Mål 1: Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen Tecken på att Botkyrkaborna blir mer delaktiga i samhällsutvecklingen är svaga. De faktorer vi mäter visar inte att engagemanget ökar.
Utvecklingen är varken positiv eller negativ
Närmare fyra av tio Botkyrkabor tycker att de kan påverka i kommunala frågor som intresserar dem. Andelen som instäm-mer har ökat jämfört med tidigare år.
Variationen mellan olika stadsdelar är stor –2015 var de boende i Alby och Fittja mest positiva och de boende i Tullinge mest negativa. I Tullinge syns en svag förbättring under 2015 jäm-fört med 2014, men även sett över flera år är Botkyrkaborna i Tullinge de som är minst nöjda med möjligheterna att påverka.
Överlag är kvinnorna mer positiva än männen, mest tydlig är könsskillnaden i Tullinge och Hallunda/Norsborg.
Trots att vi utvecklat fler möjligheter att delta och påverka sker ingen större ökning av Botkyrkabornas upplevelse av delak-tighet. Vi behöver förstå vad det beror på och bli bättre på att möta Botkyrkaborna utifrån deras villkor och behov.
Indikator 1:1 Andelen medborgare som upplever att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem.
Källa: Medborgarundersökningen 2015
År 2012 2013 2014 2015
Procent 34 33 32 36
Foto: Tobias Fischer/Botkyrka kommun
0 20 40 60 80 100
0 20 40 60 80 100
Alby Instämmer inte
Procent Procent
Instämmer
Fittja Hallunda/
Norsborg Tullinge Tumba/
Storvreten Vårsta/
Gödinge Botkyrka kommun
Kvinnor Män
U P P F Ö L J N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S M Å L
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E
10
Utvecklingen är varken positiv eller negativ I medborgarundersökningen frågar vi om Botkyrkaborna upplever diskriminering. I 2015 års undersökning svarade 13 procent att de under det senaste året upplevt att de blivit diskriminerade någonstans eller någon gång. Det är en ökning med en procentenhet sedan 2012, men de senaste två åren pekar utvecklingen åt rätt håll. Yngre Botkyrkabor i åldern 18–34 år upplever i större utsträckning att de utsatts för diskriminering.
Diskrimineringen har oftast med språk eller hudfärg att göra, och det vanligaste sammanhanget är arbetslivet följt av vården och skolan.
Vi behöver fortsätta vårt arbete med att säkerställa att ingen blir diskriminerad i mötet med kommunen. Vi behöver också fortsätta arbeta med att lyfta frågan både lokalt och regionalt.
Utvecklingen går åt rätt håll
Utvecklingen går stadigt åt rätt håll. Tydligast syns det om vi tittar ännu längre bak i tiden. Under den senaste tioårsperioden 2004–2013 har andelen barn i Botkyrka som bor i ekonomiskt utsatta hushåll minskat från 24 till 15 procent. Botkyrka har fortfarande en av de största andelarna i landet, men skillnaden i förhållande till länet och riket har minskat.
En orsak kan vara att antalet barn ökar mer i våra mer välmå-ende områden än i de mer ekonomiskt utsatta. Samtidigt har inkomsterna ökat mer i vissa delar av våra miljonprograms-områden än i motsvarande miljonprograms-områden i landet. En orsak till barn-fattigdom är föräldrarnas låga inkomster, så det är avgörande att andelen som har arbete ökar bland både kvinnor och män.
Indikator 2:1 Invånare som upplever att de utsätts för diskriminering Källa: Medborgarundersökningen 2015
Indikator 2:2 Ekonomisk utsatthet bland barn.
Källa: Statistiska centralbyrån och Rädda Barnen
Mål 2: Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter Tecknen på mer jämställda och jämlika förutsättningar är svaga. Ojämlikheter i barns uppväxtvillkor, i kvinnors och mäns ekonomi och diskriminering på arbetsmarknaden kvarstår.
År 2012 2013 2014 2015
Procent 12 15 14 13
År 2010 2011 2012 2013
Procent 17 17 16 15
Utvecklingen är varken positiv eller negativ
Att mäta var Botkyrkaborna har sina vänner ger en fingervisning om samhörigheten mellan kommunens stadsdelar. Andelen som har vänner i någon annan stadsdel än den egna är 68 procent 2015. Få invånare i Alby, Fittja eller Hallunda/Norsborg har vänner i Tullinge och Vårsta/Grödinge och omvänt. Mönstren är tydliga och vi ser ingen förändring över åren. Överlag är skillnaden mellan kvinnor och män liten. Inom stadsdelarna är skillnaden störst i Alby, där färre män än kvinnor har vänner i en annan stadsdel än den egna.
