Enable
Förbättringsmöjligheter under enable är att information om återanvändning förbättras samt når ut till fler mottagare. För att fler människor ska ta del av information om återanvändning kan Malmö stad följa Kotters (1995) fjärde steg och tydligt förmedla vid varje tillfälle som ges om förändringsprocessen. Det är samtidigt viktigt enligt Kotters (1995) första steg att förmedla att problemet är brådskande och varför en förändring är viktig att uppnå. Vidare kan fler kommunikationskanaler tillämpas, till exempel via television. Om investeringarna hade varit större och fler, finns det en möjlig chans att fler respondenter upplevt att Malmö stad uppmuntrar för återanvändning. Med bättre infrastruktur och fler second hand-butiker skapar Malmö stad hjälpmedel för att kunna utföra ansvarsfulla handlingar. Fler second hand-butiker kan tillkomma genom utökad samverkan.
Engage
I avfallsplanen framkommer det inte att Malmö stad försöker få människor delaktiga via olika typer av kampanjer eller media. Kampanjer är ett informativt styrmedel och kan resultera i frivilliga beteendeförändringar genom att människor förstår problemet och tar ett personligt ansvar. I vår innehållsanalys har det inte heller framkommit att Malmö stad skapat en
vägledande koalition, vilket enligt Kotter (1995) är ett sätt för att skapa engagemang. Utifrån vår undersökning kan vi se att majoriteten av respondenterna anser att det är viktigare att återanvända än att återvinna möbler. Det tyder på att respondenterna är öppna för att delta i förändringsprocessen. En möjlig åtgärd Malmö stad kan vidta är att införa en grupp med makt och inflytande som vägleder arbetet för återanvändning.
Encourage
I dagsläget används avfallstaxa som ekonomiskt styrmedel mot avfall. Tidigare forskning har visat att avfallstaxa enligt Puig-Ventosa och Sanz (2017) inte är effektivt för att reducera den mängd avfall som slängs. Genom att införa ett annat ekonomiskt styrmedel för
avfallshantering av möbler kan pay-as-you-throw vara ett alternativ då det innebär att förorenaren betalar och samtidigt främjar avfallshierarkin. Det kan påverka att fler
30 ekonomiska styrmedel. För att effektivisera återanvändningen bör andra åtgärder som
information och tillgänglighet för återanvändning vidtas. Enligt Defras 4E ska feedback återges vid resultat för att uppmuntra mot förändring. Det liknar steg fyra och sex i Kotters teori (1995) om förändringsarbete. Genom att Malmö stad kommunicerar framgång inom återanvändning via sina kommunikationskanaler, kan det bidra till att människor upplever att staden uppmuntrar för återanvändning och därmed en förändring.
Exemplify
En stor del av respondenterna kunde tänka sig att köpa begagnade möbler. De möbler som flest respondenter kunde tänka sig köpa var bord, stol och tv-skänk. En något mindre andel kunde tänka sig köpa begagnad garderob och soffa. Enligt Defras (2008) steg exemplify behövs det att ett önskat beteende stärks för att få en förändring i beteendet. Studien visar att det finns goda möjligheter för Malmö stad att stärka och uppmuntra inställning för att
utveckla till ett önskat beteende. En annan åtgärd Malmö stad kan vidta är att kommunicera deras interna arbete med Malvin för att inspirera till önskat beteende.
31
Diskussion
I följande avsnitt diskuteras vårt svar på frågeställningar utifrån insamlad empiri, tidigare forskning och teorier. Vi diskuterar även faktorer som eventuellt haft inflytande på vårt resultat.
Resultatet i studien visar Malmö stads strategier för att öka återanvändningen och minska mängden avfall. Strategierna är följande; kommunikation, tillgänglighet, samverkan, investeringar och styrmedel. Kommunikation till Malmö stads hushåll sker via broschyren Sorterat åtta gånger per år, bilaga till avfallsfakturan med information och via hemsidan. Malmö stad arbetar internt med återanvändning genom plattformen Malvin och har gjort det tillgängligt för medarbetarna inom Malmö stad att återanvända möbler. Malmö stad har även gjort det möjligt att lämna möbler till återanvändning på en återvinningscentral i Malmö. Återanvändningen på återvinningscentralen innebär en samverkan mellan olika verksamheter inom staden. Investeringar och tekniska lösningar omfattar att utveckla fler insamlingsplatser för återbruk. Malmö stad använder sig av ekonomiska styrmedel som avfallstaxa för att minska mängden avfall.
