För att minska risken för olyckor med farligt gods är det i första hand lämpligt att vidta åtgärder för att minska sannolikheten för olycka. Detta kan i vissa fall göras genom att t.ex. förbjuda transporter av farligt gods på vissa vägar. Dock är detta inte alltid en rimlig åtgärd då leveranser till exempelvis industrier och drivmedelstationer är nödvändigt.
För att begränsa konsekvenserna vid en olycka med farligt gods kan åtgärder enligt nedan övervägas.
4.5.1 Disponering av utrymningsvägar
För att människor ska kunna utrymma byggnader på ett säkert sätt vid en olycka är det lämpligt att det finns utrymningsvägar bort från riskkällan. Att kunna utrymma byggnaden på sida bort från vägen vid en brand eller annan olycka med farligt gods bedöms vara en rimlig åtgärd oavsett risknivå och bör därför nästan alltid vidtas.
4.5.2 Brandklassad/obrännbar fasad
En fasad i icke-brännbart eller brandskyddat material fungerar som skydd mot
värmestrålning och bedöms ge ett gott skydd mot exempelvis en pölbrand. Målet är att förhindra brandspridning in i byggnaden under den tid det tar att utrymma. Exempelvis kan fasad och takfot utföras i obrännbart material (exempelvis brandteknisk klass A2-s1, d0) eller med konstruktioner som uppfyller brandteknisk avskiljning avseende täthet och isolering (exempelvis brandteknisk klass EI 30).
Det bör uppmärksammas att om funktionskrav på brandteknisk klass ställs på hela fasaden inkluderar detta fönster i klass EW 30 vilket innebär att fönster bara kan öppnas med specialverktyg och normalt endast öppnas vid putsning eller underhåll. Det kan också ställa högre krav på utförandet och då bli dyrare än att enbart kräva fasad i obrännbart material.
4.5.3 Ventilationsåtgärder
Friskluftsintagen på bebyggelse bör placeras på en fasad som vetter bort från vägen, alternativt på tak. Syftet med åtgärden är att minska den mängd brandfarlig och giftig gas samt rökgaser som kan komma in i byggnaden vid en olycka med farligt gods.
Placeringen kan dock öka kostnaderna t.ex. vid placering i söderläge kan kylning av friskluft bli nödvändigt under varma dagar.
De giftiga gaser som transporteras under tryck beter sig vid ett utsläpp som tyngre än luft och stiger inte omedelbart utan sprids längs marken med vinden tills de värmts upp av omgivningen. Betydelsen av att placera ventilationsintag högt är större ju närmare riskkällan intaget ligger. På längre avstånd har gasmolnet fått en större utbredning i höjdled, samtidigt som koncentrationerna är lägre.
Koncentrationen av giftig gas är sannolikt lägre på den sida byggnaden som vetter bort från vägen vilket förklaras av den turbulens som uppstår runt en byggnad och bidrar till att gasen blandas med luften (FOA, 1998) (Krogstad, 1986).
20(25)
För att skyddsavstånd från väg ska ge önskad effekt krävs att fordonet stannar kvar i vägområdet. Ett räcke kan minska sannolikheten för att en fordon lämnar vägbanan. För att säkerställa att en lastbil inte kör igenom eller välter över ett vägräcke krävs
högkapacitetsräcke.
4.5.5 Vall, mur eller skärm
En vall av jordmassor, mur eller skärm kan fungera som en fysisk barriär mellan en farligt godsled och bebyggelse. En sådan barriär kan hindra att farliga vätskor rinner mot planområdet och begränsar på det sättet utbredningen av en pölbrand. Barriären kan också ha viss skyddande effekt mot gasutsläpp med tunga gaser nära marken. Som följd av den turbulens som barriären skapar reduceras spridningen av gasen. Även ett dike kan hindra att brandfarlig vätska rinner in på planområdet. En vall eller förstärkt skärmkonstruktion kan också ge skydd mot avåkande fordon. Det är dock viktigt att beakta att denna typ av skydd kan utgör en fara för personer i avåkande fordon.
Vid mindre bränder blir effekten relativt stor, men effekten avtar ju högre flamhöjden blir.
Det är visserligen mer sannolikt med mindre utsläpp, men en fyra meter hög konstruktion kan vara orimligt dyr i förhållande till den riskreducerande effekten. Att tillse att fasaden utförs i icke-brännbart material bedöms i de flesta fall ge ett mer kostnadseffektivt skydd.
Skyddets (vall/mur/skärm) huvudsakliga syfte är inte att skydda mot värmestrålningen vid en pölbrand eller jetflamma eftersom detta kräver en mycket hög konstruktion för att ge betydande effekt. Syftet är främst att hålla fordon och behållare med farliga ämnen på avstånd samt hindra utläckande ämnen från att rinna mot områden där människor vistas.
