Nyhetsvärdering på första uppslaget
– En kvantitativ innehållsanalys av Sportbladets mest prioriterade nyheter –
Joel Engström Jesper Åström
Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidat 2017
Luleå tekniska universitet
Institutionen för konst, kommunikation och lärande
ABSTRACT
Author: Joel Engström and Jesper Åström Title: News values on the leading pages Location: Lulea University of Technology Language: Swedish
Number of pages: 41
The purpose of this study is to illustrate how the Swedish newspaper Sportbladet constructs their two leading pages in order to determine which are the most prioritized news and thereby reach an understanding regarding what is neglected. Framing studies, gender studies as well as studies of news values provides the theoretical underpinnings. The study is based on a quantitative content analysis and the empirical material is comprised of 728 articles. The aim is also to present a bigger picture of how the newspaper values its content and what kind of material is placed on the leading pages. The study found that football was the dominant sport followed by ice hockey and the primary focus was mens sports. In addition to this the sports mainly took place on Swedish soil with Swedish athletes involved.
Keywords: News values, gender studies, sports journalism, Swedish press, Sportbladet,
sports
SAMMANFATTNING
Författare: Joel Engström och Jesper Åström Titel: Nyhetsvärdering på första uppslaget Plats: Luleå Tekniska Universitet
Språk: Svenska Antal sidor: 41
Avsikten med denna undersökning är att ta reda på vilka nyheter som prioriteras högst inom svensk sportjournalistik. I det syftet undersöks vilket journalistiskt material som förekommer på det första uppslaget i Sveriges största sportbilaga Sportbladet för att därigenom se vad som åsidosätts. Studiens teoretiska ramverk utgörs av gestaltningsteori, genusteori och
nyhetsvärderingsteori. Studien är en kvantitativ innehållsanalys och analysen görs med hjälp av ett kodschema med tillhörande variabler. Med målsättningen att redogöra för en
helhetsbild av hur tidningen värderar nyheter och i förlängningen placerar dessa på första uppslaget studeras Sportbladets tryckta upplaga under 2016. Studiens empiri består av 728 studerade artiklar fördelade på 359 uppslag. Efter att undersökningen genomförts drogs slutsatserna att fotboll var den dominerande sporten följt av ishockey, att nyheter om herridrott prioriterades högre än nyheter om damidrott och att merparten av rapporteringen handlade om idrott som utövades på svensk mark då svenskar var involverade.
Nyckelord: Nyhetsvärdering, genus, sportjournalistik, svensk press, Sportbladet, idrott
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... 3
1.1 AFTONBLADET OCH SPORTBLADET ... 4
1.2 TIDNINGENS FÖRSTA UPPSLAG ... 4
2 BAKGRUND ... 5
2.1 SPORTJOURNALISTIKENS FRAMVÄXT I SVERIGE ... 5
2.2 POPULÄRA SPORTER ... 5
3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7
4 TIDIGARE FORSKNING ... 7
4.1 GENUS OCH SPORTJOURNALISTIK ... 7
4.1.1 OLIKA VILLKOR FÖR MÄN OCH KVINNOR ... 8
4.2 VAD SOM VÄLJS UT OCH VAD VI LÄSER OM ... 9
4.2.1 PERSONORIENTERING ... 9
4.2.2 DOMINERANDE IDROTTER ... 10
4.2.3 ELITCENTRERING ... 10
4.2.4 ARTIKELFORMER ... 11
5 TEORI ... 11
5.1 GESTALTNINGSTEORIN ... 11
5.2 GENUS OCH HEGEMONI ... 13
5.3 NYHETSVÄRDERINGSTEORIN ... 14
6 METOD OCH MATERIAL ... 16
6.1 KVANTITATIV INNEHÅLLSANALYS ... 17
6.2 METODFRÅGOR TILL MATERIALET ... 17
6.3 MATERIAL OCH URVAL ... 18
6.3.1 BORTFALL ... 18
6.4 AVGRÄNSNING ... 18
6.5 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 19
6.6 METODPROBLEM ... 20
6.7 VALIDITET OCH RELIABILITET ... 20
7 RESULTAT OCH ANALYS ... 21
7.1 NYHETER PÅ FÖRSTA UPPSLAGET ... 22
7.1.1 FÖREKOMMANDE SPORTER ... 22
7.1.2 ELITIDROTT OCH REPRESENTATION AV LAND ... 24
7.1.3 ANALYS – NYHETER PÅ FÖRSTA UPPSLAGET ... 25
7.2 MÄN OCH KVINNOR PÅ FÖRSTA UPPSLAGET ... 27
7.2.1 FÖREKOMMANDE ARTIKLAR OM HERR-‐ OCH DAMIDROTT ... 27
7.2.2 ANALYS – HERR-‐ OCH DAMIDROTT PÅ FÖRSTA UPPSLAGET ... 30
7.3 SPORTERNAS GEOGRAFISKA PLATS ... 32
7.3.1 GEOGRAFISK REPRESENTATION PÅ FÖRSTA UPPSLAGET ... 32
7.3.2 ANALYS -‐ SPORTERNAS GEOGRAFI ... 36
8 DISKUSSION ... 37
8.1 FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA FORSKNING ... 40
9 LITTERATURFÖRTECKNING ... 41
ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 43
BILAGA 1
1 INLEDNING
I detta kapitel ges en introduktion till ämnet sportjournalistik och en redogörelse för sportbilagan Sportbladets uppstart samt information om det första uppslaget i en tidning.
Idrott är en stor del av många människors vardag och den har en central betydelse för dagens samhällsliv såväl kulturellt, ekonomiskt som ideologiskt (Dahlén, 2008). Mediebevakningen av idrott har blivit allt mer omfattande och utgör en stor och viktig del av mediernas utbud (Abalo, Danielsson, Olsson & Viscovi, 2004). Idrotten lockar till sig en större publik och ett större intresse genom mediebevakningen samtidigt som mediernas läsarantal ökar vid rapportering av populära evenemang. De båda samspelar således med varandra och det finns bland annat ekonomiska fördelar för båda parter (Abalo et al., 2004).
Samspelet och beroendeställningen av varandra har lett till att en särskild typ av
medierapportering blivit normativ. De redan dominanta och etablerade är också de som får synas mest och forskning visar att mindre grupper har fått svårt att hävda sig inom
sportjournalistiken då den oftast sker på de större och dominerande gruppernas villkor (Coakley, 2015). Detta har medfört att sportjournalistiken på många vis blivit en
mansdominerad bransch där såväl utövare som journalister och publik i hög grad består av män (Abalo, et al., 2004). Vidare har detta renderat i att de dominanta föreningarna och sporterna tilldelas mer utrymme samtidigt som de mindre negligeras (Coakley, 2015).
Av den anledningen undersöker vi i denna studie om ovanstående går att applicera på sportjournalistik inom svensk press idag. I denna studie ämnar vi presentera olika mönster som framkommer inom dagens sportjournalistik och vilka ämnen som förekommer mest, för att därigenom även kunna se vad som åsidosätts. Undersökningen genomförs för att få klarhet i vad läsare får ta del av och vad som försummas i de journalistiska texterna som prioriteras högst på det första uppslaget i Sveriges mest lästa sportbilaga, Sportbladet.
Det har gjorts åtskilliga studier kring hur nyheter värderas inom journalistiken och bland
dessa avhandlas tidningarnas förstasidor och dess innehåll i sin helhet. I denna studie görs
istället ett nedslag i vilka nyheter som värderas högst enbart på det första uppslaget. Ett tecken
på en god inomvetenskaplig relevans är att det finns en lucka inom forskningsområdet som
studeras (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2012).