Vår studie visade att det fanns en positiv inställning till återanvändning. Respondenterna i enkätundersökningen var villiga att köpa begagnade möbler samtidigt som de ansåg att återanvändning var viktigare än att återvinna. Vid bortskaffningsmetod av möbel som
fortfarande fyller sin funktion hade många valt ett alternativ som resulterar i att möbeln blivit återanvänd igen. Vi har dock identifierat barriärer för invånarna i Malmö stad för att kunna utföra sina önskade handlingar. Barriärer för återanvändning kan resultera i att en mindre andel möbler återanvänds och istället kasseras. På ett jordklot med begränsade resurser anser vi att det är viktigt att vi människor ta vara på våra tillgångar, vilket även innefattar material i befintliga produkter.
Invånarna i Malmö har delade åsikter om de fått information eller inte från Malmö stad om återanvändning. Vi fann i vår studie att de respondenter som var informerade hade fått
information genom Malmö stads kommunikationskanaler som presenteras i avfallsplanen. Det är uppenbart att Malmö stad brister i sin kommunikation om återanvändning och behöver vidta åtgärder inom denna strategi. Tidigare forskning har identifierat brister om
avfallsförebyggande information, vilket berodde på att informationen var otillräcklig (Hutner et al. 2017). Hur informationen utformats i Malmö stad är dock inget vi undersökt men kan
32 vara en förklaring till att respondenterna upplever att de saknar information. Vidare skiljer sig Malmö stads val av kommunikationskanaler jämfört med annan forskning (Henry & Gordon, 2002). Malmö stad har lyckats förmedla att det går att lämna begagnade möbler på
återvinningscentralen i Malmö då resultatet visar att respondenterna var medvetna om detta. Vi anser att det är positivt att det är möjligt att återanvända på återvinningscentralen i Malmö men som Fortuna och Diyamandoglu (2017) poängterar i deras forskning bör samarbetet utvidgas för att öka återanvändningen.
Tillgängligheten för återanvändning i Malmö stad är inte tillräcklig. Transport och distans till
second hand-butiker var faktorer som upplevdes försvåra utförandet. Brister i städers
infrastruktur för avfallsförebyggande handlingar har även identifierats av Hutner et al. (2017). Resultatet stärker Defras 4E steg enable, då det behövs hjälpmedel som infrastruktur, för att personer ska kunna återanvända. Malmö stads strategi om samverkan är otydlig inom tillgängligheten av second hand-butiker eftersom det fanns delade uppfattningar om det. Resultatet är motsägelsefullt och det kan bero på andra faktorer än att det brister i Malmö stads arbete. En anledning kan vara att second hand-butiker har svårigheter att marknadsföra sig. Det var en hög andel respondenter i studien som inte visste om de upplevde att Malmö stad ger möjlighet för återanvändning. Malmö stads arbete för återanvändning är inte tillräckligt tydlig. Det kan tyda på att Malmö stads investering i tillförande av fler
insamlingsplatser för återbruk eller förbättring system för återanvändning är otillräcklig.
I vår studie har vi inte undersökt Malmö stads ekonomiska styrmedel, utan använt oss av tidigare forskning under vår utvärdering av Malmö stads ena strategi. Det finns risk att vårt ämne har påverkat enkätsvaren, eftersom det enligt Arold och Koning (2008) finns oklarheter mellan begreppen återanvändning och återvinning. Trots att vi definierade vad återanvändning innebär finns det en osäkerhet om respondenterna läst definitionen i enkäten. Det är dock inget vi har uppmärksammat genom enkätsvaren på de öppna frågorna.
Vi är medvetna om att en nackdel med att använda enkät som metod är att det svar
respondenterna ger inte nödvändigtvis motsvarar hur de agerar i verkligheten. Det finns en risk att de besvarar frågorna utifrån vad de tror forskaren önskar. Vi tror dock att risken är låg i vår enkätstudie eftersom frågorna inte var, vad vi anser, av känslig karaktär. Vårt resultat bygger på både kvalitativa och kvantitativa metoder. I de två metodavsnitten har vi som forskare samlat in, kodat och analyserat data. Vi har tydligt beskrivit tillvägagångsprocessen
33 för att göra undersökningen möjlig att utföra igen. Urvalet i vår studie kan påverka uppsatsens reliabilitet, genom att det bestod av bekvämlighetsurval. Vi har försökt att göra resultatet generaliserbart för Malmö stad genom att urvalet var mångsidigt. Dock var urvalet litet och kan därför inte representera Malmö stad men med större urval kan resultatet blir mer tillförlitligt. Resultatet från innehållsanalysen går endast att generalisera för Malmö stads arbete.
