Vår slutsats är att flickorna och pojkarna upplever teknik som ett positivt och intressant område. Vi anser att det har sin grund i vår positiva inställning samt vår övertygelse att den rådande synen på flickor och pojkar i dagens samhälle måste förändras. Faktum är att flickorna tar på sig rollen som fostrare åt pojkarna och de uppfattas av pojkarna som bestraffare och lärarens förlängda arm. Även i den kunskapsmässiga undervisningen hjälper flickorna till, genom att tänka i lärarens tankebanor. Genom vår medvetna undervisning har vi inte behövt flickorna för att komma tillbaka till ämnet och styra kursen rätt. Vi anser att resultatet visar att både flickorna och pojkarna har utvecklats samt tillägnat sig kunskaper inom teknik oberoende av deras könstillhörighet.
Vi anser att det goda resultatet grundar sig i att utvecklingsarbetet genomfördes medan både flickornas och pojkarnas inlärningsfönster stod öppna samt att de behandlades fördomsfritt på ett likvärdigt sätt. Flickorna och pojkarna var vid tidpunkten för utvecklingsarbetet, i skolan på lika villkor.
Vi anser att vår undervisning bidragit till att flickornas självförtroende ökat samt att de vågade stå för sina åsikter. Till följd av detta kan man ur resultatet utläsa en stor intresseökning till teknik hos flickorna. Det är viktigt att poängtera att vår undervisning inte försämrade pojkarnas villkor, vilket man tydligt kan utläsa i resultatet. Anledningen till att pojkarnas intresse till teknik inte ökade lika markant som flickornas anser vi beror på att pojkarna mött tekniken på ett naturligt sätt i sin lek och på sin fritid.
Människan bär inom sig egenskaper som anses maskulina och feminina. Flickorna och pojkarna har båda dessa egenskaper. Hos flickorna tonas det maskulina ned och hos pojkarna det feminina genom samhällets värderingar, vår uppfostran i ett traditionellt föräldraskap samt genom 12 år i skolan. Detta hindrar flickor och pojkar att ge sig in på nya livsområden och undertrycker därmed delar av deras personlighet. Vi anser därför att skolan måste medverka till att bryta de traditionella könsmönster som råder så att flickor och pojkar erbjuds samma förutsättningar inför framtiden.
Vårt mål var att ge flickorna och pojkarna en öppen och rättvis bild av teknik så att de själva kunde ta ställning till om teknik var fascinerande och användbart för den enskilde individen.
Detta är ett mål vi anser oss ha uppnått med stöd av resultatet.
REFERENSER
Andersson, B. (1989). Grundskolans naturvetenskap. Skolöverstyrelsen &
Utbildningsförlaget. ISBN 91-47-03118-2
Backman, J. (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-00417-6 Berner, B. (1982). Kvinnor, kunskap och makt i teknikens värld. Kvinnovetenskaplig tidskrift.
Nr 3, sid. 25-39. ISSN 0348-8365
Dahlström, E. (1970) Intervju - och enkätteknik. Stockholm: Natur & Kultur ISSN 99-0111068-8
Forsberg, U. & Holmlund, K. (1990) Kreativ teknik. Lund. Studentlitteratur.
ISBN 91-44-30571-0
Ginner, T. & Mattson, G. (1996) Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
ISBN 91-44-48201-9
Holme, I M. & Solvang, B K. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-00211-4
Jerlang, E. (Red). (1992) Utvecklingspsykologiska teorier. Arlöv: Almqvist & Wiksell ISBN 91-21-11324-6
Levander, S. (1994) Biologiska skillnader i intelligens mellan könen förstärks i den svenska skolan. I: Heister, C. (Red.). (1993). Visst är vi olika. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Mattsson, G. (2002) Teknik i ting och tanke. Göteborgs universitet. ISSN 1404-062X Nationalencyklopedin (2003)
Nordkvist, H. & Powell, D (1997) Försök med teknik. Stockholm: Liber AB..
