05.3. Bilaga 2 - Sammanställning nämndberedning resurstilldelning i preliminär budget

(1)

Nämndberedning preliminär budget 2015

Sammanställning nämndernas beredningar av

preliminär budget 2015.

(2)

Innehållsförteckning

1 Barn- och ungdomsnämnden ... 4

1.1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag ... 4

1.2 Beredning målstyrning ... 5

1.3 Återredovisning av utredningsuppdrag i budgetprocessen ... 5

1.4 Lokalförsörjning ... 6

2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 7

3 Miljö- och byggnadsnämnden ... 13

4 Kultur- och fritidsnämnden ... 18

5 Socialnämnden ... 22

6 Vård- och omsorgsnämnden ... 26

7 Trafik- och fastighetsnämnden ... 30

(3)

8 Överförmyndarnämnden ... 35

9 Rösjöstyrelsen ... 37

Bilagor ... 38

Protokollsanteckningar etc ... 39

(4)

1 Barn- och ungdomsnämnden

1.1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag

1.1.1 Nämndens syn på budget, plan och volymer

Volymmått Budget 2014 Budget 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Antal barn förskoleverksamhet

totalt

4 733

Antal barn förskola 4 127

Antal barn pedagogisk omsorg 248

Antal barn öppen förskola 358

Antal barn fritidshem totalt 5 264 Antal barn fritidshem 6 år 1 024 Antal barn fritidshem åk 1-3 3 008 Antal barn fritidshem åk 4-6 1 233

Antal barn förskoleklass 1 038

Antal elever grundskola åk 1-5 5 188 Antal elever grundskola åk 6-9 3 480

Antal elever särskola 90

Då volymmodellen presenterades för kontoret sent har kontoret inte haft möjlighet att granska de beräknade volymerna för 2015. Kontoret avser att återkomma till

kommunledningskontoret senare då volymerna kunnat säkerställas.

1.1.2 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget?

1.1.3 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning?

Den föreslagna tilldelningen motsvarar i stort en ökning med två procent efter att

hänsyn tagits till att en stor del av ökningen är volymförändringar eller effekter av redan fattade beslut. Som redovisats tidigare ser vi stora ökningar av kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd som bland annat beror på en kraftig ökning av barn och elever inom autismspektrat. I budgeten för 2015 måste därför detta område prioriteras, vilket leder till att möjligheterna att höja check och peng begränsas. Det är därför tveksamt om check och peng kan höjas så mycket att det kompenserar för de ökade kostnaderna, vilket i sin tur leder till att skolor och förskolor måste effektivisera och genomföra besparingar inom en redan ansträngd verksamhet.

1.1.4 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma?

Som beskrivits ovan ser vi ett behov av förstärkning av resurserna till barn i behov av särskilt stöd. Genom en ökning av dessa medel kan vi ge skolorna bättre förutsättningar att tillgodose alla elevers behov. Det innebär dock, som tidigare nämnts, att möjligheten till en generell höjning av check och peng begränsas.

(5)

1.2 Beredning målstyrning

För att bibehålla de höga kunskapsresultaten och vidareutveckla verksamheten ytterligare ska skolutvecklingen i Sollentuna fortsätta att vila på vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet samt ständig omvärldsbevakning i enlighet med kraven i styrdokumenten. En viktig del i detta är användningen av modern teknik.

Målsättningen är att samtliga skolor ska vara certifierade enligt Olweus standard i arbetet med trygghet och studiero, där det råder nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling.

För att säkerställa en god fysisk skolmiljö är ett fortsatt konstruktivt samarbete med Trafik- och fastighetskontoret nödvändigt för de om- och tillbyggnadsprojekt som är planerade.

System för att effektivisera administration samt analys och uppföljning av skolornas resultat, för att på så sätt avlasta lärare och skolledare, är under uppbyggnad för det kommande läsåret.

Det framgångsrika arbetet med integrering av nyanlända barn via Centrum för

integration och flerspråkighet i Sollentuna (CIFS) fortsätter liksom det nya arbetssättet med internationella klasser på fler skolor utifrån behov.

1.3 Återredovisning av utredningsuppdrag i budgetprocessen

1.3.1 Redovisning av hur medlen inom barn- och ungdomsnämnden kommer att användas i budget 2015.

Dnr KS 2014/0176 Återredovisning KS 2014-11-12

1.3.2 Se över behov av idrottssal/idrottshall i Helenelund och Tegelhagen/Silverdal.

I Silverdal finns det från de kommunala och fristående skolverksamheterna ett uttryckt önskemål om att utöka inomhusytorna för idrott. Flera verksamheter delar på

Silverdalshallen och enligt befintligt schema för idrott och andra aktiviteter ser det relativt trångt ut där. Om man i kommunen vill bejaka verksamheternas ambitioner om att nyttja inomhusytorna för mer än den läroplansstyrda skolidrotten anser barn- och utbildningskontoret att en ytterligare idrottssal (ungefär motsvarande en halv idrottshall) bör skapas inom Silverdalsområdet.

I dagsläget utreds det om Utbildning Silverdal ska utöka sin verksamhet på befintlig fastighet. I det byggprojektet finns möjligheten att planera in en idrottshall eller en sal.

En annan möjlighet kan vara att komplettera Silverdalshallen med ytterligare en sal.

I byggprojektet Tegelhagens skola behöver den gamla idrottshallen ersättas med en ny uppdelningsbar hall. Detta ingår i dagsläget i byggprojektet som nu är i programskedet.

Inom befintlig detaljplan ryms ingen fullstor hall för innebandy och handboll. Istället

(6)

planeras det in en något mindre hall för en fullstor basketplan enligt avstämning med kultur- och fritidskontoret.

I Helenelunds centrum har en förstudie avseende att inrymma en F-6-skola i

centrumbyggnaden påbörjats. Grundidén är att Eriksbergsskolan ska inrymmas och att deras befintliga skola inte ska finnas kvar. Detta innebär att en uppdelningsbar

idrottshall planeras in i byggprojektet.

Med ovanstående projekt förverkligade ser barn- och utbildningskontoret att behovet av idrottssalar/idrottshallar i Helenelund och Tegelhagen/Silverdal möts.

Dnr KS 2014/0181 Återredovisning

Redovisning i samband med remiss preliminär budget.

1.3.3 Se över behov av idrottshall i Viby

Från verksamheterna i Vibyområdet har barn- och utbildningskontoret inte blivit kontaktade angående ett utökat behov av ytor för idrottsundervisning. I Vibyområdet finns både kommunala och fristående verksamheter som har tillgång till inomhus- och utomhusytor för idrott inom området. Hur kapaciteten i förhållande till utbudet ser ut för dessa har inte utretts av barn- och utbildningskontoret.

Till skillnad från Helenlundsområdet så sker inga stora utökningar eller andra förändringar av skolverksamheter som direkt ger upphov till motiverade idrottshallsprojekt.

Barn- och utbildningskontoret anser att behovet av idrottshall i Viby behöver utredas ytterligare.

1.4 Lokalförsörjning

Barn- och utbildningskontoret uttrycker en oro för att flera projekt beräknas försenas och inte vara klara i den takt som kontoret önskar. Detta kommer innebära problem att klara lokalförsörjningen under perioden tills de nya/ombyggda skolorna är på plats.

Kontoret önskar därför att insatser görs för att projekten ska kunna bli klara tidigare.

Förseningarna tvingar också kontoret att lösa lokalsituationen med dyra paviljonglösningar.

(7)

2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Volymmått Budget 2014 Budget 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Totalt antal elever i

gymnasieskolan

2 449 2 461 2 519 2 601

Totalt antal elever i gymnasiesärskolan

38 38 39 40

I detta stycke kommenterar nämnden de volymer som ligger till grund för

volymbaserade budgetposter. För kommentarer kring övrig budget, se stycke 1.3.