1.1 AFTONBLADET OCH SPORTBLADET
Aftonbladet fick en stark ställning bland de idrottsintresserade tidningsläsarna i Sverige redan år 1936 när tidningen bevakade OS i Berlin (Wallin, 1998). Det dröjde dock ända till den åttonde maj år 2000 innan den första upplagan av Aftonbladets egen sportbilaga vid namn Sportbladet lanserades. Dessförinnan hade sportsidorna varit integrerade i huvudtidningen, men i samband med att sportintresset ökade kraftigt hos den svenska befolkningen infördes en separat bilaga (Salomonsson, 2000). Enligt Aftonbladets officiella statistik nådde tidningen närmare 3 500 000 läsare dagligen i september 2016 inräknat tidning, webbsajt samt mobilsajt (Rogberg, 2016).
I oktober 2016 publicerades Orvestos årliga medieundersökning där det framkom att
Aftonbladet med tillhörande sportbilaga hade en tryckt upplaga på 569 000 exemplar, vilket gjorde tidningen till den mest lästa kvällstidningen i landet och den näst mest lästa
papperstidningen av samtliga efter gratistidningen Metro. Undersökningen kunde även fastslå att Aftonbladet var populärast bland samtliga tidningar i landet på digitala medier. Siffran för enbart Sportbladets pappersbilaga uppgick till 358 000 lästa bilagor i veckan, vilket innebar att Sportbladet var landets mest lästa sportbilaga (Kantarsifo, 2016).
1.2 TIDNINGENS FÖRSTA UPPSLAG
Det första uppslaget i en tidning avser de två inledande nyhetssidorna, vad gäller Sportbladet
vanligtvis sida två och tre i de fall reklam inte förekommer. Bengt Johansson (2008) skriver
att de hårda och viktiga nyheterna kommer på de första nyhetssidorna. Journalister skriver
ofta likt en inverterad pyramid med den mest relevanta informationen i början av artikeln för
att därefter kunna korta av mot slutet om det skulle råda ont om utrymme i tidningen. På
liknande vis fungerar det med tidningarnas olika sektioner. Framvagnen innehåller den mest
relevanta informationen och artiklarna tenderar att uppfattas som mindre viktiga desto längre
in i tidningen man kommer. Nyheter sorteras efter dess nyhetsvärde och artiklar med ett lägre
nyhetsvärde placeras ofta längre in i tidningen (Rothstein, 2007). Med andra ord ges på första
uppslaget utrymme till de mest prioriterade artiklarna och det är på dessa sidor de viktigaste
nyheterna placeras.
2 BAKGRUND
I detta kapitel redogörs för en historisk överblick av sportjournalistiken, hur den vuxit och fått en allt mer framträdande roll och vilka sporter som hade flest antal aktiva utövare i Sverige under 2016.
2.1 SPORTJOURNALISTIKENS FRAMVÄXT I SVERIGE
Tävlingsidrotten fick sitt genombrott i svensk press under 1880-talet. Idrotterna som tilldelades störst utrymme i tidningsspalterna var skyttesport, gymnastik, segling, hästsport och simning - samtliga med förankring i de övre samhällsskikten. Då kretsade den mediala bevakningen av idrottsevenemang främst kring det sociala liv som arrangemangen medförde vid sidan av tävlingsmomentet, som ofta hamnade i skymundan (Dahlén, 2008).
I början av 1900-talet ändrades framtoningen av sportrapporteringen. Under denna period blev det allt vanligare att tidningar anställde reportrar som hade bevakning av idrott som huvudsaklig arbetsuppgift. Konkurrensen hårdnade bland landets dagstidningar och det ansågs inte längre tillräckligt att skicka ut allmänreportrar utan särskild kunskap om vad som skedde på idrottsplatserna. Flertalet idrottstidningar växte fram och en av de mer
betydelsefulla var Nordiskt Idrottslif, som utkom mellan år 1900 och 1920. Tidningen hade en mer tävlingsinriktad profil än dess föregångare och artiklarna handlade mestadels om folkliga idrotter som fotboll, friidrott och skidor. Dagens Nyheter gjorde år 1920 en satsning på denna form av journalistik då de lanserade Sveriges första dagliga sportsida och senare samma år följde Stockholms-Tidningen efter (Dahlén, 2008). Bland övriga tidningsaktörer sågs Idrottsbladet som en modern tidning för sin tid och hade år 1930 en upplaga på 30 000 exemplar. På sikt började dock försäljningen av lösnummer att minska och med starten av exempelvis tabloidtidningen Expressen på 1940-talet möttes Idrottsbladet av tuff konkurrens (Dahlén, 2008). Sedan dess har mediebevakningen av idrottsevenemang blivit allt mer omfattande och spelar idag en mer framträdande roll i svensk press.
2.2 POPULÄRA SPORTER
Riksidrottsförbundet publicerar årligen en kartläggning över idrottsverksamheten i Sverige
där statistik tas fram om samtliga idrotter som är anslutna till förbundet. Riksidrottsförbundet
består av 71 olika specialidrottsförbund där exempelvis Svenska fotbollförbundet och
Svenska ishockeyförbundet finns representerade. Statistiken redovisar antalet medlemmar i respektive förbund och även hur fördelningen mellan män och kvinnor ser ut. Antalet medlemmar mellan 6 och 80 år var 3 211 000 år 2016, fördelade på 53 procent män och 47 procent kvinnor (Riksidrottsförbundet, 2016).
För denna studies vidkommande har de specialidrottsförbund med flest antal aktiva utövare inkluderats. En avgränsning har gjorts och av de 71 förbunden redovisas de 15 med flest medlemmar i listan nedan. Att vara aktiv i idrott innebär att man deltagit minst en gång per år i någon av föreningens aktiviteter. En person kan vara medlem i flera specialidrottsförbund (Riksidrottsförbundet, 2016).
I listan har kategorierna “korpen” samt “skolidrott” sorterats bort. Dessa innehade position fem respektive elva på Riksidrottsförbundets lista. Kategorierna sorterades bort då dessa inte kan sägas innehålla specifika sporter utan snarare täcker flera av de som redan finns på listan:
1. Fotboll (501 372 medlemmar) 2. Golf (470 948 medlemmar) 3. Friidrott (381 963 medlemmar) 4. Gymnastik (173 569 medlemmar) 5. Ridsport (160 300 medlemmar) 6. Simning (150 345 medlemmar) 7. Innebandy (133 081 medlemmar) 8. Ishockey (115 073 medlemmar) 9. Skidor (113 439 medlemmar) 10. Tennis (96 025 medlemmar) 11. Skyttesport (92 686 medlemmar) 12. Handboll (87 544 medlemmar)
13. Motorcykel och snöskoter (81 148 medlemmar) 14. Basketboll (78 878 medlemmar)
15. Orientering (78 225 medlemmar)
3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Studiens syfte är att undersöka vilka nyheter som ges utrymme i svensk sportjournalistik idag.
Detta görs genom att studera mönster i de journalistiska texter som förekommer och
därigenom går det även att se vad som åsidosätts. För att få klarhet i vilka nyheter Sportbladet prioriterar kommer tidningens första uppslag att studeras närmare. Följande frågeställningar har tagits fram för att uppnå syftet:
– Vilka nyheter ges utrymme på Sportbladets första uppslag?
– Hur ser fördelningen av artiklar ut mellan herr- och damidrott på Sportbladets första uppslag?
– Vilka delar av världen finns representerade på Sportbladets första uppslag?
4 TIDIGARE FORSKNING
I detta avsnitt presenteras relevant tidigare forskning om genus och nyhetsvärdering inom sportjournalistiken.
