Efter sista löneutbetalningen

Efter sista

löneutbetalningen

EN RAPPORT OM PENSIONENS OLIKA DELAR OCH DET PRIVATA PENSIONSSPARANDETS BETYDELSE

Efter sista

löneutbetalningen

EN RAPPORT OM PENSIONENS OLIKA DELAR OCH DET PRIVATA PENSIONSSPARANDETS BETYDELSE

Josepha Lindblom

Förord

Nu börjar det nya livet. En tid då du kan göra precis vad du vill. Gå upp när du har lust, ägna dagen åt de aktiviteter du önskar, träffa vänner och familj mitt på dagen, kanske resa eller vara i sommarstugan. Äntligen äger du din tid helt och hållet. Du har just blivit pensionär!

Att du är pensionär innebär också att den inkomst som du nu får är den du ska leva av – livet ut. Möjligheten att påverka din inkomst är ytterst begränsad, om du inte har turen att tillhöra dem som kan välja att fortsätta jobba extra några år.

Men förr eller senare så blir du pensionär på heltid. I takt med att du blir äldre blir din inkomst i förhållande till din slutlön allt lägre. Därför kan du bli för- skräckt när du inser att din inkomst nästan har halverats. Kanske har du också oroat dig för just detta scenario och därför valt att pensionssparat privat. De sparande pengarna är ett välkommet tillskott och möjliggör att du kan fortsätta leva ungefär som vanligt ett tag till, och inte bara överleva på din pension.

Men hur ska det gå för dina barn och barnbarn som inte kommer att ha sam- ma förmånliga villkor att spara privat som du har haft? Och hur kommer pensio- nerna se ut i framtiden när medellivslängden ökar och människor behöver jobba ännu längre för att få ihop till en rimlig pension? Blir det bara höginkomsttagare med stora tjänstepensioner som kommer att klara sig i framtiden?

Det här är viktiga frågor som inte kan skjutas på framtiden. Vi måste ställa krav på förändringar och förbättringar där systemet brister.

Kommunals yrkesgrupper måste ges rimliga förutsättningar till ett fullgott liv även efter pensionen. Efter ett långt arbetsliv och flera decennier av skatteinbetalningar ska pensionärer inte bara kunna överleva på sin pension – utan även leva!

Tobias Baudin

förbundsordförande, Kommunal

Innehåll

5 7 8 9 11 13 16 23 26 33 36 39 40 Förord

Innehåll

Sammanfattning

Rapportens upplägg och underlag Inledning

Bakgrund

Hur vanligt är privat pensionssparande?

Storleken på det privata sparandet Storleken på pensionens olika delar Avslutande kommentarer

Gemensamma krav från Kommunal och SKPF Käll- och litteraturförteckning

Bilaga 1

Sammanfattning

Ett privat pensionssparande kan för de som har råd vara ett sätt att höja sin inkomst som pensionär och säkra sin självständighet från stat och partner. I januari 2015 trappades avdragsrätten för privat pensionssparande ner för att sedan tas bort helt 2016. Detta riskerar att minska inkomsten för framtidens pensionärer. Den här rapporten om privat pensionssparande undersöker vilken roll det privata pen- sionssparandet spelar för dagens pensionärer, med särskilt fokus på de som tidigare arbetat inom de yrken som Kommunal organiserar.

● Cirka en av fyra som är 65 år eller äldre har inkomst från privat pensionssparande. Riksgenomsnittet för de som är 65 år och äldre visar att 27 procent har inkomst från privat pensionssparande. Motsvarande siffra för de som är 65 år och äldre samt medlemmar i Svenska Kommunal-

Pensionärernas Förbund (SKPF) är 23 procent.

● Av de medlemmar i SKPF som tog ut privat pensionssparande är inkomsten från det privata sparandet i genomsnitt nästan 1 800 kronor i månaden. Motsvarande summa för en pensionär i riket är 3 100 kronor i månaden.

● Privat pensionssparande är lika vanligt bland kvinnor som bland män. Trots att kvinnors faktiska inkomster är betydligt lägre än männens, har kvinnor inkomst från privat pensionssparande i nästan samma utsträckning som män.

● Det är framför allt de yngre pensionärerna i åldersgruppen 65 till 69 år som har inkomst från privat pensionssparande. Många väljer att ta ut sitt privata pensionssparande de första åren efter pensionen. I de äldre åldersgrupperna, det vill säga de som är 80 år och äldre, är det endast några få procent som har inkomst från privat pensionssparande.

● Kvinnor i åldern 65-69 år som är medlemmar i SKPF har i genom- snitt något högre inkomst från privat pensionssparande än manliga medlemmar i SKPF. En kvinna som är medlem i SKPF får i genomsnitt 930 kronor i inkomst från privatsparande, medan en man som är medlem i SKPF får i genomsnitt 765 kronor i månaden. Dock har männen en tusenlapp mer i tjänstepension och två tusen kronor mer i allmän pension.

● I riket som helhet är skillnaden i inkomst från privat pensions- sparande liten mellan kvinnor och män i åldersgruppen 65 till 69 år.

I genomsnitt har männen endast 200 kronor mer i inkomst från privat pensionssparande. Därutöver har männen nästan dubbelt så mycket som kvinnor i tjänstepension och två tusenlappar mer än kvinnor från den allmänna pensionen.

