N
planering genomförde 1984 en karter ställning av MINASA:s rapport gällande
T
Nedlagd deponi Historisk aktivitet Kommentar
LUND,
VALDEMARSVIK 4:1
Verksamheten startades cirka 1930. Man har deponerat i huvudsak byggavfall, schaktmassor, diverse järnskrot och mindre mängder hushållsavfall. Mindre mängder kemika‐
lieavfall från Lundbergs Läder har deponerats. Deponin .
lades ner omkring 1960 GRÄNNÄS,
VALDEMARSVIK 5:20
rtades ca. 1930. I området finns två
rligt avfall. Deponin avslutades
‐ den är otillfredsställande och en långsam spridning genom erosion av avfallsmassor pågår.
Sanering av området ingår i miljöprojektet Valdemarsviken
å Verksamheten sta
upplag med ca. 200 meters mellanrum. Upplaget utefter strandlinjen utnyttjades av Lundbergs Läder, samt i viss mån av ett slakteri i området. Den ena delen av deponin utnyttjades för hushållsavfall och den andra för industriav‐
fall samt ospecificerat fa 1966.
Deponins stabilitetsförhållan
som är påg ende.
GÖTA LANTMÄN, LUSTJAKTEN 5‐17
Upplaget är förmodligen från 1920‐talet. Troligtvis använ‐
des deponin för hushållsavfall.
SPÅNSKIVEFABRIKEN, VALDEMARSVIK 5:1
nstaterades läckage av fenol. Förhållandena är Verksamheten påbörjades 1960. Deponin användes för träavfall från spånskivefabriken. Deponin återställdes i samband med att fabriken lades ner. Innan upplaget täta‐
des ko
numera tillfredsställande. Deponin avslutades 1982.
GRÄNNÄS, KÄGGLA 1:9 Verksamheten påbörjades runt 1940. Deponin har huvud‐
sakligen används för träavfall, bark och spån från spånski‐
vefabriken och sågverket. Deponin är återställd och avslu‐
tades 1975.
MOTORSTADION,
VALDEMARSVIK 4:4 igtvis
nstaterats. Deponin avslutades 1971.
En undersökning genomfördes 1997. Då gjordes bedömningen deponering klassificeras som ”liten risk” med måttligt läckage av kväve.
Verksamheten påbörjades omkring 1930. Det har depone‐
rats läderavfall, gamla bilvrak, hushållsavfall och trol en ouppskattad mängd spillolja. Deponin har täckts med spån eller barkavfall men ovanpå detta har lagts schakt‐
massor. Lakvatten rinner genom upplaget. Missfärgat vatten har ko
att
SHELL BENSINSTATION, KORNET 1
VETET 1‐3 OCH
Upplaget är förmodligen från 1920‐talet. Här har industri‐
avfall och diverse, icke specificerade mängder, farligt gar‐
veriavfall deponerats.
GÅLLÖSA, GÅLLÖSA 1:12
ttjats Verksamheten påbörjades mellan 1970‐1975. Upplaget är beläget i en fd. grustäckt. Det har huvudsakligen utny för byggnadsavfall och schaktmassor. Upplaget har även utnyttjats för sk. vildtippning.
ÄLGERUM, ASKERDAL 1:18
des 1960. På platsen, som är en fd.
rustäkt, har det förekommit vildtippning av diverse grov‐
V g
erksamheten påbörja
avfall, järnskrot mm. samt hushållsavfall. Även mindre mängder utbetat säde och oljeavfall har deponerats. Om‐
rådet är iordningställt och deponin avslutades 1974.
Nedlagd deponi Historisk aktivitet Kommentar GRÖNSTORP,
GRÖNSTORP 2:1
tat.
eponin avslutades 1981.
Förhållandena är tillfredsstäl‐
lande. Provtagning sker enligt kontrollprogram.
