ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2009
HABILITERING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Hälso- och sjukvårdsnämndens mål ... 2
2. Överenskommelsen syfte ... 2
3. Uppdrag ... 2
3.1 Habiliteringen... 2
3.1.1 Habiliterings- och hjälpmedelsverksamheten ... 3
3.2 Verksamhet utifrån externa avtal ... 4
4. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård... 4
5. Säker hälso- och sjukvård ... 6
6. Patientfokuserad hälso- och sjukvård ... 6
7. Effektiv hälso- och sjukvård ... 7
8. Jämlik hälso- och sjukvård ... 8
9. Hälso- och sjukvård i rimlig tid ... 8
10. Kompetens ... 8
11. Uppföljning ... 9
12. Förändringar i verksamheten... 9
13. Ersättning ... 9
13.1 Målrelaterad ersättning... 10
14. Giltighetstid... 11
15. Underskrifter ... 11
Bilaga Uppföljning
Bilaga Uppföljning målrelaterad ersättning
ÖVERENSKOMMELSE OM HABILITERING/
REHABILITERING/ HJÄLPMEDEL/ TOLKSERVICE 2009
Denna överenskommelse är tecknad mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden (nedan kallad Nämnden) och Psykiatri- och Habiliteringsförvaltningen (nedan kallad Habiliteringen);
överenskommelsen avser Habiliteringens verksamheter. Habiliteringen och dess
verksamhetschefer, har ansvar för att uppdragen enligt denna överenskommelse blir kända för medarbetarna inom berörda verksamhetsområden.
1. Hälso- och sjukvårdsnämndens mål
Länsinvånarna ska kunna leva ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar eller funktionshinder som går att förebygga eller åtgärda.
Länsinvånarna ska kunna leva ett liv med autonomi, värdighet och trygghet vid bestående funktionshinder eller långvarig sjukdom.
Ojämlikheten i hälsa och andelen länsinvånare som upplever sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt ska minskas.
Hälso- och sjukvården ska stödja den enskilde länsinvånaren att kunna ta ansvar för sin egen hälsa genom individens delaktighet och ett hälsofrämjande synsätt/arbetssätt.
2. Överenskommelsen syfte
Överenskommelsen syftar till
- att beskriva insatser som Habiliteringens verksamheter skall erbjuda och tillhandahålla på uppdrag från nämnden
- att förtydliga de utvecklingsområden som Habiliteringen skall delta i på uppdrag från nämnden
- att beskriva det ansvar som ligger på Habiliteringen för att genomföra en kontinuerlig uppföljning av de insatta åtgärderna.
3. Uppdrag
3.1 Habiliteringen
Verksamhetens syfte är att allsidigt främja utveckling, återtagande och bibehållande av bästa möjliga funktionsförmåga, fysiskt och psykiskt välbefinnande, jämlikhet i livsvillkor och delaktighet i samhällslivet för människor med funktionshinder. Verksamheten ska bedrivas ur ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv.
Ett etiskt förhållningssätt ska genomsyra all hälso- och sjukvård. Särskilt viktigt är detta vid prioriteringar, bemötandefrågor och i vård av personer med nedsatt autonomi.
Det handikappolitiska handlingsprogrammet ska efter att det antagits implementeras och tillämpas.
Habiliteringens verksamhet omfattar dels verksamhet inriktad på habilitering/rehabilitering, dels verksamhet inriktad på hjälpmedel, inkl tolkservice.
Upptagningsområdet är Örebro län. Habiliteringen ska också tillhandahålla insatser till personer som inte bor i Örebro län och som söker insatser enligt gällande författning, avtal och regler om valfrihet i vården.
3.1.1 Habiliterings- och hjälpmedelsverksamheten
Verksamheten skall bedrivas i enlighet med gällande lagstiftning och författningar så som hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och landstingets riktlinjer och anvisningar.
Intentionerna i den nationella planen för handikappolitiken skall genomsyra verksamheterna så att olika typer av insatser ger funktionshindrade ökade förutsättningar att leva ett liv med god livskvalitet, på jämlika levnadsvillkor och med delaktighet i samhällslivet.
Habiliteringens hjälpmedelsverksamhet skall erbjuda information och utbildning till brukare, förskrivare och andra intressenter. Verksamheten skall upprätthålla kompetens och rutiner för en god medicinskteknisk säkerhet i enlighet med SOSFS 2001:12.
