Årsmedelvattenföringen vid mynningen uppgick till 4,1 m3/s enligt SMHI:s puls-modell, vilket kan jämföras med medelvattenföringen för perioden 1973-1998 som beräknades till 3,7 m3/s.
Totalt under 1999 uppgick transporten av totalkväve vid mynningen till 980 ton, jämfört med medeltransporten 1980-1998 1030 ton.
Fosfortransporten till mynningen uppgick 1999 till 11 ton, vilket är mind-re än 1998 (16 ton). Medeltransporten under perioden 1980-1998 har va-rit 18 ton.
Arealkoefficienten (förlusten av ett ämne räknat per år och landyta) Våtmarkerna är viktiga för naturens vattenbalans och hyser många
djur och växter. Våtmarkerna fungerar dessutom som naturens egna reningsverk för olika näringsämnen (foto Olle Nordell).
Arealförluster (kg/ha)
Totalkväve Totalfosfor
år 1998 1999 1998 1999
Braån 32 26 0,42 0,32
Saxån 36 28 0,48 0,30
TOC (totala mängden organiskt kol)
Transporten av totalorganiskt kol (TOC) till mynningen uppgick under 1999 till 730 ton, vilket är mindre än 1998 (1 200 ton).
Dagvattenutsläpp i Saxån och Braån
Utsläpp av dagvatten kan förorena vattendragen eftersom de ofta innehål-ler tungmetalinnehål-ler och andra föroreningar. 0,4 % av i Saxån och Braåns av-rinningsområde utgörs hårdgjorda ytor som rinner direkt ut i vattendra-get. Dagvattenvolymen beräknas till 1 miljon kubikmeter per år och utgör ungefär 0,8 % av vattendragens totala vattenföring. Teoretiska beräkning-ar med schablonvärden som grund visberäkning-ar att höga metallhalter kan förvän-tas och höga eller mycket höga halter av kadmium, koppar, bly och zink har också uppmätts. Mätningar på några platser i vattendraget har dock gett lägre värden än de schablonvärden som ofta tillämpas vid beräkning-ar av dagvattenbelastning. Detta gäller inte för zink där mätningberäkning-ar på en plats visar på en mycket hög belastning.
Metaller
Transporten av metaller har beräknats för mynningspunkten vid Häljarp där prover har tagits en gång i månaden.
Metalltransport, kg 1999
zink 490
koppar 230
nickel 180
kadmium 3
bly 71
krom 34
Syrgashalterna var bra under alla provtagningstillfällena och låg på sam-ma nivå som under 1998.
Kopplingar till miljökvalitetsmål
Nationella miljökvalitetsmål (numreras efter nationella miljömål 1-15)
12. Giftfri miljö. Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människor hälsa eller den biologiska mångfalden.
Regionala miljömål
De totala utsläppen av fosfor och kväve till Skånes kustvatten ska snarast halveras i förhållande till 1985 års nivå. Stränderna utmed kusten, vid sjö-arna och vattendragen skall behålla sina värden för såväl naturvård som friluftsliv och skall hållas fria från ny bebyggelse och anläggningar. Mark-och vattenutnyttjande skall ske med ett större hänsynstagande för natur-och kulturvärden. Variation av naturtyper, vegetationstyper natur-och arter skall bibehållas. Runt tätorterna, i synnerhet i jordbruksområden, skall till-gängligheten till allemansrättslig mark förbättras genom att nya stråk el-ler friluftsområden anläggs, exempelvis utmed vattendrag. Nyanläggning och restaurering av våtmarker skall främjas.
Förslag till nyckeltal
— Andel av kommunens yta som utgörs av öppet vatten.
Sammanställning av nuvarande och tidigare kommunal
övervakning
— Bekämpningsmedel, bottenfauna och metallhalt i mossor har under-sökts i Saxån-Braån sedan 1988. Närsalthalter i vattnet sedan 1980, metallhalter i vattnet sedan 1990. Även pH, konduktivitet, grumlighet, biologisk syreförbrukning och TOC mäts. Beräkningar görs över totala transporterna av fosfor, kväve och metaller samt arealkoefficienter för fosfor och kväve. 1997 inventerades de befintliga och potentiella na-tur- och rekreationsvärdena längs Saxån och Braån. Sedan 1990 är Saxån-Braåns vattenvårdskommitté ansvarig för provtagningarna, ut-förare är Ekologgruppen i Landskrona.