● Högre tjänstepension är den främsta anledningen till att män i riket i åldern 65-69 år har betydligt större pension än kvinnor i riket och SKPFs medlemmar. Inkomsten som pensionär skiljer sig mycket åt mellan de olika grupperna som redovisas i rapporten. Den allmänna pensionen är högre för män, men den stora skillnaden i inkomst mellan pensi- onärer förklaras i huvudsak av deras betydligt högre tjänstepension.

Rapportens upplägg och underlag

Den här rapporten börjar med att visa hur vanligt det är att ha en inkomst från privat pensionssparande bland de som är 65 år och äldre. Statistiken är uppdelad på kön, ålder och utifrån om man är medlem i Svenska KommunalPensionärernas Förbund (SKPF) eller inte. SKPF är ett förbund där de allra flesta tidigare varit medlemmar i Kommunal. Därefter redogörs för storleken på det privata sparandet för de olika grupperna.

Efter fördjupningen i det privata sparandet går rapporten över till att handla om hur mycket den yngsta gruppen pensionärer i genomsnitt har i inkomst från de olika delarna av pensionssystemet. I de avslutande kommentarerna diskuteras resultaten.

Avslutningsvis presenterar Kommunal och SKPF gemensamma krav för hur medlem- marna ska kunna få en pension som går att leva på.

Undersökningen bygger på statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) för in- komståret 2013. Datamaterialet utgörs av ca 128 000 medlemmar i SKPF, varav 18 procent är män, samt 1 830 000 individer i riket, varav 45 procent är män. De siffror som redovisas i den här rapporten visar det månatliga uttaget av privat pension. SCB har inga sammanställningar av hur många personer som har pensionssparkonto och hur mycket det eventuella kontot innehåller. Alla siffror som redovisas i rapporten är före avdrag för skatt.

“Orsakerna är flera.

De två vanligaste är att

arbetsgivaren inte erbjuder

heltidsarbeten och att

arbetsmiljön är så pass

tuff att individen inte orkar

arbeta heltid. Samtidigt

är sjukfrånvaron hög och

många tvingas gå i pension

i förtid. Det leder till låga

livsinkomster.”

Kommunal och Svenska KommunalPensionärernas Förbund (SKPF) känner en djup oro för hur dagens och morgondagens pensionärer ska kunna leva – och inte bara överleva – på sin pension. Kommunals yrkesgrupper har låga löner och ofta osäkra anställningsvillkor. En stor andel av Kommunals medlemmar, framfö- rallt de kvinnliga, har under sitt yrkesliv arbetat deltid. Orsakerna är flera. De två vanligaste är att arbetsgivaren inte erbjuder heltidsarbeten och att arbetsmiljön är så pass tuff att individen inte orkar arbeta heltid. Samtidigt är sjukfrånvaron hög och många tvingas gå i pension i förtid. Det leder till låga livsinkomster. De relativt låga inkomsterna, i kombination med den ökande medellivslängden, riskerar att leda till att pensionerna för Kommunals medlemmar blir allt lägre framöver.

År 2015 undersökte Kommunal storleken på tidigare kommunalarbetares pensioner i rapporten Pensionen – en kvinnofälla. Den visade föga överraskan- de att pensionerna är mycket låga, särskilt för kvinnorna. En kvinnlig tidigare kommunalarbetare har en genomsnittlig pension på 11 500 kronor och sju av tio har garantipension.¹ En så pass låg pension lämnar inte mycket utrymme för att kunna leva ett självständigt och värdigt liv som pensionär och leder till att särskilt kvinnor blir ekonomiskt beroende av sin partner.

Under 2015 trappades avdragsrätten för privat pensionssparande ner för att slutligen tas bort helt och hållet 2016. I diskussionen om privat sparande fram- stod det ofta som om det mest varit höginkomsttagare, med inkomster över skiktgränsen för statlig skatt, som har pensionssparat privat. Kommunal och SKPF är intresserade av att ta reda på hur stort det privata pensionssparandet har varit för Kommunals medlemmar. Har det privata pensionssparandet stärkt kommunalarbetares ekonomiska självständighet? Eller stämmer det att det pri- vata pensionssparandet bara har gynnat tjänstemännen?

1 Kommunal (2015), Pensionen — en kvinnofälla.

Inledning

År 1913 infördes för första gången en lag om en allmän pensionsförsäkring i Sverige. Försäkringen bestod av två delar. Den innehöll dels en avgiftsbaserad pension och dels ett skattefinansierat behovsprövat grundskydd.² Den första de- len liknade en privat försäkring där den enskilde individen sparade till sin egen pension. Den andra delen var ett inkomstprövat grundskydd som bekostades med allmänna medel.³

Det privata pensionssparandet har med andra ord funnits länge i Sverige. I det nya pensionssystemet beskriver Pensionsmyndigheten det privata pensionsspa- randet som toppen av pensionspyramiden. Det privata sparandet behöver själv- klart inte ske i form av ett pensionssparande, men med ett pensionssparande är pengarna låsta tills personen i fråga fyller 55 år.

Bakgrund

2 Pensionsmyndigheten (2014), Från fattigvård till ekonomisk trygghet vid ålderdom — beskrivning av grundskyddet i det svenska pensionssystemet

3 www.umu.se/om-universitetet/pressinformation/pressmeddelanden/nyhetsvisning//

hundra-ar-med-allman-pension-i-sverige.cid215582 Figur 1

Eventuellt privat sparande Tjänstepension

Allmän pension Premiepension

Den allmänna pensionen som andel av slutlönen minskar i huvudsak på grund av att vi lever allt längre och att pensionsbehållningen ska räcka under en längre pe- riod.⁴ Jämfört med mitten av 1990-talet, då Sverige övergick från förmånsbestämt pensionssystem till nuvarande premiebestämda pensionssystem, har den genom- snittliga livslängden vid 65 års ålder ökat med två år.⁵ Det får som konsekvens att den intjänade allmänna pensionen ska räcka under en längre period än tidigare.