Volymer

I kommunen kommer en ny volymberäkningsmodell att införas under år 2015 och som ligger till grund för budgetering av gymnasiesärskolan och gymnasieskolan. Nämnden ser positivt på att modellen baseras på befolkningsprognos och tar hänsyn till alla elevers val av utbildning, inte bara nationella program som i tidigare

volymberäkningsmodell.

Det finns inga tvingande förändringar som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget.

Nämnden ser positivt på föreslagen resurstilldelning.

När det gäller gymnasieskolan har hänsyn tagits redan under budgetåret 2014 för uppräkning av den gemensamma prislistan och denna uppräkning blir del av ram under år 2015. I kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel finns pengar avsatta för år 2015 års prisuppräkning. Hänsyn har även tagits till volymökning av elevantalet.

Tjänstetillsättningen för utbildnings- och arbetsmarknadskontoret, som etablerades år 2012, är nu fulltalig och med den utökade ramen för kontoret så speglar budgeten beräknade kostnader för personal, lokaler, material och kompletterade externa köpta tjänster.

Med avsatta medel i budgeten för att arbeta med unga utanför kan initierat arbete under år 2014 bana väg för en långsiktig satsning på unga som behöver vägledning att komma vidare till studier eller arbete.

Med avsatta medel i budgeten ges Svenska Migrationscenter möjlighet att etablera sig i Sollentuna kommun och personer som står långt från den reguljära arbetsmarknaden kan få anställning. Nämnden ser ett långsiktigt behov av förstärkta resurser avseende studie- och yrkesvägledning för ungdomar som precis hoppat av gymnasiet samt för Möjligheternas kontor, men avser att pröva att lösa detta i första hand inom befintliga

(8)

resursramar.

Den ekonomiska satsningen på yrkesvux betyder att den politiska ambitionen bibehålls när statliga medel reduceras. Därmed behöver inte antagningen till studieplatserna stoppas under året. Den bedömda minskningen av statsanslaget för yrkesvux är dock endast 3,5 miljoner kr. Emellertid beräknas den för nämnden opåverkbara

kostnadsökningen för komvux och sfi, som i sin helhet upphandlas, vara 0,5 miljoner kr.

Detta följer av avtalsbestämmelserna om pris- och lönekompensation till utförarna.

Den resursförstärkning som tilldelats nämnden är kopplat till utökad ram för

gymnasiebudgeten med hänsyn till prisuppräkningen på gymnasieprogram samt utökad ram för kontoret.

Den utökade resursförstärkningen av gymnasiebudgeten möjliggör för nämnden att täcka avtalade kostnader relaterat till gymnasielevernas val av utbildning. Den utökade resursförstärkningen på kontoret betyder att budgeten täcker lönekostnader kopplade till tidigare beslutad tjänstefördelning för kontoret, för lokaler och material, samt möjliggör köp av kompletterande externa köpta tjänster.

De kommunövergripande målen som främst berör nämnden är kopplad till

fokusområdet "Näringsliv och arbetsmarknad", mål 2 "Fler i arbete". Målet beskriver tydligt vikten av att alla människor ska ges möjlighet att med sitt arbete bidra efter sin egen förmåga och fokus på utbildning och egen försörjning är nödvändigt om

utanförskapet ska minska.

Godkända betyg gymnasieskolan

När det gäller gymnasieskolan är målet att alla ska lämna gymnasiet med godkända betyg. När det gäller Rudbeck går trenden åt rätt håll. Andelen elever som når målen i alla ämnen har ökat från 77 procent läsåret 2011/12 till 81 procent för läsåret 2012/13.

Bra utvecklingsarbete kräver uthållighet och tydliga prioriteringar. Även kommande år ligger fokus på att motarbeta mobbing, förbättra elevernas närvaro, öka andelen elever som upplever att undervisningen har bra kvalitet, förbättra elevernas kännedom och kunskapsmålen och vad som krävs för respektive betyg, förbättra mentorskapets stöd till eleven, öka andelen elever som upplever att praktiken (APU) är bra samt förbättra upplevelsen av service från skolans serviceenhet. För delar av dessa fokusområden ligger tyngdpunkten i arbetet på BFL (bedömning för lärande) och som stöd för detta fortgår arbetet med en-till-en-satsningen. Inom ramen för yrkesprogrammet på Rudbeck ges möjlighet att komplettera till grundläggande behörighet för högre studier inom ramen för utbildningen.

Behörighet till vidare studier

För de som gått ut gymnasieskolan utan godkända betyg finns möjlighet att komplettera för behörighet till vidare studier på Komvux. Andelen nöjda deltagare på Komvux har ökat det senaste året men andelen studerande med godkända betyg har minskat något (dock ej under den avtalade måluppfyllelsen med anordnarna). Viktiga satsningar inom den kommunala vuxenutbildningen är förstärkt studie- och yrkesvägledning och bättre information om anordnarnas resultat. Under året kommer en ny upphandling av anordnare att genomföras och avtalen börjar gälla från juli 2015.

(9)

Den stora förändringen när det gäller vuxenutbildningen går att ta del av sfi-utredningen SOU 2013:76 som föreslår att sfi upphör att vara en egen skolform och integreras inom Komvux. Utredningen föreslår vidare ett nationellt valfrihetssystem för Komvux reglerat i skollagen. Syftet med detta är att få ökad kvalitet och breddat utbud av utbildningar genom att fler konkurrerande utbildningsanordnare etablerar sig. Till de studerande kopplas en sfi-peng. Kommunen kommer fortfarande ha ansvar för mottagning av elever, beslut om behörighet och ansvar för vägledning inför valet av anordnare. Statens skolinspektion kommer dock i fortsättningen att vara ansvarig för att godkänna utbildningsanordnarna. En viktig satsning under kommande åren blir därmed att förbereda för införandet av sfi inom Komvux.

Revisorerna i Sollentuna har granskat utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens styrning och uppföljning av SFI-undervisningen i kommunen. Revisorerna konstaterar att nämnden har angett tydliga mål för utbildningsanordnarna när det gäller SFI och på det hela taget finns det goda rutiner för uppföljning. Däremot är det revisorernas bedömning att nämnden ska tydliggöra sina önskemål och styrning gällande

möjligheten att kombinera SFI med andra åtgärder, (såsom språkstudier) att skapa bättre beslutsunderlag för de studerande genom att sammanställa hur väl anordnarna lyckas, samt analys av kostnad per SFI-plats och orsaker till avhopp. Arbetet med detta kommer att initieras under året och fortlöpa under år 2015.

Unga utanför

En av de grupper som är högre representerade bland arbetslösa än andra och har större sannolikhet för att bli långtidsarbetslös är personer som saknar yrkeserfarenhet och utbildning. Överrepresenterade i denna grupp är unga människor varför satsningen på denna grupp är av stor vikt för både den enskilda personen och för samhället i stort.

Kommunen har ett kommunalt informationsansvar för unga 16-20 år som under åren utvecklats i positiv riktning i och med tillgången till ungdom- och elevdatabasen (UEDB) som ger bättre informationsunderlag om antalet unga utanför. Dock har kontoret haft begränsade möjligheter till uppsökande verksamhet och till att kunna erbjuda fler individuella lösningar utöver studie- och yrkesvägledning. Med

budgetuppdraget "Unga utanför" får vi i år tillgång till både uppsökande verksamhet och fler möjligheter till individuella insatser och med föreslagna avsatta medel för detta ändamål även år 2015 blir satsningen mer långsiktig.

Ungdomsarbetslöshet är starkt kopplat till sociala kontakter och tillgången eller bristen på detta. För de ungdomar som har ett begränsat socialt nätverk är det därför

betydelsefullt att kommunen kan möjliggöra för fler att få ett sommarjobb. Ett

sommarjobb kan också vara första kontakten med arbetslivet och för många en chans att få fortsatt jobb, varför fokus på detta kommer att råda även under år 2015.

