Målrelaterad ersättning

Den målrelaterade ersättningen utgår med en tredjedel per tillfälle i samband med delårsboksluten i april och augusti samt vid bokslutstillfället 2008.

I god tid före delårsbokslutstillfällena gör parterna en gemensam avstämning av de mål som ska vara uppfyllda. Om parterna är överens, utifrån de kriterier som är uppsatta för respektive mål, att det är rimligt att anta att målen kommer att uppnås, betalas en tredjedel av pengarna ut.

I samband med bokslutet görs en slutvärdering på det sätt som överenskommits för respektive mål. Resultatet av denna ligger till grund för en slutjustering. Denna kan innebära att

resterande del upp till det totala beloppet betalas ut i samband med bokslutet. Den kan också innebära, om inte en tillräcklig andel av målen är uppfyllda enligt villkoren i

överenskommelsen, att det görs en slutjustering av det belopp som skall utgå.

I samband med bokslutet görs också en slutjustering av ränteeffekten av ovan beskrivna rutin.

För Habiliteringen är storleken på den målrelaterade ersättningen fastställd till 2,7 mkr.

Mellan HSN och Habiliteringen har överenskommits att nedanstående villkor ska gälla för den målrelaterade ersättningen.

Den målrelaterade ersättningen omfattar fyra mål. För varje mål finns beskrivet vilka villkor som gäller för att målet ska vara uppfyllt vid utgången av 2009. Målen och de villkor som gäller finns beskrivna i bilaga 1 till denna överenskommelse.

Om Habiliteringen vid den slutliga utvärderingen enligt ovan har uppfyllt minst tre av de fyra uppsatta målen utgår hela det avsatta beloppet i ersättning. Om Habiliteringen har uppfyllt två av fyra mål utgår 50 procent av det avsatta beloppet i ersättning. Om Habiliteringen har uppfyllt ett av de fyra målen utgår 25 procent av det avsatta beloppet i ersättning. Om inget mål är uppfyllt utgår ingen ersättning.

UPPFÖLJNING 2009 ÅRS ÖVERENSKOMMELSE MED HABILITERINGEN

Habiliteringens rapport till Hälso- och sjukvårdsnämnden sker i dec –09 (målrelaterad ersättning) och i feb/mars –10 (reguljär uppföljning).

Område/Mål Reguljär uppföljning Målrelaterad uppföljning

Praktiskt pröva prioriteringsunderlag i minst ett område per verksamhet under 2009.

Redovisa antal tolkuppdrag samt andel bristade uppdrag relaterat till aktuell prioritering. Tre veckolånga mätperioder i maj, augusti och november.

Minst sex verksamheter redovisar det totala antalet aktuella** personer i respektive prioriterade behovsgrupp samt antal besök/ insatser i respektive prioriterade behovsgrupp

1. Kunskapsbaserad och

ändamålsenlig hälso- och sjukvård

Vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta patienten/ brukarens behov på bästa möjliga sätt. De som har störst behov ska ges företräde.

Tre verksamheter genomför systematisk

uppföljning (kvalitetsprojekt/kvalitetsrevision) av insats/åtgärd som är av centralt värde för en patient eller behovsgrupp.

Område/Mål Reguljär uppföljning Målrelaterad uppföljning

Redovisa mål som används i IHP*** och hur de utvärderas professionellt och av brukaren

I verksamheter som kan redovisa behovsgrupper ska andelen IHP uppgå till 80 procent i minst två av de patientgrupper där individuell plan har störst värde för att möta behov-nytto aspekten för

behovsgruppen.

I alla verksamheter där planer används ska andelen som har plan vara minst 60 procent av totala antalet brukare/ patienter i verksamheten.

Utveckla rutiner för att identifiera riskgrupper avseende rökning, alkohol, övervikt, fysisk aktivitet.

2. Patientfokuserad hälso- och sjukvård

Habiliteringens insatser ges med respekt och lyhördhet för

individens specifika behov, förväntningar och understödjer en för individen hälsofrämjande livsstil och därmed ökad livskvalitet.

Brukaren upplever delaktighet, god kontinuitet, tillgänglighet och bra bemötande

Redovisa rutiner för kvalitetssäkring av att livsstilsråd ges till identifierade riskgrupper.

Minst 4 verksamheter redovisar vardera minst ett vårdprogram/habiliteringsprogram tillämpas i verksamheten i syfte att säkerställa:

- samverkan

- evidensbaserad vård - vård på lika villkor

Redovisa för verksamheten centrala vårdkedjor och hur man under året arbetat för att utveckla och förbättra den och kontinuiteten för brukaren 3. Effektiv hälso- och sjukvård

Tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål.

Vården utformas och ges i

samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighets-grad och kostnadseffektivitet för åtgärderna.

Habiliteringen medverkar till en god kontinuitet i vårdkedjan och samverkar med andra som ger vård och service till samma personkrets

Utveckla vårdprogram för barn och vuxna med fetma.

