Avfallsplan Valdemarsviks kommun

(1)

Avfallsplan

Valdemarsviks kommun

2012‐2017

(2)

Förord

Avfallshanteringen i Sverige genomgår ständigt förändringar, förbättringar och anpassningar. Miljöforsk‐

ning öppnar upp för nya möjligheter och har under de senaste åren bidragit till ett förändrat synsätt på avfall. Tidigare har man ofta sett på avfall som ett problem och en belastning för samhället. Om man ser på det ur ett kretsloppsperspektiv kan det bli en resurs. Ur våra använda förpackningar och vårt hushållsavfall kan vi alstra nya förpackningar eller energi. Mycket av det avfall som tidigare ansågs vara svårt och kost‐

samt att omhänderta, skapar idag energi till ett lågt pris. Avfallshanteringsbranschen har blivit lönsam.

Avfall Sveriges statistik visar att stora förändringar har skett i avfallshanteringen bara under de senaste tio åren:

• Från 1999 till 2009 har mängden hushållsavfall ökat med 20 procent till 4 485 660 ton.

• Materialåtervinning, inklusive biologisk återvinning, har ökat från 36 procent till 49 procent.

• Avfallsförbränning med energiutvinning har ökat från 39 till 48 procent.

• Mängden till deponering har förändrats mest. 1999 deponerades 920 000 ton hushållsavfall, 2009 var den siffran 63 000 ton. Det är en minskning med över 90 procent.

(Källa: http://www.avfallsverige.se/statistik/ )

Trots att både folkmängd och mängd avfall har ökat har man lyckats öka den mängd avfall som återvinns eller blir till energi. Den största förändringen ser man i mängden deponerat avfall.

Valdemarsviks kommun vill vara med och ta sitt ansvar genom att bidra till minskad miljöpåverkan och minska avfallsmängderna.

(3)

Sammanfattning

Varje kommun ska, enligt miljöbalkens bestämmelser, ha en aktuell renhållningsordning med tillhörande avfallsplan och lokala föreskrifter. Avfallsplanen är kommunens styrande dokument när det gäller avfalls‐

hanteringen. Planen innehåller administrativa uppgifter, en nulägesbeskrivning av verksamheten, mål för avfallshanteringen samt en bedömning av målens miljöpåverkan.

Tre övergripande mål har formulerats för Valdemarsviks avfallshantering. Inom varje övergripande mål har detaljerade mål tagits fram, som tillsammans ger inriktningen för kommunens avfallshantering.

Övergripande Mål Detaljerade mål

Avfallets mängd och farlighet ska minskas med hjälp

av förebyggande metoder

1. 2017 skall hushållens kunskap om vad som är farligt avfall och vart det ska lämnas vara förbättrad i förhållande till dagens nivå.

2. Befintligt insamlingssystem för farligt avfall ska ses över senast år 2015, för att förbättra hushållens möjlighet att lämna farligt avfall.

3. Valdemarsviks kommun ska genom informationsinsatser uppmuntra till avfallsminimering, återvinning och återanvändning.

4. Vid utformning av ny ÅVC ska det finnas en plats där begagnade pro‐

dukter och material kan lämnas för återanvändning

Resurser i form av material och energi

i avfallet skall tas tillvara

5. I kommunens fysiska planering ska det senast år 2017 finnas väl un‐

derbyggda förslag på platser för återvinningsstationer, återvinnings‐

centraler och andra större anläggningar för avfallshantering.

6. Förutsättningarna för att rätt restprodukt går till energiutvinning ska förbättras till år 2017

7. Tills 2017 ska andelen matavfall som tas tillvara som en resurs i bio‐

logisk behandling öka i förhållande till dagens nivå.

Den kommunala avfallshanteringen skall vara miljö‐ och

kostnadseffektiv

8. Hämtningsperioder och kärlstorlekar ska anpassas för att uppnå kostnadseffektiv hantering, utfört senast år 2013.

9. Arbetet med effektiva och klimatriktiga avfallstransporter skall prio‐

riteras, utfört senast 2017.

10. Valdemarsviks kommun skall under avfallsplanens livslängd verka för samverkan med närliggande kommuner i frågor där miljö‐ och/eller effektiviseringsvinster uppnås.

(4)

Innehållsförteckning

Förord ... 2

Sammanfattning ... 3

Innehållsförteckning ... 4

Definitioner och begrepp ... 6

1. Inledning ... 8

1.1 Samråd ... 8

1.2 Miljöbedömning ... 8

1.3 Uppföljning av tidigare avfallsplan ... 9

2. Mål och handlingsplaner ... 10

2.1 EU‐direktiv ... 10

2.2 Nationella mål ... 11

2.3 Regionala mål ... 11

2.4 Mål för avfallshanteringen i Valdemarsviks kommun ... 12

4.1 Avfallets mängd och farlighet ska minskas ... 12

2.4.2 Resurser i form av material och energi i avfallet skall tas tillvara ... 13

2.4.3 Den kommunala avfallshanteringen skall vara miljö‐ och kostnadseffektiv ... 14

3. Nulägesbeskrivning ... 15

3.1 Lokal avfallshantering i dagsläget ... 15

3.1.1 Kommunfakta ... 15

3.1.2 Avfallsorganisation ... 16

3.1.3 Renhållningstaxan ... 16

3.1.4 Information och kommunikation ... 16

3.1.5 Samverkan ... 17

3.2 Fakta om avfall i Valdemarsviks kommun ... 18

3.2.1 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall... 18

3.2.2 Avfall som omfattas av producentansvar ... 19

3.2.3 Övrigt avfall ... 20

3.3 Toverums avfallsanläggning ... 21

4. Avslutade avfallsupplag ... 22

(5)

Bilagor:

1. Avfallsmängder 2. Miljöbedömning

(6)

Definitioner och begrepp

Avfall

Varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. (Se 15 kap 1 § Miljöbalken)

Avfallsanläggning

Anläggning där man delvis eller i sin helhet tar emot, sorterar, omlastar, mellanlagrar, behandlar och depo‐

nerar olika avfallsslag.

Avfallshantering

Verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall.

Avfallsplan

Svenska kommuner ska enligt lag fastställa en avfallsplan där man presenterar mål och inriktning för av‐

fallshanteringen de närmaste åren.

Biologisk behandling

Behandling genom kompostering eller rötning.

Branschspecifikt avfall

Fast och flytande avfall som uppkommer som en direkt följd av verksamheten, det vill säga processavfall, spill och kassation, dock ej farligt avfall. Till gruppen räknas, förutom avfall från industrier, även avfall från jord‐ och skogsbruk, partihandel, varuhandel och varuförmedling, offentlig förvaltning och andra tjänster.