3.1.2 Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH)
Verksamheten skall erbjuda specialiserad habilitering och rehabilitering i form av medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska insatser till barn och ungdomar med
funktionshinder i åldrar 0 till och med sista gymnasieåret samt deras familjer. Insatser är främst aktuella vid autismspektrumstörningar, förvärvad hjärnskada, rörelsehinder, utvecklingsstörning, hörsel- och synskador samt vissa neuropsykiatriska funktionshinder.
3.1.3 Vuxenhabiliteringen (VUH)
Verksamheten skall erbjuda specialiserad habilitering och rehabilitering till vuxna personer som på grund av ett bestående funktionshinder har behov av planerade och från flera kompetensområden sammansatta åtgärder. Insatser ges även till deras nära nätverk. Främst avses personer med utvecklingsstörning, autismspektrumstörning, rörelsehinder, förvärvad hjärnskada, neurologisk sjukdom samt personer med kombinationer av funktionshinder.
Insatserna består av behandling, rådgivning, samtal, utprovning, bedömning samt individuell planering och uppföljning.
3.1.4 Audiologiska kliniken/Hörselvården
Verksamheten skall utreda och diagnostisera hörselnedsättningar och tinnitus samt erbjuda specialiserad rehabilitering och habilitering inom dessa områden för såväl barn som vuxna.
Hörselvården skall prova ut samt träna in hjälpmedel för hörselsvaga, installera teleslingor och varseblivningssystem, svara för reparationer och rekonditionering samt producera hörselgångsinsatser.
3.1.5 Syncentralen
Verksamheten skall erbjuda specialiserad rehabilitering och habilitering samt tillhandahålla, prova ut samt träna in hjälpmedel för synsvaga, gravt synskadade, dövblinda och
syn/hörselskadade personer. Insatserna är dels pedagogiska och psykosociala insatser som syftar till att påverka individens funktion och förmåga, kunskap och förhållningssätt dels insatser i yttre miljö. Kontaktlinsverksamhet på medicinsk indikation ingår i verksamheten.
3.1.6 Centrum för hjälpmedel
Verksamheten ska i enlighet med ”Anvisningar för förskrivning av hjälpmedel inom ÖLL”
tillgodose behovet av hjälpmedel för funktionshindrade med rörelse- begåvnings- och kommunikationshandikapp så att var och en får möjlighet till en god livskvalitet. I verksamheten ingår taltjänst samt inköp, lagerhållning och distribution av
inkontinenshjälpmedel till personer i enskilt boende.
3.1.7 Ortopedteknik
Verksamheten skall erbjuda insatser i form av förskrivning, utprovning och tillverkning av proteser, ortoser, fotbäddar och skor utifrån individuella behov. Målgrupp är personer med funktionshinder eller de som efter trauma/sjukdom är i behov av ortopedtekniska hjälpmedel.
3.1.8 Tolkcentralen
Verksamheten skall tillhandahålla tolkservice till döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade s k vardagstolkning.
3.2 Verksamhet utifrån externa avtal
Den del av verksamheten som bedrivs utifrån externa avtal skall vara självbärande ekonomiskt och inte inkräkta på möjligheterna att svara upp mot landstingsuppdraget.
4. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård
Vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta patienten/
brukarens behov på bästa möjliga sätt.
De som har störst behov ska ges företräde.
Habilitering/rehabilitering ska bedrivas enligt principerna för evidensbaserad hälso- och sjukvård. Det innebär att varje beslut bör grunda sig på bästa möjliga tillgängliga vetenskapliga underlag.
Där sådana finns och är tillämpliga ska slutsatser i rapporter från Statens Beredning för Utvärdering av medicinsk metodik (SBU), Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling, gemensamt överenskomna vårdprogram och andra systematiska kunskapsöversikter av god kvalitet ligga till grund för verksamheten.
Vid införande av nya metoder för diagnostik, vård och behandling ska det vetenskapliga underlaget vara bedömt och granskat före beslut. Nya metoder med oklar eller tveksam dokumentation bör tillställas SBU Alert för bedömning, alternativt införas inom ramen för
kliniska studier. I detta sammanhang ska tidigare använda metoder också granskas och vid funna brister utmönstras.
Habiliteringen bör ansvara/medverka vid framtagande och uppdatering av såväl egna som gemensamma vårdprogram. Dessa ska utvecklas så att de kan fungera som stöd för egenkontroll av samverkan, evidensbaserad vård och vård på lika villkor där nationella vårdprogram/riktlinjer saknas.