4.1 GENUS OCH SPORTJOURNALISTIK
Tävlingsidrotten har nästintill alltid varit dominerad av män och inom sportjournalistiken har fördelningen mellan herr- och damidrott länge varit ett av genrens stora diskussionsämnen. Trots att det under senare år skett en viss förändring på den fronten, och att kvinnliga idrottsutövare får allt mer uppmärksamhet i medierna (Wallin, 1998), är det fortsatt de manliga utövarna som sitter i förarsätet vad gäller mediebevakningen. Herridrott bevakas i betydligt större utsträckning än damidrott (Dahlén, 2008).
Medieforskaren Ulf Wallins (1998) studie är en omfattande innehållsanalys med fokus på
sportjournalistikens utveckling mellan år 1895 och 1995. Undersökningen består av 26 000
granskade artiklar fördelade på sju tidningar. Undersökningen visar att sportsidorna under dessa
100 år kraftigt dominerades av män och att andelen artiklar om damidrott uppgick till 13 procent
jämfört med 72 procent om herridrott (Wallin, 1998).
Rolf Haslums avhandling om sportjournalisten Torsten Tegnérs verk mellan år 1930 och 1960, vilken Dahlén (2008) refererar till, visar hur sportjournalister under denna tid åsidosatte kvinnlig idrott. Tegnér fanns på plats vid OS i Amsterdam 1928 och skrev flertalet innehållsrika krönikor för tidningen Idrottsbladet men nämnde exempelvis inte de två svenska kvinnliga deltagarna Inga Gentzel och Ruth Svedberg i sina texter trots att de båda tog prestigefyllda bronsmedaljer i sina respektive grenar. Gentzel och Svedberg blev med det två tidiga exempel på en uteslutning och marginalisering av damidrott i medierna. När Tegnér väl skrev om damidrott gjordes detta i termer som snarare hade fokus på kvinnors utseende och som jämförde dem med den normgivande mannen som måttstock (Dahlén, 2008).
Mediebevakningen präglas i hög grad av förutfattade antaganden om vilka idrottsgrenar som lämpar sig bäst för respektive kön. Detta medför att de sporter som kräver egenskaper som överensstämmer med dominerande definitioner av kvinnlighet och manlighet uppmärksammas mest (Dahlén, 2008). En sida av detta är att kvinnliga idrottare oftare än manliga framställs i relation till deras privat- och familjeliv, samtidigt som manliga idrottare mer ofta än kvinnliga framställs i relation till sina sportsliga prestationer (Brookes, 2002).
4.1.1 OLIKA VILLKOR FÖR MÄN OCH KVINNOR
Medieforskaren Thomas Östbergs undersökning (1992) om sportartiklar i fyra svenska tidningar, närmare bestämt Expressen, Göteborgs-Posten, Arbetet och Dagens Nyheter, mellan åren 1961 och 1991 fokuserar på fördelningen av innehåll mellan damer och herrar. Studien genomfördes under samma period som Ulf Wallins, om än inte samma antal år. Östbergs studie visar att sportartiklar om herrar dominerade innehållet. Samtidigt konstateras att sportartiklar om damer ökade från 0,3 procent till drygt 6 procent från det inledande året av undersökningen fram till det sista (Östberg, 1992).
Kravbilden för att få uppmärksamhet och för att tilldelas utrymme på sportsidorna ser olika ut för
män och kvinnor. Bridget Gees och Sarah Lebermans (2011) studie om fransk sportpress visar att
kvinnor generellt behöver uppfylla fler kriterier inom nyhetsvärderingen än män och att en
tävlingsvinst inte alltid är tillräckligt för kvinnliga idrottare för att ges utrymme i tidningen, även
om vinsten är av samma dignitet som deras manliga kollegor. Att det av kvinnliga idrottare krävs
en prestation som är bättre än mannens belyser även Abalo et al. (2004).
Men att kvinnliga idrottare tar allt mer plats på sportsidorna framgår av Ulf Wallins (1998) forskning när samtliga år som ingår i studien slås ihop. Vid ett nedslag år 1995 uppgick andelen artiklar om damidrott till 21 procent.
4.2 VAD SOM VÄLJS UT OCH VAD VI LÄSER OM
Det material som tillskrivs högst nyhetsvärde i fransk sportpress och som därigenom ofta erhåller plats antingen på en tidnings förstasida eller annan ledande position, som exempelvis första uppslaget, utgörs av kriterier som nationalitet och noterbarhet (Gee & Leberman, 2011). Gees och Lebermans studie om nyhetsvärdering bygger på semistrukturerade intervjuer med
yrkesverksamma sportjournalister i Frankrike med beslutsfattande positioner. En av slutsatserna som dras utifrån respondenternas svar är att exceptionella prestationer av idrottslag eller enskilda idrottsutövare generellt prioriteras högt. Men en sådan prestation anses likväl, enligt forskarnas slutsatser, inte vara tillräckligt för att garantera utrymme på förstasidan eller första uppslaget.
Det framgår även att nationalitet spelar en betydande roll och om idrottslaget eller idrottsutövaren är av franskt ursprung ökar chanserna markant för en framträdande placering i tidningarna.
Noterbarhet är en annan viktig faktor för nyhetsvärderingen, vilket samtliga respondenter i studien poängterar, och kan förklaras med att prestationer mer sannolikt fångar mediernas uppmärksamhet om det handlar om en populär sport eller om en idrottsutövare anses ha en intressant personlighet.
Som exempel nämns i studien den franska rugbyspelaren Sebastien Chabal och att när han ges utrymme i en tidning eller tv-program är det främst för att han uppfyller det sistnämnda kriteriet.
Chabal anses vara en bättre spelare än kollegan Vincent Clerc men är samtidigt en av få spelare som publiken känner igen och därmed har han också ett större nyhetsvärde (Gee & Leberman, 2011).
4.2.1 PERSONORIENTERING
Ulf Wallin (1998) resonerar på liknande vis om fokuseringen på den enskilda idrottsutövaren och
poängterar att personorientering, med andra ord nyheter där personer förekommer och står i
särskilt fokus, generellt anses ha ett stort nyhetsvärde. När det gäller nyhetsvärdering är det av stor
vikt att läsarna kan identifiera sig med huvudpersonerna i artikeln, vilket kan kopplas till Gees och
Lebermans studie (2011) och deras slutsats om nationalitetens betydelse. En händelse kan komma
att prioriteras högt i svenska tidningar även om den inträffar i ett annat land i de fall en svensk
person förekommer (Wallin, 1998) och är inte unikt för Sverige. Detta kan således appliceras på flera håll.
4.2.2 DOMINERANDE IDROTTER
Wallins studie om sportjournalistiken är omfattande och tar även upp vilka sporter som förekom mest i tidningsspalterna. Det framgår att sporterna fotboll, friidrott och ishockey gavs mest utrymme på sportsidorna mellan 1895 och 1995. Vid ett nedslag år 1995 konstateras att fotboll tillsammans med ishockey utgjorde 49 procent av det totala innehållet och fotbollen ensamt stod för 29 procent. Fotbollens dominans till trots redovisar Wallin att det har blivit mer varierat bland sporterna i tidningarnas rapportering genom åren, undantaget Aftonbladet som snarare smalnat av bevakningen till färre sporter (Wallin, 1998).
Thomas Östberg belyser att fotboll var den dominerande sporten, likt Wallin, i de tidningar som ingår i hans undersökning under 1960-talets andra hälft. Närmare 30 procent av artiklarna täckte fotboll samtidigt som enbart 19 procent handlade om den näst mest rapporterade sporten – ishockey (Östberg, 1992). Fotboll ges stort utrymme inte enbart i svensk press utan även i Frankrike. Respondenterna i Gees och Lebermans studie är eniga om att fotboll ses som en synonym för garanterad försäljning av exempelvis lösnummer och bättre tittarsiffror för tv-sändningarna (Gee & Leberman, 2011).