Brännbart avfall

Avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat.

Bygg‐ och rivningsavfall

Avfall från nyproduktion, dvs byggnads‐ och anläggningsverksamhet, avfall från rivnings‐ och renoverings‐

verksamhet samt jord‐ och schaktmassor.

Deponi

Kontrollerat upplag för avfall som inte avses flyttas.

Ej branschspecifikt avfall

Fast och flytande avfall som ej uppkommer som en direkt följd av verksamheten och som ej kan hänföras till någon av de övriga angivna huvudgrupperna. Till gruppen hör således främst kasserade förpackningar och emballage etc.

Energiåtervinning

Tillvaratagande av el/värme som alstras i en anläggning för avfallsförbränning eller tillvaratagande av gas från organiska ämnen, t ex i en rötningsanläggning eller på deponi.

Farligt avfall

Avfall som har en eller flera farliga egenskaper, till exempel giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt. I avfallsförordningen (SFS 2011:927) finns en förteckning över de avfallsslag, markerade med asterisk (*), som betecknas som farligt avfall.

Grovavfall

Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl.

(7)

Hushållsavfall

Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verk‐

samhet. (För närmare information se Naturvårdsverkets webbplats.)

Kompostering

Biologisk hantering där lättnedbrytbart organiskt avfall bryts ner under förbrukning av syre.

Matavfall

Biologiskt lättnedbrytbart avfall, det vill säga den del av det organiska avfallet som på kort tid kan brytas ner i biologiska processer (jämför organiskt avfall).

Miljöstation

Mindre anläggning för mottagande av hushållens farliga avfall.

Organiskt avfall

Avfall som innehåller organiskt kol, exempelvis biologiskt avfall och plastavfall.

Renhållningsföreskrifter

Lokala föreskrifter som anger hur avfallshanteringen ska utföras. Bestämmer sådant som vem som är be‐

talningsansvarig, hur avfallet ska vara emballerat, fyllnadsgrader i kärl med mera.

Renhållningsordning

För varje kommun skall det finnas en renhållningsordning som skall innehålla den renhållningsföreskrift om hantering av avfall som gäller för kommunen samt tillhörande avfallsplan.

Rötning

Anaerob (syrefri) behandlingsmetod för bioavfall där biogas bildas.

Återanvändning

Användning av kasserade produkter utan föregående förädling.

Återvinning

Användning av material, näringsämnen eller energi från avfall.

Återvinningscentral ‐ ÅVC

Bemannad anläggning för mottagande av allehanda avfallstyper.

Återvinningsstation ‐ ÅVS

Obemannad anläggning för mottagande av förpackningar och returpapper från privatpersoner.

(8)

1. Inledning

Varje kommun ska, enligt Miljöbalken, ha en aktuell renhållningsordning med tillhörande avfallsplan och lokala föreskrifter. Avfallsplanen ska innehålla en beskrivning av förutsättningar i kommunen som påverkar avfallets mängd och sammansättning. Den ska beskriva hur avfallshanteringen ser ut i dagsläget och vilka mål man satt upp inför framtiden för att minska avfallets mängd och farlighet.

Avfallsplanen är kommunens styrande dokument när det gäller avfallshanteringen. Kommunen ska planera för avfallshanteringen för fyra till fem år framåt.

1.1 Samråd

Förslag till avfallsplan har i samråd delgivits Myndighetsnämnden inom Valdemarsviks kommun. Vidare har förslaget ställts ut för granskning av allmänheten under perioden 1‐30 november 2011. Utställningshand‐

lingen har under utställningstiden funnits tillgänglig på kommunkontoret i Valdemarsvik och på biblioteket i Folkets Hus Valdemarsvik samt för nedladdning på kommunens hemsida. Utställningen annonserades i Norrköpings tidningar, samt på kommunens hemsida. Tre yttranden kom in och den slutgiltiga avfallsplanen fastställdes av kommunfullmäktige 27 februari 2012.

1.2 Miljöbedömning

Enligt miljöbalken (6 kap §11‐18) ska en miljöbedömning genomföras vid upprättande av planer eller pro‐

gram som kan ha en miljöpåverkan. Genomförandet av mål i en avfallsplan kan ha kortsiktiga‐ och långsikti‐

ga effekter på miljön. Därför redovisas en översiktlig miljöbedömning av de effekter som målen medför samt vilka effekter icke genomförda mål skulle ha. Det görs också en bedömning huruvida Valdemarsviks kommuns mål bidrar till att de regionala och nationella målen nås. Miljöbedömningen finns som bilaga (Bilaga1).

(9)

1.3 Uppföljning av tidigare avfallsplan

Tidigare avfallsplan är ifrån 1990. För utvecklingen av kommunens avfallshantering antogs i och med planen ett handlingsprogram med en rad mål och strategier. Handlingsplanen innehåller bland annat:

• Åtgärder för att minska avfallets mängd genom att öka tillämpligheten av retur‐ och återvinningsin‐

satser.

• Åtgärder för att minimera miljöbelastning, genom omhändertagande av miljöfarligt avfall, kraftfull kvicksilverinsamling mm.

• Åtgärder för ett effektivare användande av material‐ och energiresurser genom separering, om‐

händertagande av förpackningar.

• Åtgärder för att minska deponering av avfallet, för att istället nyttiggöra avfallet som energiresurs

Många av åtgärderna i tidigare handlingsprogram har genomförts. Kvarvarande åtgärder är antingen med‐

tagna i denna avfallsplan eller så har de inte bedömts som relevanta i dagsläget. Föreliggande avfallsplan ersätter helt den tidigare.

(10)

2. Mål och handlingsplaner

I kapitel 2 presenteras EUs ramdirektiv för avfall samt nationella och regionala mål gällande avfallsfrågor.

Dessa mål ligger till grund för de inriktningsmål Valdemarsviks kommun valt att arbeta med och som pre‐

senteras i nedanstående kapitel.

2.1 EU‐direktiv

EU har ramdirektiv som gäller alla typer av avfall. I detta direktiv kan man läsa hur avfall definieras samt allmänna principer för avfallshantering. Nuvarande direktiv beslutades under hösten 2008 och ersatte tre tidigare direktiv om avfall, farligt avfall samt spillolja.

Avfallet skall utnyttjas som en resurs och hanteras utan att människa och miljö kommer till skada. Avfalls‐

hanteringen skall ske:

• Utan risk för vatten, luft, mark, växter eller djur.

• Utan olägenhet genom buller eller lukt.