ISBN 91-21-14780-9
Nyberg, R. (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar, med stöd av IT och Internet. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-01000-1
Patel, R. & Davidsson, B. (1994) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
ISBN 91-44-30952-X
Riis, U. (1990) Flickor och teknik. Linköpings universitet. ISBN 91-7870-651-3
Skogh I-B (2001) Teknikens värld- flickors värld. Lärarhögskolan i Stockholm. Stockholm:
HLS förlag. ISBN: 91-7656-506-8
Staberg, E-M. (1992) Olika världar skilda värderingar. Umeå universitets tryckeri. ISBN 91-7174-703-6
Trost, J. (1997) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur ISBN 91-44-00374-9 Tryckeri Balder AB (1994) Stockholm. Bildning och kunskap. Skolverket.
ISBN 91-88372-80-4
Utbildningsdepartementet. (1994) Lpo 94 samt kursplanen i teknik. Stockholm:
Utbildningsdepartementet
Utbildningsdepartementet. (1994) Läroplaner för obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet
LITTERATURTIPS
Doverborg D & Pramling I (2000) Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer.
Stockholm: Liber. ISBN 91-47-04958-5
Edström U (1986) Från flinta till chip. Göteborg: Esselte studium/Akademiförlaget.
ISBN 91-24-16183-7
Edvall K (1999) Gnistor 2. Stockholm: Tekniska museet. ISBN 91-7616-007-6 Sundin B (1991) Den kupade handen. Stockholm: Carsson. ISBN 91-7798-443-9
Enkät
1. Är du Flicka ٱ Pojke ٱ 2. Vad tycker du om skolans ämnen?
Ämne Roligt Tråkigt Vet ej
matte musik teknik bild slöjd svenska idrott so/samhällskunskap
engelska
3. Finns det några ämnen som du vill ha mera av i skolan, i så fall vilka?
matte ٱ musik ٱ teknik ٱ bild ٱ slöjd ٱ svenska ٱ Idrott ٱ so/samhällskunskap ٱ engelska ٱ
4a. När du inte är i skolan, har du då någon nytta av det du lärt dig i skolan?
Ja ٱ Nej ٱ Annat ٱ
4b. Förklara ditt svar på 4a.
5. Vilket sätt är roligast att arbeta på i skolan?
I grupp ٱ själv ٱ både själv och i grupp ٱ 6. Hur vill du arbeta i skolan?
Läsa i egen bok ٱ Experimentera ٱ Skriva i egen bok ٱ Forska ٱ
Räkna i matteboken ٱ Bygga och tillverka ٱ
Annat ٱ
7. Under skoldagen, börjar du arbeta själv eller väntar du på att fröken säger till att du ska börja?
Väntar på fröken ٱ Börjar själv ٱ Vet ej ٱ 8. Vilket är ditt drömjobb?
9. Vad behöver du kunna då?
matte ٱ musik ٱ teknik ٱ bild ٱ slöjd ٱ svenska ٱ Idrott ٱ so/samhällskunskap ٱ engelska ٱ Annat ٱ_________________
10a. Har dessa något gemensamt?
Ja ٱ Nej ٱ 10b. Förklara ditt svar.
Vi tittar på hus
Vi tittar på skolgården
Skolgården 1. Vad har skolgården för form?
(fyrkantig, avlång, rund…) 2. Vilka redskap finns?
(gungor, basketkorgar, fotbollsmål…) 3. Vilken natur finns?
(träd, gräs, stenar, asfalt…) 4. Hur känns skolgården?
(vänlig, glad, modern, tråkig, hård, enkel, lugn…)
5. Vilken del av skolgården tycker du bäst om?
6. Vilken del av skolgården tycker du är mindre bra?
7. Vilka färger har skolgården?
(varma, kalla, samma…)
8. Hur ser cykelparkeringen ut?
9. Hur ser skolgården ut?
(platt, kullig, sned, ojämn…) 10. Finns det sol och skugga?