Kompetensutveckling för de som står utanför arbetsmarknaden

Inom nämndens ansvarsområde finns tre enheter som på olika sätt stöttar människor vidare till studier eller arbete: Möjligheternas kontor, Arbetscenter och

Kunskapsparken. Genom Möjligheternas kontor finns upphandlade jobbcoacher som har till uppgift att stötta individer vidare till arbete men också till praktikplatser och studier. Till Arbetscenter kommer deltagarna till verksamheten för arbetsträning, praktik och utvärdering av arbetsförmågan. Kunskapsparken ansvarar för all kommunal

vuxenutbildning. För att både ge bättre service mot kommunens medborgare och bättre nyttja resurserna kommer under 2014/2015 enheterna att slås ihop till en

arbetsmarknad- och vuxenutbildningsenhet. Vidare arbete för att sammanfoga dessa enheter rent organisatoriskt och lokalmässigt kommer även vara i fokus år 2015.

(10)

Yrkesintroduktionsavtal är ett samlingsnamn för branschspecifika avtal om

anställningar för individer utan tidigare erfarenhet i yrket. En del av arbetstiden används för utbildning och handledning och är då inte lönegrundande. Arbetsgivare som

anställer unga i åldern 15-24 år inom ramen för yrkesintroduktionsavtal kan sedan 2014 få ekonomiskt stöd för detta. Att understödja dessa avtal blir en viktig satsning

kommande år.

Statistik från högskoleverket visar att 20 procent av studenterna i Sverige inte är etablerade på arbetsmarknaden ett år efter sin examen. Undersökningar visar också att de som läser utbildningsprogram med dålig arbetsmarknadsanknytning tenderar att dra ut på studierna mer än de som har goda jobbchanser efter examen. För att understödja bättre arbetsmarknadsanknytning för studenter ställer sig nämnden positiv till ett studentmedarbetarsystem där studerande från högskola och universitet erbjuds

tidsbegränsade anställningar för arbetsuppgifter som är relevant för aktuell utbildning.

Förutsättningarna för detta ses över under år 2014 och kommer i så fall att sättas igång under kommande år.

Svenska Migrationscentret har som uppgift att samla dokumentation kring migration, både samtida och historisk. Centret gör en insats för kulturarvet och även socialt genom att anställa personer som står långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden. Centret

planerar att öppna ett antal lokalkontor runt om i landet bl.a. i Sollentuna och planerar i att kunna anställa personer som har en funktionsersättning. En insats kommande år blir därmed att stötta etableringen i kommunen och säkerställa att människor som står långt från arbetsmarknaden får en chans till anställning.

Delaktighet och samverkan

Nämnden arbetar nu aktivt med att utveckla samverkan med den ideella sektorn. Den ideella sektorn är ett viktigt komplement till den kommunala verksamheten och det finns många gemensamma beröringspunkter. Under år 2014 kommer samverkan att fördjupas med den ideella sektorn med sikte på att ett lokalt samverkansavtal ska komma till stånd, med utgångspunkt i nämndens ansvarsområde. Under nästa år ska arbete och processer ytterligare utvecklas.

2.3 Återredovisning av utredningsuppdrag i budgetprocessen 2.3.1 Redovisning av satsningen på Unga utanför.

Dnr KS 2014/0177 Återredovisning KS januari 2015.

2.3.2 Redovisning av effekter för Möjligheternas kontor.

Sammanfattning

Möjligheternas kontor startade upp den 2 april 2013 och tar emot arbetslösa som behöver förstärkt stöd för att komma i egen försörjning eller studier. Målgruppen är arbetslösa personer från 16 år som hänvisas från socialkontoret, Arbetsförmedlingen, från kommunens uppföljningsansvarig eller som kommer till enheten på eget initiativ.

Prioriterade inom målgruppen är ungdomar, nyanlända samt individer med

(11)

funktionsnedsättning.

Totalt sett under det första året har 416 deltagare registrerats på Möjligheternas kontor.

Största andelen deltagare har kommit på eget initiativ, därefter på anmodan från Arbetsförmedlingen och efter det på anmodan från socialkontoret. En liten andel har kommit på initiativ från kommunens uppföljningsansvarig för ungdomar mellan 16 och 20 år. Majoriteten har gått in i på insats på nivå 1 vilket omfattar tre månader.

Andelen nöjda eller mycket nöjda deltagare med bemötandet av handläggarna på Möjligheternas kontor är 94 procent medan andelen nöjda eller mycket nöjda deltagare med bemötandet av coacherna är 88 procent. Andelen nöjda eller mycket nöjda

deltagare med coacherna är 88 procent. Totalt sett ger det en nöjdhetsgrad på 90 procent.

Prioriterade utvecklingsområden under kommande år är att se över administrativa rutiner, utveckla samarbetet med Arbetsförmedlingen och att hantera

sammanslagningen av de tre enheter som rör vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder.

Projekt kopplade till UAN som finns med i slutprioriteringen i lokalresursplanen 2015- 2018 är Rudbecks tillbyggnad av matsal, Idrottshall Edsvik och anpassning av lokaler för program med aspergerinriktning. Medel är även avsatta för frågan kring

Kulturskolan i Rudbeck och Rudbecks paviljonger, som är centrala i frågan kring flytten av elever från Silverdal till Rudbeck.

Matsal

Nämnden ser positivt på att investeringsmedel är avsatta för tillbyggnad av Rudbecks matsal. Det är en hög beläggning i matsalen idag som dessutom delas av både Rudbecks elever samt av elever från Gärdesskolan.

Idrottshall

Inför läsåret 2014/15 har Rudbeck kommit överens med Gärdesskolan om att Rudbeck minskar sitt kursutbud vad gäller idrottskurser för att bereda plats för Gärdesskolans behov av idrottsundervisning. Om ytterligare minskning av kursutbudet måste ske till läsår 2015/2016, finns en avsevärd risk att Rudbecks attraktionskraft hos eleverna minskar eftersom hela Rudbecks struktur bygger på många valmöjligheter för eleverna.

Det är positivt att medel är avsatta för en förstudie kring idrottshallen men bekymmersamt att det finns en risk att projektet blir försenat med tre år.

Aspergerenhetens flytt från Silverdal till Rudbeck

Till läsårsstarten 2014/15 kommer Aspergerenheten att inhysas i paviljonger på Rudbecks skolgård. Det är en nödlösning som måste till eftersom det inte finns tillgängliga lokaler i Rudbeck i dagsläget. På sikt är det en kvalitets- och

(12)

inkluderingsfråga att få även denna enhet inrymd i Rudbecks egna lokaler. För att göra det möjligt utan att minska på antalet övriga gymnasieplatser behöver lokaler frigöras antingen genom att Gärdesskolan lämnar lokaler de nyttjar i Rudbeck, att Kulturskolans lokaler frigörs för gymnasieundervisning eller att skolan byggs ut. Det är positivt att medel är avsatta för en förstudie kring Kulturskolan i Rudbeck i samband med "Campus Edsvik" och Rudbecks paviljonger. Nämnden anser dock att frågan ska prioriteras högre i föreslagen lokalförsörjningsplan då konsekvensen av att eleverna blir kvar i

provisoriska lokaler är att eleverna exkluderas från skolans gemenskap och övriga verksamhet.

(13)

3 Miljö- och byggnadsnämnden

3.1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag 3.1.1 Nämndens syn på budget, plan och volymer

PSI-direktivet och öppna data

EU-direktivet PSI (Public Sector Information) syftar till att skapa innovation, produkter, tjänster och arbetstillfällen baserat på de enorma mängder data som finns lagrade hos statliga och kommunala myndigheter i EU-länderna, däribland Sverige.