När det nuvarande pensionssystemet infördes 1994 var en av förutsättningarna att löneskillnaderna mellan kvinnor och män skulle vara utjämnade på tjugo års sikt. Därför gjordes pensionssystemet könsneutralt. Som alla vet är inte löneskill- naderna utjämnade utan skillnaden mellan kvinnors och mäns pensioner är t.o.m.

större än den tidigare löneskillnaden.

Beräkningar av LO visar att en kommunalarbetare med genomsnittlig lön som arbetat heltid mellan 20 och 65 års ålder endast får 13 600 kronor i pension per månad före skatt. Av den summan uppgår den allmänna pensionen till 10 882 kronor, vilket endast utgör 48,8 procent av slutlönen. Tjänstepensionen är 2 700 kronor per månad, vilket utgör 11,7 procent av slutlönen. Totalt motsvarar pensionen 60,1 procent av nettolönen.⁶

När den allmänna pensionen minskar får tjänstepensionen och det privata sparan- det en allt större betydelse för inkomsten som pensionär. Enligt Folksam har idag 93 procent av de nyblivna pensionärerna tjänstepension, men det finns tydliga indikationer på att andelen kommer att minska i framtiden. Andelen löntagare med kollektivavtal, och därmed tjänstepension, minskade från 94 till 89 procent under perioden 1994 till 2013.⁷ Det kan bero på en rad saker, bland annat att det inte alltid ställs krav på kollektivavtal vid upphandling, att fler är egenföretagare och att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer.

4 Folksam (2014), Vad blev det för pension 2014?

5 secure.pensionsmyndigheten.se/PensionsaldernsBetydelse.html

6 LO (2016),Vad krävs för en hållbar pension?

7 www.dn.se/ekonomi/pensionsjatte-nya-sparformer-behovs/

Risken med ett

sparande i ISK eller en kapitalförsäkring är därför att spararna tar ut pengarna innan det är dags att gå i pension eftersom pengarna inte är låsta till en viss ålder.

Den första januari 2016 slopades avdragsrätten för privat pensionssparande.

Pensionssparavdraget innebar att man fram t o m 31 december 2014 kunde göra avdrag för privat pensionssparande på 12 000 kronor per år. Under 2015 trappa- des avdragsrätten ner och uppgick till 1 800 kronor per år under 2015 och togs sedan bort helt.⁸

Det har funnits två typer av avdragsgillt privat pensionssparande: privata pensionsför- säkringar och individuellt pensionssparande (IPS). De sparformer som nu rekommenderas av Pensionsmyndigheten är istället investe- ringssparkonto, ISK, eller kapitalförsäkring.

Personer med bolån rekommenderas även att amortera på sina lån. Dessa alternativ är sparformer som inte är knutna till pensions- tiden. Risken med ett sparande i ISK eller en kapitalförsäkring är därför att spararna tar ut pengarna innan det är dags att gå i pension

eftersom pengarna inte är låsta till en viss ålder. Den årliga schablonskatten i ISK och kapitalförsäkring kan även leda till att kapitalet minskar för de som väljer att ha en låg risk i sitt sparande.

Förhoppningsvis övergår många till någon annan form av långsiktigt sparande, men att staten nu tagit bort avdragsrätten för privat sparande kan upplevas som att det inte längre är lönsamt att spara till sin pension. Det kan också leda till att steget till att på egen hand börja pensionsspara blir större för ovana sparare.

8 www.regeringen.se/sb/d/19733/a/253313

I det här avsnittet redovisas hur stor andel av de som är 65 år och äldre som tagit ut av sitt privata pensionssparande under 2013.

Av diagram 1 framgår att omkring 23 procent av 65-plussarna som är medlem- mar i SKPF tog ut privat pensionssparande under 2013. Motsvarande siffra för riket är 27 procent. Det är alltså inga stora skillnader mellan SKPFs medlemmar och riket. I de här sifforna inkluderas alla åldrar från 65 år och uppåt. Det kan vara så att det finns personer som har ett privat pensionssparande, men som valt att inte ta pengar därifrån. De finns inte med i dessa siffror. Även de som tidigare har tagit ut sitt privata pensionssparande och vars pengar redan betalats ut finns inte med bland dem som har ett privat sparande.

Hur vanligt är privat pensionssparande?

Diagram 1

Andel av de som är 65 år och äldre som tagit ut av sitt privata pensionssparande under 2013, SKPFs medlemmar.

Källa: SCB och egna beräkningar

Har privat sparande Saknar privat sparande 23%

77%

SKPF

Jämförelsen mellan kvinnors och mäns uttag av privat sparande i diagram 2 visar att det inte är så stora skillnader gällande hur stor andel som tog ut av sitt privata sparande under 2013. På riksnivå är det en något större andel av männen som tar ut privat pensionssparande och bland SKPFs medlemmar är det tvärt- om. Att en något större andel av männen än kvinnorna på riksnivå har privat pensionssparande är förväntat, eftersom män tjänar mer än kvinnor, och därför har större utrymme att spara. Det anmärkningsvärda är snarare att en nästan lika stor andel kvinnor som män har inkomst från privat pensionssparande, trots att kvinnor har lägre inkomster.