• Utan att landskapet eller särskilt skyddsvärda områden påverkas negativt.

Den övergripande strategin för avfallshanteringen finns i EU:s ramdirektiv för avfall, den s.k. avfallshierar‐

kin. Avfallshierarkin handlar om att arbeta förebyggande för att undvika att avfall uppkommer, minska av‐

fallets farlighet, avgifta kretslopp, använda avfall som den resurs det faktiskt är och att ta hand om det av‐

fall som inte går att återanvända eller återvinna på ett säkert sätt.

(11)

EU:s medlemsländers avfallshantering skall ske på följande vis (hierarkisk fallande ordning):

• Förebygg att avfallet uppkommer.

• Förbered avfallet för återanvändning.

• Återvinn materialet.

• Återvinn materialet på annat sätt, till exempel energiåtervinning.

• Forsla bort avfallet.

I direktivet finns ett mål på minst 50 procent materialåtervinning av papper, metall, plast och glas. Varje EU‐land skall ha en avfallsplan som ger stöd i arbetet att uppnå EU:s avfallsdirektiv.

2.2 Nationella mål

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation (år 2020) lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö‐ och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Sverige har 16 nationella miljömål. Under varje miljökvalitetsmål finns delmål. Målen som i första hand berör avfall finns under miljömål 15 ”God bebyggd miljö”. Tiden för flera av de tidigare formulerade etappmålen för avfallshanteringen har löpt ut. Miljömålsberedningen har lämnat ett delbetänkande till regeringen med förslag till nya etappmål. Miljömålsberedningen föreslår bland annat att:

• Matavfallet minskar till 2015 med minst 20 procent jämfört med år 2010.

• Minst 40 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger år 2015 ska behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara.

• Minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp år 2015 tas tillvara och återförs till

• produktiv mark, varav minst hälften återförs till åkermark.

• Återanvändningen och materialåtervinningen av icke‐farligt bygg‐ och rivningsavfall är minst 70 procent år 2020.

Från tidigare gäller också följande delmål:

• Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.

2.3 Regionala mål

Länsstyrelsen i Östergötland har ställt upp generella hållpunkter för avfallshanteringen i länet:

• Minska uppkomsten av avfall.

• Återvinna så mycket som möjligt av de mängder avfall som ändå uppkommer.

• Minska användningen av farliga kemikalier.

• Fasa ut och omhänderta farliga ämnen ur kretsloppet vid återvinning av avfall.

(Källa: Länsstyrelsen i Östergötland)

(12)

2.4 Mål för avfallshanteringen i Valdemarsviks kommun

Avfallshantering ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå, erbjuda efterfrågad service och omhänderta avfall med minskade risker för människor och miljö. Med utgångspunkt ifrån de nationella och regionala miljömå‐

len har tre inriktningsmål formulerats för Valdemarsviks avfallshantering 2012‐2017. Dessa är:

• Avfallets mängd och farlighet ska minskas

• Resurser i form av material och energi i avfallet skall tas tillvara

• Den kommunala avfallshanteringen skall vara miljö‐ och kostnadseffektiv

Inom varje övergripande mål har detaljerade mål tagits fram, som tillsammans ger inriktningen för kommu‐

nens avfallshantering. Totalt har åtta stycken detaljerade mål formulerats. Kommunstyrelsen ansvarar för målens genomförande.

4.1 Avfallets mängd och farlighet ska minskas med hjälp av förebyggande metoder

Det effektivaste sättet att minska resursförbrukningen och miljöpåverkan är att förebygga avfall. Även om återvinningen är mycket värdefull kan den endast kompensera för den del av resursförbrukningen och mil‐

jöpåverkan som uppstår vid produktion av nya produkter. Avfallsmängder och avfallets innehåll av hälso‐

och miljöfarliga ämnen styrs av lagstiftning, ekonomisk tillväxt, förpacknings‐ och produktutveckling och konsumtionsmönster. En viss styrning av avfallsmängderna kan sannolikt uppnås genom den kommunala renhållningstaxan och lagstiftning, men det är först när konsumtionsmönstret hos konsumenterna föränd‐

ras som större effekter på avfallets mängd och farlighet kan erhållas.

Nationella studier visar att stora mängder farligt avfall slängs i hushållssoporna varje år. Det är viktigt att det farliga avfallet hamnar i rätt insamlingssystem så att det kan omhändertas på ett miljöriktigt sätt, det vill säga att mängden felsorterat farligt avfall minskas. Felaktig hantering av farligt avfall kan utgöra en stor risk för skada på människa och miljö.

Följande mål formuleras:

1. 2017 skall hushållens kunskap om vad som är farligt avfall och vart det ska lämnas vara förbättrad i förhållande till dagens nivå.

2. Befintligt insamlingssystem för farligt avfall ska ses över senast år 2015, för att förbättra hushållens möjlighet att lämna farligt avfall.

3. Valdemarsviks kommun ska genom informationsinsatser uppmuntra till av‐

fallsminimering, återvinning och återanvändning.

4. Vid utformning av ny ÅVC ska det finnas en plats där begagnade produkter och material kan lämnas för återanvändning

Förslag åtgärder: Att förmå invånare att sortera ut och lämna sitt farliga avfall separat från övrigt avfall görs genom kontinuerliga informationsinsatser om farligt avfall. Kompletter befintligt insamlingssystem med miljöstationer alternativt införa samlaren eller annat system hos handlare i kommunen. Arbeta för fastig- hetsnära hämtning av farligt avfall på flerbostadshus.

(13)

Uppföljning: Plockanalyser, statistik över insamlade mängder farligt avfall (mål 1), Genomfört/ ej genomfört (mål 2, 3 och 4)

2.4.2 Resurser i form av material och energi i avfallet skall tas tillvara

Materialåtervinning spelar en stor roll för ett hållbart samhälle. Nationellt sätt ökar avfallsmängderna varje år. Omkring 30 % av det som läggs i hushållens soppåse är förpackningar (producentansvarsmaterial). Detta innebär att mer att en tredjedel av det avfall som idag går till förbränning skulle kunna tas till vara genom materialåtervinning. Det är viktigt att styra avfallet till bästa möjliga behandling ur resurshushållningssyn‐

punkt. Med effektiv återvinning kommer materialströmmarna att få en högre kvalitet, så att jungfruliga råvaror kan ersättas.

I hushåll utan utsortering av matavfall utgör 40 % av avfallet i soppåsen matavfall. Utsortering av matavfall möjliggör mer produktion av energi och näring i form av till exempel biogas och biogödsel. För att säkerstäl‐

la en biologisk behandling av matavfall kan behandlingstjänsten köpas alternativ genom samverkan med andra aktörer behandla avfallet i egen framtida anläggning.

