Målgruppsanpassningar

Den första undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin målgruppsanpassningar (se fråga 1-4 nedan):

1. Anser du att det finns ett behov av genvägar och snabbkommandon för att öka effektiviteten vid utförande av uppgifter?

2. För vilka uppgifter anser du att behovet av genvägar och snabbkommandon är störst?

(Om svar är (nej) i fråga (20) gå vidare till fråga (22))

3. Uppskatta till vilken grad du anser att sidan erbjuder genvägar och snabbkommandon i syfte att effektivisera händelser?

4. Vad anser du kan bidra till en mer målgruppsanpassad sida?

I den första delen av undersökningen avseende kategorin målgruppsanpassning ombads respondenterna att ange om det fanns ett behov av genvägar och snabbkommandon i syfte att öka effektiviteten vid utförande av arbetsuppgifter. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att det finns ett behov av genvägar och snabbkommandon i syfte att effektivisera utförandet av arbetsuppgifter. Det är enligt Shneiderman & Plaisant[14, s. 81-82, 88-89] betydelsefullt att fastställa för vilka uppgifter en effektivisering i form av genvägar är möjlig utan att detta skapar en förvirring, osäkerhet och otillfredsställdhet hos andra användare. I följande fråga i undersökning ombads respondenter att ange för vilka arbetsuppgifter behovet av genvägar och snabbkommandon var störst där resultatet visar att samtliga respondenter angav att behovet för genvägar och snabbkommandon var störst i samband med arbetsuppgiften ”flex”. Detta kan även förklaras med att arbetsuppgiften ”flex” även angivits som den mest frekventa arbetsuppgiften av samtliga respondenter. I den avslutade frågan i undersökningen avseende kategorin målgruppsanpassning ombads respondenterna att ange till vilken grad den aktuella sidan erbjöd genvägar och snabbkommandon i syfte att bl.a. effektivisera arbetsuppgifter. Detta för att få en uppskattning om behovet av genvägar och snabbkommandon i mätdata. Ur resultatet kan man tyda att sida erbjuder en låg grad av genvägar och snabbkommandon genom en gradering på högst fyra och lägst tre i skala. Avslutningsvis ombads respondenterna att ange vad som kan bidra till en mer målgruppsanpassad sida där nedanstående svar registrerades som tyder på att sidan bör göras mer personlig för den enskilda användaren. Resultatet av expertutvärderingen tyder på att användargränssnittet håller en god grad av en målgruppsanpassning. Frågan är dock hur bred denna målgrupp är, då det saknas stöd för en målgrupp som t.ex. personer med dövhet. När det gäller blindhet, främjar det låga användandet av färger blinda personer. Resultatet av den första undersökningen samt expertutvärderingen tyder på att användargränssnittet håller en god grad av målgruppsanpassning även om det finns utrymme för enkla förbättringar.

”Skapa en mer personlig sida som man kan anpassa efter egna behov”.

43

Den andra undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin målgruppsanpassningar (se fråga 1-4 nedan):

1. Anser du att genvägarna kan bidra till en ökad effektivitet på sidan?

2. Anser du att genvägen för arbetsuppgiften ”flex” är svår eller enkel att finna? 3. Anser du att det finns ytterligare behov av genvägar?

4. Uppskatta till vilken grad du anser att sidan erbjuder genvägar och snabbkommandon i syfte att effektivisera händelser?

Resultatet i den andra undersökningen visar att samtliga respondenterna anser att de tillämpade genvägarna kan bidra till en ökad effektivitet på sidan. Ur resultatet kan man även tyda att genvägen för arbetsuppgiften ”flex” som tidigare angivits som den mest kritiska anses av respondenterna vara enkel att finna. Resultatet visar vidare att två av fem av respondenterna anser att behovet av genvägar är uppfylld och resterande tre respondenter anser att det fortfarande finns ett behov av genvägar i syfte att effektivisera utförandet av arbetsuppgifter. Tillämpningarna av genvägar för de olika arbetsuppgifterna har valts att begränsas för att nya användare inte ska känna förvirring, osäkerhet och otillfredsställdhet av användargränssnittet. Avslutningsvis ombads respondenterna att ange en gradering för hur väl sidan erbjuder genvägar och snabbkommandon i syfte att effektivisera händelser. Resultatet visar en gradering på högst sex och lägst fem i skala vilket jämfört med den första undersökningen tyder på att sidan erbjuder genvägar och snabbkommandon till en högre grad än tidigare.

6.1.8 Hjälpmedel och genvägar

Den första undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin hjälpmedel och genvägar (se fråga 1-4 nedan):

1. Anser du att det finns goda instruktioner och manualer i sidan?

2. Uppskatta hur ofta du använder dig av instruktioner och manualer som finns tillgängliga i sidan?

3. Anser du att information i instruktionerna och manualerna är svår eller enkla att förstå?

4. Anser du att det finns ett behov av ytterligare information i samband med varje kategori i menyn?

Resultatet av den första undersökningen avseende kategorin hjälpmedel och genvägar visar att tre av fem respondenter anser att det finns goda instruktioner och manualer i sidan och två av fem anser motsatsen. Enligt Nielsen[24; 3, s. 73, 148-150] syftar begreppet goda instruktioner på hjälpmedel och genvägar som är anpassad för de olika användarna och deras egenskaper men anger även den grad av detaljrik informationen som den enskilda användaren har behov av. Det varierande resultatet för en minoritet av respondenterna kan tyda på att instruktionerna och manualerna inte lever upp till de kraven för designanvisningar och direktiven som enligt Nielsen[24] bör presenteras med så lite text som möjligt men om behovet av detaljrik information finns ska detta erbjudas i form av flerstegsanvisningar. Ur resultatet kan man också tyda att två av fem respondenter sällan eller ibland använder sig av instruktioner och manualer och tre av fem respondenter anger att det aldrig använder sig av instruktioner och manualer. Man kan ur resultatet fastslå att det existerar ett lågt utnyttjande av instruktioner och manualer och att svårighet att förstå instruktionerna och manualerna inte tycks vara problematiken då fyra av fem respondenter anger i fråga trettiofyra att