När det gäller SKPFs medlemmar är det en något högre andel av kvinnorna än männen som tar ut av ett privat pensionssparande. Det betyder att kvinnor har pensionssparat en större andel av sin lön under tiden de arbetat.

Från rapporten Pensionen – en kvinnofälla vet vi att kvinnor som är med- lemmar i SKPF i genomsnitt har 4 000 kronor mindre i månaden än män som är medlemmar i SKPF. Det innebär att de tjänat mindre än männen under sitt yrkesliv. Trots det är andelen kvinnor som har inkomst från privat pensionsspa- rande högre än männen. Sammanfattningsvis kan man säga att kvinnor, trots sina lägre inkomster, är bra på att spara. En förklaring till deras sparande kan vara att kvinnor med låga inkomster inser att ekonomin riskerar bli usel efter pensionen och att de därför behöver spara, trots sin låga lön, för att kunna leva ett någorlunda drägligt liv som pensionär.

Källa: SCB och egna beräkningar Diagram 2

Andel av de som är 65 år och äldre som tagit ut av sitt privata pensionssparande under 2013 utifrån kön, SKPFs medlemmar respektive riket.

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

SKPF

Kvinnor Män Alla

Riket

24% 21% 23% 25% 28% 27%

Det är inte samma individer som följs i statistiken, men trots det är det rimligt att anta att många pensionärer väljer att plocka ut sitt privata pensionssparande i början av sitt pensionärsliv. Det betyder att inkomsterna från privat sparande riskerar att vara slut högre upp i åldern med följden att pensionen då blir lägre.

Skillnaderna mellan åldersgrupper kan även bero på att de yngre pensionärerna har haft större möjlighet att spara än vad de äldre pensionärerna har haft.

Jämförs åldersgrupper är det tydligt att det framför allt är de yngre pensionä- rerna som tar ut av sitt pensionssparande. Nästan hälften av SKPFs medlemmar och hälften i riket i åldersgruppen 65 till 69 år tar ut av sitt privata pensionsspa- rande. Ett annat tydligt mönster är att det är vanligare att SKPFs medlemmar tar ut av ett privat pensionssparande mellan 65 och 69 år. I äldre åldrar faller sedan andelen som tar ut privat pensionssparande dramatiskt. För rikssnittet faller det också markant mellan de olika åldersgrupperna, men inte lika mycket som för SKPFs medlemmar.

Källa: SCB och egna beräkningar Diagram 3

Andel som tog ut privat pensionssparande under 2013 utifrån åldersgrupp, SKPFs medlemmar respektive riket.

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85+

SKPF Riket

Delas statistiken för SKPFs medlemmar upp på kvinnor och män framgår det att cirka hälften av kvinnorna och var fjärde man i åldersgruppen 65 till 69 år har inkomst från ett privat pensionssparande. Därefter faller det drastiskt i de äldre åldersgrupperna för både kvinnorna och männen. Som diagram 4 visar tycks kvinnor i allmänhet välja att plocka ut sitt privata pensionssparande tidigare än männen.

Källa: SCB och egna beräkningar Diagram 4

Andel som tog ut privat pensionssparande under 2013 utifrån åldersgrupp och kön, SKPFs medlemmar.

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85+

Kvinnor Män

Ser man närmare på andelen i riket som har privat pensionssparande ser mönst- ret ungefär ut som för SKPFs medlemmar. Det är framför allt de yngre pensi- onärerna som tar av sitt privata pensionssparande. Hälften av kvinnorna och drygt 40 procent av männen i åldersgruppen 65 till 69 år tar ut av sitt privata pensionssparande. Sen faller andelen i de äldre åldersgrupperna. För de tre äldsta åldersgrupperna är det dubbelt så vanligt bland männen att ha inkomst från privat pensionssparande. Detta indikerar att kvinnor och män har valt olika utbetalningsperioder för sitt privata pensionssparande.

Källa: SCB och egna beräkningar Diagram 5

Andel som tog ut privat pensionssparande under 2013 utifrån åldersgrupp och kön, riket.

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85+

Kvinnor Män

Det här avsnittet klarlägger hur mycket de som tar ut av sitt privata pensionsspa- rande får ut i månaden. De som inte tar ut någon inkomst från privat pensions- sparande ingår inte i underlaget.

När SKPFs medlemmar som är 65 år eller äldre jämförs med riket, ligger genomsnittsinkomsten för riket föga överraskande över SKPF-medlemmarnas genomsnittsinkomst. Det beror på att det i riket finns fler personer som har tjänat mycket pengar under sitt yrkesliv och därmed haft större utrymme att pensionsspara. Jämförs genomsnittet bland SKPFs medlemmar med riket, så är inkomsten cirka 1 300 kronor högre i riket. Den genomsnittliga inkomsten för SKPFs medlemmar som tar ut av privat pensionssparande är knappt 1 800 kronor, medan den i riket är strax över 3 100 kronor.

Storleken på det privata sparandet

Diagram 6

Hur mycket de som tar ut privat pensionssparande får ut i månaden, 65 år och äldre, SKPFs medlemmar och riket

3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0

SKPF Riket

1 770

3 110

Kronor i månaden

Källa: SCB och egna beräkningar

Diagram 7

Hur mycket de som tar ut privat pensionssparande får ut i månaden utifrån kön, SKPFs medlemmar och riket.