4.2.3 ELITCENTRERING
Även Östberg (1992) lägger stort fokus på hur innehållet fördelas mellan idrottsutövande på elitnivå jämfört med idrottsutövande på lägre nivå. Av sitt empiriska material drar han slutsatsen att rapporteringen om elitidrott var klart vanligast och ökade med omkring 30 procent från det första året av undersökningen fram till det sista, samtidigt som breddidrotten åsidosattes och minskade kraftigt. Liknande resultat presenterar Ulf Wallin (1998) och visar att rapporteringen om elitidrott länge dominerat innehållet på tidningarnas sportsidor och att det skett en ökning genom åren. År 1995 uppgick rapporteringen om elitidrott till 72 procent för herrar jämfört med 12 procent för damer. Wallin kan utifrån studien även slå fast att tidningar i storstäder, däribland Aftonbladet, skrev mest om manlig elitidrott under tidsperioden.
Rapporteringen har dessutom antagit ett mer nationellt och internationellt fokus. Östberg nämner
att andelen innehåll på sportsidorna som rör lokal eller regional idrott sjönk markant under
undersökningsperioden, från 40 procent till under 5 procent. Vad behagar sport som utövas på internationell nivå gick utvecklingen i motsatt riktning och en kraftig ökning kunde ses, främst i Västeuropa (Östberg, 1992).
4.2.4 ARTIKELFORMER
De mest förekommande artikelformerna var enligt Östbergs studie tabeller, tips och resultat.
Dessa erhöll den största delen av utrymmet på sportsidorna följt av notiser som upptog närmare en fjärdedel. Först därefter kom reportage eller referat på omkring 22 procent och övriga nyheter på 16 procent. I botten av de undersökta artikelformerna återfanns intervjuer, krönikor och ledare (Östberg, 1992).
De resultat som framgår av Ulf Wallins och Thomas Östbergs undersökningar påminner om varandra i flera avseenden men Wallins studie visar att artiklar om matcher eller andra tävlingar tog mest plats (Wallin, 1998).
5 TEORI
Detta kapitel redogör för studiens teoretiska ramverk. För att besvara frågeställningarna som presenterades i avsnitt tre utgår studien från ett antal olika teorier och perspektiv. De
teoretiska utgångspunkterna är gestaltningsteorin som fungerar som övergripande teori för hur journalistiskt material gestaltas, genus och hegemoni samt nyhetsvärderingsteorin vilka fungerar som analysteorier. Teorierna har en oerhörd bredd och innefattar mer än vad som redovisas nedan. En avgränsning har således gjorts för att ta upp det som är mest relevant för studiens syfte.
5.1 GESTALTNINGSTEORIN
Gestaltningsteorin handlar i grunden om hur någonting gestaltas. Flertalet studier har gjorts på ämnet och teorin, som översätts till framing på engelska, har kommit att bli en av de mest framträdande inom kommunikationsvetenskapen då den tar upp olika faktorer kring
kommunikationens roll för hur människor förstår sin omvärld. Gestaltningsteorin kan handla
om mediernas innehåll och vilket ordval, vilka källor och perspektiv de använder sig av
(Shehata, 2015).
Robert Entmans (1993) artikel om framing är en av de mer citerade idag och han ger en konkret definition på begreppet. Entman menar att framing bygger på de val som görs för att spegla verkligheten, av exempelvis en journalist, och sedermera vilka händelser som blir mer framstående än andra. Entman talar om gestaltningens fyra huvudsakliga funktioner;
gestaltningarna definierar ett problem innan en eller flera orsaker till problemet framgår.
Därefter uttrycker gestaltningar värderingar, eller moraliska omdömen, för att slutligen ge förslag på potentiella lösningar (Entman, 1993).
To frame is to select some aspects of a perceived reality and make them more salient in a communicating text, in such a way as to promote a particular problem definition, causal interpretation, moral evaluation, and/or treatment recommendation for the item described.
(Entman, 1993, s. 52).
Fokus ligger med andra ord på hur medierna gestaltar olika händelser eller dess beskrivningar av verkligheten. Teorin tar även upp hur dessa gestaltningar påverkar medborgarna och mediekonsumenterna. Nyheter kan ses som en rekonstruktion, en gestaltning, av vad som händer runt om i världen. När en journalist ska återge en händelse i exempelvis textform väljs vissa aspekter och fakta bort samtidigt som andra framhålls vilket får som följd att händelsen beskrivs genom journalistens ögon (Strömbäck, 2000).
När medierna gestaltar ett samhällsproblem handlar det inte bara om vilka argument som lyfts fram. Journalistiska gestaltningar är någonting mer. Det handlar om allt från den journalistiska infallsvinkeln, vilka källor som får uttala sig, vilka fakta som åberopas och - inte minst - hur värdeladdade ord används. (Shehata, 2015, s. 362).
Journalisten gör medvetna eller omedvetna val kring textens utformning inte bara kring innehållet utan även dispositionen. Här kan det handla om vilka fraser som används, hur meningar konstrueras och i förlängningen hur dessa placeras i texten för att ett visst budskap ska bli framträdande. Varje gestaltning är således en tolkning som därmed är mer eller mindre öppen för subjektivitet (Strömbäck, 2000).
Gestaltningsteorin ingår i denna studie eftersom journalistik till stor del handlar om att
gestalta särskilda skeenden och om hur artiklar placeras och paketeras för att spela en mer
framträdande roll än andra. När Sportbladets första uppslag undersöks ligger fokus på
innehållet och mer specifikt på vilka nyheter som förekommer mest samt på vilket sätt - med andra ord hur tidningens första uppslag är gestaltade och vad som återges.
5.2 GENUS OCH HEGEMONI
En betydande faktor inom genusforskningen är att skilja på begreppet kön och begreppet genus. Detta görs vanligen genom att det förstnämnda förbinds med det rent biologiska och att genus istället förklaras som en socialt konstruerad uppfattning. Intressen som är socialt och kulturellt tillkomna utmärker med andra ord begreppet genus och huvudsakligen
genusforskningen (Fagerström & Nilson, 2008). I samband med denna forskning kan därigenom maktrelationer mellan män och kvinnor framhävas i samhället.
Uppfattningar om maskulint och feminint får konsekvenser för hur vi lever våra liv då vi refererar till ett system av tolkningar varje gång vi berättar om en kvinna eller en man. Dessa tolkningar har förstärkts under vår kulturs historia och därför blir betydelsen av orden mer än bara de biologiska indelningarna av hane och hona (Connell, 2009). Dessa socialt inlärda föreställningar kan exempelvis skapa idén att det är mer manligt att vara intresserad av sport och mer kvinnligt att vara intresserad av skor och smink (Fagerström & Nilson, 2008).
Typiska idéer för idrotter är sådana där kvinnor antas hålla på med mer individuella tävlingar samtidigt som motsatsen gäller föreställningen för typiskt manliga sporter. Dessa består istället av lagsporter med större mån av fysisk kontakt (Brookes, 2002).
Sport och manlighet har länge varit synonyma med varandra. Media har varit och är
fortfarande en arena där det sportrelaterade innehållet på tidningssidorna har haft manligt
fokus medan kvinnor negligerats (Dahlén, 2008). Hegemoni framträder i form av en
dominans i samhället och den hegemoniska maskuliniteten inom sport har skapats just med
detta fokus på manlig sport genom historien (Boyle & Haynes, 2009). Detta påverkar
samhället och sportjournalistiken än idag då det fortfarande kan sägas vara ojämnställt såväl
inom flera idrotter som inom sportjournalistiken (Dahlén, 2008). Med detta kan genusforskare
påstå att sportjournalistiken inte gör tillräckligt motstånd mot könsmaktsordningen om de
fortfarande inte ger män och kvinnor lika stort utrymme. Trots att det har gjorts framsteg i
modern tid när det gäller kvinnors idrottsliga aktiviteter ägnar medierna fortfarande en
oproportionerlig mängd utrymme åt enbart manlig idrott (Dahlén, 2008).
