MÄN  OCH  KVINNOR  PÅ  FÖRSTA  UPPSLAGET

I nedanstående tabeller redovisas hur rapporteringen skilde sig mellan herr- och damidrott på Sportbladets första uppslag under 2016.

7.2.1  FÖREKOMMANDE  ARTIKLAR  OM  HERR-­‐  OCH  DAMIDROTT  

Nedanstående tabell visar hur stor andel av artiklarna som behandlade herr- respektive damidrott och hur många artiklar som innehöll antingen båda eller inget av könen.

HERRIDROTT 554

DAMIDROTT 139

BÅDA 31

INGEN 4

N=728

Resultatet visar att herridrott dominerade innehållet på första uppslaget under perioden.

Sammanlagt fick herridrotten 76 procent av det totala artikelantalet, damidrotten gavs 19 procent och båda eller inget kön utgjorde resterande 5 procent.

Tabell 6: Fördelning mellan sporter och kön

Nedanstående tabell visar hur många artiklar som skrevs om herr- och damidrott och även i vilka sporter respektive kön förekom.

HERR DAM BÅDA INGET TOTALT

FOTBOLL 330 29 3 0 362

ISHOCKEY 139 0 0 0 139

SKIDSPORT 16 32 16 1 65

HANDBOLL 35 17 0 0 52

FRIIDROTT 0 24 4 1 29

SIMNING 0 15 1 0 16

GOLF 7 0 0 0 7

SNÖSKOTER OCH MOTORCYKEL

6 0 0 0 6

TENNIS 0 2 0 0 2

SKYTTESPORT 2 0 0 0 2

ÖVRIGA 19 20 7 2 48

TOTALT 554 139 31 4 728

N=728

Resultatet visar att män tilldelades en klart större mängd artiklar inom idrotterna fotboll och ishockey med sammanlagt 330 respektive 139 artiklar. I fotbollsrapporteringens fall

fokuserade endast 29 artiklar, knappt 8 procent av artiklarna, på kvinnor. Herrfotboll å sin sida fick 91 procent av det sammanlagda fotbollsutrymmet. Det kan även konstateras att samtliga artiklar om ishockey handlade om manligt utövande. Även inom idrotterna handboll,

golf, snöskoter och motorcykel samt skyttesport skrevs det mer om manligt idrottsutövande än kvinnligt.

När det gäller skidsport, friidrott, simning och tennis rapporterades det mer om kvinnligt utövande än manligt. I främst friidrott och simning sticker siffrorna ut. Totalt 83 procent av friidrottsartiklarna berörde damidrottare och motsvarande andel artiklar om simning var 94 procent. Inom dessa idrotter förekom herridrottare aldrig ensamma utan fick endast utrymme när båda kön behandlades i artiklarna.

Tabell 7: Fördelning mellan kön och idrottsutövande på landslagsnivå

Nedanstående tabell visar andelen artiklar som behandlade idrottare som tävlade för sitt land och hur fördelningen mellan herr- respektive damidrott såg ut.

LANDSLAG EJ LANDSLAG

EJ

TILLÄMPBART

TOTALT

HERR 212 335 7 554

DAM 102 33 4 139

BÅDA 18 12 1 31

INGET 0 1 3 4

TOTALT 332 381 15 728

N=728

Resultatet visar att sammanlagt 38 procent av herridrottens totala artikelmängd handlade om landslagsrapportering i kontrast till rapporteringen om damidrott där 73 procent av det totala artikelantalet behandlade representation av land.

Tabell 8: Fördelning mellan kön och artikelformer

Nedanstående tabell visar vilka artikelformer som förekom för herridrott respektive damidrott.

MED RESULTAT

UTAN RESULTAT

KRÖNIKA REPORTAGE TOTALT

HERRIDROTT 162 186 187 19 554

DAMIDROTT 29 66 34 10 139

BÅDA 1 16 12 2 31

INGEN 0 0 1 3 4

TOTALT 192 268 234 34 728

N=728

Resultatet visar att artiklar med koppling till tävlingsresultat utgjorde 29 procent av de undersökta artiklarna för herridrott och motsvarande andel för damidrott var 21 procent. 34 procent av artiklarna om herridrott kunde kopplas till nyhetsartiklar utan tävlingsresultat respektive 47 procent för damidrotten. Inom artikelformen krönikor framgick det att männen fick en klart större mängd med 34 procent av dess sammanlagda artikelantal till skillnad från damidrottens där motsvarande andel var 24 procent. Av artiklarna om damidrott utgjorde reportageformen 7 procent, mer än dubbelt så mycket som den motsvarande andelen för herridrott på 3 procent.