PSI-direktivets tydligaste syfte är att dessa datamängder ska vara s.k. öppna data, vilket betyder att dessa är fritt tillgängliga att vidareutnyttja och förädla av andra aktörer, till så låg kostnad som möjligt eller ingen kostnad. PSI-direktivet tillämpas i Sverige via PSI-lagen (2010:566). Lagen omfattar bland annat avgiftssättningen för öppna data.

Eftersom miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för det huvudsakliga underhållet av den geografiska informationen i kommunen som också är en viktig information som s.k.

öppna data, blir det en fråga för nämnden och kommunen att ta ställning till hur man kan tillhandahålla denna helst kostnadsfritt och ändå klara av att underhålla Sollentunas geografiska information, vilket innebär kostnader.

Förändringar av PSI-lagen avseende möjligheterna att ytterligare stimulera

vidareutnyttjandet av öppna data är ute på remiss (SOU 2014:10) och beslut väntas under 2014 och föreslås träda i kraft 1 juli 2015. Förändringarna är inte tvingande fr.o.m detta datum men kommer att påverka avgiftssättningen för myndigheters uppgifter påtagligt på något års sikt.

Miljö- och byggnadskontoret bedömer att satsningen med att släppa primärkartan som öppna data inte kan genomföras med nuvarande budgetförslag för 2015. Se redovisning enligt särskilt uppdrag. Budgetförslaget kommer att innebära en betydligt mindre offensiv satsning på öppna data och med de konsekvenser det innebär.

Vidare ryms ombyggnation av toalettutrymmena på plan 9 inte inom förslaget till budget 2015. Behovet av ombyggnad framhölls under resultatanalysen.

Planerad fördelning

Enligt budgetförslaget förstärks miljö- och byggnadsnämnden med 1 mkr utöver tidigare budgetram.

Av dessa planerar MBK fördela ca 600 tkr till utökad miljöövervakning, som innefattar partikelmätningar, kontrollmätningar av buller och vidare ökad budget för

(14)

laboratorieanalyser.

Vidare föreslås 300 tkr att finansiera en utökning av förvaltningens controllerstöd från och med 2015 och resterande 100 tkr fördelas till miljö- och hälsoskyddsenheten för att täcka upp för beräknat intäktsbortfall i samband med att man övertagit tillsynen enligt Tobakslagen från en annan nämnd i kommunen. Inkomstbortfallet uppstår eftersom tobakstillsynen planeras utföras av befintlig personal men inte får finansieras av tillsynsavgifter, vilket arbete med miljötillsyn får.

Fördelning Område Varav ingår

600 tkr Utökad miljöövervakning 300 tkr/år för kapital-, avskrivnings-, drifts- och kalibreringskostnader för investerade partikelmätare.

200 tkr för bullermätningar genom konsult

100 tkr ökad budget för laboratorieanalyser.

300 tkr Utökat controllerstöd MBK

100 tkr Kompensation för nytt

tillsynsområde tobakslagen.

Summa 1 mkr

Resultat av förstärkningen

Förstärkningen möjliggör kommunens övervakning av partikelhalter vid tre ytterligare mätstationer längs med E4 (totalt fyra mätstationer) liksom bullermätningar genom konsult. Bullermätningarna ska utföras vid olika årstider samt före och efter att åtgärden att lägga bullerreducerande asfalt har utförts av Trafikverket. Övervakningen är också grunden för att kunna utöva tillsyn inom området mot exempelvis Trafikverket.

Ökad budget för provtagning och laboratorieanalyser stärker möjligheterna att bedriva tillsyn och ger kunskap om miljöstatus. Exempel på områden är analys av fisk,

kemikalieinnehåll i produkter eller av att livsmedel innehåller det som står på förpackningen och inget annat.

Nämnderna svarar med övergripande beskrivningar av förslag på utvecklingsinsatser kopplat till de föreslagna kommunövergripande målen. Under hösten ska nämnderna fördjupa beskrivningarna och ta fram åtaganden och handlingsplaner för insatserna.

Nedan omnämns de mål där miljö- och byggnadsnämnden främst ser potentiella utvecklingsinsatser under 2015.

4.1 Ansvarfull ekonomisk politik

• En ansvarsfull ekonomisk politik utgör grunden i Sollentuna kommun Miljö- och byggnadsnämnden får enligt budgetförslaget möjlighet att förstärka arbetet

(15)

med controllerverksamhet och ekonomisk uppföljning under 2015. Nämnden kommer t.ex. att utveckla arbetet med internkontroll och intäktsprognoser.

4.2 Näringsliv och arbetsmarknad

Mål 1. Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

• Förbättra tillgängligheten och servicen till företagare

Ett aktivt arbete pågår under 2014 med att effektivisera arbetsprocesser och att digitalisera arbetet och skapa e-tjänster. I stort kommer planerade e-tjänster att vara klara under året men delar som kan behöva hanteras under 2015 är t.ex. införande av e- signering för helt digitala ärendeprocesser.

Miljö- och byggnadsnämnden utvecklar åtaganden och handlingsplaner i verksamhetsplanen om fortsatt arbete med att öka tillgänglighet och service.

Från och med 2014 avser nämnen att göra information tillgänglig som s.k. öppna data, se definition under redovisning av särskilda uppdrag och i bilaga. Arbetet med öppen data gynnar företagsutveckling och innovation och miljö- och byggnadskontoret ser goda möjligheter att kunna bidra i arbetet. Se vidare exempel under målet för kommunikation.

4.4. Förebyggande insatser och omsorg

Mål 4. Genom förebyggande arbete ge förutsättning att leva ett tryggt och självständigt liv.

Miljö- och byggnadsnämnden avser bidra till målet genom att fortsätta arbetet med att inventera så kallade enkelt avhjälpta hinder för ökad tillgänglighet i offentliga miljöer för människor med funktionsnedsättningar. Nya delområden för inventering föreslås i verksamhetsplanen.

4.5 Miljö- och samhällsutveckling Mål 6. Arbeta för en god bebyggd miljö

I princip syftar allt arbete som utförs inom nämndens ansvarsområde på olika sätt till målet om god miljö- och samhällsutveckling eller till god bebyggd miljö. Mål 6 är nytt för kommunen och miljö- och byggnadsnämnden kan bidra genom tillsyn för såväl god luft- och vattenkvalitetet, för att tillvarata natur- och kulturvärden, minska

bullerstörningar och för att eftersträva en giftfri miljö. Nämnden avser inte minst att intensifiera arbetet med kemikalietillsyn i kommunen under 2015. Kontorets personal besitter hög kompetens inom miljö- och byggområdet och kan nyttjas som resurser i det av miljöutskottet övergripande arbetet.

4.6 Kommunikation

Mål 8. Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling.

Miljö- och byggnadskontoret avser att från och med 2014 göra information tillgänglig som s.k. öppna data, se definition under redovisning av särskilda uppdrag. Datat är också viktigt för att öka insynen i myndigheters arbete och den kan skapa annat värde, nytta och delaktighet för andra aktörer som privatpersoner, organisationer och företag.

(16)

Under 2014 är främst viss geografisk information aktuell för lansering från nämnden.

Under 2015 avser nämnden arbeta för att göra även annan information tillgänglig som öppen data. Exempel på områden som bör utredas är resultat från livsmedelskontrollen, radonmätningar, data från partikel- och bullermätningar o.s.v.

3.3.1 Redovisning av förslag på satsning av öppen data.

Miljö- och byggnadsnämnden har av kommunstyrelsen ombetts att särskilt utreda och redovisa förslag på satsning av öppna data, inom namen för nämndberedningen.

Redovisningen utgör underlag i det slutgiltiga prioriteringsarbetet i den kommungemensamma budgetprocessen.

Redovisning av förslag på satsning av öppna data, sammanfattning. Se hela redovisningen enligt bilaga.