Källa: SCB och egna beräkningar 4 000

3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0

SKPF

Kvinnor Män Alla

Riket 1 740 1 900 1 770

2 630 3 610

3 110

Kronor i månaden

När de olika åldersgrupperna jämförs gällande hur mycket de som har privat pensionssparande tar ut i månaden, har de olika åldersgrupperna bland SKPFs medlemmar ett relativt likvärdigt uttag. För riket har de äldre åldersgrupperna något mer i privat pensionssparande än de yngre. Det är emellertid viktigt att på- peka att det är relativt få som har privat pensionssparande i de äldre åldersgrup- perna. På riksnivå är det cirka fem procent av de som är 80 år eller äldre som tar ut av sitt privata pensionssparande. Bland SKPFs medlemmar är det någon enstaka procent.

Män som är medlemmar i SKPF tar ut något mer från sitt privata pensionssparande i de yngre åldergrupperna än vad kvinnor som är medlemmar i SKPF gör. I de tre lägsta åldersgrupperna som berör åldrarna 65-79 år skiljer det sig mellan 100 till 400 kronor till männens fördel. I de äldsta åldersgrup- perna får kvinnorna ut något mer eller lika mycket som männen. Det är dock viktigt att understryka att i de två äldsta åldersgrupperna, det vill säga de som är 80 år och äldre, är det enbart några få procent som har ett privat pensionssparande som de tar ut pengar ifrån.

Skillnaderna i inkomst från privat pensionsspa- rande är större mellan kvinnor och män i riket än bland SKFPs medlemmar. Männens inkomst från

privat pensionssparande ligger över kvinnornas inkomster i alla åldersgrupper.

Mäns inkomster från privat pensionssparande är i de tre yngsta åldersgrupperna, 65-79 år, omkring 800 — 1 300 kronor högre än kvinnornas inkomster. För den lilla andel pensionärer som är över 80 år och har inkomst från privat pension är inkomst från privat sparande högre än vad det är för dem som är yngre.

På riksnivå är det cirka fem procent av de som är 80 år eller äldre som tar ut av sitt privata pensionssparande.

Bland SKPFs

medlemmar är det

någon enstaka

procent.

De första två avsnitten av den här rapporten handlade om hur stor andel av SKPFs medlemmar respektive Sveriges befolkning i ålder 65 år och äldre som har privat pensionssparande och hur mycket de i sådana fall får ut i månaden.

Olika jämförelser gjordes mellan kvinnor och män, SKPF och riket samt mel- lan olika åldersgrupper. Nu ska vi gå över till att undersöka enbart den yngsta åldersgruppen, 65–69-åringarna, och se hur mycket de totalt får från de olika delarna av pensionssystemet. Det vill säga den allmänna pensionen, tjänstepen- sionen och det privata pensionssparandet. Utöver pensionsinkomster har många i den här gruppen fortfarande löne- eller näringsinkomster. Det är även vanligt med kapitalinkomster. Mäns inkomster från både lön och kapital är betydligt

högre än kvinnornas inkomster.

Inkomsten från det privata pensions- sparandet kommer att vara lägre i det här avsnittet än i föregående avsnitt. Det beror på att summan för privat pensionssparande slås ut på alla i åldergruppen 65-69 år, och alltså inte bara på dem som faktiskt har en inkomst från privat pensionssparande.

Åldersgruppen som redovisas är 65–69 år eftersom den gruppen bäst kan visa på hur det kommer att bli för kommande pensionärer. Summorna är medelvär- den för alla, vilket innebär att exempelvis det totala beloppet delas på alla och inte bara på de som tar ut privat pensionssparande. Detsamma görs med siffror- na för den allmänna pensionen och tjänstepensionen. Det vi får fram är inkom- sten för olika genomsnittspensionärer.

Undersökningen visar att det finns skillnader mellan kvinnors och mäns pen- sionsinkomster. Störst är inkomsten för män i riket, de får i genomsnitt 20 100 kronor, medan en kvinnlig SKPF-medlem får lägst pension, 12 500 kronor. Det är en skillnad på 7 600 kronor i månaden. Utan garantipensionen, som fyller på den allmänna pensionen om den är mycket låg, hade skillnaderna mellan kvin- nors och mäns pensioner varit betydligt större.

En genomsnittlig SKPF-kvinna har alltså totalt 12 500 kronor i pension före skatt medan en genomsnittlig SKPF-man har 15 400 kronor före skatten är dragen.

Det skiljer 2 200 kronor i allmän pension och cirka 1 000 kronor i tjänstepension till männens fördel. Det privata pensionssparandet har en viss betydelse för den totala pensionen. En SKPF-kvinna har i genomsnitt 930 kronor i månaden från sitt privata pensionssparande, medan en SKPF-man har något mindre, 765 kronor.

För SKPFs medlemmar är det den allmänna pensionen som utgör den viktigaste förklaringen till skillnaden mellan kvinnor och mäns genomsnittliga pensioner.

Storleken på pensionens olika delar

Mäns inkomster från

både lön och kapital

är betydligt högre än

kvinnornas inkomster.

Källa: SCB och egna beräkningar

När man jämför kvinnor och män i riket i åldergruppen 65 till 69 år är skill- naderna i pensionsinkomst större. En kvinna har ca 14 400 kronor i pension medan en man har 20 100 kronor. Genomsnittsmannen har drygt 2 000 kronor mer i allmän pension och nästan dubbelt så mycket tjänstepension som genom- snittskvinnan, cirka 7 100 kronor respektive 3 800 kronor.