Område/Mål Reguljär uppföljning Målrelaterad uppföljning

4. Jämlik hälso- och sjukvård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund etc

Totalt antal besök/insats inom respektive behovsgrupp/patientgrupp uppdelat på kön med analys av eventuella skillnader.

5. Hälso- och sjukvård i rimlig tid

Ingen patient/brukare ska behöva vänta oskälig tid på de

vårdinsatser som han eller hon har behov av.

Redovisa arbetet med att få tid till första besök/beslut om insats i förhållande till behov utifrån prioriteringsgrad (kan vara kortare än inom vårdgarantin).

* Redovisningen avgränsas till att gälla det som systemet kan leverera med utgångspunkt från aktuell systemutveckling

** Med aktuell avses de patienter/brukare som under året haft minst en insats/åtgärd, ej de som endast fått t ex kurskatalog

*** IHP= Individuell habiliteringsplan

**** BUH= Barn- och ungdomshabiliteringen, VUH= Vuxenhabiliteringen

Målrelaterad ersättning för habiliteringen år 2009

Mål 1 – Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård

Minst sex verksamheter redovisar det totala antalet aktuella personer i respektive

prioriterade behovsgrupp samt antal besök/ insatser i respektive prioriterade behovsgrupp

Målområdet syftat till att ge en bild av vilken ”tyngd” de olika behovsgrupperna representerar i form av insatser. Dessutom viktigt att de med störst behov identifieras.

Syftet med att identifiera prioriterade behovsgrupper är att understödja god vård med god effekt/nytta till dem som bäst behöver. Behoven ska vara relaterade och avgränsade till insatser som kräver habiliteringens/ hälso- och sjukvårdens kompetens. Angelägenhetsgrad bedöms utifrån insatser från aktuell verksamhet. Behovet av vård/insats – inte typen av sjukdom är avgörande för hur den prioriteras.

Med aktuella patienter avses de som under året haft insats/åtgärd ej de som endast fått kurskatalog.

Mål 2 – Patientfokuseras hälso- och sjukvård

Tre verksamheter genomför systematisk uppföljning (kvalitetsprojekt/kvalitetsrevision) av insats/åtgärd som är av centralt värde för en patient eller behovsgrupp.

Systematisk uppföljning innebär att tre av habiliteringens olika verksamheter redovisar en journalgenomgång för en avgränsad grupp/åtgärd. Antingen går man igenom alla patienter under ett år eller också görs ett slumpmässigt urval av journaler. Avsikten är att utvärdera hur väl man följer fastslagna rutiner/vårdprogram. Åtgärden/insatsen som väljs ska vara av centralt värde för den valda patient-/brukargruppen.

Verksamheterna ska redovisa vilka åtgärds-/insatsområde man valt, totala antalet

patienter/brukare inom det område man valt, vilka indikatorer man granskat, beskriva den metodik som använts samt resultatet av granskningen. Resultatet av utvärderingen bör ha redovisats för den egna verksamhetens personal. Har resultatet medfört något

förbättringsarbete?

Målområdet har ett värde för att ge erfarenhet och kunskap om hur systematisk uppföljning kan vara ett redskap för att säkerställa kvalitet och vård på lika villkor.

Mål 3 – Patientfokuseras hälso- och sjukvård

I verksamheter som kan redovisa behovsgrupper ska andelen IHP uppgå till 80 procent i minst två av de patientgrupper där individuell plan har störst värde för att möta behov-nytto aspekten för behovsgruppen.

I alla verksamheter där planer används ska andelen som har plan vara minst 60 procent av totala antalet brukare/ patienter i verksamheten.

Målområdet syftar till att fler patienter/brukare har varit delaktiga i planering av insatser och formulera mål för dessa.

En väl genomförd och rätt använd plan ökar den enskildes inflytande, delaktighet och självbestämmande. En delaktighet vid upprättande av mål skapar trygghet, ger kunskap om det egna tillståndet, skapar motivation och ger möjlighet till anpassning av förväntningar på effekt av planerade insatser.

Mål 4 – Effektiv hälso- och sjukvård

Redovisa för verksamheten centrala vårdkedjor och hur man under året arbetat för att utveckla och förbättra den och kontinuiteten för brukaren

Välfungerande vårdkedjor och samverkan är en förutsättning för att med god kvalitet (säker, tillgänglig, effektiv) kunna möta de behov av vård/insatser som personer med

funktionsnedsättningar har. Bra vårdkedjor och samverkan är centralt då individernas behov många gånger inte är möjliga att tillgodose inom ramen för en vårdgivares verksamhet.

Med centrala vårdkedjor avses sådana som omfattar stor andel av totala antalet brukare och/eller de vårdkedjor som innefattar insatser/åtgärder inom eller utanför den egna verksamheten som är avgörande för att tillgodose patienten/brukarens behov.