Habiliteringen åtar sig att bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling så att kraven i Hälso- och sjukvårdslagen och
Socialstyrelsens föreskrifter tillgodoses. Habiliteringen ansvarar för kvalitetsuppföljning utifrån lagstiftningens krav. Habiliteringen ska verka för att identifiera och utveckla mått för uppföljning ur ett behov – nytta perspektiv.
Habiliteringen ska delta i de för verksamheten aktuella kvalitetsregister som Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen samverkar kring och bör också medverka i utvecklingen av nya register. Kvalitetsutveckling och resultatredovisning med hjälp av dessa register ska stegvis utvecklas. System bör byggas upp för att granska att systematiskt och korrekt inrapportering sker. Resultaten från registren ska återföras och analyseras och de ska användas för systematiskt förbättringsarbete. Verksamheter där kvalitetsregister saknas, eller inte är relevanta, ska genomföra egenkontroll av följsamhet till vård-/habiliteringsprogram.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. Riksdagens beslut om prioriteringar inom hälso- och sjukvården ska vara vägledande.
Habiliteringen har ett ansvar att medverka i utvecklingen av det vertikala prioriteringsarbetet.
Detta innebär för habiliteringen
- att bearbeta, anpassa och införa nationellt genomförda prioriteringsarbeten, t.ex.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer
- att specialistföreträdare engagerar sig i regionala och nationella prioriteringsarbeten - att prioriteringsarbeten inom länet görs länsövergripande och
specialitetsövergripande
- att gränsdragningsdiskussioner kommuniceras öppet och tydligt mellan specialiteterna för att bland annat förhindra övervältringseffekter - att Svenska Läkaresällskapets modell för prioriteringsarbete tillämpas - att prioriteringsverktygen även används vid införande av nya metoder och
behandlingar i vården.
Prioriteringsarbetet ska präglas av en strävan mot öppenhet inom landstinget, mellan
specialiteterna, mellan olika yrkesgrupper och gentemot förtroendevalda och befolkningen i länet.
5. Säker hälso- och sjukvård
Verksamheterna erbjuder en säker och trygg habilitering och vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete.
Habiliteringen har ansvar för att det på områdets samtliga enheter finns fastställda rutiner för rapportering av negativa händelser och tillbud av betydelse för patientsäkerheten. Rutiner skall finnas för sammanställning, analys, uppföljning och erfarenhetsåterföring av
rapporterade avvikelser samt för anmälan till myndigheter i enlighet med gällande
författningar. Avvikelsehanteringen omfattar också hantering av förslag och klagomål från patienter/brukare, närstående och personal.
Habiliteringen har ansvar för att det finns rutiner för information till patienterna om patientnämnden, Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och patientförsäkringen.
Habiliteringen har ansvar för att det finns rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda risker i habiliteringens verksamhet. I riskhanteringsarbetet ska erfarenheter från avvikelsehanteringen tas tillvara. Habiliteringen ska också ha rutiner för att särskild riskbedömning genomförs vid väsentliga förändringar i verksamheten.
6. Patientfokuserad hälso- och sjukvård
Habiliteringens insatser ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov och förväntningar.
Brukaren upplever delaktighet, god kontinuitet, tillgänglighet, och bra bemötande.
Insatser understödjer en för individen hälsofrämjande livsstil och därmed ökad livskvalitet.
Brukarnas/patienternas/närståendes upplevelser av vården ska värderas högt och tas tillvara i förbättringsarbetet. Förbättringsarbetet syftar också till att öka deras delaktighet i vården.
Habiliteringen ska bjuda in handikapporganisationerna till samverkan i brukarråd, där information och dialog förs kring verksamheten.
Grundläggande för den habilitering och de insatser som Habiliteringens verksamheter erbjuder ska vara
- att brukaren upplever en god kontinuitet i habiliterings-/rehabiliteringsprocessen - att brukaren informeras om sitt hälsotillstånd och de behandlingsalternativ som står till
buds. Om information inte kan lämnas till brukaren ska den i de fall inga hinder finns lämnas till en närstående/företrädare till brukaren
- att brukaren/närstående/företrädare upplever att de är delaktiga i beslut om den habilitering/rehabilitering som ges
- att brukaren /närstående/företrädare upplever att de bemöts med respekt i kontakt med Habiliteringens verksamheter.