Verksamheten påbörjades 1965. Deponin har huvudsakli‐
gen använts för hushålls‐ och industriavfall. Inom området förekom avfallsförbränning. Upplaget är täckt och tä D
SÖDERHUS 1, GUSUM 5:260
örjades i början av 1900‐talet. Upplaget nyttjades av Gusums bruk, huvudsakligen för hushållsav‐
na i deponierna och utfyllnaderna är dåligt
iering, even‐
tuell skyddsåtgärd och sanering
Verksamheten påb fall och grovsopor.
Föroreningar
kända, bristfälligt skyddade och riskerar att sprida sig till om‐
givningen. Identif
ingår i miljöprojekt Gusum som är pågående.
SÖDERHUS 2, GUSUM 5:260
rjades i början av 1900‐talet. Upplaget har nyttjats för industriavfall från Gusums bruk. Deponin avslutades 1960.
ärd och sanering
Verksamheten påbö Föroreningarna i deponierna
och utfyllnaderna är dåligt kända, bristfälligt skyddade och riskerar att sprida sig till om‐
givningen. Identifiering, even‐
tuell skyddsåtg
ingår i miljöprojekt Gusum som är pågående.
SÖDERHUS 3, GUSUM 5:260
des runt 1965. På denna lantbruks‐
tipp deponerades mest hushållsavfall och grovavfall från Gusums lantbruk.
ärd och sanering
Verksamheten påbörja Föroreningarna i deponierna
och utfyllnaderna är dåligt kända, bristfälligt skyddade och riskerar att sprida sig till om‐
givningen. Identifiering, even‐
tuell skyddsåtg
ingår i miljöprojekt Gusum som är pågående.
LUNDA, GUSUM 6:159 örjades runt 1940. Hushållsavfall har huvudsakligen deponerats. Deponin avslutades runt 1960.
Verksamheten påb
NORR OM YXNINGENS STATION, GUSUM 6:167
Verksamhet pågick under 1960‐talet. Mest vildtippning.
Deponin utnyttjades för hushållsavfall, grovavfall samt skrotbilar. Deponin har också utnyttjats av fd. Ringarums kommun. Tippen är av liten omfattning och är numera helt återställd.
RINGARUMS TEGEL‐
BRUK, SÖRBY 3:14
Verksamhet påbörjades runt 1930. Huvudsakligen har det deponerats byggavfall samt schaktmassor. Deponin har även använts av privatpersoner. Deponin avslutades 1960 och är numera väl täckt och iordningställd.
NORR OM SKJUTBANAN RINGARUM, RINGA‐
:1
llsavfall samt diverse skrot. Deponin avslu‐
RUMS PRÄSTGÅRD 1
Verksamhet påbörjades 1930. Huvudsakligen har det de‐
ponerats hushå tades 1960.
ÅBÄCKSNÄS, ÅBÄCKSNÄS 4:1
Verksamhet påbörjades 1950. Deponin är belägen i en fd.
Grustäkt och har huvudsakligen använts för hushållsavfall.
Deponin avslutades 1975.
örorenade markområden
örorening av mark och vatten från industriell verksamhet har pågått under hundratals år. Många av de rorenade markområdena påverkar redan idag vår miljö, genom betydande utsläpp av ämnen som ger acceptabla miljöeffekter. Genom sin föroreningspotential kan de i många fall utgöra ett allvarligt framtida ot mot hälsa och miljö. Nedan redovisar de markområden som i dagsläget har identifierats eller kan för‐
äntas vara förorenade i Valdemarsviks kommun.
F
Tabell 3: Förorenade markområden Valdemarsviks kommun Bransch/
verksamhet
Fastighet/
markområde
*MIFO‐
fas
Risk‐
klass
Motivering
Bensin/olja SJUKHUSET 12
Bensin/olja GRYT 1:29
Bensin/olja OLTORP 7:3
Bensin/olja TORP 2:6
Bensin/olja SKAVAREN 2 Depå
Bensin/olja GUSUM 6:131
Bensin/olja RAPSEN 1
Bensin/olja FYRTORP 1:19
Bensin/olja GUSUM 4:2
Träimpregnering FREDRIKSNÄS 1:1 1 2
Träimpregnering gning och sanering
tanför tuben
FALSAREN 2 1 2 Provta
u
Träimpregnering LUSTKULLEN 10 1 2 Undersökning pågår Industriområden GUSUM 5:260 1 I drift. Metallsmältverk.