Följande delmål formuleras:

5. I kommunens fysiska planering ska det senast år 2017 finnas väl underbyggda förslag på platser för återvinningsstationer, återvinningscentraler och andra större anläggningar för avfallshantering.

6. Förutsättningarna för att rätt restprodukt går till energiutvinning ska förbätt‐

ras till år 2017

7. Till år 2017 ska andelen matavfall som tas tillvara som en resurs i biologisk behandling öka i förhållande till dagens nivå.

Exempel på åtgärder: Kommunen har som ansvarig för den fysiska miljön möjlighet att påverka förutsätt‐

ningarna för en bra avfallsplanering. Avfallsfrågan ska därför lyftas fram i samband med revidering av den kommunala översiktsplanen. En god fysisk planering bidrar till att öka tillgängligheten till återvinningssta‐

tioner och återvinningscentraler samt förbättra möjligheterna till etablering av nya stationer.

Planerad återvinningscentral ska utformas så att det är lätt för besökarna att sortera. Förbättra servicen för hushållen att lämna grovavfall genom exempelvis se över öppettiderna på Toverums avfallsanläggning al‐

ternativt ny återvinningscentral. Ökade informationsinsatser till abonnenter angående insamling av tid‐

ningar och förpackningar.

Införa där det är motiverat, ett central insamlingssystem av matavfall.

Uppföljning: Statistik insamlade mängder, plockanalys

(14)

2.4.3 Den kommunala avfallshanteringen skall vara miljö‐ och kostnadseffektiv

I takt med att ambitionsnivån på avfallshantering ökar, kommer kostnaderna för hanteringen att stiga. Nya miljömål som kräver ny infrastruktur, skärpta utsläppsvillkor som kräver ny reningsutrustning eller bättre fordonsbränslen, ‐allt är åtgärder som på kort sikt driver upp kostnaderna för avfallshanteringen. För att uppnå en miljö‐ och kostnadseffektiv avfallshantering krävs utveckling inom avfallsområdet med bra logis‐

tik, samordning av avfallshantering i områden eller samverkan med andra kommuner med paketlösningar och upphandlingar. Administrationen kan hållas nere genom regional samverkan i stödfunktioner. Samord‐

nade hämtningsområden och transporter över kommungränser kan ge bättre effektivitet.

Följande delmål formuleras:

8. Hämtningsperioder och kärlstorlekar ska anpassas för att uppnå kostnadsef‐

fektiv hantering, utfört senast år 2013.

9. Arbetet med effektiva och klimatriktiga avfallstransporter skall prioriteras, ut‐

fört senast 2017.

10. Valdemarsviks kommun skall under avfallsplanens livslängd verka för sam‐

verkan med närliggande kommuner i frågor där miljö‐ och/eller effektivise‐

ringsvinster kan uppnås skall.

Exempel på åtgärder: Inför upphandling av ny hämtningsentreprenör görs en analys av lämpliga kärlstorle‐

kar och hämtningsperioder. Andra åtgärder är inventering av hämtställen för kärl för en bättre logistik, titta på gemensamma hämtställen, koordinatsätta slambrunnar. Samverkan med andra kommuner inom avfalls‐

området prioriteras.

Uppföljning: Genomfört/ ej genomfört

(15)

3. Nulägesbeskrivning

I kapitel 3 beskrivs fakta och förhållanden i Valdemarsviks kommun som påverkar avfallets mängd och sammansättning. Dessutom beskrivs insamlingssystem, avfallsorganisationen, renhållningstaxan samt sam‐

verkansformer för avfallsfrågor där kommunen deltar.

3.1 Lokal avfallshantering i dagsläget

Viktiga faktorer som påverkar en kommuns förutsättningar att ta hand om sitt avfall på bästa sätt är bland annat invånarantal, antal och typ av industrier i kommunen, renhållningstaxan och geografiska svårigheter (besvärlig terräng).

3.1.1 Kommunfakta

Valdemarsvik är en kustkommun belägen i sydöstra Östergötland, cirka 5 mil söder om Norrköping. Kom‐

munen består till stor del av skärgård, vilket i vissa fall kan försvåra insamling av avfall.

I kommunen finns flera stora arbetsgivare. Den största, förutom Valdemarsviks kommun, är Nordic Brass Gusum AB, en industri som tillverkar mässing. Holmbo Production AB är en tillverkningsindustri, och kom‐

munens näst största, privata arbetsgivare.

(16)

Valdemarsvik hade (2009‐12‐31) 7811 invånare. 2858 bor i Valdemarsvik, 3253 i Ringarum, 835 i Gryt, 667 i Tryserum och 198 i Östra Ed. I kommunen finns år 2009, 2721 småhus, 1544 flerbostadshus och 2051 fri‐

tidshus. (Källa SCB)

I kommunen finns kommunal grundskola samt gymnasieskola. På sommaren ökar antalet invånare i kom‐

munen drastiskt då många sommargäster anländer till sina fritidshus och på det viset ökar också mängden avfall som omhändertas.

3.1.2 Avfallsorganisation

Kommunstyrelsen har verksamhetsansvaret för renhållningen i Valdemarsviks kommun. Kommunfullmäk‐

tige beslutar om renhållningstaxan och avfallsföreskrifter och har därmed det yttersta ansvaret för kom‐

munens avfallshantering. Kommunens myndighetsnämnd ansvarar för tillsynen. Miljö‐ och hälsoskyddskon‐

toret utövar det myndighetsnämnden beslutat. Renhållningen ligger under den Sektor Teknisk Service.

3.1.3 Renhållningstaxan

Renhållningsavgift betalas av varje fastighetsinnehavare och täcker kostnader för kommunens avfallshan‐

tering, innefattande bland annat insamling och behandling av hushållsavfall, omhändertagande av farligt avfall, drift av återvinningscentral samt kostnader för planering, information och administration.

Taxan påverkar hur avfallshanteringen ser ut och är ett styrmedel för att uppmuntra till mer källsortering.

För renhållningstaxan gäller självkostnadsprincipen vilket betyder att kommunen inte får ta ut högre avgift för verksamheten än vad verksamheten kostar kommunen. Kommunfullmäktige beslutar om renhållnings‐

taxans utformande och nivå på avgifter.

Aktuell renhållningstaxa för avfallsabonnemang, latrinhämtning, tömning av slamavskiljare och slutna tan‐

kar finns på kommens hemsida (www.valdemarsvik.se) och kan även beställas via kommunens kundtjänst för vatten och renhållning.

