Mål

Det här projektet handlar om att identifiera tidiga interventioner som kan ge stöd till barn och familjer som riskerar en marginalisering i samhället. Idag finns en snabbt växande internationell forskning inom området prevention. Barn som tidigt visar tecken på ett normbrytande beteende löper risk för framtida sociala

3

anpassningsproblem med bland annat missbruk, psykiatriska problem och kriminalitet. Om familjerna och barnen erbjuds stöd i ett tidigt skede kan det leda till att familjen hålls samman och barnen får chans till en positiv utveckling. Att ge stöd till familjer redan innan barnet föds och under den första tiden i familjen är önskvärt. I de fall familjerna inte är motiverade för tidigt stöd kan barnen uppmärksammas till exempel i förskola. Barnens tecken på att inte må bra kan vara en ingång till kontakt med föräldrarna och leda till stödinsatser som utformas i samarbete med hela familjen.

Hälften av alla barn som visar tecken på normbrytande beteende, har fortfarande problem i tonåren. När barn visat tecken på att inte må bra behöver ofta hela familjen involveras. När det gäller pojkar med normbrytande problem i barndomen har cirka 30 – 50 % av dem fortfarande ett normbrytande/kriminellt beteende i vuxen ålder (Frick & Loney 1999). När det gäller flickor är motsvarande andel cirka 20 %. Det är därför viktigt att tidigt identifiera och erbjuda stöd till dessa barn och familjer. När det gäller unga människor som debuterar i ett normbrytande beteende först under ungdomstiden är risken relativt liten att beteendet fortsätter upp i vuxen ålder. Kunskap från forskning om risk och skyddsfaktorer är ett stöd för att tidigt uppmärksamma barn.( Kim-Cohen med flera 2003).

Inom projektet avgränsas begreppet tidig intervention i bemärkelsen av familjer som har barn under skolåldern och även gravida mödrar. Detta har vi gjort för att möjliggöra insatser som kan hålla samman barnet och familjen, med tanke på deras fortsatta liv och utveckling. En tolkning av tidigt i bemärkelsen av att förhindra ett normbrytande beteende i tonåren, ser vi som ett sämre alternativ. I ljuset av aktuell forskning har en sådan tolkning visat sig problematisk speciellt vad beträffar familjer med tonåringar, som tillfälligt kan vara utagerande. Tidiga interventioner för dessa ungdomar har kunnat leda till överdimensionerade insatser då tonåringarna till exempel snattat eller använt rusmedel (Satka 2011).

I referensgruppen för projektet har diskussioner förts om projektets syfte ska vara att rikta tidiga interventioner direkt till barnen eller med förebyggande insatser till familjerna. I detta projekt betyder tidiga insatser familjer med barn innan skolstart. Interventioner som riktar sig till gravida mödrar inkluderas också i projektet. Ur ett socioekonomiskt perspektiv är det motiverat med tidiga interventioner till barn och familjer. De nordiska länderna har idag stora kostnader för barn som placeras i familjehem eller på institutioner och en prioritering av tidiga insatser är motiverat ur ett samhällsperspektiv.

Multimodala insatser där stödet utformas utifrån risk och skyddsfaktorer, har i forskning visat sig effektiva.

Det innebär att stödinsatser ges på flera olika livsområden samtidigt. Olika verksamheter, både för familjen som helhet, och för barnet, kan utformas som ett stöd och bidra till en bättre livskvalité för familjen.

Samarbete med frivilliga organisationer kan inkluderas som en viktig del i interventionen.

Riskfaktorer för små barn är till exempel föräldrars uppfostringsmetoder, missbruk eller bristande anknytning mellan föräldrar och barn. Barns riskfaktorer kan vara aggressivt beteende mot andra barn.

Skyddsfaktorer kan vara föräldrars tillsyn, socialt och emotionellt stöd från omgivningen eller barns positiva deltagande i aktiviteter på fritid eller i förskola. De flesta evidensbaserade metoderna för barn med ett normbrytande beteende utgår från att minimera riskfaktorer och att stärka de skyddande faktorerna. Mest gynnsam blir utvecklingen om flera olika aktiviteter genomförs samtidigt och över en längre tid (Frick 2001, 2004, Greenberg, Domitrovich & Bumbarger, 2001). Att tidigt involvera familjerna i val av intervention kan underlättas om man tillsammans med föräldrar kartlägger barnets och familjens skyddsfaktorer. Det blir

4

transparent för familjerna och de har möjlighet att själva vara med och utforma det stöd som de själva är involverade i.

Olika risk- och skyddsfaktorer är av vikt för olika barn. Därför måste man skräddarsy insatser utifrån varje enskilt barns behov för att vara effektiv (Andershed, Andershed 2005). Det kan innebära att professionella måste tänka i nya banor och i ökad utsträckning samordna olika aktiviteter. Interventioner kan variera mellan evidensbaserade metoder till stöd från frivilligorganisationer. Insatser som pågår över längre tid skapar varaktiga positiva konsekvenser medan insatser över kortare tid ger mindre, ofta tidsbegränsade effekter.