PSI-direktivet och öppna data

EU-direktivet PSI (Public Sector Information) syftar till att skapa innovation, produkter, tjänster och arbetstillfällen baserat på de enorma mängder data som finns lagrade hos statliga och kommunala myndigheter i EU-länderna, däribland Sverige.

PSI-direktivets tydligaste syfte är att dessa datamängder ska vara s.k. öppna data. Det betyder att dessa är fritt tillgängliga att vidareutnyttja och förädla av privata aktörer, till så låg kostnad som möjligt eller ingen kostnad. PSI-direktivet tillämpas i Sverige via PSI-lagen (2010:566). Förändringar av PSI-lagen avseende möjligheterna att ytterligare stimulera vidareutnyttjandet av öppna är ute på remiss (SOU 2014:10) och beräknas träda i kraft 1 juli 2015. Förändringarna gäller bl.a. avgiftssättningen för öppna data.

Miljö- och byggnadsnämndens förslag till satsning på öppna data 2015

Miljö- och byggnadsnämndens förslag är att låta den s.k. primärkartan släppas som öppna data.

Idag produceras och förvaltas primärkartan av miljö- och byggnadskontoret för att tillgodose kommunens kartbehov i samhällsbyggnadsarbetet. Primärkartan håller en mycket hög kvalitet och skulle som öppna data ges en betydligt större användning än vad som är fallet idag för denna karta/datamängd.

En hög nyttjandegrad av denna ligger i Sollentunas intresse då datat betingar ett stort samhällsnyttigt värde ur ett innovationsperspektiv, men också ur ett

samhällsbyggarperspektiv för aktörer som idag använder datat för t.ex.

bostadsbyggande och exploatering.

(17)

Med primärkartan som öppna data redan från årskiftet 2014/2015 skulle Sollentuna positionera sig i framkant i arbetet att underlätta för innovation, kreativitet, tjänster och arbetstillfällen i samhället. Förslaget bör följas upp med samverkan och aktiviteter för näringslivet och skolor för att marknadsföra öppna datas möjligheter.

Ekonomi för primärkartan som öppna data

I PSI-direktivet ser man avgifter som ett hinder för innovation och kreativitet och pekar på att en avgiftssättning som speglar den totala kostnaden för produktionen av datat hämmar vidareutnyttjandet av datat. Det är till nackdel för samhället och för de aktörer som vill utveckla mervärdesskapande produkter och tjänster på datat.

Detta tydliggörs i PSI-lagen samt det betänkande (SOU 2014:10) som syftar till att föreslå förändringar i PSI-lagen för att ytterligare stimulera svenska myndigheter till att släppa data som öppna data, till låg eller ingen avgift.

I Sollentuna förvaltas primärkartan av miljö- och byggnadskontoret och kostnaderna för arbetet belastar MBK:s budget, kostnader som täcks via intäkter från försäljning av primärkartan.

Förslaget att Sollentuna släpper primärkartan från och med årskiftet 2014/2015 som öppna data beräknas medföra ett intäktsbortfall på ca 1,5 mkr per år för miljö- och byggnadsnämnden i och med att möjligheten att ta betalt för datat då försvinner. Denna summa måste kompenseras nämnden om förslaget ska kunna genomföras.

Miljö- och byggnadsnämnden har ingen planerad åtgärd i förslaget till lokalförsörjning.

(18)

4 Kultur- och fritidsnämnden

Från och med 2014-06-30 är Kulturskolan uppsagda från lokaler i Häggvik som har hyrts av Utvecklingspedagogik AB. I dessa lokaler har det bedrivits undervisning för ca 500 elever per vecka. Förhandling pågår för närvarande om nya lokaler för

verksamheten. Nämnden räknar med en merkostnad som idag är svår att bedöma men som inte ryms inom angiven budgetram.

Inför budget 2015 har kultur- och fritidsnämnden erhållit en utökad budgetram om 4 375 000 kr jämfört med 2014. Budgetramen innefattar inga medel för pris- och lönekompensation. Detta drabbar framförallt nämndens mer personalintensiva verksamheter, biblioteken och kulturskolan, genom att dessa får kompensera löneökningar inom befintlig ram.

I och med att Häggviksskolans idrottshall renoverats framkom behov av att även bygga nya omklädningsrum och toaletter vilket anläggningen saknade. Denna tillbyggnad genererar en ökad hyreskostnad varvid nämnden erhåller en kompensation på 300 000 kr. Det har framkommit att denna kompensation ej motsvarar faktiska kostnader.

Arbetet med att utveckla området i Edsvik till att bli ett av Storstockholms mest besökta områden har pågått i projektform sedan hösten 2012. Den planerade projekttiden på två år löper ut under hösten 2014. Kultur- och fritidsnämnden bedömer att utökade

ekonomiska resurser blir nödvändiga för att bibehålla en verksamhet av hög kvalitet i Edsvik. Med anledning av detta måste former fastställas för hur verksamheten ska bedrivas framöver. Ett första steg är att utvärdera Projekt Edsviks arbete 2012-2014.

Kultur- och fritidsnämnden önskar därför att kommunstyrelsen genomför en utvärdering av projektet samt verksamheterna i Edsvik.

Inför budget 2015 har kultur- och fritidsnämnden erhållit en ökad ram om 4 375 000 kr jämfört med 2014. Denna utgör både nivåpåverkande förändringar och tillfälliga satsningar och består av:

• 1 500 000 kr som en allmän förstärkning

• 900 000 kr för ökade driftskostnader för skolornas gymnastikhallarna

• 700 000 kr för uthyrning av skollokaler till föreningar utanför ordinarie verksamhetstid

• 300 000 kr för ökad hyreskostnad av Häggviksskolans omklädningsrum

• 275 000 kr för medlemsskap i Filmregion Stockholm-Märlardalen

(19)

• 500 000 kr för tillfällig idrottshall år 2015

• 200 000 kr för drive in fotbollen för år 2015 och 2016

Den allmänna förstärkningen på 1 500 000 kr kommer främst att utnyttjas till att inrätta en ny tjänst som utredare på kansliet för att utveckla hela nämndens verksamheter.

Sedan 2013-07-01 har nämnden ansvarat för driften av skolornas gymnastikhallar vilket har kostat mer än beräknat. Tillskottet på 900 000 kr kommer främst användas till att öka personalresurserna för att mäkta med åtagandet att sköta ytterligare tio hallar.

Anledning till det äskade tillskottet är att städkostnaderna visade sig vara högre än beräknat. För att klara denna kostnad fanns inga resurser till att anställa driftpersonal.

Kultur- och fritidsnämnden har tidigare förslagit en modell för uthyrning av

verksamhetslokaler till föreningar i skolor på icke verksamhetstid. Då dessa lokaler hyrs av skolan erhåller nämnden ett tillskott med 700 000 kr för att täcka dessa

hyreskostnader. Med denna insats hoppas nämnden kunna täcka det stora önskemålet från föreningslivet om fler lokaler på kvällstid och helger.

I och med att Häggviksskolans idrottshall renoverats framkom behovet av att även bygga nya omklädningsrum och toaletter vilket anläggningen saknade. Denna

tillbyggnad genererar en ökad hyreskostnad varvid nämnden erhåller en kompensation på 300 000 kr. Hallen har genomgått en standardhöjning och kravet på moderna idrottsanläggningar är tillgång till toaletter och omklädningsrum vilket nu har tillgodosetts. Det har framkommit att denna kompensation ej motsvarar faktiska kostnader (se avsnitt 1.3).

Filmregion Stockholm-Mälardalen är en regional samarbetsorganisation med parter inom offentlig och privat sektor för filmproduktionsutveckling med säte i Stockholm.

Kommunen ansökte om medlemskap och kultur- och fritidsnämnden tilldelades ansvaret för detta varvid 275 000 kr erhålles för att täcka årliga kostnader för medlemsskapet.