3.1.4 Information och kommunikation

För att öka förståelsen och skapa engagemang är det viktigt att information om renhållning/ avfallshanter‐

ing är lättillgängligt för invånarna. På kommunens hemsida (www.valdemarsvik.se) kan invånarna hitta nyttig information om avfallshantering och regler och bestämmelser gällande detta. De kan också kontakta kommunens kundtjänst för vatten och renhållning.

Kommunen skickar årligen ut information om avfallshantering till permanentboende i småhus, till boende i fritidshus samt till fastighetsägare av flerbostadshus.

(17)

3.1.5 Samverkan

Det finns en rad olika Forum för samverkan inom Avfallsområdet. Valdemarsvik kommun är exempelvis medlem i Avfall Sverige och i Def. Waste. Avfall Sverige är Sveriges största branschorganisation inom av‐

fallshantering. Organisationens främsta uppgifter är att:

• Företräda medlemmarna genom nätverkande, kunskapsförmedling och möjlighet att påverka be‐

slutsfattare.

• Främja utvecklingen av en miljöriktig, hållbar avfallshantering.

• Tillvarata medlemmarnas intressen inom avfallshantering.

Def. Waste är ett regionalt samarbete mellan olika kommuner som har till syfte att samordna gemensam‐

ma frågor inom avfallsområdet. Föreningens huvudsakliga syfte:

• Samordna informationsinsatser.

• Tillsammans driva en utveckling av avfallshanteringen i medlemskommunerna.

• Fungera som ett gemensamt kompetens‐ och resurscenter.

• Verka för ekonomiskt och miljömässigt bästa lösningar i samarbetskommunerna.

(Källa: http://www.defwaste.se )

Medlemmar i Def. Waste 2010

Valdemarsviks kommun har även ett lokalt samarbete gällande avfallsfrågor med grannkommunerna Åtvi‐

daberg och Söderköping. Bland annat har de tre kommunerna en gemensam kundtjänst för vatten och ren‐

hållning.

(18)

.2 Fakta om avfall i Valdemarsviks kommun

ring av hushållsavfall och ärmed jämförligt avfall, samt har möjlighet att ta ett utökat ansvar för insamling av farligt

kommunen anlitade fastighet och

de mängder avfall i Valdemarsviks kommun redovisas i bilaga 2.

.2.1 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall

en största delen av hushållsavfallet samlas in i kärl vid bostadshus eller flerbostadshus. Det samlas huvud‐

l. Inga särskilda kärl till matavfall finns i kommunen. En‐ och tvåfamiljshus för perma‐

er (säck) upp till 600 liter (kärl) samt con‐

iner 8 m³ alternativt djupbehållare. Hämtning sker varje eller varannan vecka.

ka 16 – 39 .

sporteras till n omlastningsstation där det mellanlagras för vidare transport till förbränningsanläggning.

cyklar, inredning, textilier, spisar, disk‐ och tvättmaskiner. Grovsoppor häm‐

e av abonnemangsform. Permanentboende har möjlighet att få grovsopor

vudsak vegetabiliskt avfall från normal skötsel av park‐ och större trädgårdsanlägg‐

ingar. Avfallet tas om hand på Toverums avfallsanläggning och transporteras vidare till energiåtervinning.

Valdemarsviks kommun sker insamling av ett blandat hushållsavfall, vilket innebär att matavfallet inte från det övriga avfallet. Vissa hushåll komposterar sitt matavfall och kan då välja ett mindre kärl.

3

Kommunen har ett lagstadgat ansvar för insamling och hante d

avfall, om det behövs av hälso‐ eller miljöskäl. Insamlingen av hushållsavfall sköts av entreprenörer. Systemet av insamling av avfall bygger på en kombination av hämtning vid

avlämning vid återvinningscentral. Förpackningar och returpapper med producentansvar avlämnas på åter‐

vinningsstationer som drivs av producenterna via sammanslutningen FTI, Förpacknings‐ och Tidningsinsam‐

lingen.

Insamla 3

Kärl‐ och säckavfall D

sakligen in i plastkär

nentboende och fritidsboende kan välja kärlstorlek mellan 120 liter, 190 liter, 240 liter eller 370 liter kärl.

Hämtning vid helårsabonnemang sker minst en gång varannan vecka och hämtning för fritidsabonnemang sker minst en gång varannan vecka under perioden vecka 16‐39.

Flerbostadshus kan välja mellan ett antal kärlstorlekar från 160 lit ta

De invånare som bor på öar ansvarar, i nuläget, själva för transport av hushållsavfall till anvisad plats. För övriga fritidshus sker hämtning minst en gång varannan vecka under perioden vec

Kärl‐ och säckavfallet samlas in av renhållningsentreprenör som anlitats av kommunen och tran e

Grovavfall och trädgårdsavfall Grovavfallet består av möbler, tas med olika intervall beroend

hämtade vid fyra olika tillfällen/år och fritidsboende vid ett tillfälle/år. Boende på öar ansvarar, i nuläget, själva för transport av grovavfall till Fyruddens hamn alternativt Breviksnäs där hämtning av avfallet sker.

Hushållen har också möjlighet att transportera sitt grovavfall till kommunens återvinningscentral. Efter insamling sorteras grovavfallet i olika fraktioner som sedan skickas vidare till energiåtervinning alternativ materialåtervinning.

Trädgårdsavfall är i hu n

Matavfall I

sorteras ut

(19)

atrin och utsorterat urin

et är främst för fritidshus som inte är anslutna till det kommunala avloppssystemet eller har ett eget av‐

inavfall sker. Insamlingen sker på fastlandet av kommunens renhållningsentre‐

om kommunen finns cirka ca 2 000 enskilda avloppsanläggningar. Slam från enskilda slamavskiljare och tankar hämtas av kommunens entreprenör. Hämtning sker minst en gång per år. Det finns möjlighet

arligt avfall kan lämnas till miljöbilen som kör enligt särskild turlista minst två gånger per år. Hushållen kan farliga avfall till Toverums avfallsanläggning. Efter insamling skickas det farliga avfallet vi‐

.2.2 Avfall som omfattas av producentansvar

samt förordningar som lyder under balken. Produ‐

entansvaret innebär att varje bransch är ansvarig för insamling och återvinning eller bortskaffande av des‐

L D

lopp som insamling av latr

prenör. Latrinbehållare kan beställas via kommunens kundtjänst. Boende på öar får, i nuläget, själva ansva‐

ra för transport av latrinavfall till anvisad plats. Efter insamling lagras kärlen på Toverums avfallsanläggning, i väntan på en mobil slamtömningsmaskin. Efter att maskinen tömt latrinkärlen transporteras innehållet till ett av kommunens reningsverk för vidare behandling. Latrinkärlen går med övrigt brännbart avfall. Utsorte‐

rat urin lämnas till lantbrukare.