Att skillnaderna i tjänstepension är så stora kan delvis förklaras av att män i högre utsträckning är höginkomsttagare och därmed oftare kommer över brytpunkten när det gäller tjänstepensioner.⁹ För inkomster över brytpunkten ökar nämligen andelen av lön som avsätts till tjänstepension avsevärt. Har man en premiebestämd pension ökar den från omkring 4,5 procent till 30 procent för den del av lönen som ligger ovanför taket. De individer som är med i den här undersökningen har dock i de flesta fall haft en förmånsbestämd tjänstepension, vilket innebär att de, istället för en viss premie, varit garanterade en viss andel av slutlönen i tjänstepension. Men principen i den premiebestämda och förmånsbe- stämda tjänstepensionen är densamma, avsättningarna är andelsmässigt högre för inkomster över brytpunkten.

9 Brytpunkten för tjänstepension går vid 7,5 inkomstbasbelopp. Det motsvarade år 2016 en inkomst på ca 37 000 kronor i månaden. För lönededelar ovanför 7,5 ibb är avsättningen 30 procent, men för inkomster under 7,5 ibb motsvarar avsättningen 4,5 procent.

Diagram 8

Genomsnittspensionär i åldersgruppen 65–69 år utifrån kön, SKPFs medlemmar och riket

18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0

Kvinna — SKPF Man — SKPF

Allmän pension Tjänstepension Privat sparande

8 885 2 690

11 000 3 635 930

765

Källa: SCB och egna beräkningar

Att andelen som avsätts till tjänstepensionen är högre för höga inkomster kan delvis förklaras av att höginkomsttagare inte får några pensionsrätter på inkom- ster över brytpunkten och således blir kompenserade genom tjänstepensionen.

Att höginkomsttagare får motsvarande 30 procent av sin lön i tjänstepension på lönedelar ovanför taket innebär dock att de blir överkompenserade i pen- sionshänseende eftersom personer med en lägre inkomst endast får motsva- rande knappt 22 procent av sin lön avsatt till pension.¹⁰ Om andelen inkomst som avsätts till pension skulle vara lika oavsett storleken på lönen borde alltså avsättningarna till tjänstepensionen jämnas ut: minska för inkomster över brytpunkten och öka för inkomster under brytpunkten. På så sätt skulle den totala andelen av lön som avsätts till pension bli lika stor för alla som har rätt till tjänstepension från sin arbetsgivare.

När det gäller det privata sparandet bland pensionärerna i riket skiljer det bara några hundralappar till männens fördel. Det privata pensionssparandet har en viss betydelse för den totala pensionen¹¹ och kvinnor har trots sina lägre inkomster lyckats spara till sin pension.

I diagrammet nedan sammanfattas de olika genomsnittspensionärerna. Dia- grammet visar att kvinnor är förlorarna i pensionssystemet. Det hänger framför- allt samman dels med den ojämställda arbetsmarknaden, där kvinnor arbetar inom yrken som har lägre löner samt arbetar deltid i betydligt större omfattning än männen och dels med tjänstepensionernas konstruktion.

10 Avgiften till det allmänna pensionssystemet är 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten. Eftersom det görs ett avdrag på 7 procent för pensionsavgiften är den faktiska avgiften 17,21 procent av den totala inkomsten. Tjänstepensionsavsättningen är enligt de flesta kollektivavtal 4,5 procent av inkomster under 7,5 inkomstbasbelopp. Tillsammans blir det 21,71 procent.

11 Den totala pensionen = den allmänna pensionen, tjänstepensionen och det privata pensionssparandet.

Diagram 9

Genomsnittspensionär i åldersgruppen 65–69 år utifrån kön, riket.

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0

Kvinna — riket Man — riket

Allmän pension Tjänstepension Privat sparande

9 320 3 780

11 495 7 110 1 325

1 515

Källa: SCB och egna beräkningar

Diagrammet nedan visar hur stor andel av pensionsinkomsten som kommer från olika delar av pensionssystemet. Störst andel av inkomst från privat pensions- sparande har kvinnor i riket, i den gruppen kommer omkring 9 procent av inkomsten från privat pensionssparande. Lägst andel av pensionsinkomst från privat pensionssparande har manliga SKPF-medlemmar, omkring 5 procent.

SKPFs medlemmar får en betydligt större andel av sin pensionsinkomst från den allmänna pensionen än pensionärer i riket. Kvinnor som är medlemmar i SKPF får 71 procent av sin inkomst från den allmänna pensionen, motsvarande siffra för män i riket är 57 procent. Ungefär 22 procent av SKPF-kvinnornas pen- sionsinkomst kommer från tjänstepensionen. Det är en betydligt lägre andel än för männen i riket där 35 procent av inkomsten består av tjänstepensionen.

Diagram 10

Genomsnittspensionär i åldersgruppen 65–69 år utifrån kön, SKPFs medlemmar och riket

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0

Kvinna — SKPF

Allmän pension Tjänstepension Privat sparande

8 885 2 690 930

Man — SKPF 11 000

3 635 765

Kvinna — riket 9 320 3 780 1 325

Man — riket 11 495

7 110 1 515

Källa: SCB och egna beräkningar Diagram 11

Andel av pensionsinkomst från olika delar av pensionssystemet. Genomsnittspensionär i åldersgruppen 65–69 år utifrån kön, SKPFs medlemmar och riket.