- att den som söker habilitering/rehabilitering så fort som möjligt får besked om tider för besök, eventuell behandling, åtgärd eller insats.
Individuella rehabiliterings- och habiliteringsplaner ska erbjudas och upprättas i samråd med aktuella brukare/anhöriga/personal. Med individuell habiliteringsplan avses ett tydligt
avgränsat dokument med uppgift om aktuell planering med angivande av åtgärder, ansvar för dessa samt när och av vem uppföljning skall göras.
Våren 2003 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik med 11 målområden. (Regeringens prop 2002/03:35 Mål för folkhälsa). Ett av målområdena innebär att ”ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling”.
Det är i det vardagliga mötet med patienter som hälso- och sjukvården har sin största potential att påverka individens hälsa. Ett hälsofrämjande perspektiv ska baseras på en människosyn som ser patienten som medproducent av sin egen hälsa. Verksamheterna ska ge stöd till patienter/brukare för att brukaren/dess företrädare aktivt tar ansvar för sin hälsa och att de upplever delaktighet i vården. Detta förhållningssätt är viktigt i alla skeden av vården, från sjukdomsprevention till palliativ vård. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär också att fokusera på hälso- och sjukvårdens långsiktiga resultat i form av ”livskvalitet”. Resultatet av medicinska insatser samt omvårdnads- rehabiliterings- och habiliteringsinsatser bör relateras till den berörda individens situation och mål i livet.
Habiliteringen ska medverka i folkhälsoarbetet genom att ge relevant hälsorådgivning till patienter/brukare och närstående. Habiliteringen har ett ansvar för att uppmärksamma
enskilda patienter/brukares behov av råd och stöd gällande levnadsvanor och riskfaktorer för hälsan. På verksamhetsnivå ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet främst inriktas på indikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol och fysisk inaktivitet. Arbetet med indikatorerna anpassas till verksamheternas innehåll och fastställs i klinikernas/
verksamheternas verksamhetsplaner. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet på klinik/verksamhetsnivå omfattar kunskap om indikatorerna och rutiner för registrering av för kliniken relevanta indikatorer. Dessutom ska kunskap finnas om metoder för att kunna föra samtal med patienter/brukare om riskfaktorer/indikatorer samt sammanställning och uppföljning av indikatorerna.
7. Effektiv hälso- och sjukvård
Tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektivitet för åtgärderna.
Habiliteringen medverkar till en god kontinuitet i vårdkedjan och samverkar med andra som ger vård och service till samma personkrets.
Verksamheterna ska tillsammans med andra verksamheter utveckla och delta i gemensam vårdplanering och samverkan kring habilitering/rehabilitering i syfte att skapa smidiga
övergångar/vårdkedjor. Överföringen mellan vårdgivare görs i dialog med patienten/brukaren, dennes närstående/företrädare och den andra vårdgivaren.
Om patientens/brukarens behov inte kan tillgodoses inom habiliteringen ska patienten få råd, vägledning och förmedling av annan lämplig vårdgivare eller rådgivning om
egenvårdsprodukter och enklare hjälpmedel.
8. Jämlik hälso- och sjukvård
Vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund etc.
Landstingets verksamheter har ansvar att hålla sig à jour med och beakta landstingets olika policydokument. Personal inom rehabilitering och habilitering bör vara vaksamma på att kön inte utgör en faktor vid valet av insatser, utan att den enskilde individens behov är avgörande oavsett man eller kvinna.
9. Hälso- och sjukvård i rimlig tid
Ingen patient/brukare ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av.
Habiliteringen har ansvar för att personer med funktionshinder har tillgång till de åtgärder och behandlingsinsatser som inryms inom Habiliteringens ansvarsområde. Då behov finns av habilitering/rehabilitering ska besök i den normala situationen erbjudas senast inom tre månader. När det bedöms att behandling fordras, bör den påbörjas utan dröjsmål enligt gällande principer för prioritering, och alltid i samråd med brukare/närstående, dock senast inom tre månader. Habiliteringen omfattas av landstingets beslut vad avser dels den enskildes rätt till fritt val av vårdgivare inom vårdnivån, dels bestämmelser kring vårdgarantin.
Habiliteringen ska informera om rätten och möjligheten att söka vård hos annan vårdgivare inom Örebro läns landsting eller i annat landsting.
