är betydligt högre än
kvinnornas inkomster.
Källa: SCB och egna beräkningar
När man jämför kvinnor och män i riket i åldergruppen 65 till 69 år är skill-naderna i pensionsinkomst större. En kvinna har ca 14 400 kronor i pension medan en man har 20 100 kronor. Genomsnittsmannen har drygt 2 000 kronor mer i allmän pension och nästan dubbelt så mycket tjänstepension som genom-snittskvinnan, cirka 7 100 kronor respektive 3 800 kronor.
Att skillnaderna i tjänstepension är så stora kan delvis förklaras av att män i högre utsträckning är höginkomsttagare och därmed oftare kommer över brytpunkten när det gäller tjänstepensioner.9 För inkomster över brytpunkten ökar nämligen andelen av lön som avsätts till tjänstepension avsevärt. Har man en premiebestämd pension ökar den från omkring 4,5 procent till 30 procent för den del av lönen som ligger ovanför taket. De individer som är med i den här undersökningen har dock i de flesta fall haft en förmånsbestämd tjänstepension, vilket innebär att de, istället för en viss premie, varit garanterade en viss andel av slutlönen i tjänstepension. Men principen i den premiebestämda och förmånsbe-stämda tjänstepensionen är densamma, avsättningarna är andelsmässigt högre för inkomster över brytpunkten.
9 Brytpunkten för tjänstepension går vid 7,5 inkomstbasbelopp. Det motsvarade år 2016 en inkomst på ca 37 000 kronor i månaden. För lönededelar ovanför 7,5 ibb är avsättningen 30 procent, men för inkomster under 7,5 ibb motsvarar avsättningen 4,5 procent.
Diagram 8
Genomsnittspensionär i åldersgruppen 65–69 år utifrån kön, SKPFs medlemmar och riket
18 000
Källa: SCB och egna beräkningar
Att andelen som avsätts till tjänstepensionen är högre för höga inkomster kan delvis förklaras av att höginkomsttagare inte får några pensionsrätter på inkom-ster över brytpunkten och således blir kompenserade genom tjänstepensionen.
Att höginkomsttagare får motsvarande 30 procent av sin lön i tjänstepension på lönedelar ovanför taket innebär dock att de blir överkompenserade i pen-sionshänseende eftersom personer med en lägre inkomst endast får motsva-rande knappt 22 procent av sin lön avsatt till pension.10 Om andelen inkomst som avsätts till pension skulle vara lika oavsett storleken på lönen borde alltså avsättningarna till tjänstepensionen jämnas ut: minska för inkomster över brytpunkten och öka för inkomster under brytpunkten. På så sätt skulle den totala andelen av lön som avsätts till pension bli lika stor för alla som har rätt till tjänstepension från sin arbetsgivare.
När det gäller det privata sparandet bland pensionärerna i riket skiljer det bara några hundralappar till männens fördel. Det privata pensionssparandet har en viss betydelse för den totala pensionen11 och kvinnor har trots sina lägre inkomster lyckats spara till sin pension.
I diagrammet nedan sammanfattas de olika genomsnittspensionärerna. Dia-grammet visar att kvinnor är förlorarna i pensionssystemet. Det hänger framför-allt samman dels med den ojämställda arbetsmarknaden, där kvinnor arbetar inom yrken som har lägre löner samt arbetar deltid i betydligt större omfattning än männen och dels med tjänstepensionernas konstruktion.
10 Avgiften till det allmänna pensionssystemet är 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten. Eftersom det görs ett avdrag på 7 procent för pensionsavgiften är den faktiska avgiften 17,21 procent av den totala inkomsten. Tjänstepensionsavsättningen är enligt de flesta kollektivavtal 4,5 procent av inkomster under 7,5 inkomstbasbelopp. Tillsammans blir det 21,71 procent.
11 Den totala pensionen = den allmänna pensionen, tjänstepensionen och det privata pensionssparandet.
Diagram 9
Genomsnittspensionär i åldersgruppen 65–69 år utifrån kön, riket.