Resultatet ger en indikation om vad Malmö stad kan förbättra i sitt arbete för återanvändning. Vi rekommenderar dock ytterligare studier om ämnet med en större omfattning av
respondenter. Vi har upptäckt under studiens gång att det finns brist på tidigare forskning om städers arbete för ökad återanvändning och det är ett område som fortfarande delvis är oupptäckt. Vi uppmuntrar för fortsatt arbete för återanvändning då det sparar på befintliga naturresurser. Med förbättrad återanvändning i Malmö stad anser vi att återanvändning uppfyller tre dimensionerna inom hållbar utveckling då det skapa jobbmöjligheter som är positivt likväl socialt som ekonomiskt samtidigt som naturresurser besparas.
34
Referenser
Appelbaum, S. H., Habashy, S., Malo, J. L., & Shafiq, H. (2012). Back to the future:
revisiting Kotter's 1996 change model. Journal of Management Development, 31(8), 764-782.
Arold, H., & Koring, C. (2008). New vocational ways and qualifications for
professionalisation in the second-hand sector. Institute, Technology and Building, 62.
Avfall Sverige. (2018a). Återvinningscentraler. Hämtad 2018-03-15,
från https://www.avfallsverige.se/avfallshantering/insamling/atervinningscentraler/
Avfall Sverige. (2018b). Ekonomi och styrmedel. Hämtad 2018-03-18,
från https://www.avfallsverige.se/avfallshantering/kommunalt-avfallsansvar/ekonomi-och- styrmedel/
Avfall Sverige. (2018c). Grovavfall. Hämtad 2018-03-17,
från https://www.avfallsverige.se/avfallshantering/insamling/grovavfall/
Avfallsverige. (2017). Svensk avfallshantering 2017. Malmö: Avfall Sverige.
Blocket. (u.å.). Om Blocket. Hämtad 2018-05-11, från https://www.blocket.se/omblocket.htm
Bonelli, M, Bosio, L, Cavallo, R. (2016) Waste prevention impacts on small municipalities: Three experiences from northern Italy. Waste Management & Research, 34, 1014–1025.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Chen, X., Pang, J., Zhang, Z., & Li, H. (2014). Sustainability Assessment of Solid Waste Management in China: A Decoupling and Decomposition Analysis. Sustainability, 6(12).
Cole, C., Osmani, M., Wheatley, A., Quddus, M., (2013). Bulky Household Waste
Management in a UK Local Authority Area: Current Practice, Challenges and Improvement Opportunities. Proceedings of Fourteenth International Waste Management and Landfill
35 Connelly, J., Smith, G., Benson, D., & Saunders, C. (2012). Politics and the environment:
from theory to practice. Routledge
Curran, A., Williams, I.D., & Heaven, S. (2007). Management of household bulky waste in England. Resources, Conservation and Recycling, 51(1), 78-92.
Dahlén, L., & Lagerkvist, A. (2010). Pay as you throw: strengths and weaknesses of weight- based billing in household waste collection systems in Sweden. Waste management, 30(1), 23-31.
Defra. (2008). A framework for pro-environmental behaviours. Norwich: Office of Public Sector Information
European Commission. (2016). Directive 2008/98/EC on waste (Waste Framework Directive). Hämtad 2018-02-02, från http://ec.europa.eu/environment/waste/framework
Falck, R. (2013). Smarta sopor: världens avfallsutmaning och vår chans. Stockholm: Ekerlid.
Fortuna, L.M., & Diyamandoglu, V. (2017). Disposal and acquisition trends in second-hand products. Journal of Cleaner Production, 142(4), 2454-2462.
Gharfalkar, M., Campbell, C., Ali, Z., & Hillier, G. (2015). Analysis of waste hierarchy in the European waste directive 2008/98/EC. Waste management, 39, 305-313.
Henry, G. T., & Gordon, C. S. (2003). Driving less for better air: Impacts of a public information campaign. Journal of Policy Analysis and Management, 22(1), 45-63.