Vidare reproduceras den hegemoniska maskuliniteten inom sportmedierna när kvinnor i stor mängd utesluts från rapporteringen och om det skiljer sig från hur det skrivs om kvinnliga idrottare kontra manliga (Boyle & Haynes, 2009). Man ska ta i beaktning att hegemoni är en historisk och kulturellt föränderlig relation vilket innebär att nya grupper kan utmana gamla metoder och skapa en ny hegemoni (Connell, 2009). Om och hur denna hegemoniska maskulinitet formar sig idag är därför ett av denna studies huvudintressen att undersöka.
5.3 NYHETSVÄRDERINGSTEORIN
Nyheter speglar händelser som inträffar runt om i världen och ska till skillnad från berättelser och andra texter handla om något som faktiskt har hänt i verkligheten samt berättas på ett sanningsenligt sätt. Det har dock hävdats att nyheter i själva verket inte presenterar
verkligheten utan endast en version av den då verkligheten är alldeles för komplex för att låta sig speglas. På så vis är nyhetsvärdering en process där utvalda delar av det som inträffar anpassas till nyhetsmediernas berättande (Ghersetti, 2012).
Processen kan förklaras närmare genom att analysera vilka händelser som får plats i
mediernas innehåll. Studier om nyhetsvärdering går ut på att utforska när, var, hur, varför och av vem den specifika händelsen väljs ut och presenteras. De händelser som blir nyheter kan delas in i olika ämnesområden som dominerar nyhetsutbudet gentemot andra där sport fungerar som ett exempel på ett ämnesområde som ges stort utrymme (Hvitfelt, 1985).
Nyhetsvärdering handlar om vad som bör karakterisera en händelse för att den ska ses som nyhetsmässig (Johansson, 2008). En nyhet ska vara aktuell, den ska vara av intresse för en bred publik och ju närmare geografiskt händelsen inträffat, desto mer relevant blir den att rapportera för den enskilda tidningens publik. Värdering av nyheter och urval av nyheter är två begrepp som ofta behandlas som synonymer. Det finns dock en distinkt skillnad där nyhetsvärdering handlar om hur nyheter värderas samtidigt som ett nyhetsurval syftar till vilket journalistiskt material som faktiskt publiceras eller trycks (Strömbäck, 2015).
Ekonomiska och politiska intressen speglas i nyhetsutbudet, samtidigt som journalistens
arbetsförhållande påverkar urvalsprocessens resultat. Nyheter anpassas till publiken och deras
intressen, kunskaper samt attityder påverkar i sin tur nyhetsutbudet. Vad som blir en nyhet är
därför inte slumpmässigt (Hvitfelt, 1985). En nyhet i ett land är inte nödvändigtvis en nyhet i
ett annat. Nyhetsvärdet hos idrottshändelser är inte heller något självklart utan blir istället en produkt av mänskliga överväganden beroende av de olika samhällsmässiga förhållandena som journalisten befinner sig i (Hvitfelt, 1985).
De första undersökningarna om vad som uppmärksammas av medierna kom på 1960-talet.
Johan Galtungs och Marie Holmboe-Ruges analys av internationella konflikter i norska dagstidningar tog fram ett flertal viktiga kriterier för vad som kännetecknar olika händelser och förhållanden. Dessa var regelbundenhet, tröskelvärde, otvetydlighet, relevans,
överraskning, elitaktörer och personifiering (Galtung & Holmboe-Ruge, 1965). En artikels placering i en papperstidning bestäms av ett antal olika faktorer. Medieforskaren Håkan Hvitfelt (1985) menar att händelser rörande politik, brott, ekonomi eller olyckor hör till de kategorier av nyheter som värderas högst. Även det geografiska och kulturella avståndet spelar in i kombination med hur händelsen i fråga anses överraskande eller sensationell.
Marina Ghersetti (2012) poängterar att händelser som blir nyheter har en del gemensamma egenskaper och sammanfattar dem i fyra punkter. Närhet nämns som en betydande faktor och en händelse som inträffar just nu eller nyligen har inträffat, och som även geografiskt tar plats i närheten, gör det lättare för människor att relatera till informationen. En annan betydande faktor är huruvida händelsen är avvikande eller inte och om den kan anses vara av
sensationell karaktär (Ghersetti, 2012). Det finns däremot inget belägg för att dessa behöver ha negativa inslag och vad gäller sportrapportering, som behandlas i denna studie, kan exempelvis ett oväntat matchresultat värderas högt på grund av att det är avvikande. En fotbollsspelare som tvingas avsluta sin karriär i förtid på grund av en skada är ytterligare ett exempel på något som kan betraktas som oväntat och sensationellt. Nyheter tenderar också att tillskrivas ett högt nyhetsvärde om de behandlar elitpersoner i någon form. Detta kan
exempelvis röra högt ansedda idrottspersoner med information som medierna efterfrågar. För denna studies vidkommande kan det även handla om idrottsföreningar på elitnivå. Den fjärde punkten handlar om förenkling av innehållet som innebär att språket bör vara avskalat och händelserna som återges ska vara lätta att relatera till och förstå (Ghersetti, 2012).
Håkan Hvitfelts (1985) undersökning bygger på en innehållsanalys av sex tidningars
förstasidor och dess nyheter mellan åren 1983 och 1984. Utifrån resultatet redogör Hvitfelt för
tio punkter som enligt honom bestämmer dels vilka nyheter som väljs ut och dels hur högt de
den. Sannolikheten för att en nyhetsartikel ska produceras, publiceras och bli huvudartikel ökar om den behandlar:
1. politik, ekonomi samt brott och olyckor,
2. och om det är kort geografiskt eller kulturellt avstånd, 3. till händelser och förhållanden,
4. som är sensationella eller överraskande, 5. handlar om enskilda elitpersoner, 6. och beskrivs tillräckligt enkelt, 7. men är viktiga och relevanta,
8. utspelar sig under kort tid men som en del av ett tema, 9. har negativa inslag,
10. och har elitpersoner som källor (Hvitfelt, 1985, s. 215-216).
Marina Ghersetti (2012) och Håkan Hvitfelt (1985) nämner flera faktorer som kan kopplas till varandra. Båda tar upp den geografiska närheten som en betydande faktor för vad som blir en nyhet och Hvitfelt nämner även det kulturella avståndet som betydande. Vidare behandlar både Ghersetti och Hvitfelt vikten av elitpersoner. Enligt Hvitfelt har nyheter om enskilda personer dessutom ett högre värde än nyheter om kollektiva händelseförlopp eftersom de är enklare att identifiera sig med (Hvitfelt, 1989). Ett kort kulturellt avstånd och att händelsen innefattar elitpersoner är ett exempel på egenskaper som kan samspela med varandra då människor tenderar att ha större intresse för händelser som äger rum i närheten av en själv. En händelse som berör elitpersoner av svensk härkomst skulle således generera ett större medialt intresse i Sverige än om samma händelse berörde elitpersoner av annan nationalitet.
Teorin om nyhetsvärdering kan med fördel användas i denna studie då syftet är att undersöka vilken typ av nyheter som är mest förekommande på Sportbladets första uppslag och
samtidigt se vilka nyheter som åsidosätts. Med hjälp av nyhetsvärderingsteorin kan detta med fördel undersökas närmare.
