I detta avsnitt redovisas några av de insatser som ges till personer med funktionsnedsättning. Insatserna kan ges både inom SoL och LSS. I avsnittet fokuse-ras på de största insatserna inom LSS, det vill säga gruppbostad, servicebostad, personlig assistans och daglig verksamhet. Av figur 8 framgår den för-delning som råder mellan de olika LSS-insatserna bland de kommuner som arbetar med KPB.
Av figur 9 framgår att det är stora skillnader mel-lan olika kommuners insatsmix inom LSS. Vilken in-satsmix en kommun väljer beror på ett antal faktorer såsom brukarnas behov, kultur och tradition m.m.
I figuren åskådliggörs hur balansen ser ut mellan de olika verksamheterna. I det egna jämförelsear-betet bör kommunen observera denna fördelning.
Figur 9 visar att det är stora skillnader i hur
kom-munernas kostnader är fördelade mellan olika verk-samhetsområden.
Tabell 5 visar kostnaden per dygn i gruppbostad för vuxna i kommunens regi för samtliga brukare från 18 år, enligt LSS. Boende för barn, servicebo-stad och annat särskilt anpassat boende ingår inte.
Samma tabell visar att kostnaden varierar från 1 830 kronor per dygn till 4 477 kronor per dygn.
Figur 10 visar att det är stora skillnader även i spridningen av kostnaden för de enskilda gruppbo-städerna inom kommunen.
En stor spridning mellan olika gruppbostäder be-höver inte vara negativt utan kan vara ett resultat av att det finns många olika inriktningar och behov inom verksamheten.
Tabell 6 visar kostnaden per dygn i servicebostad för vuxna enligt LSS, egen regi, samtliga brukare från 18 år. Boende för barn, gruppbostad och annat särskilt anpassat boende ingår inte.
Tabell 7 visar nettotimkostnaden, det vill säga kostnad per timme för personlig assistans enligt SFB5 efter avdrag för ersättning från försäkrings-kassan. Nettotimkostnaden gäller verksamhet i egen regi och inkluderar kostnader för de första 20 timmarna för samtliga brukare.
Kommunen finansierar de första 20 timmarna varje månad. Övrig tid ersätts av försäkringskassan med 267 kronor per timme (2012). I tabell 7 visas nettot mellan kommunens kostnad och ersättning-en från försäkringskassan per timme. Några kom-muner har en låg kostnad per nettotimme medan andra har en betydligt högre; nyckeltalet varierar mellan 22 och 137 kronor per timme. En låg kostnad per timme kan ändå resultera i en hög totalkostnad för kommunen om antalet timmar är stort. Därför bör kommunen hålla koll såväl på antalet timmar som på vad varje timme kostar.
Kostnaden för personlig assistans påverkas av personalens anställningsvillkor. De kommuner som har valt att månadsanställa personal får oftast en merkostnad för jourersättning eftersom försäk-ringskassan inte ersätter den fullt ut. När brukaren själv bestämmer vem han eller hon vill ha som as-sistent kan även detta påverka kostnaderna, efter-som kommunen kan få problem med övertalighet.
För att uppfylla försäkringskassans strikta krav på redovisning av timmar och underlag krävs ett om-fattande arbete för att samla in uppgifter, vilket i sin tur kräver administrativ personal.
Not 5.
Enligt rätten om assistansersättning, socialförsäkringsbalken (SFB) 2010:110.
figur 8. Fördelning av kostnader mellan olika insatser inom LSS, genomsnitt
fördelningen mellan insatserna avser genomsnittet för de kommuner som ingår i denna rapport.
