Inledning
I Sverige finns det 290 kommunala bibliotek med drygt 1100 filialer över hela landet, 93 bokbussar med ca 9000 hållplatser i 112 kommuner, 72 forskningsbibliotek med drygt 200 serviceställen, ca 4000 skolbibliotek, flera hundra myndighets- och specialbibliotek och närmare 100 sjukhusbibliotek.98 Kan du då tänka dig hur många böcker det finns på alla dessa ställen? Det
är givet att det behövs någon som sorterar, läser och dammar av alla dessa böcker. Och det är egentligen det bibliotekarieyrket går ut på. Eller?
Detta är en studie som diskuterar en ovanlig bibliotekarie, den manliga bibliotekarien som är uppdaterad i vad som händer både i litteraturens och verklighetens värld. Jag kommer att diskutera manliga bibliotekariers föreställningar om yrket, deras yrkesidentitet och de senaste årens utveckling som skett i biblioteken landet runt
Syfte
Syftet med denna uppsats att är belysa vad det betyder att vara i könslig minoritet på en arbetsplats som är kvinnodominerad, i kontexten bibliotek. Bibliotekarieyrket är ett yrke som jag upplever att allmänheten har många fördomar kring, och därför anser jag det är intressant att se hur bibliotekariers egen upplevelse är.
Frågeställningar och avgränsningar
Jag har inriktat min uppsats mot arbetssituationen för bibliotekarier. Exempel på frågor som jag vill ha svar på är; hur tolkar informanterna relationerna mellan könen på arbetsplatsen? Vad innebär den senaste teknikutvecklingen för arbetet som bibliotekarie? Vad betyder kön för yrkesidentiteten?
Jag och Palm har analyserat samma material men skriver därefter om olika tematiker som vi identifierat i analys av intervjuer. Jag har avgränsat mitt arbete till tematiken manliga bibliotekarier på arbetsplatsen. Jag kommer att undersöka dynamiken och arbetsfördelning mellan män och kvinnor.
53
Tidigare studier
Det finns ett fåtal studier gjorda i ämnet, den mesta av informationen om bibliotekarier har skrivits av aktiva inom yrket i syfte att nyansera bilden av sitt yrke och sin yrkeskategori. Simpson har skrivit en artikel om män som arbetar i kvinnodominerade yrkeskategorier, Masculinity at work99, där hon bland annat diskuterar manliga bibliotekarier. Hon tar upp den bemötande dessa
män får i sitt yrkesutövande, både i positiv och negativ bemärkelse. I övrigt har jag använt mig att litteratur som haft liknande syfte. Exempel på detta kan vara Robertsons Maskulinitetskonstruktion, yrkesidentitet, könssegregering och jämställdhet,100 som behandlar män som arbetar som sjuksköterskor.
Han diskuterar köns- och yrkesroller på ett sätt som gör att denna avhandling blir användbar även i min studie. Nordberg skriver om manliga förskolelärare, sjuksköterskor och frisörer i sin avhandling; Jämställdhetens spjutspets?101 Jag har även läst en uppsats som behandlar synen på
manlighet i dagens samhälle, En ny man av Larsson102, som på ett bra sätt beskriver olika
maskulinitetsteorier. Dessa studier anser jag vara användbara eftersom det finns liknande syften att ifrågasätta synen på manlighet i dagens samhälle. Jag kommer att visa detta genom att jämföra deras studier med min egen.
Kön och genus
Att diskutera genus kan lätt bli en förvirrande och politiskt korrekt debatt. Som skrivet i det gemensamma inledningskapitlet är genus ett politiskt laddad begrepp som kan ändra innebörd beroende på tidsepok. Jag vill mena att genus handlar om konstruktioner av kön och relationer.103
Det är genom detta som hegemoni skapas, som också nämnt i inledningskapitlet. Indelningen av två kön, och skillnader dem mellan, är en ständigt pågående process som ”görs” genom samtal där könen ges olika typiska egenskaper, skämt eller klädsel.104 Vidare i inledningskapitlet har vi
diskuterat vår syn på begreppet genus, och menar att Gayle Rubins påstående om att dessa konstruktioner är det som bidrar till fortsatt ojämlikhet i samhället. Det är först när dessa konstruktioner omarbetas av gemene man som en förändring kan bli möjlig.
R.W. Connell diskuterar de olika sorters västerländska kulturella föreställningar om manlighet. Elin Larssons tolkning är att Connell kommer fram till att det finns fyra typer av manlighet; den hegemoniska manligheten, den delaktiga manligheten, den underordnade manligheten och till sist den marginaliserade manligheten.105 Begreppet hegemoni syftar till den kulturella dynamik som
99 Ruth Simpson,”Masculinity at Work: The Experience of Men in Female Dominated Occupations”, i Work Employment &
Society (London, 2004) s.349-368
100 Hans Robertsson, Maskulinitetskonstruktion, yrkesidentitet, könssegregering och jämställdhet,(Stockholm, 2003)
101 Marie Nordberg, Jämställdhetens spjutspets? Manliga arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, femininitet och
heteronormativitet, (Göteborg, 2005)
102 Elin Larsson, En ny man: om skapandet av och synen på svensk manlighet och känslor.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9316 2008-05-02 kl. 15:30
103 Birgitta Hovelius & Eva E. Johansson (redaktion), Kropp och genus i medicinen, (Lund, 2005) s.39. 104 Nordberg, s.22.
54
gör att en grupp kan hävda en ledande position i samhället.106 Den hegemoniska manligheten är
det ideal som ses vid en historisk händelse, och den överordning män hade över kvinnor just då. Ofta är den hegemoniska maskuliniteten också en kollektiv bild av manlighet, som finns inom exempelvis militären.107 Connell åsyftar att få faktiska män klarar av att leva upp till den
normativa standarden som är den hegemoniska manligheten, men att de försöker.108 Den
delaktiga manligheten, menar Connell, är den manlighet som de flesta män tillhör. De använder sig av vissa av den hegemoniska manlighetens förmåner, men inte alla. Den tredje manligheten, den underordnade, tillskrivs ofta kvinnliga egenskaper. Homosexuella män delas vanligen in i denna kategori, och är underordnad de två första. Sist kommer den marginaliserade manligheten, som inkluderar män som ”borde” tillhöra den underordnade gruppen, men på något vis lyckats visa upp manlighet.109 Ett exempel på detta skulle kunna vara en homosexuell man som är
framstående idrottare.