I väntan på att den nya friidrottshallen är färdigställd har en provisorisk friidrottshall iordningsställts för att avlasta kommunens övriga idrottsanläggningar vilket kostar 500 000 kr för 2015. Denna satsning har medfört att Häggvikshallens golvbyte har kunnat tidigareläggas vilket medfört att kommunens idrottsföreningar fått tillgång till två inomhushallar två år tidigare än beräknat då friidrottshallen beräknas stå klar hösten 2015.

Drive in-fotbollen är en organiserad spontanfotboll dit ungdomar är välkomna i Arena Satelliten på helgkvällar för att spela fotboll under ordnade former med lokalt

rekryterade ledare. Då projektet slagit väl ut får nämnden ett tillskott för två år á 200 000 kr. Cirka 70-80 ungdomar har deltagit varje lördagskväll vilket varit mycket uppskattat.

Fokusområde: Näringsliv och arbetsmarknad

Utifrån det kommunövergripande målet "Fler i arbete" bidrar kultur- och

fritidsnämnden med ökade möjligheter till arbete för ungdomar i form av sommarjobb.

Detta omfattar verksamheterna Idrott Sollentuna, Arena Satelliten, fritidsgården Röda och blå rummet, Biblioteken, Kulturskolan och Projekt Edsvik. Anordnande av Sollentuna summer camp, med sommaraktiviteter för barn och ungdomar, kommer att

(20)

delvis involvera dessa sommararbetade ungdomar.

Fokusområde: Utbildning

Utifrån det kommunövergripande målet "Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet" bidrar nämnden till att barn och ungdomar ska ha möjligheter att utvecklas och möta utmaningar på sin egen nivå. Möjligheter att utöka omfattning av befintlig verksamhet med läxläsningshjälp, som bedrivs på fritidsgården Röda och Blå rummet på Malmvägen, utreds under året. Detta görs i syfte att se över förutsättningar att tillgängliggöra verksamheten för fler åldersgrupper.

Mot en bakgrund av att kunskaper i att läsa och skriva generellt försämrats bland barn och ungdomar utreds formerna för en verksamhet riktat mot dessa i syfte att öka läsande och skrivande liksom intresse för detta. Detta arbete kan bedrivas i många former och Biblioteken bedriver redan i dag ett likartat arbete i begränsad omfattning. Översyn görs i syfte att utveckla verksamheten, både former för den samt omfattning. Arbetet görs i samarverkan mellan biblioteken, kulturskolan och fritidsgården Röda och Blå rummet.

Fokusområde: Förebyggande insatser och omsorg

Utifrån det kommunövergripande målet "Genom förebyggande arbete ge

förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv" ska förutsättningarna att stärka det förebyggande arbetet ses över. Detta görs genom att se över möjligheterna att starta ett projekt med musikverksamhet enligt El Sistema metodiken. Arbetet görs i

samverkan med barn- och utbildningskontoret samt berörda skolor.

Arbetet med samverkan mellan fritidsledare inom nämndens verksamheter samt

fritidsledare inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter fortsätter och eventuellt utvidgas i form av fler träffar och/eller annan samverkan.

Utökade fritidsaktiviteter för funktionsnedsatta har skapats under senare år genom återskapande av musikcaféet för funktionsnedsatta, anordnande av deltävlning inför melodifestivalen för funktionsnedsatta på Arena Satelliten, handikappanpassning av Rösjöbadet m.m. Ett samarbete med andra kommuner i länet kring uppstart av mässan MinFritid för aktiviteter för funktionsnedsatta har genomförts. Planer finns på att

utveckla den befintliga verksamheten Sollentuna Summer camp, med sommaraktiviteter för barn och ungdomar, till att även omfatta aktiviteter för funktionsnedsatta. Detta arbete bedöms bli kostnadsdrivande för nämnden, framförallt gällande personalresurser.

Förutsättningarna för en dagligverksamhet för funktionsnedsatta på Arena Satelliten ska utredas. En sådan verksamhet planeras i samverkan med övriga verksamheter inom nämnden, t.ex. Kulturskolan. Verksamheten bedöms bli kostnadsdrivande, framförallt gällande personalresurser. Samverkan med vård- och omsorgsnämnden bedöms som nödvändigt för arbete med verksamhet för funktionsnedsatta. Kulturskolan planerar att se över och utvidga sina befintliga kursverksamheter riktat mot funktionsnedsatta till att omfatta fler typer av utbildningar.

Fokusområde: Miljö och samhällsutveckling

Utifrån det kommunövergripande målet "Arbeta för en god bebyggd miljö" bidrar nämnden till målet genom skapande av efterfrågade anläggningar för spontanidrott.

Nämnden arbetar för att successivt anlägga fler utegym runt om i kommunen.

Under året utreds förutsättningar för miljöcertifiering av verksamheterna på Sollentunavallen.

Fokusområde: Kommunikation

(21)

Utifrån det kommunövergripande målet "Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling" bidrar kultur- och fritidsnämnden till att invånarna ges ytterligare möjligheter att vara aktiva medborgare. Detta sker genom en utveckling av e-tjänster, framförallt för att hantera ansökningar om kulturbidrag samt ansökningar och nomineringar till stipendier.

Nämnden bidrar till att göra det lättare för invånarna att komma i kontakt med kommunen angående frågor, synpunkter m.m. Detta görs genom ett utvecklat samarabete mellan kultur- och fritidskontoret och kontaktcenter.

Utökade informationsinsatser, i form av marknadsföring och liknande, ska under året genomföras i samband med större enskilda händelser och aktiviteter inom nämndens verksamheter. Under året ser kultur- och fritidskontoret över möjligheterna att öka marknadsföringen av sin verksamhet genom medverkan i nyhetsbrev och andra kommunikationskanaler inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter.

4.3 Återredovisning av utredningsuppdrag i budgetprocessen 4.3.1 Översyn av samverkansformerna med föreningarna när det gäller

idrotssanläggningar.

Dnr KS 2014/0188 Återredovisning KS januari 2015

Kultur- och fritidsnämnden har inget att erinra angående förslag till slutprioritering i lokalförsörjningsplan 2015-2018.

(22)

5 Socialnämnden

Länsstyrelsens krav på att Sollentuna ska ha ett ökat mottagande av flyktingar kräver framför allt fler bostäder. Länsstyrelsen föreslår att Sollentuna kommun ska ta emot fler nyanlända flyktingar genom att de anvisas plats för bosättning i kommunen.

Ansvisningsbara platser innebär att kommunen ska erbjuda lägenheter/bostäder till personerna.

Fokusområdet "Kommunikation" beskriver bland annat att "genom att införa E-tjänster ges invånarna ytterliga möjlighet att vara aktiva medborgare". Socialnämnden har E- tjänster som ett utvecklingsområde, däremot har inte någon budget avsatts för införandet. Om Socialnämnden ska satsa på E-tjänster krävs en förstärkning av budgetramen.

Fullmäktiges budgetförslag för 2015 uppgår till 251,7 mkr. Av ramen är 58,6 mkr avsatt för ekonomiskt bistånd. Budgetförslaget är 5 mkr högre än budgetramen för 2014 och avser en generell förstärkning av budgetramen samt inkluderar även boende- och lokalsamordnare. Förvaltarenhetens verksamhet avvecklas från och med 2015 och den budgeten får socialnämnden behålla för att förstärka verksamheten med boende- och lokalsamordnare. Uppräkningen motsvarar 2 procent men jämfört med prognostiserat utfall för 2014 är uppräkningen endast 1 procent. Om ekonomiskt bistånd lyfts bort från budgetramen är socialnämndens budgetökning 1,6 procent jämfört med prognostiserat utfall per februari.