Hjerm, M., & Lindgren, S. (2010). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Hornborg, A. (2010). Myten om maskinen: Essäer om makt, modernitet och miljö. Göteborg: Daidalos.
36 Hutner, P., Thorenz, A., & Tuma, A. (2017). Waste prevention in communities: A
comprehensive survey analyzing status quo, potentials, barriers and measures. Journal of
Cleaner Production, 141, 837–851.
Kotter, J.P. (1995). Leading change: Why transformation efforts fail. Harward Buisness Review, 59-67.
Lane, R., Horne, R., & Bicknell, J. (2009). Routes of reuse of second-hand goods in Melbourne households. Australian Geographer, 40(2), 151–168.
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. Malmö: Gleerups utbildning AB.
LCRN. (2008). Third Sector Reuse Capacity in London. Hämtad: 2018-03-14, från: http://nlwa.gov.uk/docs/waste-recycling-guides/reuse-fullreport.pdf
Lundmark, R., & Samakovlis, E. (2011). Avfall: Återvinna, bränna eller slänga? Stockholm: SNS förlag.
Lyndhurst, B. (2009). WR 1204 Household Waste Prevention Evidence Review: L2 m1-
Technical Report. Defra Waste & Resource Evidence Programme.
Magnusson, L. (2006). Vad är marknaden? Stockholm: SNS Förlag.
McNeill, J. R., & Eklöf, M. (2003). Någonting är nytt under solen: nittonhundratalets miljöhistoria. Stockholm: SNS förlag.
Meadows, D. H., Meadows, D. L., Randers, J., & Behrens, W. W. (1972). The limits to
growth. New York, 102, 27.
Morlok, J., Schoenberger, H., Styles, D., Galvez-Martos, J. L., & Zeschmar-Lahl, B. (2017). The Impact of Pay-As-You-Throw Schemes on Municipal Solid Waste Management: The
37 Naturvårdsverket. (2012). Från avfallshantering till resurshushållning. Sveriges avfallsplan
2012–2017. Stockholm: Naturvårdsverket.
Nilsson, A., & Martinsson, J. (2012). Attityder till miljöfrågor. Lund: Studentlitteratur.
Ongondo, F. O., & Williams, I. D. (2011). Mobile phone collection, reuse and recycling in the UK. Waste management, 31(6), 1307-1315.
Puig-Ventosa, I & Sanz, S, S. (2017). An exploration into municipal waste charges for
environmental management at local level: The care of Spain. Waste Management & Research, 35(11), 1159–1167.
SCB. (2005). Administrativa styrmedel på miljöområdet. -Hur kan de infogas i miljöräkenskaperna? Hämtad 2018-03-17,
från https://www.scb.se/statistik/_publikationer/MI1202_2000I03_BR_MI71OP0501.pdf
SFS 1998:808. Miljöbalk. Stockholm: Miljö- och energidepartementet
Slater, M. D. (1999). Integrating application of media effects, persuasion, and behaviour change theories to communication campaigns: A stages-of-change framework. Health Communication, 11(4), 335–354.
SOU 2012:56. Mot det hållbara samhället. Resurseffektiv avfallshantering. Stockholm: Elanders Sverige AB.
SYSAV. (2017a). Bunkeflo återvinningscentral. Hämtad 2018-04-19, från https://www.sysav.se/Privat/Atervinningscentraler/Bunkeflo/
SYSAV. (2017b). Sorteringsguide. Hämtad 2018-03-20,
från http://www.sysav.se/Privat/Sorteringsguiden-for-hushall/?sg-t=avfallskategorier&sg- catid=69
SYSAV. (2018). Återvinningscentraler. Hämtad 2018-03-18, från http://www.sysav.se/Privat/Atervinningscentraler/
38 Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB
Van Ewijk, S., & Stegemann, J. A. (2016). Limitations of the waste hierarchy for achieving absolute reductions in material throughput. Journal of Cleaner Production, 132, 122–128.
VASYD. (2016). Avfallsplan 2016 till 2020, Burlövs kommun och Malmö stad. Malmö: VASYD.
Vinka, U. (2015). Återanvändning av produkter i Skåne (Länsstyrelsen Skåne, 2015:13). Malmö: Länsstyrelsen Skåne, Miljöstrategiska enheten.