Slam In slutna

att ansöka om förlängt hämtningsintervall hos kommunens myndighetsnämnd. Privatpersoner kan beställa extra slamtömning via kommunens kundtjänst eller via beställningsformulär på kommunens hemsida (www.valdemarsvik.se). Slammet avlämnas sedan vid kommunens reningsverk för vidare behandling.

Farligt avfall F

också lämna sitt

dare till behandlingsanläggning för farligt avfall. Exempel på farligt avfall är småbatterier, kasserade elpro‐

dukter som innehåller batterier, rengöringsmedel, produkter innehållande kvicksilver, starka syror, spray‐

burkar, glödlampor, lågenergilampor, burkar och tuber med färg, lack och lim.

3

Producentansvaret regleras i miljöbalkens 15:e kapitel c

sa produkter. Producenterna ska tillhandahålla insamlingssystem för att underlätta insamling och sortering av avfallet. Producentansvar gäller för närvarande för följande avfall: glas, papper, plast, metall, returpap‐

per, batterier, däck, bilar samt för elektriska och elektroniska produkter samt läkemedel.

(20)

örpackningar och tidningar

örpacknings‐ och tidningsinsamlingen (FTI) är en sammanslutning av materialbolagen Plastkretsen, Metall‐

retsen, Svensk returkartong, Pressretur och Svensk Glasåtervinning. FTI organiserar materialbolagens in‐

ner. I Valdemarsviks kommun finns fem olika återvinningsstationerna där

• Ringarum, affären

mmar köpcenter

as till kommunens återvinningscentral eller till försäljningsställe. El‐kretsen AB, tt bolag som bildats av näringslivet för att omhänderta elektronisk produkter som satts på marknaden, det insamlat materialet. Uttjänta elprodukter demonteras och behandlas. Efter

l försäljningsställen och i uppsatta batteriholkar. Elkretsen AB ansvar för insamling‐

n. Produkter med inbyggda batterier kan lämnas vid försäljningsställen eller Toverums avfallsanläggning rteras som elektronikavfall. Bilbatterier och andra större startbatterier kan lämnas vid försälj‐

vilket innebär att tillverkaren eller importören är skyldig tt återta den för att se till att material och delar från bilen återanvänds, återvinns eller tas omhand på ett Uttjänta bilar lämnas till en bildemontör. Svensk däckåtervinning AB ansvarar för och orga‐

automater placerade i butiker.

Verksamhetsavfall

las in i branschspecifikt avfall och icke branschspecifikt avfall. Branschspecifikt avfall är vfall som uppkommer som en direkt följd av verksamheten exempelvis, processavfall, spill och kassaktio‐

ifikt avfall är till exempel emballage och förpackningar.

nens återvinningscentral i mån F

F k

samling via återvinningsstatio

konsumenterna själva får lämna returpapper och förpackningar:

• Gusum, bussplats centrum

• Gryt, busstorget

• Valdemarsvik, Kolplan

• Valdemarsvik, Va

• Östra Ed, Kaggebo

El‐ och elektronikavfall El‐ och elektronikavfall lämn e

övertar sedan ansvaret för

demontering och sortering kan de olika fraktionerna förädlas till nya råvaror eller energi.

Vid skrymmande el‐ och elektronikavfall finns möjlighet för hushållen att lämna avfallet till kommunens grovsopshämtning. Lysrör, energilampor och glödlampor kan lämnas till kommunens återvinningscentral alternativt till miljöbil.

Batterier

Batterier kan lämnas til e

där de so

ningsställen eller kommunens återvinningscentral.

Däck och bilar

Sedan 2007 omfattas alla bilar av producentansvar, a

miljöriktigt sätt.

niserar insamling av alla kasserade däck. Däcken kan lämnas till återförsäljare eller till kommunens återvin‐

ningscentral.

Dryckesförpackningar Lämnas i retur

Läkemedel

Läkemedelsrester lämnas till apotek.

3.2.3 Övrigt avfall

Verksamhetsavfall de a

ner. Icke branchspec

Kommunen ansvarar inte för insamling av dessa typer av verksamhetsavfall och saknar därför statistik över detta avfall. Företagen ordnar själva omhändertagandet av sitt avfall genom att exempelvis anlita renhåll‐

ningsentreprenör. Mindre mängder verksamhetsavfall tas emot på kommu av plats, mot ersättning enligt renhållningstaxa.

(21)

reningen Håll Sverige Rent. Använd plast (bl.a. från ensila‐

e) sker av Svenska Ensilageplast Retur (SvepRetur). Detta avfall kan också lämnas på Toverum av lantbru‐

mot på kommunens återvinningscentral. Detta gäller i första hand för hushål‐

ns behov, vilket innebär att endast mindre mängder kan tas emot ifrån verksamheter och företag.

orteras vidare till förbränningsanläggning med energiutvinning. Övrigt bygg‐ och

Snäckevarps, Väster Tryserum och Gusums reningsverk.

id behandling av kommunalt avloppsvatten uppstår slam, rens och sand. Slammet stabiliseras och avvatt‐

Toverums avfallsanläggning för att i senare skede lings‐

.3 Toverums avfallsanläggning

Toverum, ca 4 km sydväst om Valdemarsviks tätort på fastighe‐

deponi för inert avfall men sedan 2005 deponeras inte längre ågot avfall. Avslutningsåtgärder med sluttäckning av deponin pågår.

och hantering av farligt avfall. Avfalls‐

aktioner som hanteras inom anläggningen är trädgårds‐ och grovavfall, farligt avfall, förpackningar och el‐

hushållsavfallet.

n”

Lantbruksplast och lantbruksskrot

Insamling av lantbruksskrot sker av den ideella fö g

kare och markägare själva.

Bygg‐ och rivningsavfall Bygg‐ och rivningsavfall tas e le

Rent trä flisas och transp

rivningsavfall återanvänds till viss del. Jord‐ och schaktmassor återanvänds som konstruktionsmaterial som en del av avslutningen av hushållsdeponin.

Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten Valdemarsvik har fyra reningsverk: Sandviks,

V

nas av reningsverket. Slammet långtidslagras sedan på

kunna användas i skyddsskiktet i avslutningen av hushållsdeponin. Grovrens transporteras till behand anläggning.