Gruppbostad enl. LSS
Servicebostad och särskilt anpassad bostad enl. LSS Personlig assistans enl. LSS
Personlig assistans enl. SFB Daglig verksamhet enl. LSS Övriga insatser enl. LSS
37 %
Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner
20 Jämförelserapport KPB
figur 9. Fördelning av kostnader mellan olika insatser inom LSS
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % GBG , Angered Ängelholm VarbergHeby GBG, Norra Hisingen Kalmar GBG, Örgryte Härlanda Medel Gävle Kristianstad Mullsjö GBG, Västra GBG OckelboVara GBG, Västra Hisingen GBG, centrum GBG, Östra GBG Växjö GBG, Askim Frölunda Högsbo Bengtsfors Gruppbostad enl. LSS
Servicebostad och särskilt anpassad bostad enl. LSS Personlig assistans enl. LSS
Personlig assistans enl. SFB Daglig verksamhet enl. LSS Övriga insatser enl. LSS
Jämförelserapport KPB 21
figur 10. Spridning av kostnad per dygn på enhetsnivå inom gruppbostad för vuxna, enligt LSS
0 2 000 4 000 6 000 8 000 GBG, Norra HisingenMora Alingsås GBG, Askim Frölunda Högsbo Växjö GBG, Östra GBG Ljusdal GBG, Västra GBG GBG, Västra Hisingen Leksand Laholm GBG, Örgryte Härlanda Gällivare
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000
Lägsta Högsta Medel
Kronor per dygn
Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner
22 Jämförelserapport KPB
Kommun Kronor per dygn
hällefors 1 830
gBg, centrum 1 915
kristinehamn 1 918
ängelholm 1 997
forshaga 2 058
gBg, majorna-linné 2 069
gotland 2 088
gBg, norra hisingen 2 357
Varberg 2 361
gBg, askim frölunda högsbo 2 470
Växjö 2 483
tabell 5. Kostnad per dygn i gruppbostad för vuxna, enligt LSS
Kommun Kronor per dygn
gBg, östra gBg 2 562
ljusdal 2 564
gBg, lundby 2 645
munkedal 2 654
gBg, Västra gBg 2 832
gBg, Västra hisingen 2 917
leksand 2 932
laholm 2 938
gBg, örgryte härlanda 3 069
gällivare 3 164
östersund 3 172
gBg, angered 3 178
dals-ed 3 276
Jämförelserapport KPB 23
Kommun Kronor per dygn
hammarö 716
karlskoga 733
Bollnäs 787
tierp 828
Bengtsfors 851
ljusdal 887
gotland 947
ludvika 975
Vara 991
Vimmerby 1 015
gävle 1 034
eslöv 1 037
Boden 1 038
mora 1 067
laholm 1 097
östersund 1 117
Varberg 1 124
forshaga 1 139
Växjö 1 151
karlstad 1 185
katrineholm 1 198
orust 1 233
gBg, Västra gBg 1 238
kristianstad 1 257
ängelholm 1 287
karlskrona 1 295
uddevalla 1 318
gislaved 1 327
kalmar 1 357
tabell 6. Kostnad per dygn i servicebostad för vuxna, enligt LSS
Kommun Kronor per dygn
mellerud 1 364
alingsås 1 412
örebro 1 441
gBg, örgryte härlanda 1 479
pajala 1 512
kungälv 1 519
dals-ed 1 522
heby 1 552
gBg, östra gBg 1 557
gBg, lundby 1 585
kungsbacka 1 665
luleå 1 704
göteborg 1 706
gagnef 1 707
älmhult 1 760
gBg, angered 1 807
gällivare 1 863
gBg, Västra hisingen 1 877
trosa 1 954
härryda 1 954
älvkarleby 1 960
gBg, norra hisingen 1 992
munkedal 2 005
Båstad 2 024
gBg, askim frölunda högsbo 2 112
leksand 2 428
Bollebygd 2 800
Medel 1 419
Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner
24 Jämförelserapport KPB
Kommun Kronor per timme
kumla 22
tabell 7. Nettotimkostnad för personlig assistans, enligt SFB
Kommun Kronor per timme
gällivare 79
Tabell 8 visar kostnad per dag med beslut i daglig verksamhet enligt LSS. Nyckeltalet omfattar egen regi och samtliga brukare från 18 år. Tabellen visar att kostnaden per dag med LSS-beslut varierar mel-lan 129 och 1 028 kronor. Även variationen melmel-lan kommunernas egna enheter skiljer sig mycket åt Kommunernas förutsättningar varierar mycket över landet, mellan storstad och mindre orter samt mel-lan glesbygd och tätbebyggda regioner. En del kom-muner har valt att organisera verksamheten i små grupper med individuella lösningar vilket tenderar att fördyra den dagliga verksamheten. De specifika lösningarna för vissa brukare är ofta kostsamma.