Industriområden 1 etallsmältverk mm.
tredning pågår.
GUSUM 6:14 GUSUM 6:156
1 M
U
Industriområden SVARVEN 2 1 2 Läckage av trikloretylen un der betongplat
‐ ta på 1980‐
av‐
talet. Trikloretylen nu vecklat.
Industriområden GARVAREN 1 Garveri ca. 1860‐1960.
Industriområden SKAVAREN 4 Skrotverksamhet
* Metodik för Inven orenad de
tering av För e Områ n.
ilaga 1: Miljöbedömning
iljöbedömning
nligt miljöbalken (6 kap 11‐18§§) ska en miljöbedömning genomföras vid upprättande av planer eller pro‐
nomförandet av mål i en avfallsplan kan ha kortsiktiga‐ och långstík‐
as en översiktlig miljöbedömning av de effekter som målen medför amt vilka effekter icke genomförda mål skulle ha. Det görs också en bedömning huruvida Valdemarsviks ommuns mål bidrar till att de regionala och nationella målen nås.
ara
• Den kommunala avfallshanteringen skall vara miljö‐ och kostnadseffektiv
ollalternativ – miljöpåverkan om planen inte genomförs
sprids i hushållsavfallet.
• Att mindre avfall återanvänds och återvinns, vilket innebär en större miljöbelastning.
• Att material inte tas tillvara som energi. Alternativa energialternativ kan påverka miljön mer.
t och påverkar miljön på ett negativt sätt.
okala mål kopplade till nationella och regionala miljömål
. t de regiona‐
vfallsplanens miljöpåverkan
om är satta för kommunen genomförs minskar
B
M E
gram som kan ha en miljöpåverkan. Ge tiga effekter på miljön. Därför redovis s
k
Sammanfattning av planens innehåll
Under perioden 2011‐2017 ska kommunen arbeta med följande punkter:
• Avfallets mängd och farlighet ska minskas med hjälp av förebyggande metoder
• Resurser i form av material och energi i avfallet skall tas tillv
N
Om de uppsatta målen inte genomförs betyder det att:
• Avfallsmängderna inte minskar utan eventuellt ökar och att farliga ämnen
• Att den kommunala avfallshanteringen blir dyr i drif
L
De lokala målen för Valdemarsviks kommun är formulerade med de nationella och de regionala i åtanke Målet att minska avfallets mängd och farlighet finns i både bland de nationella miljömålen sam
la, likaså målet om resurshushållning.
A
Inga negativa miljöeffekter kan hittas. Genom att de mål s
risken för att avfallsplanen kan komma att få en negativ miljöpåverkan.
ilaga 2: Avfallsmängder
abell 4: Insamlade mängder hushållsavfall och därmed jämförligt avfall
B
T
Avfallstyp Mängd (ton) 2010
Kärl‐ och säckavfall inklusive brännbart grovav‐
ll
2 336 fa
Trädgårsavfall och utsorterat träavfall 1 384
Deponi och gips 191
Metallskrot 247
Farligt avfall 67
Latrin 428 kärl
Urin 25 abonnenter
Slam från enskilda avloppsanläggningar 4 300 m3
Tabell 5: Insamlade mängder avfall med producentansvar
Avfall som omfattas av producentansvar* Mängd (ton) 2010
Elavfall 60
Kyl och frys möbler samt övriga vitvaror 62
Däck 27
Glasförpackningar 67
Pappersförpackningar 45
Metallförpackningar 8
Plastförpackningar 12
Tidningar 151
*Källor: FTI AB, Svensk däckåtervinning, Elkretsen AB