Mätinstrument för beteendefaktorer

Åtta mätinstrument har använts för att mäta effekter på beteende.

Bahrami et al. (2012) använder sig av Stereotype Subscale of Gilliam Autism Rating Scale (SSGARS-2) för att utvärdera hur stereotypiskt beteende förändras hos individer och har redovisat skalan som reliabel och valid (se tabell 13).

I Bahrami et al. från 2015 har de använt sig av Communication Subscale of Gilliam Autism Rating Scale (CSGARS-2) som istället utvärderar förmågan till kommunikation. De har dock inte redovisat reliabilitet och validitet i den andra studien, se tabell 13.

The Social Responsiveness Scale (SRS), som mäter sociala svagheter (se bilaga D) har använts i Gabriels et al. (2015) och redovisas ha hög reliabilitet medan validitet inte nämns. Varken reliabilitet eller validitet redovisas av Gabriels et al. (2015) för Vineland Adaptive Behaviour Scales 2 (VABS-II), som mäter deltagarnas anpassningsbarhet (se tabell 13). The Aberrant Behaviour Checklist (ABC-C) används av Gabriels et al. (2015) där de redovisar att instrumentet har adekvat reliabilitet och validitet men utan att redovisa exakta värden, se tabell 13. Testet används för att bedöma problembeteenden hos barn och vuxna med

funktionshinder, se bilaga D.

Oriel et al. (2011) mäter även frekvensen av stereotypiskt beteende genom att observera deltagarna före och efter interventionen och redovisar interbedömarreliabiliteten r=1.0 (se tabell 13). Det framkommer ej i studien om de utgått från ett vedertaget instrument eller ej. The Off-Task Behaviour Assessment som används i studien av Ringenbach et al. (2015) är kombinerat av en beteendebedömning utvecklad av Anderson-Hanley et al. (2011) samt On- Task Behavior Assessment, utvecklat av Oriel et al. (2011). Testet är till för att bedöma mängden stereotypiskt beteende. Ingen av de två nämnda studierna har redovisat validitet eller reliabilitet medan Ringenbach et al. (2015) bedömer inter-reliabiliteten till 85% (se tabell 13).

Pedagogical Analysis and Curriculum (PAC-test)är ett omfattande test som bland annat mäter kommunikation, motorisk förmåga och sociala förmågor. Det används av Steiner et al. (2015) men författarna redovisar inte styrkan av reliabilitet eller validitet i sin studie, se tabell 13.

Tabell 13: Mätinstrument för beteendefaktorer

Mätinstrument Mäter Reliabilitet

/validitet Förekommer i Stereotype Subscale of

Gilliam Autism Rating Scale (SSGARS-2)

Utvärderar förändringar av stereotypiskt beteende hos individer

Reliabel och valid (Bahrami et al.,

32

Communication Subscale of Gilliam Autism Rating Scale (CSGARS-2)

Utvärderar frekvensen av

kommunikation hos individer Reliabilitet redovisas ej Validitet redovisas ej Bahrami et al. (2015)

The Aberrant Behaviour

Checklist (ABC-C) Bedömer problembeteenden hos barn och vuxna med utvecklingshinder.

Adekvat reliabilitet och fastställd

validitet (Gabriels et al. 2015) Gabriels et al. (2015)

The Social Responsiveness

Scale (SRS) Mäter sociala svagheter Hög intern interbedömarreliabilitet och test-retest reliabilitet. (Gabriels et al., 2015)

Gabriels et al. (2015)

Vineland Adaptive Behaviour Scales 2 (VABS- II)

Mäter deltagarnas

anpassningsförmåga. Reliabilitet redovisas ej Validitet redovisas ej Gabriels et al. (2015)

Stereotypiskt beteende Frekvens av hur ofta stereotypiskt beteende förekommer. Interbedömarreliabilitet 1.0 (Oriel et al., 2011)* Validitet redovisas ej Oriel et al. (2011)