Dock har inte alla kommuner möjlighet att erbjuda all den typ av daglig verksamhet som önskas.
En del kommuner stöder brukarna för att de ska få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. En sär-
skilt utbildad stödperson, jobbcoach, stödjer bruka-ren att hitta och behålla ett arbete.
Hanteringen av kostnader för brukarnas resor till och från den dagliga verksamheten varierar mellan kommunerna. Vissa kommuner räknar in kostna-derna för transporter i kostnaden för daglig verk-samhet. Andra kommuner väljer att placera dessa kostnader inom färdtjänsten. Valet får effekter på kostnaderna för daglig verksamhet.
De kommuner som räknar in transportkostna-derna i daglig verksamhet har ofta en högre kost-nad, dvs. ett högre nyckeltal för den dagliga verk-samheten än de som väljer att låta färdtjänsten bära kostnaderna för resorna. Beräkningar visar att det kan påverka nyckeltalet med ca 30–40 kr/dag. Den summan förklarar med andra ord inte den stora kostnadsvariationen mellan kommunerna utan den
Jämförelserapport KPB 25
har andra orsaker. Enligt ett PM från SKL:s avdel-ning för juridik (2006-10-19) finns ett rättsfall (RÅ 1996, mål nr 4165-1995) där det framgår att en kom-mun inte har skyldighet att utföra transporter till och från daglig verksamhet och att dylika transpor-ter därför inte kan anses utgöra en del av insatsen daglig verksamhet.
Av PM:et framgår också att det genom färdtjänst-lagen finns möjligheter för en stor del av de perso-ner som omfattas av transporter till och från daglig verksamhet att få färdtjänst för detta ändamål.
En-ligt detta resonemang ska kostnaderna för bruka-res bruka-resor till och från daglig verksamhet falla under färdtjänsten.
Tabell 9 visar procentandelen brukare med LSS-insatser med en årskostnad som överstiger en mil-jon kronor. Procentandelen avser samtliga insatser enligt LSS i både egen och privat regi och samtliga brukare. Anledningen till att gränsen för ytterfall inom LSS är högre än för särskilt och ordinärt bo-ende inom SoL är att insatserna i denna verksamhet generellt sett är mer kostnadskrävande.
Kommun Kronor per dag
Vara 129
gBg, östra gBg 389
dals-ed 390
Kommun Kronor per dag
laholm 482
gBg , angered 548
heby 551
ängelholm 553
gBg, majorna-linné 557
gagnef 561
gBg, norra hisingen 634
ljusdal 640
orust 656
gBg, Västra gBg 668
kungsbacka 683
Vindeln 685
göteborg 686
gävle 696
gBg, centrum 765
gBg, lundby 780
Bollebygd 796
gBg, Västra hisingen 839
gBg, örgryte härlanda 840
gBg, askim frölunda högsbo 845
härryda 855
gällivare 957
trosa 1 028
Medel 516
tabell 8. Kostnad per dag med beslut om daglig verksamhet enligt LSS
Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner
26 Jämförelserapport KPB
Kommun Procentandel brukare
gagnef 1,1
gBg, lundby 9,3
dals-ed 9,6
skara 10,0
kristianstad 10,1
gBg, östra gBg 10,5
gBg, majorna-linné 11,3
gBg, angered 11,3
kumla 11,3
Vara 11,3
alingsås 11,3
pajala 11,3
gävle 11,5
gBg, centrum 12,0
heby 12,2
ljusdal 12,4
Vansbro 12,7
luleå 12,7
Boden 12,9
tabell 9. Andel ytterfall inom LSS
Kommun Procentandel brukare
katrineholm 13,1
gBg, norra hisingen 15,7
östersund 15,9
Växjö 16,2
kalmar 16,5
kungälv 16,6
säffle 16,7
gBg, Västra hisingen 16,9
Vimmerby 17,1
gBg, örgryte härlanda 19,5
kungsbacka 21,6
gällivare 22,2
hammarö 24,6
gBg, Västra gBg 24,6
gBg, askim frölunda högsbo 25,1
munkedal 26,6
leksand 27,5
orust 32,0
Jämförelserapport KPB 27
Tabell 9 visar att spridningen mellan kommu-nerna är stor, från 1,1 procent som lägsta andel yt-terfall till 32,0 procent i kommunen med den högsta andelen.