3

Toverums avfallsanläggning är belägen vid ten Toverum 1:1. Inom anläggningen finns en n

Anläggningen är i dagsläget kommunens enda avfallsanläggning. Anläggningen innefattar en återvinnings‐

central för olika materialfraktioner samt en miljöstation för insamling fr

avfall. På anläggningen finns även en omlastningsstation för säck‐ och kärlavfall som samlats in. Flisning av träavfall samt krossning av betong och dylikt förekommer likaså mellanlagring av latrinkärl. Årligen hante‐

ras ca 3500 ton avfall på anläggningen.

Då kommunen inte äger marken för anläggningen finns planer att ersätta Toverum med en ny återvinnings‐

central och en ny omlastningsstation för

Enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är anläggningen klassi‐

ficerad enligt följande koder:

C 90.40 ”Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något tillfälle är större än 10 to

C 90.60 ” Anläggning för mellanlagring av farligt avfall som utgörs av uttjänta motordrivna fordon eller om mängden avfall inte vid något tillfälle uppgår till:

3. mer än 100 ton elektriska eller elektroniska produkter, rat trä, eller

fall.”

1. mer än 5 ton oljeavfall, 2. mer än 30 ton blybatterier, 4. mer än 30 ton impregne 5. mer än 1 ton annat farligt av

(22)

4. Avs

edlagda deponier

Sedan 2005 deponeras inget avfall i Valdemarsviks kommun. MINASA, Miljöskydd, Naturvård och Samhälls‐

ing av äldre avfallsupplag i Valdemarsvik. Nedan följer en samman‐

avslutade avfallsupplag.

abell 2: Nedlagda deponier i Valdemarsviks kommun

lutade avfallsupplag

N

planering genomförde 1984 en karter ställning av MINASA:s rapport gällande

T

Nedlagd deponi Historisk aktivitet Kommentar

LUND,

VALDEMARSVIK 4:1

Verksamheten startades cirka 1930. Man har deponerat i huvudsak byggavfall, schaktmassor, diverse järnskrot och mindre mängder hushållsavfall. Mindre mängder kemika‐

lieavfall från Lundbergs Läder har deponerats. Deponin .

lades ner omkring 1960 GRÄNNÄS,

VALDEMARSVIK 5:20

rtades ca. 1930. I området finns två

rligt avfall. Deponin avslutades

‐ den är otillfredsställande och en långsam spridning genom erosion av avfallsmassor pågår.

Sanering av området ingår i miljöprojektet Valdemarsviken

å Verksamheten sta

upplag med ca. 200 meters mellanrum. Upplaget utefter strandlinjen utnyttjades av Lundbergs Läder, samt i viss mån av ett slakteri i området. Den ena delen av deponin utnyttjades för hushållsavfall och den andra för industriav‐

fall samt ospecificerat fa 1966.

Deponins stabilitetsförhållan

som är påg ende.

GÖTA LANTMÄN, LUSTJAKTEN 5‐17

Upplaget är förmodligen från 1920‐talet. Troligtvis använ‐

des deponin för hushållsavfall.

SPÅNSKIVEFABRIKEN, VALDEMARSVIK 5:1

nstaterades läckage av fenol. Förhållandena är Verksamheten påbörjades 1960. Deponin användes för träavfall från spånskivefabriken. Deponin återställdes i samband med att fabriken lades ner. Innan upplaget täta‐

des ko

numera tillfredsställande. Deponin avslutades 1982.

GRÄNNÄS, KÄGGLA 1:9 Verksamheten påbörjades runt 1940. Deponin har huvud‐

sakligen används för träavfall, bark och spån från spånski‐

vefabriken och sågverket. Deponin är återställd och avslu‐

tades 1975.

MOTORSTADION,

VALDEMARSVIK 4:4 igtvis

nstaterats. Deponin avslutades 1971.

En undersökning genomfördes 1997. Då gjordes bedömningen deponering klassificeras som ”liten risk” med måttligt läckage av kväve.

Verksamheten påbörjades omkring 1930. Det har depone‐

rats läderavfall, gamla bilvrak, hushållsavfall och trol en ouppskattad mängd spillolja. Deponin har täckts med spån eller barkavfall men ovanpå detta har lagts schakt‐

massor. Lakvatten rinner genom upplaget. Missfärgat vatten har ko

att

SHELL BENSINSTATION, KORNET 1

VETET 1‐3 OCH

Upplaget är förmodligen från 1920‐talet. Här har industri‐

avfall och diverse, icke specificerade mängder, farligt gar‐

veriavfall deponerats.

GÅLLÖSA, GÅLLÖSA 1:12

ttjats Verksamheten påbörjades mellan 1970‐1975. Upplaget är beläget i en fd. grustäckt. Det har huvudsakligen utny för byggnadsavfall och schaktmassor. Upplaget har även utnyttjats för sk. vildtippning.

ÄLGERUM, ASKERDAL 1:18

des 1960. På platsen, som är en fd.

rustäkt, har det förekommit vildtippning av diverse grov‐

V g

erksamheten påbörja

avfall, järnskrot mm. samt hushållsavfall. Även mindre mängder utbetat säde och oljeavfall har deponerats. Om‐

rådet är iordningställt och deponin avslutades 1974.

(23)

Nedlagd deponi Historisk aktivitet Kommentar GRÖNSTORP,

GRÖNSTORP 2:1

tat.

eponin avslutades 1981.

Förhållandena är tillfredsstäl‐

lande. Provtagning sker enligt kontrollprogram.

Verksamheten påbörjades 1965. Deponin har huvudsakli‐

gen använts för hushålls‐ och industriavfall. Inom området förekom avfallsförbränning. Upplaget är täckt och tä D

SÖDERHUS 1, GUSUM 5:260

örjades i början av 1900‐talet. Upplaget nyttjades av Gusums bruk, huvudsakligen för hushållsav‐

na i deponierna och utfyllnaderna är dåligt

iering, even‐

tuell skyddsåtgärd och sanering

Verksamheten påb fall och grovsopor.

Föroreningar

kända, bristfälligt skyddade och riskerar att sprida sig till om‐

givningen. Identif

ingår i miljöprojekt Gusum som är pågående.

rjades i början av 1900‐talet. Upplaget har nyttjats för industriavfall från Gusums bruk. Deponin avslutades 1960.

ärd och sanering

Verksamheten påbö Föroreningarna i deponierna

och utfyllnaderna är dåligt kända, bristfälligt skyddade och riskerar att sprida sig till om‐

givningen. Identifiering, even‐

tuell skyddsåtg

des runt 1965. På denna lantbruks‐

tipp deponerades mest hushållsavfall och grovavfall från Gusums lantbruk.