The Off-Task Behaviour

Assessment Bedömer mängden stereotypiskt beteende. Inter-reliabiliteten 0.85 (Ringenbach et al. 2015)* Validitet redovisas ej

Ringenbach et al. (2015)

Pedagogical Analysis and

Curriculum (PAC-test) Undersöker kommunikation, egenvård, motorisk förmåga och socialisering,

Reliabilitet redovisas ej

Validitet redovisas ej Steiner et al. (2015)

4.4 Socialkognitiv teori

Författarna till denna studie har valt att strukturera upp utfallen av de analyserade studierna enligt SCT-faktorerna individ (motorik och kognition), omgivning och beteende. Detta utifrån de undersökta studiernas utfallsmått. Fem studier har undersökt motoriska individfaktorer, tre studier har undersökt kognitiva individfaktorer och sex studier har undersökt beteendefaktorer. Ingen av studierna har med utfallsmått undersökt

omgivningsfaktorer. Enbart två studier (Bahrami et al., 2012; Bahrami et al., 2015) har undersökt enbart beteendefaktorer och en studie (Pan, 2010) har undersökt enbart motoriska individfaktorer – övriga har undersökt mer än en faktor enligt SCT. Beteende

Bahrami et al. (2012) har undersökt stereotypiskt beteende, bland annat genom att intervjua föräldrar och lärare om barnets beteende, och Bahrami et al. (2015) har undersökt

kommunikationsbrister på samma sätt. Dessa två studier är de enda som endast undersökt beteendefaktorer och inte individfaktorer. Gabriels et al. (2015) har undersökt självreglering, adaptivt beteende, social förmåga samt kommunikation. Social förmåga uppmättes genom att föräldrar eller andra vårdgivare fick skatta på en skala. Oriel et al. (2011) och Ringenbach et al. (2015) undersökte stereotypiskt beteende. Steiner et al. (2015) har undersökt

kommunikation, egenvård samt social förmåga under beteendefaktorer. Detta gjordes genom att observera barnen.

33

Gabriels et al. (2015) har undersökt motoriska färdigheter inom individfaktorerna. Oriel et al. (2011) har intersökt antalet korrekta svar samt koncentration i skolmiljö, detta är kognitiva individfaktorer. Pan (2010) har i sin studie undersökt fysisk kondition och färdigheter i vatten men redovisar inte var mätningarna genomförts. Pan et al. (2017) undersökt

motoriska färdigheter samt exekutiv funktion vilket genomfördes i ett gym med en förälder eller vårdgivare närvarande. Inställning till motion och self-efficacy har i Ringenbach et al. (2015) undersökts genom att fråga barnet med ASD samt skatta på en skala. Hjärtfrekvens, kadens och kraft har uppmätts av testledare. Finmotorik och exekutiv funktion har mätts genom att barnen får utföra uppgifter som ställer krav på dessa områden (Ringenbach et al., 2015). Steiner et al. (2015) har undersökt steglängd och motoriska färdigheter genom att observera barnen och analysera de olika områdena.

Tabell 14: Social kognitiv teori

Artikel Motoriska

individfaktorer Kognitiva individfaktorer Omgivning Beteende #1 Bahrami et

al. (2012) Stereotypiskt beteende** #2 Bahrami et

al. (2015) Kommunikationsbrister**

#3 Gabriels et

al. (2011) Motoriska färdigheter Självreglering* Adaptivt beteende Social förmåga* Kommunikation**

#4 Oriel et al.

(2011) Korrekta svar** Koncentration Stereotypiskt beteende

#5 Pan (2010) Fysisk kondition* Färdigheter i vatten*

#6 Pan et al.

(2017) Motoriska färdigheter* Exekutiv funktion* #7 Ringenbach

et al. (2015) Hjärtfrekvens, kadens* och kraft Finmotorik

Inställning till motion* Self-efficacy

Exekutiv funktion*

Stereotypiskt beteende

#8 Steiner et

al. (2015) Steglängd** Motoriska färdigheter** Kommunikation** Egenvård** Social förmåga**

* Vissa delar av testet är signifikant ** Testet är signifikant