Budgetramen 2015 har alltså ökats med 2 procent jämfört med budgetramen för 2014.

Det är en rimlig kompensation utifrån löne- och prisökningar. Däremot finns inget utrymme för volymökningar och utvecklingssatsningar begränsas. Utfallet för 2014 beräknas överstiga budget med ca 2,5 mkr och består av obudgeterad pris- och

löneökning för året. Effekten av budgetanslaget blir därmed endast ca 1 procents ökning av budgetramen. Vilket beräknas vara för lågt för att klara normala driftsökningar 2015.

Socialnämndens nettokostnadsökningar har varierat mellan åren, se diagrammet.

Budgetramen för 2014 är 1 mkr lägre än utfallet 2013, vilket resulterar i

budgetöverskridande framåt. I genomsnitt har nettokostnaden ökat per år med 5,6 mkr under perioden 2009-2013. Det motsvarar ett snitt på ca 2,5 procent per år.

(23)

Utvecklingen av ekonomiskt bistånd har sedan 2009 haft en uppåtgående trend, som vändes 2013. Sysselsättningen i den svenska ekonomin har ökat och det mesta pekar på att sysselsättningen kommer att fortsätta att öka framöver. Det är dock osäkert hur stora effekter det kommer att få på antalet bidragstagare av ekonomiskt bistånd i Sollentuna.

Socialnämndens budgetram har överskridits flera år i följd. Det blir en ohållbar situation att varje år gå in med en för låg budget och försvårar att få budgeten i balans.

En konsekvens av att budgetförslaget inte rymmer kompensation för löne- och prisökningar är att socialnämnden måste göra neddragningar av verksamheten. Efter som den största delen av verksamheten är lagstyrd måste neddragningar i någon större utsträckning göras genom att minska icke lagstyrd verksamhet, till exempel

förebyggande verksamhet. Konsekvenser av mindre förebyggande verksamhet resulterar ofta i sin tur i högre kostnader på sikt för den lagstyrda verksamheten.

(24)

Den föreslagna resursförstärkningen kommer Socialnämnden använda till pris- och löneökningar av den löpande driften.

Fokusområden och kommunövergripande mål:

Fokusområden har markerats med fet stil och de kommunövergripande målen är numrerade. Socialnämndens nya åtaganden redovisas i punktform och beskriver eventuella behov av samverkan med andra nämnder.

Ansvarsfull ekonomisk politik Näringsliv och arbetsmarknad

Mål 1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Mål 2 Fler i arbete

Utbildning

Mål 3 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet Förebyggande insatser och omsorg

Mål 4 Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv

Mål 5 Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet Miljö och samhällsutveckling

Mål 6 Arbeta för en god bebyggd miljö Mål 7 Minska utsläppen av växthusgaser Kommunikation

Mål 8 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling Socialnämnden har utarbetat åtaganden för 2015 utifrån de kommunövergripande målen. Det är främst under fokusområdet "Förebyggande insatser och omsorg" som socialnämndens åtaganden finns.

Kommunövergripande mål 4: Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv

Socialnämndens åtaganden:

• Arbeta för att den psykiska ohälsan bland barn och unga ska minska (behov av samverkan med barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden).

• Utveckla mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och nyanlända (behov av samverkan med barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden).

• Placerade barn ska uppnå målen i skolan (behov av samarbete med barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden).

Kommunövergripande mål 5: Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet

(25)

• Utveckla samarbetet internt och externt utifrån individens livssituation (behov av samarbete inom kommunen finns med Möjligheternas kontor, barn- och ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden).

• Arbeta för att den enskilde får rätt hjälp i rätt tid utifrån individens livssituation.

• Utveckla individens delaktighet.

Kommunövergripande mål 8: Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

• Eftersträva ett enkelt och begripligt språk i information och texter som är avsedda för invånarna.

Socialnämnden ser ett utvecklingsområde utifrån fokusområdet näringsliv och arbetsmarknad och mål 2 "Fler i arbete". Genom att skapa ett finansiellt

samordningsförbund, sk Finsam kan samverkan för öppnare arbetsmarknad skapas.

Finsam kräver samarbete mellan kommunens verksamheter, arbetsförmedlingen och försäkringskassan för att hitta sysselsättning utifrån enskilda personers livssituation och på så sätt få fler personer i arbete.

Att på bästa sätt utnyttja nämndens finanseilla resurser är ett pågående

utvecklingsområde. Socialkontoret arbetar med att utveckla verksamheternas effektivitet och kvalitet. Kvalitetledningssystemet med därtill kopplade stöd- och styrprocesser är under utveckling. Det är viktigt för socialnämnden att vara en attraktiv arbetsgivare och utveckla medarbetare och chefer.

Kommunfullmäktige har inte fastställt några uppdrag till Socialnämnden för 2015.

I lokalförsörjningsplanen för 2015 som sammanställts till KSAU finns endast sociala bostäder med, socialnämnden har även behov av lokal till bostad för personer med psykisk funktionsnedsättning. Dialogen kring planering av socialnämndens

bostadsbehov har inte slutförts. Lokalen kan till exempel bestå av 8 små lägenheter med en tillhörande gemensamhetslokal. Det kan inte likställas med vård- och

omsorgskontorets krav på bostad enligt LSS.

(26)

6 Vård- och omsorgsnämnden

Volymmått Budget 2014 Budget 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Andel invånare med

biståndsbeslut, 65 år och äldre

15,2 17,8 17,9 18

Antal personer med insats enligt SoL, 65 år och äldre

1 626 1 954 2 002 2 057

Snittkostnader per brukare, 65 år och äldre, i Tkr

266 249 249 249

Enligt den förändrade modellen för beräkning av volymkompensation utfaller servicegraden högre (17,8%) än beräknad i plan 2014 (14,7%) främst i de lägre åldersgrupperna. I den nya modellen baseras 2015 års volymkompensation på

budgeterad nettokostnad för verksamhetsområdet äldreomsorg år 2014 och uppgår för år 2015 till 13,8 miljoner kronor. I volymmodellen ligger Inregias befolkningsprognos, i relation till antalet beviljade insatser inom äldreomsorgen, till grund för det beräknade resursbehovet.

Insatser i ordinärt boende för personer under 65 år, SoL,Socialtjänstlagen, ingår inte i underlaget.

Verksamhetsområdet funktionshinder LSS, Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, omfattas inte av volymmodell 2015. Fler personer omfattas av personkretsen enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade än tidigare år. Från år 2012 till 2013 ökade målgruppen med 7 %.

Under 2013 infördes valfrihetssystem enligt LOV med förändrade villkor för sju verksamheter inom LSS och i januari 2014 för ytterligare två verksamheter, LSS- boende och korttidstillsyn för barn över 12 år. Ny ersättningsmodell LOV hemtjänst infördes 1 januari 2014. Under 2014 planeras även LOV i särskilt boende för äldre införas.

Nämndens bruttokostnader är till övervägande del bundna till affärsmässiga avtal med årlig prisreglering. Avtal med vårdgivare inom äldreomsorg och LSS-verksamheter löper över flera år och ersättning enligt avtal räknas årligen upp med främst OPI.

(Omsorgsprisindex). OPI är ett viktat index av lönekostnadsförändring och KPI och utföll 2014 med 2,1 %. Varje års prisuppräkningsprocent får effekt varje följande år under avtalstiden. Även övriga avtal rörande vårdlokaler, tjänster och personal omfattas av årlig, avtalsenlig prisuppräkning.

I nämndens preliminära resurstilldelning ingår ingen pris- och lönekompensation.

Effektiviseringar motsvarande 2015 års förväntade avtalsenliga prisuppräkningar beräknas inte kunna göras med befintliga avtal.