Habiliteringen ska utveckla redovisningen av aktuella väntetider så att de speglar väntetid från beslut om insats till insats/behandling/ åtgärd/hjälpmedel uppdelat på prioriterade
behovsgrupper.
Tillgängligheten till service inom hjälpmedelsområdet bör vara på likvärdig nivå oavsett var i länet brukaren är bosatt.
10. Kompetens
Habiliteringen ansvarar för att tillgång finns till personal med adekvat utbildning och i den omfattning som krävs för att kunna erbjuda en god och säker vård. Med tillgång till
kompetens avses anställd vid Habiliteringen eller samverkanspart.
Medarbetarna vid Habiliteringen ska ha erforderliga kunskaper för att kunna arbeta evidensbaserat. Utbildningsinsatser bör tillhandahållas när behov föreligger.
11. Uppföljning
Uppföljning sker inom de kvalitetsområden som identifierats i SOSFS 2005:12 och God vård.
1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 2. Säker hälso- och sjukvård
3. Patientfokuserad hälso- och sjukvård 4. Effektiv hälso- och sjukvård
5. Jämlik hälso- och sjukvård 6. Hälso- och sjukvård i rimlig tid
Uppföljning till hälso- och sjukvårdsnämnden sker vid två tillfällen. Den målrelaterade uppföljningen rapporteras i december och den reguljära uppföljningen i februari – mars året efter överenskommelseperioden.
Den målrelaterade ersättningen är kopplad till följande uppföljningar:
Antal besök/antal aktuella personer i de olika prioriteringsgrupperna
Utveckling av mått för systematisk uppföljning ur ett behov – nytta perspektiv Grad av måluppfyllelse vid uppföljning av individuell habiliteringsplan Utvecklingsarbete kring ökad tillgänglighet
Samverkansaktiviteter BUH - BUP
Habiliteringsverksamheterna ansvarar för att data som lämnas är valida och att de aktuella informationssystemen har nödvändig kvalitet och funktion.
Hälsokansliet har möjlighet att begära ytterligare information och diskussion med Habiliteringens verksamheter i specifika frågor.
Under överenskommelseperioden skall Habiliteringen aktivt medverka i planeringen och genomförandet av landstingets utvecklingsarbeten.
12. Förändringar i verksamheten
Utveckling inom och utom landstinget kan under överenskommelseperioden komma att påverka förutsättningarna för Habiliteringen och medföra behov av förändringar av
exempelvis Habiliteringens roll och uppgifter i förhållande till andra vårdgivare och enheter.
Nämnden och Habiliteringen skall i positiv anda samverka för att lösa uppkomna
förändringar. Om väsentliga förändringar inträffar som påverkar parternas möjligheter att fullfölja överenskommelsen kan särskilda förhandlingar upptas.
13. Ersättning
Enligt beslut i Landstingsfullmäktige ska ersättning till sjukvårdsförvaltningarna utgå i form av landstingsbidrag. En mindre del av landstingsbidraget ska dock utbetalas som målrelaterad ersättning.
Ersättning för hälso- och sjukvård enligt denna överenskommelse utgår, med undantag för den målrelaterade ersättningen, som en fast ersättning. Den fasta ersättningens storlek är lika
med det landstingsbidrag som beslutats av landstingsfullmäktige i budgeten för 2009 med avdrag för den summa för målrelaterad ersättning som beslutats vid samma tillfälle. Den fasta ersättningen utbetalas med en tolftedel per månad.
13.1 Målrelaterad ersättning
Den målrelaterade ersättningen utgår med en tredjedel per tillfälle i samband med delårsboksluten i april och augusti samt vid bokslutstillfället 2008.
I god tid före delårsbokslutstillfällena gör parterna en gemensam avstämning av de mål som ska vara uppfyllda. Om parterna är överens, utifrån de kriterier som är uppsatta för respektive mål, att det är rimligt att anta att målen kommer att uppnås, betalas en tredjedel av pengarna ut.
I samband med bokslutet görs en slutvärdering på det sätt som överenskommits för respektive mål. Resultatet av denna ligger till grund för en slutjustering. Denna kan innebära att
resterande del upp till det totala beloppet betalas ut i samband med bokslutet. Den kan också innebära, om inte en tillräcklig andel av målen är uppfyllda enligt villkoren i
överenskommelsen, att det görs en slutjustering av det belopp som skall utgå.
I samband med bokslutet görs också en slutjustering av ränteeffekten av ovan beskrivna rutin.