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Kvinna — SKPF

Allmän pension Tjänstepension Privat sparande

71%

22%

7%

Man — SKPF 71%

24%

5%

Kvinna — riket 65%

26%

9%

Man — riket 57%

35%

8%

Det finns två saker som är särskilt intressanta i den här rapporten. Det första är att kvinnor och män har pensionssparat i ungefär samma utsträckning. Det visar att kvinnor trots sina betydligt lägre faktiska inkomster valt att spara pengar till sin pension, även om de kanske inte kunnat spara lika mycket som männen. Det visar på att det är viktigt för många att säkra sin inkomst som pensionär. Den andra intressanta saken, om än inte förvånande, som den här rapporten åskåd- liggör, är att pensionsinkomsten skiljer sig betydligt mellan kvinnor och män respektive SKPFs medlemmar och riket.

Ett privat pensionssparande är vanligast bland de yngre pensionärerna. Nästan hälften i åldersgruppen 65-69 år har ett privat pensionssparande som de tar ut pengar ifrån. Den siffran stämmer bra överens med

en rapport från Nordea som visar att 45 procent av alla mellan 18 och 56 år har ett privat pensionsspa- rande. Rapporten konstaterar också att det privata pensionssparandet minskar till förmån för andra sparformer.¹² En annan undersökning från fackför- bundet Unionen visar att en av fyra i åldern 18 till 64 år kommer att minska sitt pensionssparande när avdragsrätten försvinner. Det finns alltså anledning att tro att pensionssparandet kommer minska när incitamentet med avdragsrätt försvinner.¹³

För de som inte kan se fram emot en stor summa i tjänstepension utgör det privata sparandet en viktig möjlighet för att själva kunna höja sin pension när det allmänna pensionssystemet sviker. Att avdragsrätten för det privata pensionsspa- randet har tagits bort riskerar att leda till att färre väljer att spara till sin pension och på sikt lägre pensioner. Det finns flera andra möjligheter att spara till sin pen- sion, till exempelvis ISK och kapitalförsäkring. Problemet med de andra sparan- deformerna är att det sparade kapitalet inte är låst, vilket kan leda till att kapitalet inte finns kvar när det är dags för pension.

Av de som tar ut privat pensionssparande är inkomsten från det egna pensions- sparandet betydande, i genomsnitt 1 800 kronor för en SKPF-medlem och 3 100 kronor för en pensionär i riket. För SKPFs medlemmar som generellt har mycket låga pensioner utgör det privata pensionssparandet alltså en viktig inkomst för att kunna leva och inte bara överleva på sin pension. Även för övriga pensionärer i ri- ket utgör det privata pensionssparandet en avsevärd andel av pensionsinkomsten.

Statistiken i rapporten visar tydligt att pensionsinkomsten skiljer sig betydligt mellan de olika grupperna. Det har Kommunal och SKPF även visat i den tidi- gare rapporten Pensionen – en kvinnofälla, men i den här rapporten kan man även se varifrån de olika delarna av pensionsinkomsten härrör. Skillnaderna i tjänstepension utgör den främsta förklaringen till att mäns pensioner är högre

Avslutande kommentarer

Det finns alltså

anledning att tro att pensionssparandet kommer minska när incitamentet med

avdragsrätt försvinner.

12 Nordea (2015), Sparande — planer, val och förväntningar

13 http://www.unionen.se/filer/ovrigt/flexibel-pension-rapport

än kvinnors i åldersgruppen 65-69 år.

Den höga inkomsten från tjänstepensionen beror på att män har högre löner än kvinnor och att män i större utsträckning är höginkomsttagare med inkom- ster över brytpunkten för tjänstepension. Det innebär att de som har haft rätt till tjänstepension genom t.ex. kollektivavtal fått en betydligt större andel av sin lön avsatt till tjänstepensionen. Mäns höga tjänstepensioner gör att skillnaderna i pension mellan låg- och höginkomsttagare blir större än vad de skulle vara om avsättningen till pension skulle motsvara lika stor andel av lönen oavsett in- komst. För inkomster under brytpunkten utgör avsättningarna motsvarande 22 procent av lönen och för inkomster över brytpunkten motsvarar avsättningarna 30 procent av lönen. En intjänad hundralapp är alltså mer värdefull för pen- sionsinkomsten för en individ med lön över brytpunkten, än vad den är för en individ med lön under brytpunkten.

Tjänstepensionernas utformning drar därmed isär pensionärernas inkomster och leder till att inkomstklyftorna blir större vid pension än under arbetslivet. Att tjänstepensionerna bidrar till att öka inkomstklyftan mellan pensionärer visade även Socialdepartementet nyligen i sin rapport om jämställda pensioner.¹⁴ Kom- munal och SKPF tycker inte att det är rimligt att höginkomsttagare ska överkompenseras på det sätt som sker idag. Att ta bort pen- sionsklyftan som beror på tjänstepensionerna är därför angeläget. Det kan göras genom att höja tjänstepensionerna för inkomster under brytpunkten samtidigt som tjänstepensionen för inkomster över brytpunkten sänks.

Att kunna leva ett självständigt liv på äldre dagar efter ett helt yrkesliv utan att vara beroende av statens välvilja eller partners in- komst borde vara en självklarhet. Det är inte rimligt att pensionen efter ett helt yrkesliv blir så låg för kommunalarbetaren att den knappt går att leva på. En kommunalarbetare som har haft möjligheten att arbe- ta heltid i 45 år med en genomsnittlig lön får endast 13 600 kronor, motsvarande 60 procent av slutlönen i pension.¹⁵ Då ska man komma ihåg att det är väldigt få förunnat att kunna arbeta heltid under en sådan lång period.