25 000
Kvinna — riket Man — riket
Allmän pension
Källa: SCB och egna beräkningar
Diagrammet nedan visar hur stor andel av pensionsinkomsten som kommer från olika delar av pensionssystemet. Störst andel av inkomst från privat pensions-sparande har kvinnor i riket, i den gruppen kommer omkring 9 procent av inkomsten från privat pensionssparande. Lägst andel av pensionsinkomst från privat pensionssparande har manliga SKPF-medlemmar, omkring 5 procent.
SKPFs medlemmar får en betydligt större andel av sin pensionsinkomst från den allmänna pensionen än pensionärer i riket. Kvinnor som är medlemmar i SKPF får 71 procent av sin inkomst från den allmänna pensionen, motsvarande siffra för män i riket är 57 procent. Ungefär 22 procent av SKPF-kvinnornas pen-sionsinkomst kommer från tjänstepensionen. Det är en betydligt lägre andel än för männen i riket där 35 procent av inkomsten består av tjänstepensionen.
Diagram 10
Genomsnittspensionär i åldersgruppen 65–69 år utifrån kön, SKPFs medlemmar och riket
25 000
Källa: SCB och egna beräkningar Diagram 11
Andel av pensionsinkomst från olika delar av pensionssystemet. Genomsnittspensionär i åldersgruppen 65–69 år utifrån kön, SKPFs medlemmar och riket.
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Kvinna — SKPF
Allmän pension Tjänstepension Privat sparande
71%
22%
7%
Man — SKPF 71%
24%
5%
Kvinna — riket 65%
26%
9%
Man — riket 57%
35%
8%
Det finns två saker som är särskilt intressanta i den här rapporten. Det första är att kvinnor och män har pensionssparat i ungefär samma utsträckning. Det visar att kvinnor trots sina betydligt lägre faktiska inkomster valt att spara pengar till sin pension, även om de kanske inte kunnat spara lika mycket som männen. Det visar på att det är viktigt för många att säkra sin inkomst som pensionär. Den andra intressanta saken, om än inte förvånande, som den här rapporten åskåd-liggör, är att pensionsinkomsten skiljer sig betydligt mellan kvinnor och män respektive SKPFs medlemmar och riket.
Ett privat pensionssparande är vanligast bland de yngre pensionärerna. Nästan hälften i åldersgruppen 65-69 år har ett privat pensionssparande som de tar ut pengar ifrån. Den siffran stämmer bra överens med
en rapport från Nordea som visar att 45 procent av alla mellan 18 och 56 år har ett privat pensionsspa-rande. Rapporten konstaterar också att det privata pensionssparandet minskar till förmån för andra sparformer.12 En annan undersökning från fackför-bundet Unionen visar att en av fyra i åldern 18 till 64 år kommer att minska sitt pensionssparande när avdragsrätten försvinner. Det finns alltså anledning att tro att pensionssparandet kommer minska när incitamentet med avdragsrätt försvinner.13
För de som inte kan se fram emot en stor summa i tjänstepension utgör det privata sparandet en viktig möjlighet för att själva kunna höja sin pension när det allmänna pensionssystemet sviker. Att avdragsrätten för det privata pensionsspa-randet har tagits bort riskerar att leda till att färre väljer att spara till sin pension och på sikt lägre pensioner. Det finns flera andra möjligheter att spara till sin pen-sion, till exempelvis ISK och kapitalförsäkring. Problemet med de andra sparan-deformerna är att det sparade kapitalet inte är låst, vilket kan leda till att kapitalet inte finns kvar när det är dags för pension.
Av de som tar ut privat pensionssparande är inkomsten från det egna pensions-sparandet betydande, i genomsnitt 1 800 kronor för en SKPF-medlem och 3 100 kronor för en pensionär i riket. För SKPFs medlemmar som generellt har mycket låga pensioner utgör det privata pensionssparandet alltså en viktig inkomst för att kunna leva och inte bara överleva på sin pension. Även för övriga pensionärer i ri-ket utgör det privata pensionssparandet en avsevärd andel av pensionsinkomsten.
Statistiken i rapporten visar tydligt att pensionsinkomsten skiljer sig betydligt mellan de olika grupperna. Det har Kommunal och SKPF även visat i den tidi-gare rapporten Pensionen – en kvinnofälla, men i den här rapporten kan man även se varifrån de olika delarna av pensionsinkomsten härrör. Skillnaderna i tjänstepension utgör den främsta förklaringen till att mäns pensioner är högre