I de nordiska länderna har vi en unik möjlighet att tidigt erbjuda stöd till dessa barn. En social välfärd med mödrahälsovård, barnhälsovård och förskola, för de flesta barn, skapar en arena för att barn i behov av stöd tidigt kan uppmärksammas. Ett av målen för detta projekt blir därför att öka kunskap om risk och skyddsfaktorer bland professionella och andra frivilliga aktörer som tidigt kommer i kontakt med barn. Det kan bidra till att barn uppmärksammas och att de tillsammans med sina familjer kan erbjudas insatser som utformas genom att stärka skyddande faktorer och minska riskfaktorer. Något som visas sig effektiv i aktuell forskning inom området.

Det finns många goda exempel, inom de nordiska länderna, på service till barnfamiljer som själva söker stöd i en pressad livssituation. I den kartläggning som genomfördes under 2010 ”Forebyggende indsatser over for familier i risiko for social marginalisering ”, redovisas en mängd olika interventioner som praktiseras och i många fall har evaluerats. Hjälp till självhjälp kräver emellertid oftast annat stöd för att bidra till en bättre situation för familjerna och fungerar inte som enda stöd, särskilt då det rör sig om mer omfattande sociala problem.

Familjecentraler som är en samlokalisering av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst, sprider sig inom Norden. Den svenska förlagan finns nu även spridd i Finland, Norge och på Grönland. Svenska Socialstyrelsen hade tidigare regeringens uppdrag att göra en kartläggning och en kunskapsöversikt gällande familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter. Resultatet från 2008 visade att det inte finns några nordiska forskningsstudier över resultaten. I den svenska kartläggningen dominerade svenskfödda kvinnor med 1-2 barn, från socioekonomiskt starka grupper. Endast en liten del av familjecentralerna vänder sig särskilt till familjer med identifierade problem.

I Norden utvecklas nya former av så kallade one-stop-shops. I Danmark har Mødrehjælpen startat mottagningar riktat till unga kvinnor, I gang, en verksamhet som drivs av en humanitär frivillig organisation.

Ett av målen inom projektet är att undersöka utvecklingen av one-stop-shop och vilka målgrupper de når med särskilt fokus på sårbara familjer och deras möjlighet till tidigt stöd.

Att sprida goda exempel mellan de nordiska länderna, med fokus på interventioner som involverar föräldrar och barn innan skolstart, kommer att prioriteras i projektet. Även interventioner som riktar sig till gravida kvinnor kan inkluderas. Några goda exempel som inkluderar tvärfackligt samarbete kommer att lyftas fram i projektet. Tidiga insatser kräver tvärfackliga insatser där ett samarbete sker mellan till exempel socialtjänst, förskola och hälso- och sjukvård. Att involvera det civila samhället och frivilliga organisationer är ett viktigt komplement till de välfärdssystem som byggts upp i de nordiska länderna, i den mån insatserna är välkoordinerade. Detta kommer särskilt att beaktas när goda exempel presenteras.

5

Projektets temaområden

1. Aktuell forskning inom området risk och skyddsfaktorer.

Kunskap sammanställs i samarbete med forskningsmiljö och kommuniceras på ett sätt som enkelt understödjer implementering av ny kunskap. Digitala lösningar kan användas för att sprida informationen. Förslag på enkla screeninginstrument som testats i nordiska miljöer kan eventuellt ingå. När kartläggningen är avslutad genomförs ett seminarium utifrån resultaten. Kunskapsstödet kan användas för fortsatta utvecklingsprojekt inom Norden som handlar om att tidigt upptäcka barn som behöver extra stöd från samhället.

Målgrupp

Målgrupp för tema 1 är professionella och personer som arbetar ideellt med barn och familjer.

2. Lovande exempel på tidiga interventioner från de nordiska länderna

Den kartläggning som genomfördes innan projektets start, bearbetas med fokus på lovande projekt vid tidiga interventioner, för målgruppen familjer med barn upp till skolåldern. En utförligare beskrivning av ett urval av interventionernas innehåll sammanställs. Eventuella evalueringar eller forskningsstudier kartläggs. Förslag på lovande nordiska interventioner som kan spridas, tas fram i samarbete med en expertgrupp inom området. Interventioner kan behöva utvärderas innan vidare spridning. Särskilt beaktas interventioner som bygger på ett tvärfackligt samspel där även ett samarbete med det civila samhället och frivilligorganisationer ingår

Målgrupp

Målgrupp för temat lovande exempel är politiker och beslutsfattare i de nordiska länderna.

3. Förenklad tillgång till service

I de nordiska länderna har utvecklats ett antal verksamheter som har i syfte att underlätta för familjer att snabbt få stöd med familjeproblem. Brukare ska kunna vända sig till ett enda hus för att få olika slags stöd, one-stop-shop, familjecentraler eller liknande verksamheter. Dessa interventioner har utformats på olika sätt i de nordiska länderna och det har skett en stor spridning av liknande verksamheter de senaste åren. En kartläggning/ kunskapsöversikt har genomförts av Socialstyrelsen i Sverige och i Finland pågår en kartläggning av familjecentraler, som en del av det finländska ordförandeskapet för Nordiska Ministerrådet. I Grönland pågår en utvärdering av familjecentraler.