44

instruktionerna och manualerna är enkla att förstå. Det låga utnyttjandet av instruktioner och manualer kan åter härledas till den bristande uppfyllelsen av kraven för designanvisningar och direktiv avseende hjälpmedel och genvägar. Det låga utnyttjande kan också förklaras med de olika användarnas egenskaper i form av erfarenhet vilket enligt Shneiderman & Plaisant[14, s. 81-82] innebär att en erfaren användare inte känner ett lika starkt behov av instruktioner och manualer som en mindre erfaren användare. I undersökningen ombads respondenterna även att ange om det finns ett behov av ytterligare information i samband med varje kategori i menyn där en majoritet, närmare fyra av fem respondenter anser att det inte finns något behov av ytterligare information och en respondent anger motsatsen. Ur resultatet av expertutvärderingen avseende kategorin hjälpmedel och genvägar kan man tyda att det saknas en del hänvisningar i form av länkar i informationen i sidorna för de olika kategorierna i menyn. Vad gäller en gradering av kategorin hjälpmedel och genvägar uppgår den till två i skala ett till sju, detta främst p.g.a. av avsaknaden av information.

Den andra undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin hjälpmedel och genvägar (se fråga 1-3 nedan):

1. Anser du att behovet av ytterligare information i samband med varje kategori i menyn är uppfylld?

2. Anser du att informationen om tillvägagångssättet för uppgifter bidrar till en ökad förståelse för utförande av en arbetsuppgift?

3. Hur väl anser du att sidan erbjuder information i samband med varje arbetsuppgift?

I den andra undersökningen kan man ur resultatet avläsa att samtliga respondenterna anser att behovet av ytterligare information i samband med varje kategori i menyn är uppfylld. Detta även om en majoritet av respondenterna tidigare angivit att ett sådant behov inte existerar angav en respondent motsatsen och därmed undersöks frågan vidare i den andra undersökningen. Enighet i frågan tyder på en förbättring som kan förklaras genom tillämpningar av funktioner som bidrar till en ökad förståelse för utförandet av arbetsuppgifter i flerstegsanvisningar. Respondenterna ombads även att gradera hur väl sidan erbjuder information i samband med varje arbetsuppgift vars resultat visar en gradering på högst sju och lägst fem vilket tyder på att sidan erbjuder en god grad av information i samband med varje arbetsuppgift. Fråga tjugosex är ytterligare en kontrollfråga i syfte att styrka reliabiliteten i undersökningen som tillfrågades respondenterna i kategorin tydlighet angående tydlighet och väsentlighet av informationen i samband med varje kategori i menyn. Detta tyder på att resultaten från kontrollfrågan stämmer väl överens med tidigare angivna svar.

6.1.9 Logisk struktur

Den första undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin logisk struktur (se fråga 1-2 nedan):

1. Ange grad för hur logisk strukturen i sidan är?

2. Vad anser du kan bidra till en ökad logisk struktur på sidan?

Resultatet i den första undersökningen som gjordes avseende kategorin logisk struktur visar att sidan innehåller en god grad av logisk struktur genom en gradering på högst sju och lägst fem i skala, dock visar undersökningen att det finns utrymme för enkla förbättringar. Dessa enkla förbättringar kan härledas till

45

designanvisningar och direktiven gällande logisk struktur vilket syftar till att skapa en koppling mellan användargränssnittet och den fysiska världen. Denna här kopplingen avseende termer, symboler, fraser och presentation av information är enligt Nielsen[24] avgörande för att skapa en logisk struktur på ett användargränssnitt. I den avslutande frågan i kategorin logisk struktur ombads respondenterna att ange vad som kan bidra till en ökad logisk struktur på sidan där inga svar registrerades. Enligt expertutvärderingen innehåller användargränssnittet en god grad av logisk struktur som ett resultat av en standardiserad struktur i användargränssnittet.

Den andra undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin logisk struktur (se fråga 1-2 nedan):

1. Anser du att den logiska strukturen på sidan har ökat eller minskat? 2. Ange grad för hur logisk strukturen på sidan är?

I den andra undersökningen påvisar resultatet att samtliga respondenter anser att den logiska strukturen på sidan har ökat. Denna ökning har graderats till högst sju och lägst fem i skala av samtliga respondenter varav fyra respondenter har angett en gradering på lägst sex i skala jämfört med den första undersökningen. Den ökade graderingen tyder på att en mer logisk struktur i användargränssnittet som uppnåtts genom införandet av symboler i form av ikoner för de olika funktionerna som användarna känner igen och kan koppla till den fysiska världen. Men även en ökad logisk struktur av placeringen och presentationen av information som underlättar för användarna att förstå samband.