LSS – tips för vidare analys
Här ges exempel på några faktorer som kan hjälpa till att förklara varför ett nyckeltal är högt eller lågt och vad som går att analysera vidare för att förstå vad som ligger bakom.
Personer med funktionsnedsättning som tillhör LSS personkrets har rätt till stöd och service om de-ras behov inte tillgodoses på annat sätt. LSS har en stor betydelse för den enskildes möjlighet att vara fullt delaktig i samhället, att uppnå jämlikhet i lev-nadsvillkor och att kunna leva som andra. Brukar-nas olika behov av omsorg förklarar till stor del var-för spridningen i kostnader är så stor. Inom denna verksamhet är brukarnas behov väldigt olika och därför är skillnaden stor när det gäller personaltät-het, det vill säga vilken bemanning som behövs för att möta brukarnas behov.
Ett antal kommuner använder sig av så kallad vårdtyngdsmätningar för personer som bor i bostad med särskild service enligt LSS. Huvudsyftet är att få fram uppgifter som beskriver behovet av tillsyn för en rättvis fördelning av de tillgängliga resurser-na. Brukarens individuella behov bör återspeglas i fördelningen och resurserna bör följa brukaren.
Vårdtyngdsmätningen bör vara utformad så att den är lätt att använda och följa upp, samtidigt som den ger en så heltäckande bild som möjligt. Resurs-fördelningen omfattar ofta gruppbostäder, boende-stöd i daglig verksamhet och korttidsvistelse.
Vissa kommuner uppvisar en minskning av kost-naderna för gruppbostäder. Den kan tillskrivas arbe-tet med att planera tillgängliga resurser bättre, vil-ket främst har genererat ett minskat användande av vikarier med lägre kostnader för personal som följd.
För att nå ett högre resursutnyttjande utökar vissa kommuner antalet platser inom gruppbostä-derna. Om antalet platser ökar från fyra eller fem till sex ges möjlighet till effektivare planering och
personalbemanning liksom ett bättre utnyttjande av lokaler och gemensamhetsytor.
Kostnaderna inom grupp- och servicebostad för-klaras av brukarnas behov och vilken bemanning som behövs för att möta behoven. Storleken på boendena förklarar också variationen i kostnader.
En stor andel boenden med få platser ger en hö-gre dygnskostnad än det omvända. Vissa boenden har äldre brukare som inte har möjlighet att lämna gruppboendet för daglig verksamhet vilket kan på-verka bemanningen och därmed ge högre kostnader.
Tomma platser påverkar också dygnskostnaden.
Andra faktorer som har inverkan på kostnads-skillnader mellan kommunerna är hur verksamhe-ten är organiserad, hur effektivt resurserna utnytt-jas och vilka politiska ambitioner som finns. Likaså varierar kostnaderna för löner och lokaler mellan kommunerna.
Inom många kommuner ökar insatserna inom LSS-verksamheten för brukare över 65 år. Allt fler brukare med LSS-beslut blir allt äldre och drabbas av åldersrelaterade sjukdomar och nedsättningar snarare än nedsättningar relaterade till funktions-nedsättningen. En del kommuner har därför valt att inrätta särskilda avdelningar eller gruppbostäder för de äldre brukarna inom LSS.
En översyn över blandningen av brukare inom gruppbostäderna ger förutsättningar för att skapa homogena boendealternativ som innebär möjlig-het att samordna specifika insatser och skapa sam-hörighet mellan de boende. En del kommuner har en effektiv bemannings- och planeringsmodell och samordnar resurserna mellan boenden, daglig verk-samhet och personlig assistans, vilket kan ge sänkta dygnskostnader.
Kostnadsskillnaderna mellan olika kommuners dagliga verksamhet beror främst på skillnader i gruppstorlek och personaltäthet. Kostnaden påver-kas också av specialanpassade lösningar och inrikt-ningar. Kommuner där många kan erbjudas daglig verksamhet på en arbetsplats utan handledare från kommunen har ofta en lägre kostnad.
Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner
28 Jämförelserapport KPB