ärd och sanering

Verksamheten påbörja Föroreningarna i deponierna

och utfyllnaderna är dåligt kända, bristfälligt skyddade och riskerar att sprida sig till om‐

givningen. Identifiering, even‐

tuell skyddsåtg

LUNDA, GUSUM 6:159 örjades runt 1940. Hushållsavfall har huvudsakligen deponerats. Deponin avslutades runt 1960.

Verksamheten påb

NORR OM YXNINGENS STATION, GUSUM 6:167

Verksamhet pågick under 1960‐talet. Mest vildtippning.

Deponin utnyttjades för hushållsavfall, grovavfall samt skrotbilar. Deponin har också utnyttjats av fd. Ringarums kommun. Tippen är av liten omfattning och är numera helt återställd.

RINGARUMS TEGEL‐

BRUK, SÖRBY 3:14

Verksamhet påbörjades runt 1930. Huvudsakligen har det deponerats byggavfall samt schaktmassor. Deponin har även använts av privatpersoner. Deponin avslutades 1960 och är numera väl täckt och iordningställd.

NORR OM SKJUTBANAN RINGARUM, RINGA‐

:1

llsavfall samt diverse skrot. Deponin avslu‐

RUMS PRÄSTGÅRD 1

Verksamhet påbörjades 1930. Huvudsakligen har det de‐

ponerats hushå tades 1960.

ÅBÄCKSNÄS, ÅBÄCKSNÄS 4:1

Verksamhet påbörjades 1950. Deponin är belägen i en fd.

Grustäkt och har huvudsakligen använts för hushållsavfall.

Deponin avslutades 1975.

(24)

örorenade markområden

örorening av mark och vatten från industriell verksamhet har pågått under hundratals år. Många av de rorenade markområdena påverkar redan idag vår miljö, genom betydande utsläpp av ämnen som ger acceptabla miljöeffekter. Genom sin föroreningspotential kan de i många fall utgöra ett allvarligt framtida ot mot hälsa och miljö. Nedan redovisar de markområden som i dagsläget har identifierats eller kan för‐

äntas vara förorenade i Valdemarsviks kommun.

F F fö o h v

Tabell 3: Förorenade markområden Valdemarsviks kommun Bransch/

verksamhet

Fastighet/

markområde

*MIFO‐

fas

Risk‐

klass

Motivering

Bensin/olja SJUKHUSET 12

Bensin/olja GRYT 1:29

Bensin/olja OLTORP 7:3

Bensin/olja TORP 2:6

Bensin/olja SKAVAREN 2 Depå

Bensin/olja GUSUM 6:131

Bensin/olja RAPSEN 1

Bensin/olja FYRTORP 1:19

Bensin/olja GUSUM 4:2

Träimpregnering FREDRIKSNÄS 1:1 1 2

Träimpregnering gning och sanering

tanför tuben

FALSAREN 2 1 2 Provta

u

Träimpregnering LUSTKULLEN 10 1 2 Undersökning pågår Industriområden GUSUM 5:260 1 I drift. Metallsmältverk.

Industriområden 1 etallsmältverk mm.

tredning pågår.

GUSUM 6:14 GUSUM 6:156

1 M

U

Industriområden SVARVEN 2 1 2 Läckage av trikloretylen un der betongplat

‐ ta på 1980‐

av‐

talet. Trikloretylen nu vecklat.

Industriområden GARVAREN 1 Garveri ca. 1860‐1960.

Industriområden SKAVAREN 4 Skrotverksamhet

* Metodik för Inven orenad de

tering av För e Områ n.

(25)

ilaga 1: Miljöbedömning

iljöbedömning

nligt miljöbalken (6 kap 11‐18§§) ska en miljöbedömning genomföras vid upprättande av planer eller pro‐

nomförandet av mål i en avfallsplan kan ha kortsiktiga‐ och långstík‐

as en översiktlig miljöbedömning av de effekter som målen medför amt vilka effekter icke genomförda mål skulle ha. Det görs också en bedömning huruvida Valdemarsviks ommuns mål bidrar till att de regionala och nationella målen nås.

ara

• Den kommunala avfallshanteringen skall vara miljö‐ och kostnadseffektiv

ollalternativ – miljöpåverkan om planen inte genomförs

sprids i hushållsavfallet.

• Att mindre avfall återanvänds och återvinns, vilket innebär en större miljöbelastning.

• Att material inte tas tillvara som energi. Alternativa energialternativ kan påverka miljön mer.

t och påverkar miljön på ett negativt sätt.

okala mål kopplade till nationella och regionala miljömål

. t de regiona‐

vfallsplanens miljöpåverkan

om är satta för kommunen genomförs minskar

B

M E

gram som kan ha en miljöpåverkan. Ge tiga effekter på miljön. Därför redovis s

k

Sammanfattning av planens innehåll

Under perioden 2011‐2017 ska kommunen arbeta med följande punkter:

• Avfallets mängd och farlighet ska minskas med hjälp av förebyggande metoder

• Resurser i form av material och energi i avfallet skall tas tillv

N

Om de uppsatta målen inte genomförs betyder det att:

• Avfallsmängderna inte minskar utan eventuellt ökar och att farliga ämnen

• Att den kommunala avfallshanteringen blir dyr i drif

L

De lokala målen för Valdemarsviks kommun är formulerade med de nationella och de regionala i åtanke Målet att minska avfallets mängd och farlighet finns i både bland de nationella miljömålen sam

la, likaså målet om resurshushållning.

A

Inga negativa miljöeffekter kan hittas. Genom att de mål s

risken för att avfallsplanen kan komma att få en negativ miljöpåverkan.

(26)

ilaga 2: Avfallsmängder

abell 4: Insamlade mängder hushållsavfall och därmed jämförligt avfall

B

T

Avfallstyp Mängd (ton) 2010

Kärl‐ och säckavfall inklusive brännbart grovav‐

ll

2 336 fa

Trädgårsavfall och utsorterat träavfall 1 384

Deponi och gips 191

Metallskrot 247

Farligt avfall 67

Latrin 428 kärl

Urin 25 abonnenter

Slam från enskilda avloppsanläggningar 4 300 m³

Tabell 5: Insamlade mängder avfall med producentansvar

Avfall som omfattas av producentansvar* Mängd (ton) 2010

Elavfall 60

Kyl och frys möbler samt övriga vitvaror 62

Däck 27

Glasförpackningar 67

Pappersförpackningar 45

Metallförpackningar 8

Plastförpackningar 12

Tidningar 151

*Källor: FTI AB, Svensk däckåtervinning, Elkretsen AB