6 METOD OCH MATERIAL
I detta kapitel beskrivs vilken metod som använts för att besvara frågeställningarna och
därigenom uppnå studiens syfte. Det material som utgjort empirin redovisas liksom hur
urvalet och avgränsningar gjorts samt eventuella metodproblem som uppdagats längs undersökningsprocessen.
6.1 KVANTITATIV INNEHÅLLSANALYS
Den kvantitativa analysmetoden består av en mängd tillvägagångssätt för att undersöka uppgifter som kan betecknas med siffror (Eliasson, 2013). Förenklat används metoden med fördel när olika typer av innehållsmässiga mönster söks. Det kan vara hur ofta eller frekvent olika typer av kategorier förekommer i ett analysmaterial eller hur stort utrymme i tid och rum en särskild kategori får (Esaiasson et al., 2012). Den kvantitativa innehållsanalysen är en förtjänstfull metod när man vill göra ett större material tillgängligt för analys (Nilsson, 2010).
I denna studie använde vi oss av kvantitativ innehållsanalys för att kategorisera det innehåll som förekom på Sportbladets första uppslag.
6.2 METODFRÅGOR TILL MATERIALET
Följande frågor operationaliserades till metodfrågor och togs fram utifrån studiens tre huvudfrågor (se avsnitt 3). Det var de här frågorna studien utgick från när materialet granskades och analyserades.
1a. Vilka sporter är de mest frekvent förekommande?
1b. Vilka artikelformer förekommer och i vilken utsträckning?
1c. Vilka artikelformer förekommer för respektive sport?
1d. Hur stor andel av artiklarna handlar om lagidrott respektive individuell idrott?
1e. Hur stor andel av artiklarna handlar om elitidrott respektive icke-elitidrott?
1f. Hur stor andel av artiklarna handlar om idrottsutövande på landslagsnivå respektive annan nivå?
2a. Hur stor andel av artiklarna handlar om herr- respektive damidrott?
2b. Vilka sporter handlar texterna om då det rapporteras om manliga och kvinnliga idrottare?
2c. Hur fördelas de artiklar som rör idrottsutövande på landslagsnivå mellan manliga och kvinnliga idrottare?
2d. Vilka artikelformer förekommer för herr- och damidrott och i vilken utsträckning?
3a. Från vilken del av världen kommer nyheterna på Sportbladets första uppslag?
3b. Från vilken del av världen rapporteras varje enskild sport?
3c. Från vilken del av världen kommer idrottsutövarna?
3d. I vilka idrotter förekommer svenska idrottare?
3e. Från vilken del av världen rapporteras det om svenska idrottare?
6.3 MATERIAL OCH URVAL
Det empiriska materialet för denna studie utgjordes av Sportbladets tryckta upplaga och de redaktionella texterna på dess första uppslag. Tidningen är Sveriges största sportbilaga med daglig utgivning och kunde därför antas ha störst genomslag och potential att påverka flest människor, vilket Åsa Nilsson (2010) benämner som en effektorienterad urvalsprincip. Det empiriska materialet hämtades från det digitala mediearkivet Retriever genom dess hemsida (http://www.retriever-info.com/sv/?redirect=true). I studien ingick endast texter producerade av Sportbladets redaktionella medarbetare och inte bilder, faktarutor eller texter med
reklambudskap.
6.3.1 BORTFALL
Sportbladets samtliga första uppslag under 2016 togs fram för analys. Det blev dock ett bortfall på sammanlagt sju dagar, närmare bestämt den 1 februari, 7 maj, 18 juni, 18 juli, 31 juli, 10 augusti och 16 augusti. Tidningens första uppslag den 1 februari bestod enbart av faktarutor och övriga nämnda dagar endast av bilder. Dessa uppslag gick därför inte att
analysera utifrån det framtagna kodschemat då endast artiklar räknades. Eftersom 2016 var ett skottår ingick från början 366 uppslag i studien och med bortfallet blev det totala antalet uppslag 359.
6.4 AVGRÄNSNING
Studien undersökte Sportbladets första uppslag under ett års tid och mer specifikt 2016 eftersom detta var det senaste helåret vid tidpunkten då undersökningen genomfördes.
Målsättningen var därmed att presentera ett resultat som visade hur nyhetsvärderingen inom
sportjournalistiken såg ut i närtid. Anledningen bakom valet av den tryckta upplagan var att
den inte löper samma risk för att ändras likt den webbaserade upplagan. ”Internetformatets
avsaknad av såväl tids- som rumsmässigt fasta ramar för innehållet gör det svårt att förutse
materialets omfång på förhand; samtidigt är det ett innehåll som är svårt att samla in i
efterhand, då materialet inte självklart ligger kvar” (Nilsson, 2010, s. 131).
För studiens vidkommande var det intressant att få en helhetsbild av de sportrelaterade redaktionella texterna på det första uppslaget och således inte att belysa hur bevakningen såg ut under ett visst mästerskap eller annan specifik händelse. Tidsavgränsningen på ett år gjordes för att i största möjliga mån inrymma idrotter som utövades både under vinter- och sommarhalvåret. År 2016 genomfördes de olympiska spelen i Sydamerika och närmare bestämt Brasilien vilket hade en inverkan på resultatet i form av vilka sporter som förekom och att de tog plats utanför Europas gränser. Det genomfördes också två Europamästerskap i handboll, ett för herrar och ett för damer där damernas mästerskap tog plats i Sverige. Vidare genomfördes ett Europamästerskap i fotboll för herrar, världsmästerskap på senior- och juniornivå i ishockey för herrar samt World Cup i ishockey för herrar.
Efter att ha valt medium och tidsperiod gjordes ytterligare en avgränsning. Studien fokuserade på hur det journalistiska materialet prioriterades på första uppslaget. Därför var det för denna studies vidkommande inte intressant att se vilka nyheter som placerades på tidningens övriga sidor.
6.5 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Artiklarna på Sportbladets första uppslag år 2016 fungerade som analysenheter i denna studie.
Innan dessa samlades in konstruerades ett kodschema med tillhörande variabler som togs fram för att besvara studiens frågeställningar och därmed uppnå syftet.
Vid kvantitativa undersökningar är analysenheterna tillsammans med variablerna centrala beståndsdelar i den datamängd som analyseras (Nilsson, 2010). I den insamlade datamängden undersöktes huruvida en del sporter fick mer utrymme på första uppslaget än andra, huruvida det skrevs mer om antingen herr- respektive damidrott, i vilken del av världen sporterna utövades, om lagidrott eller individuell idrott var vanligast förekommande, om det skrevs mer om idrottsutövande på landslagsnivå än annan nivå och slutligen på vilket sätt dessa
rapporterades, mer specifikt vilken artikelform som var vanligast förekommande för respektive område.
Det konstruerade kodschemat innehöll variabler för ovanstående faktorer och därutöver togs
hänsyn till studiens teoretiska ramverk för att möjliggöra en koppling mellan teori och resultat
i analysen. När analysenheterna fördes in i schemat var det viktigt att det endast fanns ett
värde att placera in i vardera kolumn, vilket kallas för ett fullständighetskrav (Esaiasson, et al., 2012). Medtaget fanns även ett värde på varje enskild variabel där det material som inte var möjligt att koda ingick. Esaiasson et al., (2012) skriver att det i en kvantitativ
innehållsanalys är av stor vikt att det finns tydliga instruktioner för hur materialet kodas.
Därför skapades en bilaga med dessa instruktioner.
6.6 METODPROBLEM
Det främsta argumentet mot en kvantitativ metod är att den förenklar och förtydligar
materialet och begränsar undersökningen till enbart de frågor som är mätbara (Nilsson, 2010).