Insatser som ökar samhörigheten i kommunen är viktiga.
Indikator 1:2 Invånare som har vänner i en annan kommundel
Källa: Medborgarundersökningen 2015
År 2012 2013 2014 2015
Procent 70 71 73 68
2002 2004 2006 2008 2010 2012
Botkyrka Länet Riket
U P P F Ö L J N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S M Å L
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E
11
Indikator 2:3 Uppmätt tillgänglighet till den fysiska miljön i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet
Utvecklingen är varken positiv eller negativ
Indikatorn mäter antalet sjukdagar och gäller bara Botkyrkabor som har eller har haft arbete. Kvinnor har nio fler sjukdagar än män. Sedan 2011 är antalet sjukdagar i princip oförändrat och klyftorna mellan olika delar av regionen, mellan kvinnor och män och mellan våra stadsdelar finns kvar.
Skillnader i utbildning, arbete och ekonomi är viktiga för-klaringar till skillnader i hälsa mellan kvinnor och män och mellan våra stadsdelar.
Utvecklingen går åt rätt håll
Den självskattade hälsan har under de senaste åren förbättrats i Botkyrka, och närmar sig genomsnittet för länet. I den senaste mätningen uppger 63 procent av kvinnorna och 71 procent av männen att de har god eller mycket god hälsa. Samtidigt är det en bit kvar till genomsnittet för länet, där 72 procent av kvinnorna och drygt 77 procent av männen uppger att de har god hälsa.
Om vi dessutom tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund blir det tydligt att skillnaderna är stora inom gruppen kvinnor res-pektive gruppen män. De som har lägre utbildning har sämre hälsa.
Indikator 3:1 Ohälsotal Källa: Statistiska centralbyrån 2014
Mål 3: Botkyrkaborna är friskare och mår bättre
Botkyrkabornas hälsa utvecklas positivt men skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper är fortfarande stor. Det är också stora skillnader mellan män och kvinnor.
Indikator 3:2 Självskattad hälsa Källa: Stockholms läns landsting
År 2011 2012 2013 2014
Dagar 26 25 25 26
År 2002 2006 2010 2014
Procent 59 63 67 67
Utvecklingen går inte att bedöma
Botkyrka kommun är ansluten till västra Götalandsregionens tillgänglighetsdatabas, ett verktyg för uppföljning av kommu-nens arbete med tillgänglighet i den fysiska miljön. Tekniska förvaltningen ansvarar för databasen, men alla förvaltningar har ett ansvar för att öka tillgängligheten inom sina verksamheter.
Eftersom arbetet med tillgänglighetsdatabasen har avstan-nat, saknar vi kompletta uppgifter om tillgängligheten i den fysiska miljön. Arbetet behöver återupptas inte minst eftersom bristande tillgänglighet har tillkommit som en ny diskrimine-ringsgrund.
U P P F Ö L J N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S M Å L
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E
12
Utvecklingen går åt rätt håll
Arbete har avgörande betydelse för ekonomi, delaktighet i sam-hället och hälsa. Förvärvsfrekvensen på drygt 72 procent har ökat något för varje år under de senaste åren. Botkyrka följer utvecklingen i länet, men på en lägre nivå.
Skillnaderna i andelen invånare som har arbete är stora mellan våra stadsdelar, och kvinnors förvärvsfrekvens är lägre än mäns. Förvärvsfrekvensen bland kvinnor i åldrarna 20–64 år var 2014 som lägst i Fittja och Alby med 55 procent. Högst förvärvsfrekvens hade männen i Tullinge med 86 procent, tätt följt av kvinnorna i Tullinge med 85 procent. Trots den positiva utvecklingen ökar skillnaden mellan kvinnors och mäns för-värvsfrekvenser mer i Botkyrka än i länet som helhet.
Indikator 4:1 Förvärvsfrekvens för åldersgruppen 20–64 år
Källa: Statistiska centralbyrån 2014
Mål 4: Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete och företagande
Långsamt ökar Botkyrkabornas möjligheter att få arbete eller starta företag, men skillnaderna mellan olika grupper är fortfarande stora. Skillnaderna i inkomst är stora och de växer.