För Habiliteringen är storleken på den målrelaterade ersättningen fastställd till 2,7 mkr.
Mellan HSN och Habiliteringen har överenskommits att nedanstående villkor ska gälla för den målrelaterade ersättningen.
Den målrelaterade ersättningen omfattar fyra mål. För varje mål finns beskrivet vilka villkor som gäller för att målet ska vara uppfyllt vid utgången av 2009. Målen och de villkor som gäller finns beskrivna i bilaga 1 till denna överenskommelse.
Om Habiliteringen vid den slutliga utvärderingen enligt ovan har uppfyllt minst tre av de fyra uppsatta målen utgår hela det avsatta beloppet i ersättning. Om Habiliteringen har uppfyllt två av fyra mål utgår 50 procent av det avsatta beloppet i ersättning. Om Habiliteringen har uppfyllt ett av de fyra målen utgår 25 procent av det avsatta beloppet i ersättning. Om inget mål är uppfyllt utgår ingen ersättning.
UPPFÖLJNING 2009 ÅRS ÖVERENSKOMMELSE MED HABILITERINGEN
Habiliteringens rapport till Hälso- och sjukvårdsnämnden sker i dec –09 (målrelaterad ersättning) och i feb/mars –10 (reguljär uppföljning).
Område/Mål Reguljär uppföljning Målrelaterad uppföljning
Praktiskt pröva prioriteringsunderlag i minst ett område per verksamhet under 2009.
Redovisa antal tolkuppdrag samt andel bristade uppdrag relaterat till aktuell prioritering. Tre veckolånga mätperioder i maj, augusti och november.
Minst sex verksamheter redovisar det totala antalet aktuella** personer i respektive prioriterade behovsgrupp samt antal besök/ insatser i respektive prioriterade behovsgrupp
1. Kunskapsbaserad och
ändamålsenlig hälso- och sjukvård
Vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta patienten/ brukarens behov på bästa möjliga sätt. De som har störst behov ska ges företräde.
Tre verksamheter genomför systematisk
uppföljning (kvalitetsprojekt/kvalitetsrevision) av insats/åtgärd som är av centralt värde för en patient eller behovsgrupp.
Område/Mål Reguljär uppföljning Målrelaterad uppföljning
Redovisa mål som används i IHP*** och hur de utvärderas professionellt och av brukaren
I verksamheter som kan redovisa behovsgrupper ska andelen IHP uppgå till 80 procent i minst två av de patientgrupper där individuell plan har störst värde för att möta behov-nytto aspekten för
behovsgruppen.
I alla verksamheter där planer används ska andelen som har plan vara minst 60 procent av totala antalet brukare/ patienter i verksamheten.
Utveckla rutiner för att identifiera riskgrupper avseende rökning, alkohol, övervikt, fysisk aktivitet.
2. Patientfokuserad hälso- och sjukvård
Habiliteringens insatser ges med respekt och lyhördhet för
individens specifika behov, förväntningar och understödjer en för individen hälsofrämjande livsstil och därmed ökad livskvalitet.
Brukaren upplever delaktighet, god kontinuitet, tillgänglighet och bra bemötande
Redovisa rutiner för kvalitetssäkring av att livsstilsråd ges till identifierade riskgrupper.
Minst 4 verksamheter redovisar vardera minst ett vårdprogram/habiliteringsprogram tillämpas i verksamheten i syfte att säkerställa:
- samverkan
- evidensbaserad vård - vård på lika villkor
Redovisa för verksamheten centrala vårdkedjor och hur man under året arbetat för att utveckla och förbättra den och kontinuiteten för brukaren 3. Effektiv hälso- och sjukvård
Tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål.
Vården utformas och ges i
samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighets- grad och kostnadseffektivitet för åtgärderna.
Habiliteringen medverkar till en god kontinuitet i vårdkedjan och samverkar med andra som ger vård och service till samma personkrets
Utveckla vårdprogram för barn och vuxna med fetma.
Område/Mål Reguljär uppföljning Målrelaterad uppföljning
4. Jämlik hälso- och sjukvård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund etc
Totalt antal besök/insats inom respektive behovsgrupp/patientgrupp uppdelat på kön med analys av eventuella skillnader.
5. Hälso- och sjukvård i rimlig tid
Ingen patient/brukare ska behöva vänta oskälig tid på de
vårdinsatser som han eller hon har behov av.