Alltså går den kvantitativa metoden inte på djupet och söker samband mellan nyansering och ingående kännedom om hur företeelser hänger samman till skillnad från en kvalitativ studie.
Kritiker menar att kontexten i ett kvantitativt material kan komma i skymundan då olika delar som texter bryts isär och det är därför av största betydelse att det ständigt finns en
medvetenhet kring vilka strukturer som har betydelse i olika sammanhang (Nilsson, 2010).
Ytterligare en problematik som kan uppstå är tolkningsfrågan. En kvantitativ innehållsanalys ska i grunden ha en objektiv ansats som inte går att ifrågasätta. En viss grad av tolkning gick dock ändå inte att frångå i undersökningen vilket innebar att det var viktigt att tolkningsramen minimerades med hjälp av utförliga kodinstruktioner. Detta märktes på olika vis inom arbetet med denna studie.
För att minimera tolkningsramen krävdes diskussioner angående förtydligandet av flera variabler. I vissa fall visade det sig svårt att avgöra om idrottsutövarna i artiklarna
representerade sitt land eller inte, i synnerhet inom idrotter som friidrott och skidåkning där representation av land var mer vanligt förekommande än inom flera andra sporter. Liknande problem uppstod med variabeln för elitnivå. Begreppet är en aning diffust och efter
pilotstudien sågs Riksidrottsförbundets definition av ordet elit över en extra gång för att variabeln skulle få en tydligare definition.
6.7 VALIDITET OCH RELIABILITET
En undersöknings hållbarhet bestäms utifrån vetenskapliga termer som validitet och
reliabilitet – eller giltighet och tillförlitlighet förklarat med andra ord. Validitet handlar om att
studera och mäta det som avsetts samt att säkerställa att det insamlade materialet bearbetas på
ett forskningsmässigt korrekt sätt (Esaiasson et al., 2012; Eliasson, 2013). Med andra ord är
det av stor vikt att urvalet är väl genomtänkt, att frågeställningarna som tagits fram är relevanta för studiens syfte och därefter att en god analys görs (Larsson, 2010).
Reliabilitet handlar i grund och botten om undersökningens pålitlighet och att en annan forskare ska kunna upprepa den med samma resultat. Detta är således viktigt ur vetenskaplig synpunkt för att kunna kontrollera de data som undersökningens slutsatser bygger på. Desto större tillförlitlighet en studie har desto högre är reliabiliteten (Eliasson, 2013). Hög
reliabilitet ger även bättre förutsättningar för studiens validitet. Variablerna i denna studies kodschema valdes med stor noggrannhet för att få en bra resultatvaliditet, det vill säga att rätt saker mättes (Esaiasson et al., 2012) på de första uppslag som utgjorde empirin. Variablernas relevans för syftet var av stor vikt för att kunna besvara de framtagna frågeställningarna.
Undersökningen genomfördes av Sportbladets första uppslag under ett års tid vilket genererade en stor mängd artiklar.
För att kontrollera kodschemats utformning med tillhörande variabler gjordes en pilotstudie av Sportbladets första uppslag under januari 2015, det vill säga ett år före studiens egentliga start. Detta för att få reda på om någon av variablerna inte fyllde sin funktion alternativt för att se om någon variabel saknades och kunde läggas till för ett mer precist resultat. Testet av kodschemat medförde en ökad reliabilitet för studiens faktiska undersökningsperiod (Nilsson, 2010) vilket även ökade studiens kvalité (Esaiasson et al., 2012). Ett
interkodarreliabilitetstest, vilket står för att kodaren är konsekvent i sin värdering av nyheterna (Nilsson, 2010), utfördes i samband med pilotstudien för att säkerställa att artiklarna kodades på samma sätt av båda uppsatsförfattare. Varje variabel har förklarats i kodinstruktionerna som finns redovisade i bilaga 1 för att risken för missförstånd kring hur de tolkades skulle minimeras.
7 RESULTAT OCH ANALYS
I detta kapitel presenteras resultatet av undersökningen med tillhörande analys. Kapitlet är uppdelat i tre delar och respektive del grundar sig i de tre övergripande frågeställningarna.
Vidare består delarna av tabeller som ger svar på delfrågorna, vilka finns redovisade i
metodkapitlet.
7.1 NYHETER PÅ FÖRSTA UPPSLAGET
I nedan redovisade tabeller presenteras vilka idrotter, idrottsformer, artikelformer samt nivåer för idrottsutövande som förekom på Sportbladets första uppslag under den undersökta
tidsperioden.
7.1.1 FÖREKOMMANDE SPORTER
Tabell 1: Fördelning mellan sporter och antal artiklar
Nedanstående tabell visar de sporter som tog plats på Sportbladets första uppslag under 2016 och i vilken utsträckning.
FOTBOLL 362
ISHOCKEY 139
SKIDSPORT 65
HANDBOLL 52
FRIIDROTT 29
ÖVRIGT 48
SIMNING 16
GOLF 7
SNÖSKOTER OCH MOTORCYKEL 6
TENNIS 2
SKYTTESPORT 2
N=728
Av tabellen kan det konstateras att fotboll förekom i nästan 50 procent av de undersökta
artiklarna och därmed var den klart dominerande sporten. Det skrevs 223 fler artiklar om
fotboll än om ishockey vilken var den näst mest rapporterade sporten och förekom i 19
procent av analysenheterna. Av tabellen kan det också slås fast att de tre sporter som förekom vid flest tillfällen förutom fotboll och ishockey var skidsport och handboll. Även vid en hopslagning skrevs det dock klart färre artiklar om dessa sporter i jämförelse med fotboll. Det förekom inga artiklar om gymnastik, ridsport, innebandy, basketboll eller orientering och av den anledningen har dessa exkluderats från tabellen. De övriga idrotter som fanns
representerade, men där specialförbundet inte var bland de 15 största i Sverige, var boxning, kampsport, brottning, bordtennis, bilsport och cykelsport.
I studien undersöktes även hur ofta artiklar om lagidrott respektive individuell idrott förekom.
Andelen artiklar om lagidrott uppgick till närmare 77 procent och motsvarande siffra för individuell idrott var 17 procent. Det återfanns även artiklar som behandlade idrott i både lag- och individuell form parallellt, vilka uppgick till drygt 4 procent. Andelen artiklar i vilka idrottsformen inte gick att definiera var 2 procent.
Tabell 2: Fördelning mellan sporter och artikelformer
Nedanstående tabell visar hur ofta det skrevs artiklar med eller utan tävlingsresultat, krönikor eller reportage om de olika sporterna.
MED RESULTAT
UTAN RESULTAT
KRÖNIKA REPORTAGE TOTALT
FOTBOLL 103 112 134 13 362
ISHOCKEY 46 43 47 3 139
SKIDSPORT 12 39 11 3 65
HANDBOLL 13 25 13 1 52
FRIIDROTT 5 13 9 2 29
SIMNING 2 13 1 0 16
GOLF 1 3 3 0 7
SNÖSKOTER OCH MOTORCYKEL
2 3 1 0 6
TENNIS 0 1 1 0 2
SKYTTESPORT 1 0 1 0 2
ÖVRIGA 7 16 13 12 48
TOTALT 192 268 234 34 728
N=728
När det rapporterades om fotboll och ishockey var det relativt jämnt fördelat mellan artiklar med eller utan tävlingsresultat och krönikor. För övriga sporter var situationen en annan och sett till rapporteringen om skidsport, handboll, friidrott och simning skrevs det betydligt fler texter om direkta nyheter än om resultat från matcher och andra tävlingar. Av samtliga undersökta artiklar uppgick andelen reportage till knappt 5 procent.
