
Resultat av förstärkningen
Förstärkningen möjliggör kommunens övervakning av partikelhalter vid tre ytterligare mätstationer längs med E4 (totalt fyra mätstationer) liksom bullermätningar genom konsult. Bullermätningarna ska utföras vid olika årstider samt före och efter att åtgärden att lägga bullerreducerande asfalt har utförts av Trafikverket. Övervakningen är också grunden för att kunna utöva tillsyn inom området mot exempelvis Trafikverket.
Ökad budget för provtagning och laboratorieanalyser stärker möjligheterna att bedriva tillsyn och ger kunskap om miljöstatus. Exempel på områden är analys av fisk,
kemikalieinnehåll i produkter eller av att livsmedel innehåller det som står på förpackningen och inget annat.
3.2 Beredning målstyrning
Nämnderna svarar med övergripande beskrivningar av förslag på utvecklingsinsatser kopplat till de föreslagna kommunövergripande målen. Under hösten ska nämnderna fördjupa beskrivningarna och ta fram åtaganden och handlingsplaner för insatserna.
Nedan omnämns de mål där miljö- och byggnadsnämnden främst ser potentiella utvecklingsinsatser under 2015.
4.1 Ansvarfull ekonomisk politik
• En ansvarsfull ekonomisk politik utgör grunden i Sollentuna kommun Miljö- och byggnadsnämnden får enligt budgetförslaget möjlighet att förstärka arbetet
med controllerverksamhet och ekonomisk uppföljning under 2015. Nämnden kommer t.ex. att utveckla arbetet med internkontroll och intäktsprognoser.
4.2 Näringsliv och arbetsmarknad
Mål 1. Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet
• Förbättra tillgängligheten och servicen till företagare
Ett aktivt arbete pågår under 2014 med att effektivisera arbetsprocesser och att digitalisera arbetet och skapa e-tjänster. I stort kommer planerade e-tjänster att vara klara under året men delar som kan behöva hanteras under 2015 är t.ex. införande av e-signering för helt digitala ärendeprocesser.
Miljö- och byggnadsnämnden utvecklar åtaganden och handlingsplaner i verksamhetsplanen om fortsatt arbete med att öka tillgänglighet och service.
Från och med 2014 avser nämnen att göra information tillgänglig som s.k. öppna data, se definition under redovisning av särskilda uppdrag och i bilaga. Arbetet med öppen data gynnar företagsutveckling och innovation och miljö- och byggnadskontoret ser goda möjligheter att kunna bidra i arbetet. Se vidare exempel under målet för kommunikation.
4.4. Förebyggande insatser och omsorg
Mål 4. Genom förebyggande arbete ge förutsättning att leva ett tryggt och självständigt liv.
Miljö- och byggnadsnämnden avser bidra till målet genom att fortsätta arbetet med att inventera så kallade enkelt avhjälpta hinder för ökad tillgänglighet i offentliga miljöer för människor med funktionsnedsättningar. Nya delområden för inventering föreslås i verksamhetsplanen.
4.5 Miljö- och samhällsutveckling Mål 6. Arbeta för en god bebyggd miljö
I princip syftar allt arbete som utförs inom nämndens ansvarsområde på olika sätt till målet om god miljö- och samhällsutveckling eller till god bebyggd miljö. Mål 6 är nytt för kommunen och miljö- och byggnadsnämnden kan bidra genom tillsyn för såväl god luft- och vattenkvalitetet, för att tillvarata natur- och kulturvärden, minska
bullerstörningar och för att eftersträva en giftfri miljö. Nämnden avser inte minst att intensifiera arbetet med kemikalietillsyn i kommunen under 2015. Kontorets personal
bullerstörningar och för att eftersträva en giftfri miljö. Nämnden avser inte minst att intensifiera arbetet med kemikalietillsyn i kommunen under 2015. Kontorets personal