Redovisa arbetet med att få tid till första besök/beslut om insats i förhållande till behov utifrån prioriteringsgrad (kan vara kortare än inom vårdgarantin).
* Redovisningen avgränsas till att gälla det som systemet kan leverera med utgångspunkt från aktuell systemutveckling
** Med aktuell avses de patienter/brukare som under året haft minst en insats/åtgärd, ej de som endast fått t ex kurskatalog
*** IHP= Individuell habiliteringsplan
**** BUH= Barn- och ungdomshabiliteringen, VUH= Vuxenhabiliteringen
Målrelaterad ersättning för habiliteringen år 2009
Mål 1 – Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård
Minst sex verksamheter redovisar det totala antalet aktuella personer i respektive
prioriterade behovsgrupp samt antal besök/ insatser i respektive prioriterade behovsgrupp
Målområdet syftat till att ge en bild av vilken ”tyngd” de olika behovsgrupperna representerar i form av insatser. Dessutom viktigt att de med störst behov identifieras.
Syftet med att identifiera prioriterade behovsgrupper är att understödja god vård med god effekt/nytta till dem som bäst behöver. Behoven ska vara relaterade och avgränsade till insatser som kräver habiliteringens/ hälso- och sjukvårdens kompetens. Angelägenhetsgrad bedöms utifrån insatser från aktuell verksamhet. Behovet av vård/insats – inte typen av sjukdom är avgörande för hur den prioriteras.
Med aktuella patienter avses de som under året haft insats/åtgärd ej de som endast fått kurskatalog.
Mål 2 – Patientfokuseras hälso- och sjukvård
Tre verksamheter genomför systematisk uppföljning (kvalitetsprojekt/kvalitetsrevision) av insats/åtgärd som är av centralt värde för en patient eller behovsgrupp.
Systematisk uppföljning innebär att tre av habiliteringens olika verksamheter redovisar en journalgenomgång för en avgränsad grupp/åtgärd. Antingen går man igenom alla patienter under ett år eller också görs ett slumpmässigt urval av journaler. Avsikten är att utvärdera hur väl man följer fastslagna rutiner/vårdprogram. Åtgärden/insatsen som väljs ska vara av centralt värde för den valda patient-/brukargruppen.
Verksamheterna ska redovisa vilka åtgärds-/insatsområde man valt, totala antalet
patienter/brukare inom det område man valt, vilka indikatorer man granskat, beskriva den metodik som använts samt resultatet av granskningen. Resultatet av utvärderingen bör ha redovisats för den egna verksamhetens personal. Har resultatet medfört något
förbättringsarbete?
Målområdet har ett värde för att ge erfarenhet och kunskap om hur systematisk uppföljning kan vara ett redskap för att säkerställa kvalitet och vård på lika villkor.
Mål 3 – Patientfokuseras hälso- och sjukvård
I verksamheter som kan redovisa behovsgrupper ska andelen IHP uppgå till 80 procent i minst två av de patientgrupper där individuell plan har störst värde för att möta behov-nytto aspekten för behovsgruppen.
I alla verksamheter där planer används ska andelen som har plan vara minst 60 procent av totala antalet brukare/ patienter i verksamheten.
Målområdet syftar till att fler patienter/brukare har varit delaktiga i planering av insatser och formulera mål för dessa.
En väl genomförd och rätt använd plan ökar den enskildes inflytande, delaktighet och självbestämmande. En delaktighet vid upprättande av mål skapar trygghet, ger kunskap om det egna tillståndet, skapar motivation och ger möjlighet till anpassning av förväntningar på effekt av planerade insatser.
Mål 4 – Effektiv hälso- och sjukvård
Redovisa för verksamheten centrala vårdkedjor och hur man under året arbetat för att utveckla och förbättra den och kontinuiteten för brukaren
Välfungerande vårdkedjor och samverkan är en förutsättning för att med god kvalitet (säker, tillgänglig, effektiv) kunna möta de behov av vård/insatser som personer med
funktionsnedsättningar har. Bra vårdkedjor och samverkan är centralt då individernas behov många gånger inte är möjliga att tillgodose inom ramen för en vårdgivares verksamhet.
Med centrala vårdkedjor avses sådana som omfattar stor andel av totala antalet brukare och/eller de vårdkedjor som innefattar insatser/åtgärder inom eller utanför den egna verksamheten som är avgörande för att tillgodose patienten/brukarens behov.