(27)

Föreskrifterna om ansvar och bemanning för alla äldreboenden

Socialstyrelsens planerade föreskrift om behovsanpassad bemanning för personer med demenssjukdom inom särskilt boende för äldre är framskjuten och träder i kraft den 31 mars 2015. Motsvarande föreskrifter för alla särskilda boenden för äldre ska träda i kraft vid samma tidpunkt.

Bolagisering

Tidpunkten för när och i vilken omfattning de kvarstående LSS-verksamheterna inom den egna regin övergår till AB SOLOM är i dagsläget inte känt och kan komma att få effekter även under år 2015.

.

Föreskrifterna om ansvar och bemanning för alla äldreboenden

Socialstyrelsens planerade föreskrift om behovsanpassad bemanning för personer med demenssjukdom inom särskilt boende beräknas fordra en utökning av fyra tjänster för biståndsanläggning med en kostnadsökning om cirka 2,4 miljoner kronor.

LSS-bostad

År 2015 förväntas behovet av platser inom LSS-boenden öka med ytterligare 16 boendeplatser. Kostnaden för att verkställa dessa beslut beräknas uppgå till cirka 16,0 miljoner kronor. För beslut om övriga insatser enligt LSS, i avvaktan på bostad, beräknas kostnaden uppgå till cirka 8,0 miljoner kronor. Vite kan föreläggas av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, vid ej verkställande av beslut.

IT-utveckling

En konsekvens av föreslagen resurstilldelning är att nämnden endast har möjlighet att upprätthålla befintliga IT-system och göra grundläggande löpande utveckling inom dessa. Det finns inte utrymme för nödvändig utveckling av systemstöd, exempelvis vad gäller hantering av ersättningar och andra aspekter av det ökade antalet utförare inom vård och omsorg. Det finns heller inte utrymme för större förändringar i systemstöd med anledning av nya föreskrifter, till exempel vad gäller biståndsbeslut och

uppföljning i särskilt boende. Uppskattad kostnad för båda dessa områden är 3,0 miljoner kronor.

Vård- och omsorgsnämnden har inte tilldelats resursförstärkning för år 2015.

Mål 1: Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

(28)

Vård- och omsorgsnämnden har infört valfrihetssystem inom de flesta områden, vilket innebär att nämndens roll som beställare har förstärkts. Som en följd av detta kommer nämnden att satsa på att utveckla beställarkompetensen på vård- och omsorgskontoret.

Detta kommer dels att ske genom en fördjupad kommunikation med befintliga och nya företag inom vård- och omsorgsområdet, bland annat genom dialogmöten och tydligare information på hemsidan, och dels genom ett ökat fokus på utvärderingar och

uppföljningar av avtal.

Mål 2: Fler i arbete

Nämnden ser ett ökat behov av vård- och omsorgspersonal och kommer därför att arbeta för att öka intresset för detta hos ungdomar och vuxna, bland annat genom vård- och omsorgscollage, praktikplatser och sommarjobb. Detta förutsätter ett fördjupat

samarbete med en rad aktörer, som utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, skola och arbetsförmedling samt utförare.

Mål 3: Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet Se svar på mål 2.

Mål 4: Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv

Nämnden vill bibehålla det goda förebyggande arbete som pågår, samtidigt som nya möjligheter undersöks, exempelvis digitala larm för ökad självständighet samt mer information om möjligheten till individuellt förskrivna hjälpmedel. För att fortsätta utveckla det förebyggande arbetet för vård- och omsorgsnämndens målgrupper finns även behov av samverkan med kultur- och fritidsnämnden, barn- och ungdomsnämnden och socialnämnden.

Mål 5: Arbeta för individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet

Nämndens införande av valfrihetssystemen är en viktig förutsättning för individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet. För att valfrihetssystemet ska fungera optimalt ämnar nämnden att arbeta för att öka medvetenheten om möjligheten att välja och välja om utförare, samt ta fram nya arbetssätt för att genomföra uppföljningar.

Mål 6: Arbeta för en god bebyggd miljö

Nämnden anser det viktigt att medborgarnas syn på framtidens boenden tas tillvara, bland annat genom fler dialogmöten och samarbeten med intresseorganisationer och nämndens målgrupper.

Mål 7: Minska utsläppen av växthusgaser

Nämnden är medveten om att äldreboenden och hemtjänst är två områden som belastar miljön. Därför har nämnden ställt krav på miljöbilar inom hemtjänsten och vill nu undersöka möjligheten att studera vad som kan göras för att minska äldreboendes miljöbelastning. Detta förutsätter samarbete med andra nämnder, som miljö- och byggnadsnämnden.

Mål 8: Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

(29)

Nämnden vill öka möjligheten för de egna målgrupperna att påverka utvecklingen av vård- och omsorgsområdet och kommer därför att arbeta för att öka användningen av medarbetardialoger. Vidare kommer nämnden att arbeta för fortsatt förbättring av informationsmaterial, framför allt med fokus på webben.

6.3 Återredovisning av utredningsuppdrag i budgetprocessen 6.3.1 Redovisning av effekten av förändrad prismodell inom hemtjänsten Dnr KS

2014/0171 Återredovisning KS 2014-11-12

I bilagan, Lägesrapport slutprioritering lokalförsörjningsplan 2015-2018, är ett LSS- boende planerat till 2015 med slutförande 2018.

För de fyra LSS-boende, om 8 platser vardera, som planeras för åren 2015-2018 framgår inte prioritering, risk för försening eller tidpunkt för planerat slutförande. Mot bakgrund av redovisat behov under punkten 1.2 bedömer nämnden prioriteringen som hög.

(30)

7 Trafik- och fastighetsnämnden

Antalet gator utökas ständigt i kommunen och våra miljöer förändras från villakaraktär till stadskaraktär. Detta är beslut som fattas i kommunen men inte av trafik- och

fastighetsnämnden. TFN s förvaltande uppdrag ökar hela tiden. För att upprätthålla en standard på kommunens infrastruktur behöver medel tillskjutas. Att våra miljöer ändrar karaktär innebär att städningen blir mycket mer omfattande, bara centrumområdet är idag tre gånger så dyrt att städa. Stadsmiljöer innebär att snön inte kan lagras i området på grund av framkomlighets- och säkerhetsskäl, utan måste forslas bort till höga kostnader. Nämnden har heller inte fått resurstillskott när förvaltningsuppdraget för Silverdal övergick till trafik- och fastighetsnämnden. Kommunens stora

befolkningstillväxt och satsning på centrumområden medför också att gator och vägar slits i snabbare takt, både av fler bilar men också ökad tung byggtrafik.

Vi vill också understryka att vi självklart strävar efter att öka effektiviteten av driften inom alla områden. Effektivisering av förvaltningsuppdraget av infrastrukturen görs numera i gott samarbete med plex redan i planeringsstadiet.

Tvingande utökning

Kapitaltjänstkostnader Turebergs torg 2 000

Vinterväghållning 5 000

Lapplagsverksamhet och smärre gatuarbeten 2 500

Städning av hårdgjorda ytor 2 000

SUMMA 11 500

Trafik- och fastighetsnämnden får enligt det preliminära budgetförslaget 10,8 mkr i resurstillskott. Totalt behöver nämnden 22,3 miljoner kronor för att klara sitt förvaltande uppdrag till samma kvalitetsnivå som idag. Eftersom merparten av nämndens kostnader är bundna i fasta avtal har nämnden små möjligheter att påverka priser löpande. 44,3 % av våra kostnader är entreprenadkostnader som är bundna i längre avtal. Vi agerar på marknader där konkurresen är hög och prisbilden blir därefter.

Vi handlar även upp inom områden där vi ställer höga krav exempelvis på maskiner som används. Om dessa upphandlingar skulle avse kortare tidsperioder kommer det i sig att bli kostnadsdrivande, leverantören behöver kunna räkna hem affären. Alla avtal är kopplade till en indexuppräkning och denna finns det ingen kompensation för i resurstilldelningen.