Kommunal och SKPF anser att den borttagna avdragsrätten för privat pen- sionssparande gör det ännu mer angeläget att stärka finansieringen av den allmänna pensionen för att i någon mån kompensera för både den borttagna avdragsrätten och den minskade allmänna pensionen. Risken är annars att fram- tidens pensionärer får en ännu lägre pension än dagens pensionärer.

Det är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige att människor hamnar i fattig- dom efter ett långt yrkesliv. Efter ett långt arbetsliv måste människor kunna leva på sin pension.

Att kunna leva ett självständigt liv på äldre dagar efter ett helt yrkesliv utan att vara beroende av statens välvilja eller partners inkomst borde vara en självklarhet.

14 Socialdepartementet (2016), Jämställda pensioner? Ds 2016:19

15 LO (2016), Vad krävs för en hållbar pension?

“Tjänstepensionernas

utformning drar därmed isär pensionärernas

inkomster och leder till att inkomstklyftorna blir större vid pension än

under arbetslivet.”

Gemensamma krav från Kommunal och SKPF

För att Kommunals medlemmar ska kunna få en pension som går att leva på ställs följande krav:

1. Heltid ska vara norm på arbetsmarknaden

För att framtidens pensionärer ska kunna få en pension som går att leva på måste heltidsanställningar vara norm på svensk arbetsmarknad. Arbetet måste vara organiserat på ett sätt så att de anställda orkar arbeta heltid.

2. Arbeta för jämställda löner

Den konkurrensutsatta industrin ska vara lönenormerande även fortsättningsvis, men värdediskrimi nerade och felavlönade kvinnodominerade yrken och bran- scher måste släppas fram och få löneökningar som gör att kvinnor kan komma ikapp männen.

3. Förebygg ohälsosam arbetsbelastning

Att minska arbetsmängden eller öka bemanningen är exempel på åtgärder som kan förebygga en ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren ska organisera och planera arbetet så att det ger kontroll över arbetssituationen. Det är viktigt att förutsättningar skapas så att anställda orkar arbeta längre.

4. Bort med A- och B-lagen inom tjänstepensionen

De stora skillnaderna i andel av lönen som avsätts till tjänstepensionen ökar inkomstklyftorna mellan pensionärerna. Det är inte rimligt att låginkomsttagare får en lägre andel av sin lön avsatt till sin pension än höginkomsttagare som tjänar över brytpunkten för tjänstepension. De stora skillnaderna i avsättningarna till tjänstepensionen måste tas bort.

5. Stärk finansieringen av den allmänna pensionen

Den demografiska utvecklingen har medfört att pensionerna som andel av slutlönen har minskat jämfört med den nivå som ansågs önskvärd i mitten av 1990-talet, då avgiften bestämdes till 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten. En höjning av avgiften kan i någon mån kompensera för denna sänkning och minska risken att pensionerna faller ytterligare.

Käll- och litteratur- förteckning

Folksam (2014)

Vad blev det för pension 2014?

Kommunal (2015),

Pensionen – en kvinnofälla LO (2016),

Vad krävs för en hållbar pension?

Pensionsmyndigheten (2014),

Från fattigvård till ekonomisk trygghet vid ålderdom

– beskrivning av grundskyddet i det svenska pensionssystemet Nordea (2015),

Sparande – planer, val och förväntningar Socialdepartementet (2016),

Jämställda pensioner?

Ds 201619

WEBBSIDOR

secure.pensionsmyndigheten.se/PensionsaldernsBetydelse.html www.dn.se/ekonomi/pensionsjatte-nya-sparformer-behovs/

www.umu.se/om-universitetet/pressinformation/pressmeddelanden/

nyhetsvisning//hundra-ar-med-allman-pension-i-sverige.cid215582 www.regeringen.se/sb/d/19733/a/253313

www.unionen.se/om-unionen/press/flexiblare-slut-pa-arbetslivet- lockar-fler-att-jobba-langre

Källa: SCB och egna beräkningar

Källa: SCB och egna beräkningar

Bilaga 1

Diagram 12

Hur mycket tar de som har privat pensionssparande ut i månaden utifrån åldersgrupp, SKPFs medlemmar och riket

Diagram 13

Hur mycket får de som tar ut privat pensionssparande ut i månaden utifrån åldersgrupp och kön, SKPFs medlemmar.

2 500

2 000

1 500

1 000

500

0

Kvinnor Män

Kronor i månaden

65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85+

1 860 1 955

1 530 1 940

1 4101 615 1 685

1 540 1 485 1 380 4 000

3 500

3 000

2 500

2 000

1 500

1 000

500

0

SKPF Riket

Kronor i månaden

65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85+

1 875 3 000

1 600 3 150

1 450 3 150

1 650 3 500

1 450 3 720

Källa: SCB och egna beräkningar Diagram 14

Hur mycket får de som tar ut privat pensionssparande ut i månaden utifrån åldersgrupp och kön, riket.

4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0

Kvinnor Män

Kronor i månaden

65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85+

2 630 3 470

2 525 3 800

2 510 3 680

2 970 3 880

3 470 3 970

ART.NR: 978 91 7479 534 9 • EFTER SISTA LÖNEUTBETALNINGEN • GRAFISK FORM GRAPHERA • PRODUKTION KOMMUNAL 2016.

Ett privatsparande har för många varit skillnaden mellan att kunna överleva eller leva på sin pension och möjliggjort en större ekonomisk frihet. Nu när avdragsrätten har tagits bort har den möjligheten försvunnit. Det gör det ännu mer angeläget att förbättra villkoren i arbetslivet och pensionssystemet för att säkra en pension som går att leva på.