11. Var finns det belysning?
12. Annat
Diskussionsfrågor till frågeformulären
Vi tittar på hus
¾ Varför är skolan vänd åt det här hållet?
¾ Varför har man valt detta material på huset, varför inte i glas, det är kanske vackrare?
¾ Varför har man byggt huset så här, varför är det inte runt?
¾ Varför är det fönster, behövs det några, hur skulle du sätta fönsterna?
¾ Varför ser taket ut som det gör? Platt eller spetsigt?
¾ Varför finns det så många dörrar, varför ser de ut som de gör?
¾ Varför har man valt detta läge på skolan?
Vi tittar på skolgården
¾ Varför har skolgården den här formen?
¾ Varför finns det inga andra redskap än dessa, tycker du att det fattas någonting?
¾ Räcker det med de träd som finns, hur skulle du vilja att det såg ut?
¾ Varför är lamporna placerade här?
¾ Varför står alla cyklar på samma plats?
¾ Varför finns det staket runt skolan?
¾ Vore det inte bättre med ett äventyrsbad, eller hur skulle du vilja ha det?
¾ Vilka färger skulle du vilja ha?
¾ Varför finns det inga djur i skolan?
Mindmap
Linjal Stövlar Lampa Telefon
Dator Bro Bil
Sudd Kläder Skola Hus
Bil Lastbil Penna
Soffa Skruv Kudde Hårspänne
Sko Symaskin Tvättmaskin
Rymdraket Såg
Visp Gaffel/kniv
Spik Hammare Såg Diskmaskin
Hundkoppel Leksaker Bok
Tavla
Flygplan Robot Rymdskepp Hopprep
Basketboll Skottkärra Väg Snöre
Båt Diskett Spel Spegel
TEKNIK
behov
Diskussionsfrågor till mindmap
¾ Varför har vi en skolbyggnad, varför sitter vi inte ute?
¾ Varför har vi en skolgård?
¾ Behöver vi pennor och sudd? Varför då?
¾ Hur kommer det sig att vi har lampor?
¾ Promenerar du till skolan? Varför/Varför inte?
¾ Vi vill inte frysa, vad gör vi då?
¾ Vi vill inte bli blöta när vi går över ån, vad gör vi?
¾ Vi vill kommunicera, kontakta, tala med någon långt bort, vad gör vi?
¾ Vi vill leka, och spela vad gör vi?
¾ Finns det något annat som vi behöver?
Teknikbilder
Byggprojekt
Elevernas drömyrken
FLICKOR
Enkät 1 Enkät 2
Yrke Antal Yrke Antal
Innebandyproffs 5 Lärare 7
Fotbollsproffs 4 Veterinär 6
Artist/popstjärna 4 Teknikens hus 5
Veterinär 4 Läkare 5
Skådespelare 3 Forskare 4
Basketproffs 2 Arbeta på Esrange 3
Polis/kriminalare 2 Uppfinnare 3
Butiksbiträde 2 Kriminalare 2
Advokat 1 Fotbollsproffs 2
Barnläkare 1 Chef 2
Konstnär 1 Snickare 2
Snickare 1 Artist/popstjärna 1
Lärare 1 Konstnär 1
Forskare 1 Affärsbiträde 1
Delfinskötare 1
Totalt antal svar: 33 Totalt antal svar: 44
POJKAR
Enkät 1 Enkät 2
Yrke Antal Yrke Antal
Fotbollsproffs 4 Snickare 5
Innebandyproffs 3 Forskare 5
Polis/kriminalare 3 Arbeta på Esrange 4
Crossförare 2 Teknikens hus 3
Fotbollsdomare 1 Fotbollsproffs 2
Snickare 1 Hockeyproffs 1
Flyttgubbe 1 Pilot 1
Lärare 1 Soldat 1
Forskare 1 Bilmekaniker 1
Installera larm 1 Installera larm 1 Totalt antal svar: 25 Totalt antal svar: 38