7.1.2 ELITIDROTT OCH REPRESENTATION AV LAND
Tabell 3: Fördelning mellan artiklar och elitidrott samt icke-elitidrott
Nedanstående tabell visar hur många av de undersökta första uppslagen som innehöll artiklar om elitidrott och hur många som handlade om icke-elitidrott.
ELITIDROTT 708
ICKE-ELITIDROTT 5
EJ TILLÄMPBART 15
TOTALT 728
N=728
Artiklar om elitidrott förekom betydligt mer frekvent än artiklar om icke-elitidrott. Andelen
artiklar med fokus på elitidrott uppgick till 97 procent av det totala artikelantalet och endast
0,7 procent av artiklarna behandlade idrott som inte var på elitnivå. 2 procent av artiklarna
placerades in som ej tillämpbara då de till stor del utgjordes av intervjuer som inte kunde
knytas till varken elit- eller icke-elitidrott.
Tabell 4: Fördelning mellan artiklar och idrottsutövande på landslagsnivå
Nedanstående tabell visar hur stor andel av artiklarna på Sportbladets första uppslag som handlade om idrottsutövande med koppling till landslagsdeltagande och artiklar utan koppling till landslagsdeltagande.
LANDSLAG 332
EJ LANDSLAG 391
EJ TILLÄMPBART 5
TOTALT 728
N=728
Andelen artiklar om idrottsutövande på landslagsnivå, det vill säga där idrottare eller lag representerade sitt land, uppgick till knappt 46 procent. Det var därmed en knapp skillnad gentemot de artiklar som inte involverade idrottare eller lag som representerade sitt land där siffran låg på närmare 54 procent. De artiklar som inte var möjliga att koda sorterades in i kategorin ej tillämpbart.
7.1.3 ANALYS – NYHETER PÅ FÖRSTA UPPSLAGET
Frågeställning: Vilka nyheter ges utrymme på Sportbladets första uppslag?
Det kan utifrån resultatet konstateras att fotboll var den klart dominerande sporten. Nästan hälften av artiklarna handlade om fotboll följt av ishockey som stod för en knapp femtedel av det totala artikelantalet. Enligt Hvitfelt (1985) är värderingen och urvalet av nyheter på intet sätt slumpartat. Ett samband finns mellan det faktum att nyheter anpassas till publiken och deras intressen och dominansen av specifika sporter. Fotbollens och ishockeyns starka ställning i medierna tycks ha medfört ett ökat publikt intresse för dessa sporter. Det tyder på att de redan etablerade också är de som får synas mest (Coakley, 2015).
Vid ett nedslag i Ulf Wallins (1998) forskning konstateras att fotbollen ensamt utgjorde 29 procent av innehållet på sportsidorna år 1995. Fotboll dominerade utrymmet även på
Sportbladets första uppslag år 2016 och har i mediala sammanhang behållit sin position som
ohotad etta, vilket alltså varit fallet under många år och övriga sporter har fortsatt svårt att
hävda sig. Ett liknande förhållande ser vi med ishockey som fick näst mest utrymme enligt denna undersökning. Ishockeyn har liksom fotboll varit en av de mest populära idrotterna genom åren ur ett medialt perspektiv och det tycks hålla i sig.
En av grundpelarna inom nyhetsjournalistiken är att nyheter ska återge händelser som inträffar runt om i världen, men det har också hävdats att verkligheten många gånger är för komplex för att låta sig speglas, vilket framgår av Ghersettis (2012) syn på nyhetsvärdering.
Ghersetti menar att nyhetsvärdering på så vis är en process där utvalda delar av det som inträffar anpassas till nyhetsmediernas berättande.
Ishockeyn upptog 19 procent av artiklarna vilket är anmärkningsvärt vid jämförelse med andelen artiklar om golf. Det svenska golfförbundet hade under 2016 mer än tre gånger så många medlemmar som svenska ishockeyförbundet men förekom endast i sju av de granskade artiklarna vilket ger en blygsam procentsats på 0,1. Golf kan sett till antalet medlemmar knappast ses som en av de mindre idrotterna då den år 2016 hade näst flest medlemmar i Sverige. Likväl visar tidigare forskning att sporten inte getts en motsvarande mängd utrymme historiskt och därför inte etablerat sig på samma nivå som just ishockey. Golfens begränsade utrymme på Sportbladets första uppslag kan, sett till antalet medlemmar, tyda på att
verkligheten är för komplex för att låta sig speglas (Ghersetti, 2012) och att medierna endast väljer ut vissa delar som sedan anpassas till nyhetsmediernas berättande. Det är i själva verket betydligt fler som ägnar sig åt golf än ishockey, men om antalet medlemmar hade återspeglats i rapporteringen hade det skrivits fyra gånger mer om golf, vilket inte var fallet.
Av resultatet i denna undersökning kan det dock konstateras att det skett ett trendbrott.
Friidrott har enligt tidigare forskning varit en av de tre ledande idrotterna vad gäller utrymmet
i svensk sportpress genom åren men prioriteras numera inte lika högt som skidsport och
handboll. Detta talar på så vis emot Coakleys (2015) teori om att etablering automatiskt
genererar utrymme och uppmärksamhet. I denna studie ingick de 15 specialidrottsförbund
inom Riksidrottsförbundet med flest antal aktiva medlemmar år 2016 men resultatet visar att
endast tio av dessa fanns representerade. På de undersökta uppslagen förekom inga artiklar
om varken gymnastik, ridsport, innebandy, basketboll eller orientering. Detta trots att dessa
specialförbund hade fler medlemmar än exempelvis simning, ishockey och skidsporten.
På Sportbladets första uppslag år 2016 rapporterades det uteslutande om idrott på elitnivå och endast tre procent av artiklarna handlade om idrott som utövades på annan, lägre nivå. Liksom att den tidigare forskningen visar på fotbollens dominans genom åren råder liknande
förhållande för elitrapporteringen. Att fördelningen varit obalanserad tidigare och är så än idag tyder på att det är en dominant struktur som lever vidare inom sportjournalistiken.
Marina Ghersetti (2012) menar på att högt ansedda idrottspersoner, som även kan ses som elitpersoner, ses som de mest intressanta att rapportera om. Vikten av att fokusera på eliten framgår även av de studier som Hvitfelt (1985) och Johan Galtung och Marie Holmboe-Ruge (1965) står bakom.
7.2 MÄN OCH KVINNOR PÅ FÖRSTA UPPSLAGET
I nedanstående tabeller redovisas hur rapporteringen skilde sig mellan herr- och damidrott på Sportbladets första uppslag under 2016.
7.2.1 FÖREKOMMANDE ARTIKLAR OM HERR-‐ OCH DAMIDROTT Tabell 5: Fördelning mellan artiklar och kön
Nedanstående tabell visar hur stor andel av artiklarna som behandlade herr- respektive damidrott och hur många artiklar som innehöll antingen båda eller inget av könen.
HERRIDROTT 554
DAMIDROTT 139
BÅDA 31
INGEN 4
N=728
Resultatet visar att herridrott dominerade innehållet på första uppslaget under perioden.
Sammanlagt fick herridrotten 76 procent av det totala artikelantalet, damidrotten gavs 19
procent och båda eller inget kön utgjorde resterande 5 procent.
Tabell 6: Fördelning mellan sporter och kön
Nedanstående tabell visar hur många artiklar som skrevs om herr- och damidrott och även i vilka sporter respektive kön förekom.
HERR DAM BÅDA INGET TOTALT
FOTBOLL 330 29 3 0 362
ISHOCKEY 139 0 0 0 139
SKIDSPORT 16 32 16 1 65
HANDBOLL 35 17 0 0 52
FRIIDROTT 0 24 4 1 29
SIMNING 0 15 1 0 16
GOLF 7 0 0 0 7
SNÖSKOTER OCH MOTORCYKEL