Ett exempel på en verksamhet som upprätthålls av den ideella, icke-offentliga sektorn är projektet I Gang, i Danmark. Det professionella arbetet inom projektet sker i samverkan med frivilliga aktörer. I Gang vänder sig särskilt till unga mödrar i åldern 15-25 år som kan få hjälp att komma igång med utbildning eller arbete. De kan också få stöd i föräldrarollen och med att bygga upp ett socialt nätverk. I gang har också grupper för särskilt sårbara mödrar i åldrarna 25-35 år. Exempel på nya modeller för tidigt stöd till familjer som kan belysas i projektet.

6

Under detta tema kommer en sammanställning att göras av det sätt one-stop-shops har implementerats i Norden och existerande forskning inom området lyfts fram. Några verksamheter har särskilt inriktat sig på särskilt utsatta familjer och någon av dessa verksamheter kommer att beskrivas. Inom ramen för familjecentraler kommer en vinjettstudie att genomföras som fokuserar på följande frågeställningar:

 Vilken roll fyller familjecentraler eller liknande verksamheter ur ett socialarbetarperspektiv, i arbetet med familjer i risk för social marginalisering?

 Är dessa tillbud ett alternativ till familjer med tyngre problematik eller erbjuder de stöd enbart till resursstarka familjer?

Resultatet redovisas skriftligt och på ett seminarium och kan ingå i ett eventuellt temahäfte. En sammanställning med rekommendationer till politiker på vilket sätt one-stop-shops kan bidra till stöd för barn och familjer i risk för marginalisering. Fokus kommer att vara hur familjer med stor risk för marginalisering i samhället kan få stöd genom one-stop-shops och familjecentraler.

Goda exempel på nytänkande kring one-stop-shops kommer att beskrivas.

Målgrupp

Målgrupp för temat om one-stop-shop är politiker och beslutsfattare.

4. Låt barnens röst höras.

Ett flertal frivilliga organisationer i Norden har genom åren utvecklat metoder för att lyfta fram barns röst i utformningen av de tillbud som finns. I Norge finns organisationen Voksne for barn, i Sverige verkar BRIS (Barnens Rätt I Samhället), sedan länge och i Finland organisationen Pesäpuu, för att nämna några. Dessa organisationer arbetar med barn generellt, men har också utvecklat sätt lyfta barnets perspektiv i svåra situationer, till exempel när barn har föräldrar som missbrukar, har psykiska problem eller ligger i skilsmässa.

Ett beprövat arbetssätt från ett av de nordiska länderna kommer att appliceras på några andra nordiska länder för att föra fram barns synpunkter. Fokus kan ligga på ungdomar som levt under svåra sociala förhållanden och de kan komma med synpunkter på det stöd de skulle haft behov av, tidigare i livet.

Målgrupp

Målgruppen för temat är i första hand politiker och beslutsfattare. Även andra grupper som arbetar direkt med stöd till familjer kan ta del av resultatet.

Projektets politiska mål och allmännyttiga mervärde

Mål för projektet och det mervärde som projektet kan bidra till för de nordiska länderna kan sammanfattas med dessa punkter:

7

 Stärkt samarbete mellan forskare och praktiker inom området risk och skyddsfaktorer för barn och familjer. Projektet förväntas bidra till ökad kunskap för professionella och personer från det civila samhället som möter barn. Mer kunskap kan leda till att barn och familjer tidigare uppmärksammas och får stöd. Politiker kan uppmärksammas på att vissa grupper som arbetar med barn och familjer kan komma att behöva kompletterande utbildning inom detta område.

 Kartläggning och dokumentation av några lovande projekt kan sprida goda erfarenheter mellan de nordiska länderna. En expertgrupp kan lyfta interventioner som utifrån aktuell forskning kan antas vara effektiva. Politiker informeras om projekt som är lovande men där eventuell nordisk forskning skulle kunna vara aktuell och där forskningsinsatser kan genomföras i en nordisk kontext.

 Familjecentraler och verksamheter liknande one-stop shop, sprider sig i hela Norden. Den vinjettstudie som genomförs under temat om förenklad tillgång till service, förväntas bidra till diskussion om målgrupper i relation till de nya serviceformerna. Exempel på nya former av one-shop-stop, som även involverar det civila samhället, kommer att presenteras i form av skriftlig rapport. Politiker kan beredas insikt i hur den typ av service som one-stop-shops representerar kan utvecklas för att nå de familjer som löper risk att marginaliseras.

 Temat kring barnens röst förväntas bidra till mervärdet att barns erfarenheter och tankar sätts i fokus, när det gäller hur samhället kan hjälpa utsatta familjer. En modell för att arbeta med barn och ungdomar kommer att presenteras i form av skriftligt material och eventuellt en film. Mervärdet för den delen av projektet är att sprida en modell som kan testas inom flera nordiska länder. Politiker i Norden kan använda modellen inför beslut som rör barn och familjers välfärd.