4.5.6 Dike, L-stöd eller limmad kantsten
Ett dike, L-stöd eller kantsten kan fungera som en barriär mellan led med farligt gods och bebyggelse och kan även hindra att farliga vätskor rinner mot det område som kan behöva skyddas. Detta begränsar utbredningen av en pölbrand om skyddet är tätt i markplan. Barriären eller dikets utformning kan vid behov utredas i detaljprojekteringen för det enskilda fallet för att säkerställa den riskreducerande effekten. Dessa skydd kan till viss del även skydda mot avåkning så att fordon inte hamnar närmare bebyggelse utan stannar i vägens närhet.
4.5.7 Ej uppmuntra till stadigvarande vistelse
Genom att inte uppmuntra till stadigvarande vistelse på de delar av planområdet som ligger mot och närmast vägen minskar risken för att människor som vistas utomhus inom planområdet skadas om en olycka med farligt gods inträffar. Exempelvis bör inte
lekplatser, eller annan yta där större antal människor uppehåller sig anläggas nära riskkällan.
21(25)
RAPPORT 2019-08-30 VERISION 1.0
RISKUTREDNING ÄNGELHOLM
repo001.docx 2015-10-05
4.5.8 Skyddande bebyggelse
Det är teoretiskt möjligt att bygga täta byggnader (t.ex. ett parkeringshus) som skydd för bakomliggande bebyggelse. Det är då av betydelse vilken höjd den skyddande
bebyggelsen har. Med fördel är den minst lika hög som bakomliggande byggnader och gärna högre samt att den är tät för att skydda så att t.ex. värmestrålning eller flammor inte skadar bakomliggande bebyggelse. Det är även viktigt att fasaden inte är brännbar så att en brand kan spridas vidare till bakomliggande bebyggelse eller så att den skyddande byggnaden förlorar sin funktion.
Det är dock svårt i praktiken att sätta krav på en skyddande byggnad. Detta då byggnaden blir en förutsättning för att risken ska vara acceptabel för bakomliggande byggnader och det är svårt att garantera att den skyddande byggnaden finnas kvar längre än bakomliggande byggnader. Byggnaden i sig tillför dock ett skyddsavstånd mellan väg/järnväg och mer känslig markanvändning vilket i vissa fall kan räcka för att risknivån ska vara acceptabel.
22(25)
Enligt rimlighetsprincipen, se avsnitt 2.2, ska risker som med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid åtgärdas, oavsett risknivå. Val av åtgärder bör anpassas till relevanta olycksscenarion och platsspecifika förutsättningar.
Det kan dock i vissa fall vara svårt att göra åtgärder, exempelvis hastighetsbegränsning eller skyddsåtgärder i vägens direkta närhet. Detta eftersom samverkan kommer att krävas med Trafikverket som generellt är restriktiva med att genomföra åtgärder med avseende på farligt gods.
Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen i Skåne län att uppföra byggnader inom 30 meter från Höganäsvägen och Helsingborgsvägen. Avståndet avser att skydda trafikanter som kör av vägen från att skadas.
Om ett dike i anslutning till vägarna skulle anläggas kan detta förhindra att fordon kör in i byggnad, träd eller annat oeftergivligt föremål som kan skada trafikanter. Diken är även positivt ur risksynpunkt med avseende på farligt gods då det bland annat kan begränsa spridning av brandfarlig vätska mot planområdet. Det kan även minska risken att fordon med farligt gods kör in i oeftergivligt föremål så att skada på tank uppstår. Dike är dock inte en förutsättning för att kunna bygga intill Höganäsvägen.
Skillnaden i risknivå med en hastighetsbegränsningen på 70 km/h eller 90 km/h är marginell vilket illustreras i Figur 12 och Figur 14. Ett ökat skyddsavstånd från 20 m till 50 m från Höganäsvägen till byggnad ger en betydlig lägre samhällsrisknivå, se Figur 13.
Dock är individrisken enligt beräkningar på en acceptabel nivå redan vid 30 meter från vägen. Med ytterligare åtgärder kan avståndet minskas till kortare än 30 meter, se nästa avsnitt.
5.1 Åtgärder och skyddsavstånd
För att minska skyddsavstånden mot vad Länsstyrelsen i Skånes riktlinjer
rekommenderar (beskrivet i kapitel 7) föreslås följande åtgärder (a-d) vilka beskrivs i Tabell 3 för respektive verksamhetstyp och avstånd från Höganäsvägen.
a) Ventilation ska placeras på fasad som inte vetter mot Höganäsvägen.
b) Det ska vara möjligt att utrymma bort från Höganäsvägen.
c) Fasad som vetter mot Höganäsvägen ska utföras i obrännbart material (lägst brandklass A2-s1, d0) alternativt i brandteknisk klass EI30.
d) Fasad som vetter mot Höganäsvägen ska utföras i brandteknisk klass EI30 inklusive EW-klassning av fönster. Fönster ska inte vara öppningsbara.
I den aktuella detaljplanen planeras verksamhet som innebär en lägre persontäthet därav kan verksamhetstypen ”Låg känslighet” appliceras även för kontor. Om större
kontorsbyggnader planeras bör skyddsåtgärder enligt verksamhetstyp ”Medelhög känslighet” appliceras.
Med fördel planeras verksamheter med relativt hög persontäthet längre bort från vägen.