— Under hösten 1994 genomfördes en inventering av fiskfaunan på 14 lokaler inom Saxåns vattendragssystem.
— 1976-1978 genomfördes miljöövervakning i kommunens vattendrag av VIAK. Bland annat mättes syremättnad, biokemisk syreförbrukning och fosforhalter.
— 1980-1983 genomfördes miljöövervakning i kommunens vattendrag av Scandiakonsult. Mätta variabler var: konduktivitet, syrehalt, BOD7, fosfor, kväve (total-, ammonium- och nitratkväve), tungmetaller i se-diment, algvegetation, bottenfauna, perifyton.
— 1997 genomfördes en undersökning av natur- och rekreationsvärden längs vattendragen i Saxån-Braåns avrinningsområde.
— 1997 provtogs två olika dagvattentillflöden till Saxån-Braån och ana-lyserades med avseende på pH, konduktivitet, grumlighet samt 20 oli-ka tungmetaller.
— I Örstorpsbäcken, vid Asmundtorp, har Länsstyrelsen en provtagnings-punkt (jordbrukets recipientkontroll).
— Länsstyrelsen i Malmöhus län genomförde 1990 en våtmarksinvente-ring för att identifiera och beskriva länets våtmarker. Havsstrandäng-arna vid Saxåns mynning var det enda objektet i Landskrona kommun.
— Saxån-Braåns vattenvårdskommitté genomförde 1994 en inventering av nyanlagda dammar i sydvästra Skåne. Tre av dammarna ligger i Landskrona kommun. Etableringen av bottenfauna och växter i nyan-lagda dammar av olika ålder dokumenterades. Ett vattenprov togs också för att få en grov uppfattning om vattenkvalitén.
Behov av övervakning
Påverkan
— Närsalttillförsel: Fortsatta beräkningar över närsaltstillförsel till vat-tendragen.
Tillstånd
— Provtagningsparametrarna som ingår i Saxån-Braåns vattenvårds-kommitté fortsätter.
— Organiska miljögifter: Analys av organiska miljögifter (PCB, DDT/DDE, HCB, HCH) i biologiskt material. Vart femte år.
— Metaller i sediment: Eventuellt utförs en ny mätning av metallhalter i vattendragens sediment. Resultaten kan jämföras med undersökning-arna från 1980-talets början. Först bör emellertid en utvärdering göras med syfte att sammanställa jämförbara data. Halter av flertalet metal-ler är relaterade till organhalten i sedimentet, vilket kan försvåra en jämförelse.
Slutsats
Ett intensivt jordbruk och bristen på våtmarker inom kommunen har medfört att avrinningen av näringsämnen via Saxån fortfarande befinner sig på en hög nivå. För att motverka trenden, måste omfattande åtgärder mot näringsläckaget genomföras. Saxån-Braån har dock fortfarande mycket höga naturvärden som måste bevaras.
Wetlands
During the last century, wetlands in western Skåne were reduced by 90% and the loop of rivers straightened out. As a result, water transport has accelerated and the discharge of nutrient into the sea has increased dramatically. In order to accomplish the goal for 50% reduction of nitrogen discharge in Landskrona commune (with respect to 1985), several steps were taken but much work remains.
Feuchtgebiete
Während der letzen hundert Jahre, wurden die Feuchtgebiete im westlichen Skåne mit 90% stark reduziert. Eine gleichzeitige Begradigung der Flüsse hat dazu geführt, dass Nährstoffe schneller und in grösserer Mengen ablaufen und damit verstärkt zur Düngung der Meere beitragen. Um die Stickstoffverluste in der Gemeinde Landskrona weiter reduzieren zu können (Zielsetzung 50% des Jahreswertes von 1985), müssen weitere Massnahmen getroffen werden.
400 600 800 1000 1200 1400 1600
1 2 3 4 5 6
1980 1985 1990 1995 2000
transport flöde
kvävetransport, ton flöde, kubikmeter/s
Totalkvävetransporten och årsmedelvattenföringen i Saxåns mynning under åren 1980-1999.
0 5 10 15 20 25 30 35
1 2 3 4 5 6 7 8
1980 1985 1990 1995 2000
transport flöde
fosfortransport, ton flöde, kubikmeter/s
Totalfosfortransporten och årsmedelvattenföringen i Saxåns mynning under åren 1980-1999.