Genom arbetets gång har jag stött på många uppförsbackar för min motivation då vägen känts lång och krokig. När jag tittar tillbaka inser jag att det säkert finns massa saker som skulle kunnat utförts annorlunda men å andra sidan finns det ingen helt regelrätt väg att gå – resultatet i sig är inte det enda målet för denna studie, själva resan dit är lika mycket en del av det. Arbetets gång har varit en mångfasetterad erfarenhet av metoder, teorier, känslor etcetera.
Genom mina informanter har jag fått ta del av beskrivningar om det militära som utbildningsverksamhet och yrke, det är deras uppfattningar som färgat denna studie och med stöd av teorier har jag kunnat reflektera över, framförallt, vilken betydelse försvarsmakten som organisation har för inverkan på de värnpliktigas identitet. I detta stycke skulle jag däremot vilja resonera friare utifrån mina egna tankar om det som du just läst.
Försvarsmakten som utbildningsverksamhet och det militära som arbetsplats är en traditionell manlig arena men i dag önskar man få in fler kvinnor och även om det ofta diskuteras kring detta i medier ses det fortfarande som ett starkt mansdominerat yrke.
Under kategorierna ”Bryta ner” och ”bygga upp” får vi alltså informanternas beskrivning av försvarsmaktens strategi hur formandet av de individer som genomgår lumpen ter sig. Genom dessa berättelser om psykisk påfrestning och upprepandet av tidsödande övningar ställs individerna inför en utsatthet de antagligen inte förr varit med om. Den grund av beteenden och normer som finns inneboende hos de individerna innan värnplikten raseras och detta antar jag medför en osäkerhet och sviktande självkänsla för vem man är eller trodde sig vara. Då identiteter som etableras i barndomen är mindre flexibel än identiteter formade senare i livet är även avskalandet av en individs förnamn av vikt vid denna ”nedbrytning”.57 Processen mot
institutionalisering fortsätter genom fråntagning av andra personliga attribut som det inte finns utrymme för på logementet samt tilldelningen av uniformer. Att bära likadana kläder innebär att identifiering utifrån jämförelser av olikheter blir mer komplicerad och på detta vis tror jag att fokus istället riktas mot jämförelser av likheterna vilket i sin tur innebär att man snart identifierar sig utifrån Marx’s teori ”klass-för-sig”. Om detta skett har man alltså börjat identifiera sig som en del av kollektivet. Naturligtvis betyder inte detta att alla värnpliktiga villkorslöst anammar den institutionella identiteten, man kan värja sig emot den eller anta strategier för att anpassa sig till den tillfälliga situationen, strategier som till exempel innebär att man undviker engagemang. När man som tjej aktivt valt att göra lumpen är min teori dock att det senare är ovanligt, jag tror alltså inte att det råder någon större brist av engagemang eftersom de frivilligt sökt sig till organisationen. Detta behöver inte däremot betyda att det kollektiva eller institutionella identitetsskapandet är oproblematiskt för henne. Men låt oss nu anta att hon är positivt ställd till
31
den identitet institutionen erbjuder och gärna skulle vilja vara en del av ”massan”. Som kvinna i lumpen är hon mer synlig än sina andra lumparkompisar, hon sticker ut för att hon befinner sig i en könssegregerad miljö, hon uppfyller alltså inte den könsnorm som råder där och därför kan stigmatisering bli en följd. Detta är naturligtvis inte en självklarhet, att vara ”synlig” på detta sätt kan också skapa en känsla av ökade krav hos en individen,58 och därmed öka dess prestation och
eventuellt även förstärka en identitet positivt. Så även om en tjej inom försvarsmakten inte själv ser sig som annorlunda, om hon är ifrågasättande av genusidentifikationen, så kommer det alltid finnas många i omgivningen som ser henne på detta sätt. Ännu mer problematiskt kan det bli i skapandet av en yrkesidentitet om det, som Annas fall, finns signifikanta andra som ifrågasätter valet av yrke.
Att tjejer som ändå väljer att göra lumpen tillskrivs egenskaper som annars anses vara av manlig karaktär, som till exempel ”straka och modiga” kan även det tänkas ha en betydelse för individens uppfattning av sig själv och hennes identitet speciellt med tanke på den avsexualisering som jag kan tycka genomförs med uniformerna och borttagandet av förnamn. Huruvida man väljer att identifiera sig med detta eller istället skapa en rebellisk identitet är naturligtvis individuellt.
Avslutningsvis vill jag påpeka att försvarsmakten inverkan på de värnpliktigas identitetsskapande kan tolkas som stor då organisationen har många gemensamma drag med de hos en total institution, till exempel genom avgränsningar i tid och rum genom schemalagda övningar och rutiner, alltså tidsbegränsningar för var man ska befinna sig under vilka tider och så vidare. Detta kan innebära en förlust av individernas tidigare identiteter. Då de flesta som genomgår lumpen oftast befinner sig på den militära arenan under en tidsbegränsad period kommer sannolikt de individer som tagit del av den institutionella identiteten ändå släppa en del av de beteendemönster de anammat under värnpliktstiden och gå vidare i sitt identitetsskapande. Fastän en sådan omformning sker kommer erfarenheterna av upplevelsen finnas kvar hos individens identitetsförråd och till viss del ligga till grund för det fortsatta identitetsskapandet.
58 Ruth Simpson,”Masculinity at Work: The Experience of Men in Female Dominated Occupations”, i Work
32
Referenser
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, (Malmö, 2006) Connell, R.W, Maskuliniteter, (Göteborg, 2003)
Hammersley, Martyn & Atkinson, Paul, Etnography, (New York, 2007) Hilte, Mats, Avvikande beteende, (Lund, 1996)
Jenkins, Richard, Social identety – second edition, (London, 2004) Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, (Lund, 1997) Moe, Sverre, Sociologisk teori, (Lund, 1995)
Månsson, Per (red), Moderna samhällsteorier - traditioner riktningar teoretiker, (Stockholm, 2004)
Närvänen, Anna-Liisa, Time, space and identities – a dramaturgical approach, Arbetsrapport från tema Ä, (Linköping, 2003:1)
Simpson, Ruth, ”Masculinity at Work: The Experience of Men in Female Dominated Occupations”, i Work Employment & Society (London, 2004) s. 349-368
Strauss, Anslem & Corbin, Juliet, Basics of qualitative research, (Newbury Park, 1990)