7.2.2  ANALYS  –  HERR-­‐  OCH  DAMIDROTT  PÅ  FÖRSTA  UPPSLAGET

Frågeställning: Hur ser fördelningen ut mellan herr- och damidrott på Sportbladets första uppslag?

Nyheter om herridrott har stort nyhetsvärde, vilket tidigare forskning visar då herridrotten dominerat utrymmet i svensk sportpress genom åren. Resultatet i denna studie visar att drygt tre av fyra artiklar handlade om herridrott samtidigt som en knapp femtedel av artiklarna behandlade damidrott. Artiklar där båda eller inget specifikt kön förekom uppgick till 5 procent.

Som en konsekvens av den historiskt ojämna fördelningen, vilken tycks bestå, har

sportjournalistiken på många vis utvecklats till en mansdominerad bransch där såväl utövare som publik till stor del består av män (Abalo et al., 2004). Mindre grupper har fått svårt att hävda sig på sportsidorna då de oftast gestaltas utifrån de dominerande gruppernas premisser (Coakley, 2015).

Ulf Wallin (1998) talar om att kvinnor tar allt mer plats inom sportjournalistiken men det kan konstateras att utvecklingen mot en mer balanserad mängd utrymme för manliga och

kvinnliga idrottare går i långsam takt. Att det även historiskt sett rapporterats mer om män i samband med idrottsutövande har medfört att herridrottens status inom sportjournalistiken vuxit sig starkare och att männens prestationer därför prioriteras framför kvinnornas. Sport och manlighet har länge varit synonyma med varandra och nyheter med manligt fokus har präglat innehållet i sportjournalistiken genom åren (Dahlén, 2008). Ulf Wallins (1998) studie visar hur stor dominans det rört sig om. I hans undersökning utgjorde artiklar om damidrott endast 13 procent jämfört med andelen artiklar om herridrott som uppgick till 72 procent.

En hegemonisk maskulinitet har skapats inom sportjournalistiken och den tycks leva vidare då utrymmet för damidrott på sportsidorna fortsatt marginaliseras. Andelen artiklar om damidrott uppgick i denna studie till 19 procent. På samma sätt som att en del idrotter har svårt att konkurrera med de etablerade, vilket framgick av föregående analysavsnitt, var situationen snarlik när det gäller fördelningen mellan män och kvinnor på Sportbladets första uppslag.

Utifrån resultatet i denna undersökning kan det konstateras att kvinnor och män gestaltas på olika sätt på Sportbladets första uppslag. Kvinnor antas ägna sig åt idrott i individuell form snarare än lagidrotter och motsatt förhållande gäller för män enligt Brookes (2002) som beskriver att män ägnar sig åt lagidrotter med mer fysisk kontakt i större utsträckning än kvinnor. Det har i föregående avsnitt fastställts att det skrevs en större andel artiklar om lagidrotter och särskilt fotboll, ishockey och handboll i jämförelse med individuell idrott. I dessa tre sporter var dessutom män överrepresenterade och sporterna där kvinnor förekom vid fler tillfällen än sina manliga kollegor var skidsport, friidrott och simning vilka betecknas som individuella sporter då tävlandet oftast sker i ensamt i specifika grenar.

Att gestaltningen skiljer sig mellan män och kvinnor syns också när det gäller rapportering om landslag. Gee och Leberman (2011) belyser faktumet att kvinnor generellt behöver

annan ledande position i en tidning. Med det i åtanke fann vi att kvinnor oftast förekom på Sportbladets första uppslag då de representerade sina länder, vilket får antas vara

idrottsutövande på en högre nivå än att inte representera sitt land. Motsvarande fördelning för de manliga idrottsutövare var betydligt jämnare och därmed kan en slutsats dras kring att kvinnors prestationer behöver vara av större dignitet än männens dels för att uppmärksammas av medierna och dels för att placeras på första uppslaget. År 2016 genomfördes två

Europamästerskap i handboll, ett för herrar som tog plats i Polen och ett för damer som tog plats på svensk mark. Men trots vikten av närhet när det gäller nyhetsvärdering, vilket Ghersetti (2012) och Hvitfelt (1985) belyser, visar resultatet i denna studie att herrhandboll förekom mer frekvent än damhandboll. Även här gör den hegemoniska ställningen inom sportjournalistiken sig påmind.